Skatt på företagande. augusti Skattejämförelse för företagare i Sverige och 20 andra länder

Transkript

1 Skatt på företagande augusti 2009 Skattejämförelse för företagare i och 20 andra länder

2 2 Skattejämförelse för företagare i & 20 andra länder Svenskt Näringsliv har låtit genomföra en undersökning som beskriver det skattemässiga utfallet för en företagare i respektive 20 andra länder, givet förutsättningar i några olika typfall. Alla skatteberäkningar i undersökningen har utförts av skattekonsultföretaget Deloittes filialkontor i respektive land. Undersökningen visar att beskattar företagare relativt sett hårdare än de flesta andra länder. Sett över tiden har dock den svenska beskattningen mildrats under en följd av år. Den svenska beskattningen relativt andra länder har också blivit mindre ofördelaktig. Den svenska beskattningen av företagare är alltså inte särskilt konkurrenskraftig. står sig dock bättre i konkurrensen i dag än vad som var fallet för några år sedan. Fortfarande krävs därför skattelättnader för att mer substantiellt förbättra skattesituationen för s företagare. Förutsättningar för 2008 års undersökning Undersökningen avser 2008 års skatteregler för fyra olika nivåer för vinst före skatter; euro, euro, euro och euro. Hälften av beloppet antas utgöra lön till företagaren och återstoden aktieutdelning. Alternativet med den högsta vinstnivån utgår från något lägre andel lön ( euro). Företagets aktiekapital antas vara euro. I alternativet med högst vinstnivå antas aktiekapitalet vara 10 gånger större (dvs euro) och företaget antas (enbart) i detta alternativ ha anställda med en sammanlagd lönesumma om euro. Företagaren antas vidare vara gift, makans inkomst är euro och de har 2 barn. För de jämförelseländer där valutaomräkning varit aktuell har genomsnittliga växelkurser för 2008 använts. Sammanfattning och slutsats för 2008 års undersökning Sammantaget är skattebelastningen för svenska företagare hög i internationell jämförelse. Undersökningens resultat sammanfattas i figuren nedan. Vid en enkel rangordning av länderna (där högst skatt innebär första plats) placerar sig på mellan andra och femte plats, beroende på vilket av de olika typfallen som studeras. Relativt andra länder är beskattningen för svenska företagare som lägst (femte plats) i typfallet med högst vinstnivå. Total skattebelastning för företagare Alt. A, euro Alt. B, euro Alt. C, euro Alt. D, euro

3 3 Om har ambitioner att förbättra villkoren för företagande vore det från ett internationellt konkurrensperspektiv välkommet att sänka beskattningen. Detta gäller såväl skatterna på arbete som på vinster och utdelningar. De senaste årens relativt stora skattesänkningar för skatt på arbete, främst genom jobbskatteavdraget som införts i tre steg, har bidragit till att minska skattebelastningen för svenska företagare. Fortsatta sänkningar vore välkommet, men åtgärder inom ägarbeskattningen skulle förmodligen ännu mer kraftfullt kunna förbättra företagarnas skattesituation. Sådana åtgärder skulle också ur ett statsfinansiellt perspektiv kunna vara mer effektiva. När det gäller kapitalbeskattningen har i internationell jämförelse en sträng beskattning. En undersökning baserad på omfattande material från International Bureau of Fiscal Documentation (IBFD) avseende 34 länder visar på en genomsnittlig skattesats på 17 procent, att jämföra med s generella skattesats vid 30 procent. 1 En offentlig utredning har tidigare i år lagt förslag om skatteincitament för investeringar i mindre företag. 2 Utredningens förslag kan ses som första steg mot generellt lägre ägarbeskattning. I anslutning till utredningens förslag har även diskuterats att för samma sektor skärpa beskattningen, t.ex. inom ramen för 3:12-reglerna, för att upprätthålla det angelägna kravet på sunda offentliga finanser. Inom ramen för 3:12-reglerna riskerar även försäljningar få skärpt skatt, om inte nuvarande s.k. klyvningsregel permanentas eller förlängs. 3 Åtgärder som skärper beskattningen för mindre företag skulle försvåra för s företagare i ett bekymmersamt konjunkturläge och riskera att medföra sämre utveckling för tillväxt och jobb. Det är därför angeläget att väga in de positiva effekterna av att sänka beskattningen och att tillgodose eventuella statsfinansiella behov inom ramen för den allmänna utformningen av finanspolitiken, i första hand genom att begränsa aviserade utgiftsökningar. Skattebelastningen för svenska företagare de senaste åren De senaste åren har svenska företagares skattebelastning minskat. Figuren nedan visar utvecklingen år för år, från 2004 till Lättnader har skett genom bl.a. jobbskatteavdraget som successivt utökats med början 2007, reformerade 3:12-regler fr.o.m och en rad andra förändringar Total skattebelastning för svenska företagare Alt. A, euro Alt. B, euro Alt. C, euro Alt. D, euro Ägarskatter i 34 länder en detaljerad kartläggning, Svenskt Näringsliv (2009). 2 Skatterabatt på aktieförvärv och vinstutdelningar (SOU 2009:33). 3 Hemställan beträffande klyvningsregeln i 3:12-regelverket, Svenskt Näringslivs skrivelse

4 4 Några internationella jämförelser för tidigare år Svenskt Näringsliv har tidigare genomfört olika internationella jämförelser för företagares skattebelastning. Av praktiska och andra skäl har antalet och urvalet av jämförelseländer varierat över åren. En jämförelse av s ranking gentemot jämförelseländer bör därför tolkas med försiktighet. Utifrån studierna kan ändå konstateras att s relativa position förbättrats på senare tid. Tabell över s ranking bland jämförelseländer för olika år År Alt A Alt B Alt C Alt D Total skattebelastning för företagare, år Total skattebelastning för företagare, år 2004 Alt. A, euro Alt. B, euro Alt. C, euro Alt. D, euro vinst vinst vinst

5 5 Detaljerad redovisning av de olika typfalls-alternativen för 2008 I det följande redovisas de olika typfallsalternativen utförligare, se figurer nedan. Skattebelastningen är uppdelad i komponenter enligt följande: Inkomstskatter på lön Skatter på utdelning Allmänt kan konstateras att ländernas skattesystem skiljer sig åt i konstruktion och tyngdpunkt för beskattningen. Undersökningen omfattar lagstadgade skatter och avgifter, men inte eventuella andra typer av privata försäkringar som erbjuds på den öppna marknaden. Vissa länder, t.ex., har relativt hög beskattning i form av arbetsgivaravgift och/eller egenavgift medan inkomstskatten på lön är låg eller t.o.m. noll. Andra länder, t.ex., har tvärtom låg eller ingen arbetsgivaravgift, medan inkomstskatten på lön är hög. Utöver skillnader i kompositionen av skatter, och mer intressant, skiljer sig också länderna åt i total skattebelastning. Lägsta skattebelastningen har i allmänhet företagare i,,, och de baltiska länderna. Vissa undantag finns t.ex. beskattar och högre vinstnivåer mer genomsnittligt i internationell jämförelse, medan detta för baltstaternas del snarare gäller lägre vinstnivåer. Den högsta skattebelastningen bland de undersökta länderna drabbar företagare i, och de skandinaviska länderna, så när som på som snarare sällar sig till mittenskiktet av länder. Det finns också skillnader mellan länderna när man tittar på beskattningens progressivitet. Med progressivitet menas att skatten ökar med inkomstens storlek, dvs. att högre inkomstskikt beskattas hårdare än lägre. De nordiska (inte fullt ut ) och de anglosaxiska länderna har den hårdaste progressiviteten, dvs. störst skillnad mellan beskattning av låg och hög inkomst. De baltiska länderna, i synnerhet, har däremot inte någon progressivitet utan tvärtom regressiv beskattning, dvs. inkomster på toppen beskattas lägre. Framför allt torde detta förklaras av att sociala avgifter i dessa länder inte utgår över bestämda (låga) tak för inkomsten. s placering i jämförelsen varierar mellan andra och femte plats, när de jämförda länderna rankas skattebelastningens omfattning. Svenska företagare betalar alla typer av skatter som är aktuella i undersökningen. Förklaringen till s topplaceringar kan alltså sägas ligga i ett brett skatteuttag snarare än (särskilt) hög beskattning på något enskilt område. Relativt andra länder är beskattningen för svenska företagare som lägst (femteplats) i typfallet med högst vinstnivå. Förklaringar till detta kan vara att den sammanlagda vinsten i detta typfall antagits till mindre del utgöras av lön. Den därav följande högre andelen utdelning beskattas relativt sett mildare genom de svenska 3:12-reglernas behandling av s.k. lönebaserat kapitalbeskattat utrymme. Förutsättningarna i det typfallet innebär att dessa regler får relativt stor betydelse. Trots detta har en majoritet bland de jämförda länderna lägre sammantagen beskattning än även i detta typfall.

6 6 Detaljerade figurer för 2008 års undersökning av total skattebelastning för företagare Alt. A, euro, år 2008 Alt. B, euro, år 2008 Alt. C, euro, år 2008 Alt. D, euro, år