Analysgruppen. Redovisning inför budgetberedningens arbete. Analysgruppen

Transkript

1 Analysgruppen Redovisning inför budgetberedningens arbete Analysgruppen

2 Deltagare i Analysgruppen Ekonomi Monica Karlsson KLK Peter Karlsson BUN OMS, föräldrarledig Kvalitet-/utveckling KLK, Tjänsten vakant Helena Svensson BUN Rigmor Åstrand-Broberg OMS

3 Analysgruppens roll och funktion Analysgruppen har uppdrag av Ks/Budgetberedningen att sammanställa gemensamma nyckeltal med kvalitet och ekonomi som mått. Gruppen skall se till att man ser kommunen som helhet och tar fram mått för samtliga förvaltningar.

4 KS/Budgetberedningen Nyckeltal Representanter Kvalitets- o utvecklingsgruppen Analysgruppen Representanter Ekonomgruppen

5 Vilka ska vi jämföra oss med? Gislaved (enl beställningen från budgetberedningen) Ljungby (enl beställningen från budgetberedningen) Falkenberg (årets tillväxtkommun 2012) Kungsbacka (sveriges kvalitetskommun 2011, varuproducerande) Piteå (ligger ofta i framkant gällande kvalité, norra delen av Sverige) Varuproducerande kommuner totalt Jönköpings län Riket

6 Vilka år ska vi jämföra? 5 jämförelseår! 2009, vid vissa nyckeltal där vi saknar siffror för , där det finns siffror

7 Förvaltningar där vi tagit fram nyckeltal! Barn- och utbildningsförvaltningen Kulturförvaltningen Medborgarförvaltningen Omsorgsförvaltningen Räddningstjänsten

8 Var hämtar vi nyckeltal? Vi använder i de flesta fallen Kolada för att plocka fram nyckeltalen. Kvalitetsmåtten är från år 2013/2014 och tidigare Ekonomiska talen från år 2013 och tidigare Svårigheter att kommunerna i vissa fall redovisar på olika sätt och därmed svårt att göra jämförelse De nyckeltal vi använder när vi jämför är ovägda medel, vilket innebär att alla kommuner väger lika tungt.

9 Alla kompletta filer per förvaltning finns på budgethemsidan: I alla filer finns en sammanfattning per förvaltning som visar vilka nyckeltal som avviker från genomsnittet.

10 Förklaringar Hur är Värnamos resultat i förhållande till de grupper/kommuner vi jämför oss med? Bättre Ungefär samma Sämre Ibland har det varit svårt att sätta en färgmarkering för vissa nyckeltal, eftersom det kan handla om ståndpunkt eller ambitionsnivå om man betraktar resultatet som bra eller dåligt. I några fall har vi även utelämnat färgmarkeringen. Resurser bör användas effektivt och således bör kostnaderna vara låga i förhållande till den levererade kvaliteten. För kostnader sätts därför låga värden gröna.

11 Bakgrundsfaktorer

12 Invånare totalt, antal Kommentar: Antal invånare i Värnamo kommun har från år ökat med 501 invånare, ungefär i paritet med Piteå kommun Värnamo Gislaved Ljungby Falkenberg Kungsbacka Piteå Definition: Antal invånare totalt den 31/12. Källa: SCB. (kolada.se N01951)

13 Åldersfördelning per kommun, andel (%) 5,9 5,6 6,4 6,5 4,4 5,4 5,9 6,8 6,0 14,8 14,5 16,4 16,7 14,7 16,9 15,5 17,9 17,0 56,1 56,0 55,6 54,4 54,1 56,4 54,9 54,1 54,8 4,7 5,1 5,0 4,6 4,7 4,4 4,8 4,6 4,6 11,6 12,1 10,9 10,8 14,1 10,8 11,8 10,5 11,1 5,8 5,6 5,0 5,6 6,6 5,1 6,0 5,1 5,5 Invånare 80+ Invånare år Invånare år Invånare år Invånare 6-15 år Invånare 1-5 år Födda, antal Kommentar: Värnamo ligger högre än riket och länet av antal invånare år, alltså de i arbetsför ålder. Värnamo har en mindre andel I åldersgruppen i år än riket och dessutom visar annan statistik en svagare ökningstakt. I åldersgruppen 80 + har Värnamo ungefär samma andel som riket och länet. Definition: Åldersfördelning per kommun år 2014.

14 Födda, antal Kommentar: Antal födda i Värnamo ligger över tid lägre än riket. Värnamo ligger dock högre än länet och de närliggande kommunerna vi jämför oss med Definition: Antal födda under året. Källa: SCB. (kolada.se N01804)

15 Socioekonomisk sorteringsnyckel, (skala 1-10, 1=låg risk, 10= hög risk) Kommentar: Detta är ett viktigt nyckeltal som utgångsläge för analys i första hand för risken för människor att behöva uppbära ekonomiskt bistånd men även för övrig kommunal service. I nyckeltalet har vägts samman inkomst. och utbildningsnivå samt invånarnas arbetsmarknadsanknytning. Definition: Socioekonomisk sorteringsnyckel, (skala 1-10, 1=låg risk, 10= hög risk). (U31900) Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Nyckeln är ett mått på relativ socioekonomisk status. Den socioekonomiska sorteringsnyckeln ger en indikation om den relativa risken för ekonomiskt bistånd i kommunen jämfört med landets kommuner i stort, baserat på invånarnas arbetsmarknadsanknytning, inkomst- och utbildningsnivå. För kommuner i grupp 1 indikeras en relativt låg risk och för kommuner i grupp 10 en relativt hög risk. Källa: Socialstyrelsens Öppna Jämförelser av ekonomiskt bistånd. (kolada.se U31900)

16 ,2 Invånare år med eftergymnasial utbildning, andel (%) 22,1 29,3 28,8 45,8 34,1 29,1 25,1 31, Kommentar: Något under riket, men i paritet med länet Definition: Invånare med eftergymnasial utbildning år, andel (%). Eftergymnasial avser: eftergymnasial utbildning kortare än 3 år, längre än 3 år samt forskarutbildning. Källa: SCB.

17 300 Företagsklimat enl. Svenskt Näringsliv, ranking Kommentar: Här gäller det att ha ett så lågt värde som möjligt. Lågt värde = högt rankad Värnamo kommun är rankad som 44:a av 290 kommuner år 2014, sämre än år 2013 (24:a). Rankningen innehåller totalt 18 faktorer som viktas olika tungt, ex på faktorer: service till företagen, tillämpning av lagar och regler, attityder mm Definition: Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Kommunrankning (1-290) av det sammanviktade företagsklimatet. Rankingen innehåller totalt 18 faktorer som viktas olika tungt. Den tyngst vägande delen i rankingen är företagens bedömning av %u201ddet sammanfattande omdömet om företagsklimatet i kommunen%u201d. Källa: Svenskt Näringsliv (kolada.se U40402)

18 12 Nyregistrerade företag helårsprognos utifrån första halvåret, antal/1000 invånare Kommentar: Värnamo ligger strax över riket och länet ,2 3,6 3,6 6,1 8,4 3,6 4,3 3,6 4, Definition: Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Antalet nyregistrerade företag per 1000 invånare i kommunen. Baseras på data från första halvåret och räknas upp gånger två som en prognos för helåret. Källa: Nyföreta garcentrums företagsbarometer (kolada.se U00901)

19 Förvärvsarbetande invånare år, andel (%) 82,9 81,3 81,5 81,6 85,9 80,1 81,5 77,8 78, Kommentar: Värnamo ligger över riket och länet gällande antal förvärsarbetande i åldern år Definition: Antal förvärvsarbetande i åldern år dividerat med antal invånare i åldern år den 31/12. Med förvärvsarbetande avses personer med löneinkomst av anställning under november månad, och personer med inkomst av aktiv näringsverksamhet. Källa: SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). (kolada.se N00914)

20 Sjukpenningtalet, dagar/1000 registrerad försäkrad 7,3 8,4 10,8 9,2 7,6 10,0 9,0 9,8 9,3 Kommentar: Sjukpenningtalet ökar i Värnamo och för alla vi jämför oss med, mellan åren , men Värnamo ligger fortfarande lägre i jämförelse med övriga Definition: Antal utbetalda dagar med sjukpenning och rehabiliteringspenning per registrerad försäkrad i åldrarna år exklusive försäkrade med hel sjukersättning eller aktivitetsersättning (före år 2003 hel förtidspension eller helt sjukbidrag). Alla dagar är om räknade till nettodagar. Källa: Försäkringskassan (kolada.se N00938)

21 Skattesats, totalt, (%) Kommentar: 34,00 33,50 33,00 32,50 32,00 31,50 31,00 30,50 32,38 33,39 32,67 31,92 32,15 32,43 33,06 33,08 32, Värnamo kommun har lägre skattesats totalt än riket och länet. Kommunalskatten för Värnamo kommun exkl. kyrkoavgift uppgår år 2015 till 32,38%. Varav kommunen svarar för 21,12% och landstinget 11,26%. Definition: Skattesats, totalt. Källa: SCB. (N00900)

22 23,00 Skattesats, kommuner i Jönköpings län, (%) Kommentar: Värnamo kommun har lägst skattesats i länet, 21,12 %. 22,50 22,00 21,50 21, ,50 20,00 Definition: Skattesats till kommun. Källa: SCB. (N00901)