slutrapport Bättre flyt på opererande verksamheter Programtid från till

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "slutrapport Bättre flyt på opererande verksamheter Programtid från 2008-01-09 till 2008-12-31"

Transkript

1 slutrapport Bättre flyt på opererande verksamheter Programtid från till Sammanställt av: Wenche Jenssen, Hälso- och sjukvårdsavdelningen, Centrum för Verksamhetsutveckling

2 2

3 Innehållsförteckning Ordförande har ordet 5 Genombrott som metod 6 Deltagande team inklusive kontaktpersoner 9 Slutrapporter: Operationsavdelningen, Centralsjukhuset Kristianstad 11 Ortopedoperation Mölndal, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg 19 Akutkliniken, Oskarshamns Sjukhus 29 Operation, Enköpings lasarett 37 An/Op/IVA, Neurooperation, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg 55 Division operation, Ögonoperation, Gävle Sjukhus 61 An/Op/IVA/ÖNH-operation, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg 67 Ögonoperation, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg 75 Dagkirurgi, Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg 81 An/Op/IVA/Söder Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg 93 An/Op/IVA/Norr, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg 101 Ortopedoperation, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge, Stockholm 107 Ortopedoperation, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna, Stockholm 117 An/Op/IVA/Östra, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg 121 Operation/Anestesi, Kärnsjukhuset i Skövde 127 3

4 4

5 Ordföranden har ordet Operationsverksamheten är en mycket dyr och resurskrävande del av varje sjukhus verksamhet. Väntetider, strykningar, dålig organisation och tröghet i systemet förorsakar att köer till operation blir längre och att kostnaderna för operationer blir högre än nödvändig. Genombrottsmetodiken har använts för att få bättre flyt på operation. Totalt har 15 operationsavdelningar från stora universitetssjukhus, från länssjukhus och från länsdelssjukhus gjort fantastiska arbeten för att hitta de små och de större förändringar som behövs för att öka genomströmningen på operationsavdelningarna. De övergripande målen för projektet har varit att tidigarelägga knivstartstiden för första operationen på dagen och att minska tiden mellan operationerna, den så kallade kniv ut kniv in tiden. Ytterligare ett övergripande mål var att första utlovade operationsdagen skall infrias. Kreativiteten i arbetsgrupperna har varit imponerande för att vända på alla stenar i jakten på tidstjuvar. Flera av de deltagande avdelningarna gjorde genombrott under projektets gång. Alla grupper har också kunnat visa på stora förbättringar i uppsatta mål även om de högt ställda målen, ofta 100%, inte helt har kunnat uppnås. De tydligaste framgångsfaktorerna har varit att inte bara alla personalgrupper på operationsavdelningarna varit representerade i arbetsgruppen utan också vårdavdelningspersonal, mottagningspersonal samt operationskoordinatorer. Förutsättning för framgång har också varit att involverade chefer på alla nivåer gett projekten sitt aktiva stöd. De bästa förbättringsförslagen har samlats i denna skrift för att inspirera andra till små och stora förändringar. Lars Sahlman Överläkare Ordförande Bättre flyt på operation 5

6 Genombrott som metod Genombrott är en metod för kontinuerligt förbättringsarbete som har sin förebild i Breakthrough series model utarbetat vid The Institute for Health Care Improvement (IHI) i Boston av statistikern Tom Nolan och läkaren Donald Berwick, nu VD vid IHI. Modellen är uppbyggd av flera hörnstenar och själva grunden är att det finns kunskap som inte tillämpas i tillräckligt stor omfattning i vardagsarbetet inom hälso- och sjukvården. Genombrottsmetoden introducerades 1996 i Sverige av dåvarande Landstingsförbundet och har fått en mycket stor spridning inom svensk hälso- och sjukvård. Metoden bygger på: Aktivitet och lärande hos deltagarna. Genom att själv systematiskt testa små förändringar och notera vad som händer, lär sig deltagarna direkt vilka förändringar som leder till förbättringar och vilka som inte gör det. Det är bara de förändringar som leder till förbättringar, som skall spridas i full skala i organisationen. Hörnstenarna i modellen: Består av Tom Nolans modell för förbättringsarbete (PDSA), vilken är generell och användbar i all verksamhet inom alla olika branscher. En annan hörnsten är arbetsgången, som är mycket strukturerad under projekttiden både vad gäller tidsramar och innehåll. En tredje hörnsten är att människor och organisationer från olika håll och med olika erfarenhet kommer samman för att tillsammans lära sig hur de kan förbättra sina respektive verksamheter. En fjärde nödvändig hörnsten är ledarskapet och förändringstrycket i den organisation eller verksamhet som skall utvecklas. Tom Nolans förbättringsmodell - PDSA-cirkeln Modellen som används i Genombrott är enkel men ändå kraftfull. Den är inte avsedd att ersätta förbättringsmetoder som redan används inom verksamheten utan snarare att påskynda förstärka det förbättringsarbete som pågår. Modellen har två delar: A. Tre fundamentala frågor: 1. Vad vill vi åstakomma? Sätt mål 2. Hur kommer vi att veta att en förändring är en förbättring? Mäta för att veta inte tro 3. Vilka förändringar kan vi göra som kommer att leda till förbättringar? Testa idéer Förbättringsmodell - T Nolan, E Deming m fl Vad vill vi åstadkomma? mål! Hur vet vi att en förändring är en förbättring? mått! Vilka förändringar kan leda till en förbättring? idéer! PDSA-cirkeln Agera Planera test! Studera Gör 6

7 B. PDSA-cirkeln som beskriver hur man testar en förändring genom att faktiskt pröva den, observera vad som händer och sedan dra slutsatser från observationen. Vid varje test används PDSA-cirkeln. Att arbeta med PDSA är inte bara att använda en modell utan det är att få in ett annat tänk och synsätt i den bemärkelsen att PDSA förutsätter inte att den rätta lösningen finns från start utan den utvecklas över tid. Demingcykeln (PDSA-cirkeln) Lär, agera Planera Analysera Testa, gör, pröva Följande steg ingår i testcykeln: 1. Planera, 2. Testa, gör, pröva, 3. Analysera, 4. Lär, agera. Det är ofta bättre att snabbt komma igång och göra små tester än att planera länge och göra omfattande tester. Själva förändringen bör vara innovativ och ambitiös, men den bör testas i liten skala. Vilka tester kan man börja genomföra nästa vecka? En första test kan till exempel omfatta en eller två läkare på en mottagning istället för hela vårdcentralen eller sjukhusmottagning. Eller en ny handläggningsordning testas på de tre kommande patienterna. Varje testcykel om den genomförs väl är lärorik och skapar en bas för vidare lärande i nästa testcykel. När man vet att en förändring verkligen leder till en förbättring och man kan visa det i fler på varandra följande testcykler, då är det dags att implementera förändringen i stor skala det vill säga på hela mottagningen, kliniken eller sjukhuset. Testa många olika idéer samtidigt! Varje testcykel dokumenteras för sig. Kom ihåg att det inte handlar om att göra förändringar för förändringens egen skull. Det handlar om att ta reda på vilka förändringar som leder till förbättringar. Det är de som skall implementeras inga andra. Arbetsgången: Arbetet utgår helt från enhetens egna förutsättningar med eget faktabaserat underlag för förbättringsarbetet. Förbättringarna kan därmed vara mycket olika på olika enheter. Tvärprofessionella team utses från deltagande enhet. Teamen får coachning under hela perioden av en handledare som ej tillhör den egna verksamheten. Lärandeseminarier är möten, i internatform för teamen, och består av såväl plenarövningar som konkret planeringsarbete för och erfarenhetsutbyte mellan deltagarna. Mellan Lärandeseminarierna ligger arbetsperioder, under vilka deltagarna testar förändringar och sprider de förändringar som visar sig leda till förbättringar. Under hela projekttiden håller deltagarna kontakt med projektledning, handledare och varandra, genom grupparbetsplatser, telefonkonferenser, , besök och sist men inte minst genom att kontinuerligt rapportera vilka tester som genomförts och vad deltagarna lärt sig av testandet. 7

8 8

9 Deltagande team - kontaktpersoner Operationsavdelningen, Centralsjukhuset Kristianstad Monika Kager Hidås, avdelningschef, Ortopedoperation Mölndal, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Eva Levin, verksamhetsutvecklare, Akutkliniken, Oskarshamns Sjukhus Cecilia Callegård, områdesansvarig operationsjuksköterska, Operation, Enköpings lasarett Marie Tollefsen Markström, sektionsledare, An/Op/IVA, Neurooperation, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Ulf Gerenmark, bitr. vårdenhetschef, Division operation, Ögonoperation, Gävle Sjukhus Susanna Grundin Berg, ögonssjuksköterska, An/Op/IVA/ÖNH-operation, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Anne-Marie Bernesjö, sektionsledare anestesti, Ögonoperation, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Ulla Kerstin Angervall-Mohlin, vårdenhetschef, Dagkirurgi, Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Lena Sundqvist, sektionsledare dagoperation, An/Op/IVA/Söder Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Anders Nilsson, ÖL handkirurgen, An/Op/IVA/Norr, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Ann-Charlott Loswick, överläkare anestesi, Ortopedoperation, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge, Stockholm Hans Berg, ortopedläkare, Ortopedoperation, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna, Stockholm Gunnar Nilsson, ortopedläkare, An/Op/IVA/Östra, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Elisabeth Runesson, bitr. vårdenhetschef, Operation/Anestesi, Kärnsjukhuset i Skövde Stefan Jansson, enhetschef, Programledare Anna Ringheim, Gösta Carlsson, Ordförande Lars Sahlman, 9

10 10

11 Bättre flyt på operationsavdelningen, Centralsjukhuset i Kristianstad Teammedlemmar Monika Kager Hidås, avdelningschef, kontaktperson Lars Gillberg, medicinskchef Margit Ekdahl, biträdande avdelningschef Pia Persson, operationssjuksköterska Carin Olandersson, operationssjuksköterska Carina Lernheden, anestesisjuksköterska Ulrika Palmgren, anestesisjuksköterska Handledare: Lena Kjellman Kiebach, utvecklingssekreterare, Sammanfattning Bakgrund: Ekonomisk press och krav på ökad produktion under hösten 2007 gjorde att Centraloperation i Kristianstad fick anledning att försöka förbättra och effektivisera verksamheten. För att kunna göra detta på ett strukturerat sätt anmäldes avdelningen till det första Genombrottsprojektet för opererande verksamheter. Syftet med deltagandet var Bättre flyt och ökad tillgänglighet för alla elektiva slutenvårdspatienter vid Centraloperation i Kristianstad. Metoden var genombrottsmetoden, vilken innebär att många små tester görs i liten skala och att det förändrade arbetssättet sedan införs i hela den aktuella verksamheten, eller förkastas, om testen inte faller väl ut. Mätning sker kontinuerligt så att utvärdering kan ske. Resultat: Under det år som projektet pågick ökade produktionen på Centraloperation. Arbetsbelastningen för personalen ökade däremot inte och inte heller antalet strukna patienter. De uppsatta målen för operationsstart och bytestid nåddes inte så att man kan tala om ett genombrott, men under hösten 2008 startade dubbelt så många operationer före kl jämfört med året innan, vilket ändå får anses vara en förbättring. Slutsatsen: blir att det lönade sig att se över arbetsprocesser och flöden, det gagnar både patienter och personal och det är angeläget att arbeta vidare på inslagen väg. För att komma ännu längre behöver förbättringsarbetet ske i samarbete med operatörer, vårdplanerare och vårdavdelningar. Inledning/bakgrund Ekonomisk press och krav på ökad produktion under hösten 2007 gjorde att Centraloperation i Kristianstad fick anledning att på ett mer strukturerat sätt försöka förbättra och effektivisera verksamheten. Avdelningen hade erfarenhet sedan tidigare av Genombrottsmetoden och såg deltagandet i projektet som ett bra sätt att ta itu med problematiken. Det var stimulerande att projektet denna gång endast vände sig till opererande verksamheter och förhoppningen var att det skulle finnas mycket att lära av de andra som deltog. 11

12 Vi var angelägna om att operationerna skulle komma igång på utsatt tid och att bytestiderna mellan operationerna om möjligt skulle kortas, allt för att patienten skulle slippa bli struken och få sin operation uppskjuten, eller att dagens operationsprogram skulle dra över tiden och kosta dyr övertid. För personalens del handlade det om att hitta smartare sätt att arbeta, inte alls att springa ännu fortare, det var viktigt att behålla en god arbetsmiljö. Utgångspunkten var att det inte fanns så mycket att förändra i själva operationssalsarbetet, däremot visste vi att överlämningen från anestesi till postop kunde bli mycket bättre. Att förbereda kvällen innan inför nästa dag, samt att minska dokumentationen fanns också på önskelistan. Syfte Bättre flyt och ökad tillgänglighet för alla elektiva slutenvårdspatienter vid Centraloperation i Kristianstad. Mål Resultatmål: Vi mätte inte hur vi uppfyllde vårdgarantin, eftersom vi inte hade möjlighet att påverka detta. Ytterst är det Region Skåne och de opererande klinikerna som styr och fördelar patientvolymerna, det sker inte på operationsavdelningen. Processmål: % av operationsstarterna för alla elektiva slutenvårdspatienter skulle ske senast kl Bytestid (kniv ut- kniv in) enligt operationsplaneringsprogrammet Orbit skulle vara mindre än eller lika med 70 minuter. Vi mätte inte heller mot målet att minst 90 % av patienterna ska opereras på första utlovade operationsdag, operationsavdelningen äger inte möjligheten att påverka detta. Klinikernas vårdplanerare planerar in patienterna direkt i Orbit, utan delaktighet från operationsavdelningen. Balanserat mål: Arbetsbelastningen för personalen skulle inte öka Antal strykningar skulle inte överstiga 3/vecka för gruppen elektiva patienter. Vad och hur har vi mätt Andel operationer som startade i tid och bytestider i minuter, mättes genom att statistik hämtades ur operationsplaneringsprogrammet Orbit varje måndag. Mätning av personalens arbetsbelastning med VAS-skala gjordes en gång i månaden. Strykningar mättes genom att statistik hämtades ur Orbit varje måndag. 12

13 Resultat och måluppfyllelse Processmål 1 90 % av operationsstarterna för alla elektiva slutenvårdspatienter skulle ske senast kl Alla elektiva salar Op start senast kl Sal 1-4 och Första opstart som börjar senast kl (%) Målvärde Mätvärde 0 v. 10 v. 13 v. 16 v. 19 v. 22 v. 25 v. 28 v. 31 v. 34 v. 37 v. 40 v. 43 v.46 v.49 Processmål 2 Bytestid (kniv ut-kniv in) enligt operationsplaneringssystemet Orbit skulle vara mindre än, eller lika med 70 minuter. Bytestider för sal 1-4 (elektiva operationer) mätt i minuter Minuter Målvärde Mätvärde v. 10 v. 13 v. 16 v. 19 v. 22 v. 25 v. 28 v v. 34 v. 37 v. 40 v. 43 v. 46 v. 49

14 Balanserat mål Arbetsbelastning för personalen skulle inte öka. VAS Arbetsbelastning enligt VAS mätning Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Antal strykningar skulle inte överstiga 3/vecka för gruppen elektiva patienter. Antal strukna elektiva, slutenvårds patienter 20 Antal strukna patienter (st) Målvärde Mätvärde 0 v 5 v 8 v 11 v 14 v 24 v 27 v 30 v 33 v 36 v 39 v 42 v 45 v 48 14

15 Vad har vi testat 1. Morgonmötet på elektivenheten slopades. 2. Förberedelser på sal 2 och 3 görs av kvälls- och nattpersonalen. 3. Patienten går själv in till operationssalen eller förberedelserummet. 4. Operatören rings tidigare till sal 2 och Ny tid för avdelningsmöte, mötet har flyttat från måndag morgon till måndag Ny arbetstid för ett B-turslag, , för att anpassa oss efter verklig operationstid. 7. Förberedelser görs av kvälls- och nattpersonalen på alla elektiva salar. 8. Registrering i det personaladministrativa systemet Palett/Heroma görs av färre personer. 9. Operatör rings tidigare till alla elektiva salar. 10. Vid svårighet att lägga epidural- eller spinal kallar anestesiläkarna på hjälp efter 15 minuter. 11. Ett resurslag inrättas som kan göra preoperativa förberedelser, duka upp och hjälpa till i bytet. 12. Kirurgen sidomarkerar bröstpatienterna i sängvänthallen, istället för på vårdavdelningen. 13. Ett snabbare och förbättrat överlämnande av patient till postop. 14. Två tidiga anestesiologer. För att få tidig operationsstart kommer ytterligare en anestesiolog till operationsavdelningen före läkarnas morgonmöte måndag, tisdag och onsdag och kontrollerar om det är någon bedövning som ska läggas, förutom den som tidig doktor nummer ett redan är engagerad i. Om så är fallet hoppar doktor nummer två över mötet. Aktiviteter MARS Kontinuerligt förankringsarbete har skett till ledare och medarbetare (både muntligt och skriftligt) vid olika mötestillfällen. Informationsvägg för Genombrottsprojektet har satts så att alla kan lämna synpunkter på förbättringsarbetet. Teammöte varje vecka, tisdagar kl Skattning av personalens arbetsbelastning har genomförts vecka 7. Registrering i Palett/Heroma av en person istället för flera. APRIL Brainstorming på ssk-usk möte där alla fick skriva tre post-it lappar vardera med idéer som kan leda till att våra mål uppfylls. Informationsväggen har fått nytt innehåll, den innehåller nu mars månads rapport, diagram över resultatet på genomförda tester, strullistan, idéerna från brainstormingen och aktuella tester vecka Genomgång av resultaten på avdelningsmötet Ny tid för teammöte blir torsdagar En arbetsbeskrivning för resurslaget har tagits fram. Resurslaget har fått personsökare. JUNI En blankett framtagen för att tidsregistrera bröstpatienterna på följande sätt: Patient hitringd, anländer kl., kirurg sidomarkerar kl. eller som alternativ, patienten är sidomarkerad på vårdavdelningen. 15

16 Vi har haft möte med postop personalen för gemensam brainstorming kring hur överlämnandet till dem ska kunna gå snabbare och bytestiderna kortas. En arbetsgrupp skall ta fram en rapportmall för att effektivisera och förkorta överrapporteringen mellan anestesi/operation till postop personalen. Arbetet ska presenteras under senare delen av september. Om möjligt ska postop undersköterskan koppla upp patienten efter ankomst till postop så att rapporten snabbare kan komma igång När såret sutureras meddelas postop av anestesisjuksköterskan att patienten strax kommer. Detta gör att postop sköterskan kan läsa på patienten och bestämma var patienten skall placeras. Postop personalen skall inte vara lyfthjälp i slussen Det är viktigt att patienten är väl smärtlindrad vid ankomsten till postop annars får postop sjuksköterskan inleda rapporten med att ge smärtlindring. På sikt skall vi försöka utrusta koordinatorn på postop med en telefon som alla samtal om inkommande patienter skall gå till. Pia Persson har träffat endokrinkirurgerna och framfört önskemål om att de ska sidomarkera i sängvänthallen istället för på avdelningen. De var positiva till denna förändring. Lars Gillberg har informerat alla läkare om att ibland behövs ytterligare en tidig anestesiolog. AUGUSTI Påminnelse till endokrinkirurgerna om att de ska sidomarkera i sängvänthallen. Påminnelse till Postop om de förändringar vi kom överens om före sommaren. SEPTEMBER Genomgång av alla projektets tester, införda, pågående och förkastade på avdelningsmöte 1/9. Alla tester färgmarkerade och anslagna på väggen i anestesikorridoren. Eva E informerad om att elektivenheten i möjligaste mån ska bemanna ett resurslag. Hårdsatsning på veckorna OKTOBER Poster till spridningskonferensen är framtagen. NOVEMBER Genomgång har gjorts av resultat och poster, samt av de olika testerna på avdelningsmöte. Vi har bett personalen om fler idéer till förändringar och belönar goda förslag med biobiljetter. DECEMBER Information om projektet gavs på läkarnas kvällsmöte. Införda förändringar som har övergått i ordinarie verksamhet Samtliga förändringar som beskrivits ovan har permanentats, med följande undantag: Kirurgerna sidomarkerar i sängvänthallen. Ett snabbare och förbättrat överlämnande till postop. 16

17 Metoddiskussion Att delta i ett projekt, i detta fall Genombrottsprojektet, innebär att det ges möjlighet att strukturerat arbeta med förbättringsarbete. Eftersom det finns en plan och krav på de deltagande teamen går arbetet inte att prioritera bort, vilket så lätt händer om man ska försöka driva arbetet själv. Genombrottsmetoden är tilltalande eftersom man tar små steg, testar, det är ofarligt, det måste inte innebära någonting för den förändringsobenägne. Blir en test lyckad är det däremot ganska lätt att motivera ett införande. Svårigheten är sedan att inte falla tillbaks i gamla mönster, vilket kräver återkommande påminnelser och aktivt arbete. För att lyckas krävs ledningens engagemang, i vår grupp ingick tre chefer, vilket innebar att förändringarna automatiskt sanktionerades. Att fråga alla medarbetare om idéer och synpunkter var värdefullt. Vi gav möjlighet att klistra post-it lappar på flödeskartan, samt hade brainstorming i samband med en arbetsplatsträff. Båda aktiviteterna gav mycket material att arbeta med. Dessutom bad vi fortlöpande om idéer på arbetsplatsträffarna. Det fanns en hel del skepsis bland arbetskamraterna och många efterfrågade nyttan med genombrottsprojektet. Det krävdes information och åter information, men trots en viss tröghet ledde förändringarna till förbättring. Värt att kommentera är att projektet löpte över hela året. Det bedrivs inte samma verksamhet under terminerna, som under sommaren. Under sommaren bedrivs det mindre elektiv verksamhet och mer akut. Därför kan konstateras att jämförelser och mätningar inte gjordes med samma förutsättningar, vilket hade varit önskvärt. Detsamma gäller i viss mån under ett par julveckor. Dessutom var det sjuksköterskestrejk några veckor på våren som också påverkade verksamheten och gav andra förutsättningar än normalt. Under projekttiden gjordes andra satsningar parallellt på vår avdelning som i viss mån stört genombrottsprojektet, men som ändå gett både vinster och erfarenheter, som vi kommer att ha glädje av för framtiden. Ett privat företag opererade överviktiga patienter i våra lokaler och med hjälp av vår personal. De hade ett mycket trimmat och standardiserat arbetssätt och salarna var också högre bemannade än normalt. Det har även gjorts en satsning på att minska köerna för våra egna patienter. Den slutsats som kan dras är att avdelningens resurser räcker till att lägga extra krut på ett projekt i taget om resultatet ska bli bra. Hur går vi vidare Vi kommer att arbeta vidare med att hålla liv i de tester som införts. Dessutom vill vi fortfarande lyckas med de två tester som ännu återstår. Allra viktigast är att få ett snabbare överlämnande till postop. Det har bildats en grupp som ska arbeta fram en överlämningsmall och som sedan försöka komma vidare med problematiken. Vidare skulle det vara spännande att försöka att göra gränsöverskridande tester genom samarbete med operatörer, vårdavdelningar och vårdplanerare. 17

18 18

19 Från sammanbrott till genombrott Ortopedoperation Mölndal, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Teammedlemmar: Eva Levin, verksamhetsutvecklare, kontaktperson Eva Grath Strömborg, operationssjuksköterska Suzanne Hvalgren, anestesisjuksköterska Birgitta Johansson, undersköterska Annabelle Kartberg, programansvarig Stephan Kjellström, programansvarig Tamas Zsidai, anestesiläkare Magnus Karlsson, ortopedläkare Handledare: Dorthe Nielsen,utvecklingsledare Sammanfattning De flesta förbättringsåtgärderna har patientflödet i fokus med syfte att tidigarelägga knivstart och minska bytestiden men vissa syftar till att förbättra arbetsmiljön för personalen utan att samtidigt minska produktionen. För att lyckas har operationsenheten arbetat med sammanlagt över sextio aktiviteter och tester. Mycket tid har avsatts för teamträffar där vi kontinuerligt analyserat såväl statistik som beteende för att på så sätt generera nya aktiviteter och tester. Resultatet visar att det opereras allt fler höftfrakturpatienter inom 24 timmar, september var bäst med 86.5%. November månads nedgång berodde bland annat på en extremt hög belastning av akutpatienter vecka 48, patienter väntade varje dag på operation men efter helgen vecka 49, var kön åter nere på normal nivå med elva patienter. Denna period visar att de nya rutinerna med bättre flöden ger en stabilare verksamhet som inte faller samman vid tillfällig hög belastning som halt väglag ofta medför. De nyinförda rutinerna har en positiv effekt på hela avdelningen och idag har alla starttider förbättrats med 70 procent vilket innebär att mer än hälften har knivstart före 9, viss svårighet kvarstår dock med start före Bytestiderna har stadigt minskat på vår testsal som under augusti nådde ett genombrott med en genomsnittlig bytestid på 56 min, vilket innebar att 40 tim dagtid frigjordes i augusti, jämfört med tiden vid projektstart. Detta arbete visar att det på relativt kort tid, med rätt verktyg, går att vända en verksamhet från sammanbrott till genombrott vilket i vårt fall innebär att kunna ge Göteborgarna en god vård vid höftfrakturer samt dessutom skapa en bra arbetsmiljö för personalen på ortopedoperation. Inledning/bakgrund I januari 2006 omorganiseras ortopedin inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset och huvuddelen av den ortopediska verksamheten flyttas till SU/Mölndal, vilket orsakade omfattande problem som bland annat ledde till längre väntetider på ortopedoperation. 19

20 Efter flytten saknades många resurser, framförallt personal, instrument, lokaler och röntgenutrustning men här saknades också gemensamma rutiner för att ta hand om den nya verksamheten som nu till största delen bestod av akutpatienter med frakturer av olika slag. Förutom att en del av personalen valde att sluta och skulle ersättas skulle dessutom personalstyrkan utökas med fyrtio personer, den nya verksamheten kräver cirka 110 medarbetare. Under 2006 byggdes lokaler om för att passa den nya verksamheten och fler instrument, borrar och röntgenutrustning inköptes. Under denna turbulenta period då instrument saknades, hälften av personalen var i upplärningsstadiet, den akuta verksamheten pågick som vanligt skulle dessutom de nya rutinerna utarbetas. I media 1 förekom ett flertal artiklar och inlägg om problemen med rubriker som:...ortopedihaveriet, Socialstyrelsen granskar..., Längre köer efter flytten,...klarar fortfarande inte kravlistan,..läkarflykt... Socialstyrelsen Till Socialstyrelsen inkom tidigt skrivelser och telefonsamtal från patienter och yrkesutövare om problematiken inom ortopediverksamheten. Ur en av skrivelserna, från en yrkesutövare den 3 mars 2006, kan citeras: För akuta operationer har vi ofta 3-5 dygns väntan för frakturer. Vi har samma bemanning som före jul trots att antalet patienter fyrdubblats. det (är) numera svårt att upprätthålla patientsäkerheten Våren 2007 fortsatte problemen och väntetiderna var fortfarande långa, endast procent av akutpatienterna opererades inom första dygnet och målet är procent. Avdelningen hade kapacitet för omkring 15 akuta operationer per dygn men behovet var omkring Med detta som bakgund beslutade Socialstyrelsen om verksamhetstillsyn under våren 2007 och genomförde en granskning av ortopediverksamheten med patientsäkerheten i fokus, varvid ett antal brister uppdagades och en handlingsplan för att åtgärda dessa krävdes. Handlingsplan och Bättre flyt... En handlingsplan upprättades och under hösten fick operationsenheten erbjudande om att delta i det nationella projektet Bättre flyt på opererande verksamheter. Av ledningens sex personer valde tre att sluta sin anställning ett par veckor innan projektet startades och bland dem som valde att stanna kvar fanns fortfarande tvivel om att projektet skulle kunna vara positivt för verksamhetens utveckling. Enligt litteratur och tidigare forskning 2, 3, 4 om genombrottsmetoden var projektet bland annat på grund av dåligt stöd från ledningen dömt att misslyckas redan från början, men något hände, verksamheten och rutiner utvecklades på ett bra sätt trots avsaknad av ledning, en kaotisk bakgrund med hög personalomsättning samt stor andel inhyrd personal. Hur kunde avdelningen prestera denna positiva utveckling med allt negativt i bagaget? 1 Framförallt Göteborgsposten men vissa inslag sändes även i SVT och radio. 2 Nyström M (2007) Utvecklings- och förbättringsarbete inom vården, SKL 3 Øvretveit J (2005) Ledarens roll i kvalitetsförbättrings- och säkerhetsarbetet; En forskarsammanställning 4 Øvretveit J (2002) Improving Collaboratives Lessons from Breakthrough Waves 1 & 2: Reducing waits and delays to and within healthcare 20

21 Syfte och målgrupp Öka tillgängligheten till operation, för patienter med höftfrakturer. Teamet valde att fokusera på höftfrakturer, avdelningens största patientgrupp, cirka 1200 per år. Denna grupp har tidigare inte varit särskilt attraktiv för ortopederna att operera men skall enligt socialstyrelsen prioriteras högt, bland annat på grund av en relativt hög dödlighet. Mål 100 % av höftfrakturpatienterna skall opereras inom 24 timmar För de två första (sal 4 och 6) höftfrakturpatienterna skall 100% ha knivstart Minskad bytestid ( dagtid ) Delmål 1) 100 % av bytestiderna ( kniv ut - kniv in) skall vara < 70 min. Slutmål 2) 100 % av bytestiderna skall vara < 60 min. ( ) Balanserade mål: Att inte starttider och bytestider (knivut-knivin tid) för elektiva och övriga akutpatienter ökar. Att inte arbetsbelastningen för personalen ökar. Vad och hur har vi mätt Mätningar av de tre resultatmålen Statistik hämtas från sjukhusets interna datasystem, Operätt, PAX/Elvis samt Melior journalsystem. 1. Operation inom 24 tim Tiden mellan ankomst akuten och knivstart mäts kontinuerligt, månadsvis, på alla höftfrakturpatienter. De patienter som av medicinsk anledning inte kan opereras inom 24 timmar är inte med i statistiken. 2. Knivstart Tiden för knivstart mäts kontinuerligt, månadsvis, på sal 4 och 6, de salar där höftfrakturpatienterna ofta är dagens första patient. 3. Bytestid Bytestiden, (kniv ut - kniv in) mäts kontinuerligt, månadsvis, på sal 4 och 6. Mätningar av de balanserade målen Övrig verksamhet: Att inte starttider och bytestider (kniv ut kniv in) för elektiva och övriga akutpatienter ökar. Starttider mäts kontinuerligt, månadsvis, på sal 2, 3, 5 och 7. Bytestider mäts kontinuerligt, månadsvis på övriga akutsalar, sal 5 och 7. Statistik hämtas från sjukhusets interna datasystem, Operätt. 21

Bättre flyt på AKUTA ortopediska operationer Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge

Bättre flyt på AKUTA ortopediska operationer Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Bättre flyt på AKUTA ortopediska operationer Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Teamet: Hans Berg, ort-läk (kontaktperson) Anneli Larsen, op-ssk Marie Bingselius, op-usk Lotta Petterson, ane-ssk

Läs mer

Team 16 Bättre flyt efter 15.00 Kirurgiska klinikens operationsavdelning & Anestesiavdelning 1 UMAS, Malmö, Region Skåne.

Team 16 Bättre flyt efter 15.00 Kirurgiska klinikens operationsavdelning & Anestesiavdelning 1 UMAS, Malmö, Region Skåne. Team 16 Bättre flyt efter 15. Kirurgiska klinikens operationsavdelning & Anestesiavdelning 1 UMAS, Malmö, Region Skåne. Syfte Syftet är att skapa rutiner så att samtliga patienter uppsatta på ett operationsprogram

Läs mer

Bättre flyt. på opererande verksamheter. Spridningskonferens den 13 november 2008 Kompendium med bästa tester

Bättre flyt. på opererande verksamheter. Spridningskonferens den 13 november 2008 Kompendium med bästa tester Bättre flyt på opererande verksamheter pridningskonferens den 13 november 2008 Kompendium med bästa tester Grafisk produktion och redaktör: nna Ringheim, Centrum för Verksamhetsutveckling Kontaktpersoner

Läs mer

Centraloperation. Ledningens Engagemang. Skapa Helhetsbild. Opererande klinik. Akut/planerat. 2009 totalt 6035 operationer. Arbeta med processer

Centraloperation. Ledningens Engagemang. Skapa Helhetsbild. Opererande klinik. Akut/planerat. 2009 totalt 6035 operationer. Arbeta med processer Centraloperation 2009 totalt 6035 operationer Akut/planerat Opererande klinik Akut Planerat Kir. Ort. Gyn. Övrig Ledningens Engagemang Arbeta med processer Förbättra ständigt Sätt Patienten i centrum Basera

Läs mer

Lean Healthcare Överläkare Lars Eurenius Medicinkliniken

Lean Healthcare Överläkare Lars Eurenius Medicinkliniken Lean Healthcare Överläkare Lars Eurenius Medicinkliniken Agenda Lean Healthcare Capio S:t Görans modellen Bakgrund Lean Healthcare principer Lean Healthcare i praktiken, exempel akuten Lean Healthcare

Läs mer

SLUTRAPPORT Barnkardiologmottagningen, BUS, USiL Bra mottagning omgång 9

SLUTRAPPORT Barnkardiologmottagningen, BUS, USiL Bra mottagning omgång 9 SLUTRAPPORT Barnkardiologmottagningen, BUS, USiL Bra mottagning omgång 9 Förbättringsprogram och Team: Barnkardiologmottagningen, BUS, USiL Syfte med deltagandet i förbättringsprogrammet: Förbättra tillgängligheten

Läs mer

Studiecirkel Säker vård alla gånger

Studiecirkel Säker vård alla gånger Studiecirkel Säker vård alla gånger Område 5 och 8 Förebygga kirurgiska komplikationer och postoperativa sårinfektioner OP/ IVA,ortoped- och reumatologkliniken och kirurgkliniken, Länssjukhuset Ryhov I

Läs mer

Erfarenheter av att förbättra ett akut kirurgiskt operationsflöde

Erfarenheter av att förbättra ett akut kirurgiskt operationsflöde Erfarenheter av att förbättra ett akut kirurgiskt operationsflöde Katarina Andersson Strategisk Verksamhetsutveckling (SVU) Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Vad vill vi åstadkomma på Karolinska?

Läs mer

Lean Healthcare. Strategiska staben

Lean Healthcare. Strategiska staben Lean Healthcare Strategiska staben En dag på Universitetssjukhuset i Lund 870 inneliggande patienter 2 900 patienter besöker olika mottagningar varav 180 uppsöker akut mottagningen 710 patienter röntgas

Läs mer

Innehåll. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndal Ombyggnad MS/By 4422 för Operation 1 Förstudie september 2013 2

Innehåll. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndal Ombyggnad MS/By 4422 för Operation 1 Förstudie september 2013 2 KONCEPT 13-10-14 Ombyggnad MS/ By 4422 för Operation 1 Förstudie oktober 2013 Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Regionövergripande planering... 3 3. Förutsättningar... 3 4. Förslag... 3 5. Fastighet...

Läs mer

Att på ett systematiskt och strukturerat sätt förändra ett akutsjukhus-lean mission eller Mission Impossible!!?.

Att på ett systematiskt och strukturerat sätt förändra ett akutsjukhus-lean mission eller Mission Impossible!!?. Att på ett systematiskt och strukturerat sätt förändra ett akutsjukhus-lean mission eller Mission Impossible!!?. LEAN i praktiken från Capio S:t Görans Sjukhus Göran Örnung dr med sc Överläkare och processägare

Läs mer

OVE Operations- och vårdenheten

OVE Operations- och vårdenheten OVE Operations- och vårdenheten CVU Rapportserie 2005:9 Projektledare: Anna Marmehed, sjuksköterska Bodil Andersson, operationssjuksköterska Frölunda Specialistsjukhus Operations- och vårdenheten Västra

Läs mer

Projekt stomiträning inför operation 2010-03-26-2011-03-26. Projektansvarig Biljana Saric

Projekt stomiträning inför operation 2010-03-26-2011-03-26. Projektansvarig Biljana Saric Projekt stomiträning inför operation 2010-03-26-2011-03-26 Projektansvarig Biljana Saric Medarbetare Kerstin Saad Styrgrupp Maria Gylfe Fredrik Hjern INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 3 1.1 Målgrupp...

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 39 PIVA Psykiatriska kliniken Kristianstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder

Läs mer

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 157 Beta Avd 67 NÄL, Trollhättan Syfte med deltagandet i Genombrott Teammedlemmar Förbättra den psykiatriska Överläkare Cecilia Mircica. cecilia.mircica@vgregion.se

Läs mer

Site visit Region Sjaelland 3 november, 2008. Capio S:t Görans Sjukhus

Site visit Region Sjaelland 3 november, 2008. Capio S:t Görans Sjukhus Site visit Region Sjaelland 3 november, 2008 Nyckeltal för Capio S:t Görans Sjukhus 2007 Grundat 1888, i Capios regi sedan 1999 176 200 besök varav 65 000 akutbesök, 23 000 slutenvårdstillfällen varav

Läs mer

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse.

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Patientsäkerhetsberättelse Sammanfattning Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Det här är patientsäkerhetsberättelsen för

Läs mer

Ett bättre akutflöde. Så skapar vi ett bättre akutflöde. Bäst förändring byggs underifrån! En kundberättelse. PÅ AKUTCENTRUM HELSINGBORGS LASARETT

Ett bättre akutflöde. Så skapar vi ett bättre akutflöde. Bäst förändring byggs underifrån! En kundberättelse. PÅ AKUTCENTRUM HELSINGBORGS LASARETT Ett bättre akutflöde En kundberättelse. Bäst förändring byggs underifrån! Så skapar vi ett bättre akutflöde PÅ AKUTCENTRUM HELSINGBORGS LASARETT Kjell Ivarsson, verksamhetschef för Akutcentrum, Helsingborgs

Läs mer

OPTIMERAD OPERATIONSPLANERING 2014

OPTIMERAD OPERATIONSPLANERING 2014 OPTIMERAD inbjudan till konferens i Stockholm den 21-22 maj 2014 VÅRA TALARE Blekingesjukhuset Birgitta Friberg Sjukhuset i Gävle Kerstin Teljing Vårdenhetschef Visby lasarett Åsa Hedqvist Enhetschef Blekinge

Läs mer

Psykiatrin i sydväst svarar!

Psykiatrin i sydväst svarar! Psykiatrin i sydväst svarar! Slutrapport från utvecklingsarbete för ökad telefontillgänglighet maj 27 Team sydväst bestod av: Kontaktperson: Catharina Mattsson, enhetschef Älvsjö, tel: 8/578 38 95 mail:

Läs mer

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder Till: Sjukvårdsminister Gabriel Wikström, gabriel.wikstrom@regeringskansliet.se Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink Sjukvårdslandstingsrådet Marie Ljungberg Schött Personallandstingsrådet

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2012

Kvalitetsbokslut 2012 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Akutkliniken NLN Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...

Läs mer

Lean Healthcare. förberedelser och uppstart. Konferensdag 19 november 2010, Stockholm Lean-spel 9 december 2010, Stockholm

Lean Healthcare. förberedelser och uppstart. Konferensdag 19 november 2010, Stockholm Lean-spel 9 december 2010, Stockholm Gå 4, betala för 3! Anmäl hela teamet: Lean Healthcare förberedelser och uppstart Vad är Lean Healthcare och vilka är vinsterna att arbeta efter Lean i sjukvården? Grunderna i Lean värderingar, principer,

Läs mer

Skrivelse från Helene Öberg (MP) om Stockholms läns landstings uppföljning av effektiviseringar i sjukvårdsverksamheten

Skrivelse från Helene Öberg (MP) om Stockholms läns landstings uppföljning av effektiviseringar i sjukvårdsverksamheten Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2013-11-20 LS 1310-1253 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen 1 3 '12" 0 I 0 0 0 1 0' Skrivelse från Helene Öberg (MP) om Stockholms

Läs mer

Ständigt bättre vård med Lean healthcare som verksamhetsfilosofi

Ständigt bättre vård med Lean healthcare som verksamhetsfilosofi Ständigt bättre vård med Lean healthcare som verksamhetsfilosofi Lean healthcare har visat sig vara ett oslagbart arbetssätt för att använda de resurser vi har på bästa sätt. Bent Christensen Sjukhuschef

Läs mer

På ögonmottagningen arbetar fem läkare, sex ögonsjuksköterskor, två undersköterskor samt fem sekreterare.

På ögonmottagningen arbetar fem läkare, sex ögonsjuksköterskor, två undersköterskor samt fem sekreterare. Bra Mottagning Skåne 4 Verksamhetsområde Ögonkliniken Sjukhuset i Ängelholm Deltagare i teamet Per Carlsson Helena Ingemarsson Björn Hasselqvist Petronella Pedro På ögonmottagningen arbetar fem läkare,

Läs mer

Telefontillgänglighet

Telefontillgänglighet Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision.

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad LEAN Den avgörande frågan är: Hur vill jag som patient bli bemött när jag träder in i detta sjukhus? Matz Widerström, Sjukhuschef

Läs mer

Bättre flöde i vården Ett nationellt projekt för ökad tillgänglighet, patientsäkerhet, vårdkvalitet och effektivitet

Bättre flöde i vården Ett nationellt projekt för ökad tillgänglighet, patientsäkerhet, vårdkvalitet och effektivitet Välkommen till Bättre flöde i vården Ett nationellt projekt för ökad tillgänglighet, patientsäkerhet, vårdkvalitet och effektivitet Ditt landsting har anmält intresse att delta i det nationella projektet

Läs mer

Systemsäkerhet och säkerhetskultur: Vilka är de gemensamma bristerna? Verksamhetsöverskridande och återkommande problem och brister

Systemsäkerhet och säkerhetskultur: Vilka är de gemensamma bristerna? Verksamhetsöverskridande och återkommande problem och brister Systemsäkerhet och säkerhetskultur: Vilka är de gemensamma bristerna? Verksamhetsöverskridande och återkommande problem och brister Lena Kecklund 1 2014-03-16 Branscher och arbetsmetoder Kärnkraft Spårtrafik

Läs mer

Vårdcentralen Björkekärr

Vårdcentralen Björkekärr Vårdcentralen Björkekärr - för en bättre tillgänglighet Primärvården Göteborg Projekttid 05-10-13 06-09-15 Teammedlemmar: Ingrid Frödell, Mottagningssköterska Per-Arne Stenberg, Distriktsläkare Anne-Marie

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : avd 61 Sunderby sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Ökad trygghet och kontinuitet i vården av patienter med maligna hjärntumörer Teammedlemmar Marianne Gjörup marianne.gjorup@nll.se Arne

Läs mer

LEAN på OP Rätt från början

LEAN på OP Rätt från början IVA 2007 och pågående Pilotprojekt op VT 12 Generalisering av resultat 2012-14 Förändrad op situation Krav på ökad produktion och resursreduktioner LEAN på OP Rätt från början Anders Ersson IPM Malmö Jag

Läs mer

Ledarens roll i kvalitetsförbättringsoch säkerhetsarbetet

Ledarens roll i kvalitetsförbättringsoch säkerhetsarbetet Ledarens roll i kvalitetsförbättringsoch säkerhetsarbetet En genomgång av forskning Dr John Øvretveit (jovret@aol.com) Director of Research, MMC, Karolinska Institute, Stockholm Professor of Health Policy

Läs mer

Slutrapport Patientnärmre vård på vårdavdelning 81, Kliniken för kirurgi och urologi, Mälarsjukhuset Eskilstuna

Slutrapport Patientnärmre vård på vårdavdelning 81, Kliniken för kirurgi och urologi, Mälarsjukhuset Eskilstuna Division Länssjukvård 2006-11-10 Verksamhetssamordnare Tel 016-103366 Slutrapport Patientnärmre vård på vårdavdelning 81, Kliniken för kirurgi och urologi, Mälarsjukhuset Eskilstuna Bakgrund Kliniken för

Läs mer

Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus

Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus Att göra veckans arbete under veckan Deltagare: Ing-Marie Wallgren Catarina Boqvist Ingegerd Blomqvist Göran Stjärnholm Valborg Palmgren 1 Verksamhetsområde

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 9, Genombrottsprogram 1, Barn och ungdomspsykiatriska kliniken, Södra Älvsborgs sjukhus, Borås Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska

Läs mer

Verksamhetsutveckling genom lean. Staffan Gullsby Utvecklingsdirektör Landstinget Gävleborg staffan.gullsby@lg.se

Verksamhetsutveckling genom lean. Staffan Gullsby Utvecklingsdirektör Landstinget Gävleborg staffan.gullsby@lg.se Verksamhetsutveckling genom lean Staffan Gullsby Utvecklingsdirektör Landstinget Gävleborg staffan.gullsby@lg.se Lean - historik Tidiga Toyotatankar Fokusera på flödet Kompetens i produktionen Lagerhållning

Läs mer

Lean Healthcare. förberedelser och uppstart. Konferensdag 19 maj 2010, Stockholm Workshop 20 maj 2010, Stockholm

Lean Healthcare. förberedelser och uppstart. Konferensdag 19 maj 2010, Stockholm Workshop 20 maj 2010, Stockholm Lean Healthcare förberedelser och uppstart Vad är Lean Healthcare och vilka är vinsterna att arbeta efter Lean i sjukvården? Grunderna i Lean värderingar, principer, verktyg och metoder Hur identifierar

Läs mer

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Välkommen till den dagkirurgiska operationsavdelningen vid Akademiska sjukhuset På dagkirurgiska operationsavdelningen görs operationer som inte

Läs mer

Projektplan. för PNV

Projektplan. för PNV Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista

Läs mer

Projektrapport Bättre vård - mindre tvång

Projektrapport Bättre vård - mindre tvång Projektrapport Bättre vård - mindre tvång Team 155 Psykiatrin avdelning 4/TNE Norrlands Universitetssjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård

Läs mer

Implementering av Nationella riktlinjer för strokesjukvård. Vi gjorde det med ett Genombrottsprogram

Implementering av Nationella riktlinjer för strokesjukvård. Vi gjorde det med ett Genombrottsprogram Implementering av Nationella riktlinjer för strokesjukvård Vi gjorde det med ett Genombrottsprogram Syfte Att förbättra STROKE - sjukvården inom prehospital- och akut strokesjukvård för alla patienter

Läs mer

Ökad säkerhet och kvalitet med IT-baserad logistik i akutvården

Ökad säkerhet och kvalitet med IT-baserad logistik i akutvården Public Ökad säkerhet och kvalitet med IT-baserad logistik i akutvården Vitalis 2015 margareta.isaksson-drugge@nll.se karl.ahlstedt@aweria.com Kenneth.Ivarsson@tieto.com Akutenbesök kan förutspås Public

Läs mer

U t v e c k l i n g s c e n t r u m. Förbättringskunskap

U t v e c k l i n g s c e n t r u m. Förbättringskunskap U t v e c k l i n g s c e n t r u m Förbättringskunskap Göra saker rätt Göra rätt saker Efficiency Effectiveness Varför förändring? Problembild Hälso-och sjukvården består av splittrade vårdprocesser där

Läs mer

Sammanfattning av problemet

Sammanfattning av problemet Titel: Ökad Tillgänglighet och Patientsäkerhet och Mindre Stress på BUP Namn: Elisabeth Kristiansen Telefon: E postadress: Projekttid: 2012 01 04 till 2012 03 02 PEOE nummer: Ev. frikod: Ev. Projektkod:

Läs mer

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET Nova Futura - Bosse Angelöw Föreläsningar och utbildningar Individ-, grupp- och arbetsplatsutveckling Handledning och rådgivning Böcker, cd och webbaserade program www.novafutura.se

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet Avseende år 2012 2013-02-11 Per Olevik Medicinskt ledningsansvarig läkare Sammanfattning I Hälsan & Arbetslivets ledningssystem ingår riskbedömningar,

Läs mer

Det här händer på operationsavdelningen

Det här händer på operationsavdelningen Det här händer på operationsavdelningen DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Välkommen till oss på Operationsavdelningen! Vårt mål är att ge dig bästa möjliga vård och omhändertagande inför och under din operation.

Läs mer

Klamydiasmittspårning

Klamydiasmittspårning Klamydiasmittspårning 2007 Projektledare: Annbritt Lidfeldt Kurator Verksamheten för Hud-och Könssjukvård SU/Sahlgrenska Göteborg CVU Rapportserie 2008: 30 Klamydiasmittspårning Projektansvarig: Namn:

Läs mer

Sammanfattning. Bättre vård mindre tvång. Psykiatriska heldygnsvården, region Gotland PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM III.

Sammanfattning. Bättre vård mindre tvång. Psykiatriska heldygnsvården, region Gotland PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM III. Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM III TEAM NR: 49 Visby Psykiatriska heldygnsvården, region Gotland Ann-Sofie Eriksson, sjuksköterska Josephine Rehnberg, psykiatrisjuksköterska

Läs mer

Bakgrund Inspektionen för vård och omsorg har under veckorna 24 och 25 granskat följande sjukhus inom Stockholms län:

Bakgrund Inspektionen för vård och omsorg har under veckorna 24 och 25 granskat följande sjukhus inom Stockholms län: Tg1 2013 v 2.1 BESLUT 2013-07-02 Dnr 8.5-28479/2013-1 1(6) Regionala tillsynsavdelningen Öst Astrid Hessling astrid.hessling@ivo.se Danderyds Sjukhus AB Chefläkaren 182 88 Stockholm Den 1 juni 2013 tog

Läs mer

Lärdomar & Erfarenhet från Lean-arbete i Service- och Offentlig Sektor

Lärdomar & Erfarenhet från Lean-arbete i Service- och Offentlig Sektor Lärdomar & Erfarenhet från Lean-arbete i Service- och Offentlig Sektor 1. Reflektion över Lean i Service- och Offentlig sektor 2. Case 1 Kommun 3. Case 2 Sjukhus 4. Inspiration Innehåll Reflektion Går

Läs mer

Att omsätta idéer i handling - metoder för förbättringsarbete 14 januari 2013

Att omsätta idéer i handling - metoder för förbättringsarbete 14 januari 2013 Att omsätta idéer i handling - metoder för förbättringsarbete 14 januari 2013 Anna Moberg Anna-Karin Woodhouse Löfsved Donald Berwick, VD IHI Varje system är perfekt designat för att uppnå exakt de resultat

Läs mer

Statens Haverikommission utreder ett dödsfall Etikfråga? Ansvarsfråga? Verksamhetsfråga?

Statens Haverikommission utreder ett dödsfall Etikfråga? Ansvarsfråga? Verksamhetsfråga? Statens Haverikommission utreder ett dödsfall Etikfråga? Ansvarsfråga? Verksamhetsfråga? Björn-Erik Erlandsson Deputy Dean, KTH/STH björn-erik.erlandsson@sth.kth.se 070-551 4 30 1 Historiskt seminarium

Läs mer

Kvalitetsarbete - i praktiken både lätt och svårt. Anne Haglund Olmarker Verksamhetschef Radiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset

Kvalitetsarbete - i praktiken både lätt och svårt. Anne Haglund Olmarker Verksamhetschef Radiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset Kvalitetsarbete - i praktiken både lätt och svårt Anne Haglund Olmarker Verksamhetschef Radiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset Kvalitetsbristkostnader Kan uppgå till 20 % av vårdens kostnader Motsvarar

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Capio S:t Görans Sjukhus ur ett flödesperspektiv

Capio S:t Görans Sjukhus ur ett flödesperspektiv Capio S:t Görans Sjukhus ur ett flödesperspektiv Samverkansnämnden Stockholm Gotland 13 november 2009 PA Dahlberg vvd, chefläkare Agenda Introduktion till Capio S:t Görans Sjukhus och resultat av förbättringsarbetet

Läs mer

Riskanalyser. Införandet och användandet av Läkemedelsmodulen I Melior

Riskanalyser. Införandet och användandet av Läkemedelsmodulen I Melior 090130 er Införandet och användandet av Läkemedelsmodulen I Melior 1 Uppdragsgivare Chefläkarna Ingrid Mattiasson och Peter Jerntorp. 1.1 Projekttid 080815-081231 1.2 Återföringsdatum 081217 2 Uppdrag

Läs mer

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Ett specialteam för äldre patienter med komplexa vård- och omsorgsbehov Elisabet Carlgren sjuksköterska, vårdplatskoordinator, Akutmottagningen, Universitetssjukhuset

Läs mer

Ortopedisk vård. effektivare, mer patientsäker vård. Marie Lilja avdelningschef Universitetssjukhuset i Lund

Ortopedisk vård. effektivare, mer patientsäker vård. Marie Lilja avdelningschef Universitetssjukhuset i Lund Gå 4 betala för 3! Ortopedisk vård effektivare, mer patientsäker vård LEAN effektivare vård med minskat dubbelarbete och mer tid för patienten! Kortare vårdtid och färre komplikationer med utvecklad höftfrakturprocess

Läs mer

Projektguide Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP 2013-2014

Projektguide Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP 2013-2014 Projektguide Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP 2013-2014 Projektguide - Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling 15 hp I utbildningen ingår att genomföra ett förbättringsprojekt.

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Projektplan. Barnets rättigheter i vårdnadstvister

Projektplan. Barnets rättigheter i vårdnadstvister Projektplan Barnets rättigheter i vårdnadstvister Stiftelsen Allmänna Barnhuset planerar att tillsammans med Socialstyrelsen, FoU i Väst/GR och region Örebro starta ett utvecklingsprojekt kring barn som

Läs mer

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Bakgrund Primärvårdsblocket kommer sist under AT-tjänstgöringen och på många sätt skiljer det sig från slutenvårdsplaceringarna.

Läs mer

Bättre tillgänglighet på Hässelby vårdcentral Förbättringsarbete inom projektet Vård i Förändring (ViF)

Bättre tillgänglighet på Hässelby vårdcentral Förbättringsarbete inom projektet Vård i Förändring (ViF) 1 Bättre tillgänglighet på Hässelby vårdcentral Förbättringsarbete inom projektet Vård i Förändring (ViF) Teamets medlemmar Katalin Boér Ann-Sofie Danneholt Ulla-Märtha Cederhage Gun Rubeling Jan Holmstrand

Läs mer

Lean Healthcare. Program. - rapport från verkligheten. 2011-10-05/06 ST Forum

Lean Healthcare. Program. - rapport från verkligheten. 2011-10-05/06 ST Forum Lean Healthcare - rapport från verkligheten 2011-10-05/06 ST Forum Program Presentation Allmänt om Lean Exempel från verkligheten i Falköping Avrundning Vad är?? Vad är Lean? Eliminera förluster och slöseri!

Läs mer

Patientsäkerhet genom kontinuerlig dialog mellan. ...PNR och förbättringsgrupp på Bröstcentrum, Capio S:t Görans sjukhus.

Patientsäkerhet genom kontinuerlig dialog mellan. ...PNR och förbättringsgrupp på Bröstcentrum, Capio S:t Görans sjukhus. Patientsäkerhet genom kontinuerlig dialog mellan...pnr och förbättringsgrupp på Bröstcentrum, Capio S:t Görans sjukhus. (Patient Närstående Rådgivare (PFA-USA)) 1 Capio S:t Görans verksamhetsstrategi Ständiga

Läs mer

Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet

Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet Välkommen att höra av dig till oss på Kvalitetsutveckling. Vi fungerar som stöd för dig/er i förbättringsarbetet! Förbättringskunskap Förbättringskunskap

Läs mer

Vårdcentralen Oxie Bra mottagning

Vårdcentralen Oxie Bra mottagning Vårdcentralen Oxie Bra mottagning Projektgruppen: Verksamhetschef Gunnel Wahlgren Distriktssköterska Kristina Hofvander Distriktsläkare Regina Feierberg Distriktsläkare Henrik Sieradzki Läkarsekreterare

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Kortare väntetider, bättre utnyttjande av operationssalarna

Kortare väntetider, bättre utnyttjande av operationssalarna Kortare väntetider, bättre utnyttjande av operationssalarna Marie Persson Institutionen för datavetenskap och kommunikation Blekinge Tekniska Högskola marie.persson@bth.se Krisjanis Steins Institutionen

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

1 Slutrapport Bättre vård i livets slutskede. Team : Gällivare Kommun Gällivare Sjukhus

1 Slutrapport Bättre vård i livets slutskede. Team : Gällivare Kommun Gällivare Sjukhus 1 Team : Gällivare Kommun Gällivare Sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Patent/brukare och Närstående skall känna sig välinformerade samt uppleva en ökad trygghet i den fortsatta omvårdnaden i livets

Läs mer

Instrument och steriltekniker utbildningen. Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2011. Författare: Annette Börjesson. Handledare: Maria Hansby

Instrument och steriltekniker utbildningen. Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2011. Författare: Annette Börjesson. Handledare: Maria Hansby Hur vi kan skapa bra rutiner och god kommunikation när det gäller T-DOC systemet och dess kodetiketter när de används till kunderna utanför den egna enheten. Instrument och steriltekniker utbildningen

Läs mer

Revisionsrapport 2015 Landstinget Blekinge

Revisionsrapport 2015 Landstinget Blekinge Revisionsrapport 2015 Landstinget Blekinge Förstudie Blekingesjukhusets utnyttjande av operationsresurser Innehåll Innehåll...1 Sammanfattning...1 1 Inledning...2 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Syfte... 2 1.3 Avgränsningar...

Läs mer

Dokumentnamn: 6. Anestesi- och intensivvårdskliniken Bakjour. Giltig fr o m: 2011-06-01

Dokumentnamn: 6. Anestesi- och intensivvårdskliniken Bakjour. Giltig fr o m: 2011-06-01 Vid stabsläge larmas anestesibakjouren enbart vid behov VID LARM: Åtgärd Klockan/ signatur 1. Ta emot rapport från primärjour anestesi om aktuell händelse och nuvarande situation på kliniken. 2. Jourtid

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Nytt operationshus vid Gävle sjukhus

Nytt operationshus vid Gävle sjukhus Nytt operationshus vid Gävle sjukhus Presentation 2014-11-11 Peter Åberg, arkitekt MSA White arkitekter AB Hans-Erik Staaf White Åsa Carlestam White Peter Åberg White Operationssal Verksamhetens projektmål

Läs mer

Mjukare värden ger bättre resultat

Mjukare värden ger bättre resultat Mjukare värden ger bättre resultat Hårda värden nödvändiga för att kunna styra utifrån gemensam värdegrund Åtgärder för cancervården Johan Snygg Verksamhetschef Anestesi/Operation/Intensivvård Sahlgrenska

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Birgitta Boqvist Patientsäkerhetssamordnare Norrbottens läns landsting Norrbotten Kiruna Gällivare Pajala Landstinget är länets största

Läs mer

Ge kniven vidare vad visade enkäten?

Ge kniven vidare vad visade enkäten? Ge kniven vidare vad visade enkäten? Som en del i kampanjen Ge kniven vidare har ni av OGU- styrelsen blivit tillfrågade att under februari och mars 2013 svara på en enkät. Vi var intresserade av hur vi

Läs mer

Patientnärmre vård (PNV)

Patientnärmre vård (PNV) 2006-12-08 Uppföljning av Pilotprojektet Patientnärmre vård (PNV) Avd 24 ortopedi avd 31 och 1 kardiologi vid Södersjukhuset 2006 1 Innehållsförteckning Bakgrund.. sid 3 Projektorganisation.. sid 4 Genomförande

Läs mer

Karlskoga lasaretts kvalitetsresa

Karlskoga lasaretts kvalitetsresa Karlskoga lasaretts kvalitetsresa Sjukhusdirektör Lena Adolfsson lena.adolfsson@orebroll.se Kvalitets- och utvecklingschef Ing-Marie Larsson ing-marie.larsson@orebroll.se Karlskoga lasarett ett av tre

Läs mer

Värdebaserad vård inom Elektiv höftproteskirurgi Verksamhetsperspektiv

Värdebaserad vård inom Elektiv höftproteskirurgi Verksamhetsperspektiv Värdebaserad vård inom Elektiv höftproteskirurgi Verksamhetsperspektiv Registercentrum 5 September 2014 2014-07-01 Fast-track Presentationens namn 2 Indikationer Smärta Funktionsnedsättning Nedsatt livskvalitet

Läs mer

Djursjukvården en bransch i utveckling

Djursjukvården en bransch i utveckling Djursjukvården en bransch i utveckling Inbjudan till konferens i Stockholm den 8-9 september TALARE SLA Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet Katarina Novák Regiondjursjukhuset Strömsholm Anders Thunberg

Läs mer

Mobil dokumentation i Dals Eds kommun ehälsa 2014: 1

Mobil dokumentation i Dals Eds kommun ehälsa 2014: 1 Dokument nr: Version: Status: Sida: (1)7 Mobil dokumentation i Dals Eds kommun ehälsa 2014: 1 Införa Mobil journal via Tietos koncept Lifecare Procapita Kristina Lignell, Carina Johansson, Kennet Sundström

Läs mer

Akutmottagning LiM Ledningsansvarig Sjuksköterska (LS)

Akutmottagning LiM Ledningsansvarig Sjuksköterska (LS) () 1(7) Akutmottagning LiM Ledningsansvarig Sjuksköterska () Mottagande av larm Anteckna larmets innehåll och följ rapportmall. Vidarebefordran av larm Larm vidarebefordras till jourhavande anestesiolog

Läs mer

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga Kongressprotokoll maj september Medlemsundersökning - tabellbilaga ( Bilaga. Medlemsundersökning antal (%) antal (%) Biomedicinsk analytiker antal (%) Röntgen sjuksköterska antal (%) antal (%) Anställning

Läs mer

Bättre vård mindre tvång

Bättre vård mindre tvång Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM III TEAM NR: 45 Deltagande team Barn- och ungdomspsykiatrins akutavdelning Vänerviken, Vänersborg Kontaktperson: Lillemor Forsberg, Vårdenhetschef

Läs mer

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 1 (6) i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 2 (6) Presentation Demensteamet i Jönköping har ett unikt arbetssätt där samarbetet mellan landsting och kommun är den stora hörnstenen.

Läs mer

Ledning Styrning Utveckling av verksamhetens processer

Ledning Styrning Utveckling av verksamhetens processer Ledning Styrning Utveckling av verksamhetens processer Centrum för Verksamhetsutveckling Tel: 031-7051674 Besöksadress: 1 Bakgrund Stora satsningar görs för närvarande inom Västra Götalandsregionen för

Läs mer

INTRODUKTION. för nyanställda läkare och. ST-läkare som bedriver sidotjänstgöring. vid minnesmottagningen i Lund

INTRODUKTION. för nyanställda läkare och. ST-läkare som bedriver sidotjänstgöring. vid minnesmottagningen i Lund INTRODUKTION för nyanställda läkare och ST-läkare som bedriver sidotjänstgöring vid minnesmottagningen i Lund Elisabeth Björnson, överläkare VO minnessjukdomar, Lund Uppdaterad version 2015-02-09 Ursprunglig

Läs mer

Visualisering av mått

Visualisering av mått Visualisering av mått Utvecklingskraft 11 5 18 Vilka resultat visualiserar vi? Nationella och landstingsövergripande mätningar BSC kliniknivå Värdekompasser i processerna Mätningar utifrån pågående förbättringsarbeten

Läs mer

Projektspecifikation

Projektspecifikation Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) 2011-03-02 Projektspecifikation Projekt: Läkemedel projektnummer 2265 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Eva Almén-Åström Datum: 100209 Godkänd

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Innehållsförteckning.

Innehållsförteckning. 1 2 Innehållsförteckning. sida Teamets medlemmar 3 Sammanfattning 3 Områdesbeskrivning 3 Problembeskrivning 3 Syfte och mål 4 Mätningar 4 Förändringar 4 Resultat 5 Hur går vi vidare 5 Reflektion 5 3 Förändringsarbetets

Läs mer

Nationella riktlinjer - höftfrakturer. Landstinget Gävleborgs revisorer

Nationella riktlinjer - höftfrakturer. Landstinget Gävleborgs revisorer Nationella riktlinjer - höftfrakturer Landstinget Gävleborgs revisorer Revisionsrapport Mars 2011 Karin Magnusson Lars-Åke Ullström Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Inledning... 5 1.1

Läs mer

Whitepaper sekundärtriage Region Skåne

Whitepaper sekundärtriage Region Skåne Whitepaper sekundärtriage Region Skåne Styrgrupp Triage i Region Skåne har idag beslutat att byta till som system för sekundärtriage hospitalt. Parallellt med denna process kommer -pre att införas för

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer