slutrapport Bättre flyt på opererande verksamheter Programtid från till

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "slutrapport Bättre flyt på opererande verksamheter Programtid från 2008-01-09 till 2008-12-31"

Transkript

1 slutrapport Bättre flyt på opererande verksamheter Programtid från till Sammanställt av: Wenche Jenssen, Hälso- och sjukvårdsavdelningen, Centrum för Verksamhetsutveckling

2 2

3 Innehållsförteckning Ordförande har ordet 5 Genombrott som metod 6 Deltagande team inklusive kontaktpersoner 9 Slutrapporter: Operationsavdelningen, Centralsjukhuset Kristianstad 11 Ortopedoperation Mölndal, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg 19 Akutkliniken, Oskarshamns Sjukhus 29 Operation, Enköpings lasarett 37 An/Op/IVA, Neurooperation, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg 55 Division operation, Ögonoperation, Gävle Sjukhus 61 An/Op/IVA/ÖNH-operation, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg 67 Ögonoperation, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg 75 Dagkirurgi, Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg 81 An/Op/IVA/Söder Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg 93 An/Op/IVA/Norr, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg 101 Ortopedoperation, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge, Stockholm 107 Ortopedoperation, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna, Stockholm 117 An/Op/IVA/Östra, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg 121 Operation/Anestesi, Kärnsjukhuset i Skövde 127 3

4 4

5 Ordföranden har ordet Operationsverksamheten är en mycket dyr och resurskrävande del av varje sjukhus verksamhet. Väntetider, strykningar, dålig organisation och tröghet i systemet förorsakar att köer till operation blir längre och att kostnaderna för operationer blir högre än nödvändig. Genombrottsmetodiken har använts för att få bättre flyt på operation. Totalt har 15 operationsavdelningar från stora universitetssjukhus, från länssjukhus och från länsdelssjukhus gjort fantastiska arbeten för att hitta de små och de större förändringar som behövs för att öka genomströmningen på operationsavdelningarna. De övergripande målen för projektet har varit att tidigarelägga knivstartstiden för första operationen på dagen och att minska tiden mellan operationerna, den så kallade kniv ut kniv in tiden. Ytterligare ett övergripande mål var att första utlovade operationsdagen skall infrias. Kreativiteten i arbetsgrupperna har varit imponerande för att vända på alla stenar i jakten på tidstjuvar. Flera av de deltagande avdelningarna gjorde genombrott under projektets gång. Alla grupper har också kunnat visa på stora förbättringar i uppsatta mål även om de högt ställda målen, ofta 100%, inte helt har kunnat uppnås. De tydligaste framgångsfaktorerna har varit att inte bara alla personalgrupper på operationsavdelningarna varit representerade i arbetsgruppen utan också vårdavdelningspersonal, mottagningspersonal samt operationskoordinatorer. Förutsättning för framgång har också varit att involverade chefer på alla nivåer gett projekten sitt aktiva stöd. De bästa förbättringsförslagen har samlats i denna skrift för att inspirera andra till små och stora förändringar. Lars Sahlman Överläkare Ordförande Bättre flyt på operation 5

6 Genombrott som metod Genombrott är en metod för kontinuerligt förbättringsarbete som har sin förebild i Breakthrough series model utarbetat vid The Institute for Health Care Improvement (IHI) i Boston av statistikern Tom Nolan och läkaren Donald Berwick, nu VD vid IHI. Modellen är uppbyggd av flera hörnstenar och själva grunden är att det finns kunskap som inte tillämpas i tillräckligt stor omfattning i vardagsarbetet inom hälso- och sjukvården. Genombrottsmetoden introducerades 1996 i Sverige av dåvarande Landstingsförbundet och har fått en mycket stor spridning inom svensk hälso- och sjukvård. Metoden bygger på: Aktivitet och lärande hos deltagarna. Genom att själv systematiskt testa små förändringar och notera vad som händer, lär sig deltagarna direkt vilka förändringar som leder till förbättringar och vilka som inte gör det. Det är bara de förändringar som leder till förbättringar, som skall spridas i full skala i organisationen. Hörnstenarna i modellen: Består av Tom Nolans modell för förbättringsarbete (PDSA), vilken är generell och användbar i all verksamhet inom alla olika branscher. En annan hörnsten är arbetsgången, som är mycket strukturerad under projekttiden både vad gäller tidsramar och innehåll. En tredje hörnsten är att människor och organisationer från olika håll och med olika erfarenhet kommer samman för att tillsammans lära sig hur de kan förbättra sina respektive verksamheter. En fjärde nödvändig hörnsten är ledarskapet och förändringstrycket i den organisation eller verksamhet som skall utvecklas. Tom Nolans förbättringsmodell - PDSA-cirkeln Modellen som används i Genombrott är enkel men ändå kraftfull. Den är inte avsedd att ersätta förbättringsmetoder som redan används inom verksamheten utan snarare att påskynda förstärka det förbättringsarbete som pågår. Modellen har två delar: A. Tre fundamentala frågor: 1. Vad vill vi åstakomma? Sätt mål 2. Hur kommer vi att veta att en förändring är en förbättring? Mäta för att veta inte tro 3. Vilka förändringar kan vi göra som kommer att leda till förbättringar? Testa idéer Förbättringsmodell - T Nolan, E Deming m fl Vad vill vi åstadkomma? mål! Hur vet vi att en förändring är en förbättring? mått! Vilka förändringar kan leda till en förbättring? idéer! PDSA-cirkeln Agera Planera test! Studera Gör 6

7 B. PDSA-cirkeln som beskriver hur man testar en förändring genom att faktiskt pröva den, observera vad som händer och sedan dra slutsatser från observationen. Vid varje test används PDSA-cirkeln. Att arbeta med PDSA är inte bara att använda en modell utan det är att få in ett annat tänk och synsätt i den bemärkelsen att PDSA förutsätter inte att den rätta lösningen finns från start utan den utvecklas över tid. Demingcykeln (PDSA-cirkeln) Lär, agera Planera Analysera Testa, gör, pröva Följande steg ingår i testcykeln: 1. Planera, 2. Testa, gör, pröva, 3. Analysera, 4. Lär, agera. Det är ofta bättre att snabbt komma igång och göra små tester än att planera länge och göra omfattande tester. Själva förändringen bör vara innovativ och ambitiös, men den bör testas i liten skala. Vilka tester kan man börja genomföra nästa vecka? En första test kan till exempel omfatta en eller två läkare på en mottagning istället för hela vårdcentralen eller sjukhusmottagning. Eller en ny handläggningsordning testas på de tre kommande patienterna. Varje testcykel om den genomförs väl är lärorik och skapar en bas för vidare lärande i nästa testcykel. När man vet att en förändring verkligen leder till en förbättring och man kan visa det i fler på varandra följande testcykler, då är det dags att implementera förändringen i stor skala det vill säga på hela mottagningen, kliniken eller sjukhuset. Testa många olika idéer samtidigt! Varje testcykel dokumenteras för sig. Kom ihåg att det inte handlar om att göra förändringar för förändringens egen skull. Det handlar om att ta reda på vilka förändringar som leder till förbättringar. Det är de som skall implementeras inga andra. Arbetsgången: Arbetet utgår helt från enhetens egna förutsättningar med eget faktabaserat underlag för förbättringsarbetet. Förbättringarna kan därmed vara mycket olika på olika enheter. Tvärprofessionella team utses från deltagande enhet. Teamen får coachning under hela perioden av en handledare som ej tillhör den egna verksamheten. Lärandeseminarier är möten, i internatform för teamen, och består av såväl plenarövningar som konkret planeringsarbete för och erfarenhetsutbyte mellan deltagarna. Mellan Lärandeseminarierna ligger arbetsperioder, under vilka deltagarna testar förändringar och sprider de förändringar som visar sig leda till förbättringar. Under hela projekttiden håller deltagarna kontakt med projektledning, handledare och varandra, genom grupparbetsplatser, telefonkonferenser, , besök och sist men inte minst genom att kontinuerligt rapportera vilka tester som genomförts och vad deltagarna lärt sig av testandet. 7

8 8

9 Deltagande team - kontaktpersoner Operationsavdelningen, Centralsjukhuset Kristianstad Monika Kager Hidås, avdelningschef, Ortopedoperation Mölndal, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Eva Levin, verksamhetsutvecklare, Akutkliniken, Oskarshamns Sjukhus Cecilia Callegård, områdesansvarig operationsjuksköterska, Operation, Enköpings lasarett Marie Tollefsen Markström, sektionsledare, An/Op/IVA, Neurooperation, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Ulf Gerenmark, bitr. vårdenhetschef, Division operation, Ögonoperation, Gävle Sjukhus Susanna Grundin Berg, ögonssjuksköterska, An/Op/IVA/ÖNH-operation, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Anne-Marie Bernesjö, sektionsledare anestesti, Ögonoperation, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Ulla Kerstin Angervall-Mohlin, vårdenhetschef, Dagkirurgi, Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Lena Sundqvist, sektionsledare dagoperation, An/Op/IVA/Söder Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Anders Nilsson, ÖL handkirurgen, An/Op/IVA/Norr, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Ann-Charlott Loswick, överläkare anestesi, Ortopedoperation, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge, Stockholm Hans Berg, ortopedläkare, Ortopedoperation, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna, Stockholm Gunnar Nilsson, ortopedläkare, An/Op/IVA/Östra, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Elisabeth Runesson, bitr. vårdenhetschef, Operation/Anestesi, Kärnsjukhuset i Skövde Stefan Jansson, enhetschef, Programledare Anna Ringheim, Gösta Carlsson, Ordförande Lars Sahlman, 9

10 10

11 Bättre flyt på operationsavdelningen, Centralsjukhuset i Kristianstad Teammedlemmar Monika Kager Hidås, avdelningschef, kontaktperson Lars Gillberg, medicinskchef Margit Ekdahl, biträdande avdelningschef Pia Persson, operationssjuksköterska Carin Olandersson, operationssjuksköterska Carina Lernheden, anestesisjuksköterska Ulrika Palmgren, anestesisjuksköterska Handledare: Lena Kjellman Kiebach, utvecklingssekreterare, Sammanfattning Bakgrund: Ekonomisk press och krav på ökad produktion under hösten 2007 gjorde att Centraloperation i Kristianstad fick anledning att försöka förbättra och effektivisera verksamheten. För att kunna göra detta på ett strukturerat sätt anmäldes avdelningen till det första Genombrottsprojektet för opererande verksamheter. Syftet med deltagandet var Bättre flyt och ökad tillgänglighet för alla elektiva slutenvårdspatienter vid Centraloperation i Kristianstad. Metoden var genombrottsmetoden, vilken innebär att många små tester görs i liten skala och att det förändrade arbetssättet sedan införs i hela den aktuella verksamheten, eller förkastas, om testen inte faller väl ut. Mätning sker kontinuerligt så att utvärdering kan ske. Resultat: Under det år som projektet pågick ökade produktionen på Centraloperation. Arbetsbelastningen för personalen ökade däremot inte och inte heller antalet strukna patienter. De uppsatta målen för operationsstart och bytestid nåddes inte så att man kan tala om ett genombrott, men under hösten 2008 startade dubbelt så många operationer före kl jämfört med året innan, vilket ändå får anses vara en förbättring. Slutsatsen: blir att det lönade sig att se över arbetsprocesser och flöden, det gagnar både patienter och personal och det är angeläget att arbeta vidare på inslagen väg. För att komma ännu längre behöver förbättringsarbetet ske i samarbete med operatörer, vårdplanerare och vårdavdelningar. Inledning/bakgrund Ekonomisk press och krav på ökad produktion under hösten 2007 gjorde att Centraloperation i Kristianstad fick anledning att på ett mer strukturerat sätt försöka förbättra och effektivisera verksamheten. Avdelningen hade erfarenhet sedan tidigare av Genombrottsmetoden och såg deltagandet i projektet som ett bra sätt att ta itu med problematiken. Det var stimulerande att projektet denna gång endast vände sig till opererande verksamheter och förhoppningen var att det skulle finnas mycket att lära av de andra som deltog. 11

12 Vi var angelägna om att operationerna skulle komma igång på utsatt tid och att bytestiderna mellan operationerna om möjligt skulle kortas, allt för att patienten skulle slippa bli struken och få sin operation uppskjuten, eller att dagens operationsprogram skulle dra över tiden och kosta dyr övertid. För personalens del handlade det om att hitta smartare sätt att arbeta, inte alls att springa ännu fortare, det var viktigt att behålla en god arbetsmiljö. Utgångspunkten var att det inte fanns så mycket att förändra i själva operationssalsarbetet, däremot visste vi att överlämningen från anestesi till postop kunde bli mycket bättre. Att förbereda kvällen innan inför nästa dag, samt att minska dokumentationen fanns också på önskelistan. Syfte Bättre flyt och ökad tillgänglighet för alla elektiva slutenvårdspatienter vid Centraloperation i Kristianstad. Mål Resultatmål: Vi mätte inte hur vi uppfyllde vårdgarantin, eftersom vi inte hade möjlighet att påverka detta. Ytterst är det Region Skåne och de opererande klinikerna som styr och fördelar patientvolymerna, det sker inte på operationsavdelningen. Processmål: % av operationsstarterna för alla elektiva slutenvårdspatienter skulle ske senast kl Bytestid (kniv ut- kniv in) enligt operationsplaneringsprogrammet Orbit skulle vara mindre än eller lika med 70 minuter. Vi mätte inte heller mot målet att minst 90 % av patienterna ska opereras på första utlovade operationsdag, operationsavdelningen äger inte möjligheten att påverka detta. Klinikernas vårdplanerare planerar in patienterna direkt i Orbit, utan delaktighet från operationsavdelningen. Balanserat mål: Arbetsbelastningen för personalen skulle inte öka Antal strykningar skulle inte överstiga 3/vecka för gruppen elektiva patienter. Vad och hur har vi mätt Andel operationer som startade i tid och bytestider i minuter, mättes genom att statistik hämtades ur operationsplaneringsprogrammet Orbit varje måndag. Mätning av personalens arbetsbelastning med VAS-skala gjordes en gång i månaden. Strykningar mättes genom att statistik hämtades ur Orbit varje måndag. 12

13 Resultat och måluppfyllelse Processmål 1 90 % av operationsstarterna för alla elektiva slutenvårdspatienter skulle ske senast kl Alla elektiva salar Op start senast kl Sal 1-4 och Första opstart som börjar senast kl (%) Målvärde Mätvärde 0 v. 10 v. 13 v. 16 v. 19 v. 22 v. 25 v. 28 v. 31 v. 34 v. 37 v. 40 v. 43 v.46 v.49 Processmål 2 Bytestid (kniv ut-kniv in) enligt operationsplaneringssystemet Orbit skulle vara mindre än, eller lika med 70 minuter. Bytestider för sal 1-4 (elektiva operationer) mätt i minuter Minuter Målvärde Mätvärde v. 10 v. 13 v. 16 v. 19 v. 22 v. 25 v. 28 v v. 34 v. 37 v. 40 v. 43 v. 46 v. 49

14 Balanserat mål Arbetsbelastning för personalen skulle inte öka. VAS Arbetsbelastning enligt VAS mätning Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Antal strykningar skulle inte överstiga 3/vecka för gruppen elektiva patienter. Antal strukna elektiva, slutenvårds patienter 20 Antal strukna patienter (st) Målvärde Mätvärde 0 v 5 v 8 v 11 v 14 v 24 v 27 v 30 v 33 v 36 v 39 v 42 v 45 v 48 14

15 Vad har vi testat 1. Morgonmötet på elektivenheten slopades. 2. Förberedelser på sal 2 och 3 görs av kvälls- och nattpersonalen. 3. Patienten går själv in till operationssalen eller förberedelserummet. 4. Operatören rings tidigare till sal 2 och Ny tid för avdelningsmöte, mötet har flyttat från måndag morgon till måndag Ny arbetstid för ett B-turslag, , för att anpassa oss efter verklig operationstid. 7. Förberedelser görs av kvälls- och nattpersonalen på alla elektiva salar. 8. Registrering i det personaladministrativa systemet Palett/Heroma görs av färre personer. 9. Operatör rings tidigare till alla elektiva salar. 10. Vid svårighet att lägga epidural- eller spinal kallar anestesiläkarna på hjälp efter 15 minuter. 11. Ett resurslag inrättas som kan göra preoperativa förberedelser, duka upp och hjälpa till i bytet. 12. Kirurgen sidomarkerar bröstpatienterna i sängvänthallen, istället för på vårdavdelningen. 13. Ett snabbare och förbättrat överlämnande av patient till postop. 14. Två tidiga anestesiologer. För att få tidig operationsstart kommer ytterligare en anestesiolog till operationsavdelningen före läkarnas morgonmöte måndag, tisdag och onsdag och kontrollerar om det är någon bedövning som ska läggas, förutom den som tidig doktor nummer ett redan är engagerad i. Om så är fallet hoppar doktor nummer två över mötet. Aktiviteter MARS Kontinuerligt förankringsarbete har skett till ledare och medarbetare (både muntligt och skriftligt) vid olika mötestillfällen. Informationsvägg för Genombrottsprojektet har satts så att alla kan lämna synpunkter på förbättringsarbetet. Teammöte varje vecka, tisdagar kl Skattning av personalens arbetsbelastning har genomförts vecka 7. Registrering i Palett/Heroma av en person istället för flera. APRIL Brainstorming på ssk-usk möte där alla fick skriva tre post-it lappar vardera med idéer som kan leda till att våra mål uppfylls. Informationsväggen har fått nytt innehåll, den innehåller nu mars månads rapport, diagram över resultatet på genomförda tester, strullistan, idéerna från brainstormingen och aktuella tester vecka Genomgång av resultaten på avdelningsmötet Ny tid för teammöte blir torsdagar En arbetsbeskrivning för resurslaget har tagits fram. Resurslaget har fått personsökare. JUNI En blankett framtagen för att tidsregistrera bröstpatienterna på följande sätt: Patient hitringd, anländer kl., kirurg sidomarkerar kl. eller som alternativ, patienten är sidomarkerad på vårdavdelningen. 15

16 Vi har haft möte med postop personalen för gemensam brainstorming kring hur överlämnandet till dem ska kunna gå snabbare och bytestiderna kortas. En arbetsgrupp skall ta fram en rapportmall för att effektivisera och förkorta överrapporteringen mellan anestesi/operation till postop personalen. Arbetet ska presenteras under senare delen av september. Om möjligt ska postop undersköterskan koppla upp patienten efter ankomst till postop så att rapporten snabbare kan komma igång När såret sutureras meddelas postop av anestesisjuksköterskan att patienten strax kommer. Detta gör att postop sköterskan kan läsa på patienten och bestämma var patienten skall placeras. Postop personalen skall inte vara lyfthjälp i slussen Det är viktigt att patienten är väl smärtlindrad vid ankomsten till postop annars får postop sjuksköterskan inleda rapporten med att ge smärtlindring. På sikt skall vi försöka utrusta koordinatorn på postop med en telefon som alla samtal om inkommande patienter skall gå till. Pia Persson har träffat endokrinkirurgerna och framfört önskemål om att de ska sidomarkera i sängvänthallen istället för på avdelningen. De var positiva till denna förändring. Lars Gillberg har informerat alla läkare om att ibland behövs ytterligare en tidig anestesiolog. AUGUSTI Påminnelse till endokrinkirurgerna om att de ska sidomarkera i sängvänthallen. Påminnelse till Postop om de förändringar vi kom överens om före sommaren. SEPTEMBER Genomgång av alla projektets tester, införda, pågående och förkastade på avdelningsmöte 1/9. Alla tester färgmarkerade och anslagna på väggen i anestesikorridoren. Eva E informerad om att elektivenheten i möjligaste mån ska bemanna ett resurslag. Hårdsatsning på veckorna OKTOBER Poster till spridningskonferensen är framtagen. NOVEMBER Genomgång har gjorts av resultat och poster, samt av de olika testerna på avdelningsmöte. Vi har bett personalen om fler idéer till förändringar och belönar goda förslag med biobiljetter. DECEMBER Information om projektet gavs på läkarnas kvällsmöte. Införda förändringar som har övergått i ordinarie verksamhet Samtliga förändringar som beskrivits ovan har permanentats, med följande undantag: Kirurgerna sidomarkerar i sängvänthallen. Ett snabbare och förbättrat överlämnande till postop. 16

17 Metoddiskussion Att delta i ett projekt, i detta fall Genombrottsprojektet, innebär att det ges möjlighet att strukturerat arbeta med förbättringsarbete. Eftersom det finns en plan och krav på de deltagande teamen går arbetet inte att prioritera bort, vilket så lätt händer om man ska försöka driva arbetet själv. Genombrottsmetoden är tilltalande eftersom man tar små steg, testar, det är ofarligt, det måste inte innebära någonting för den förändringsobenägne. Blir en test lyckad är det däremot ganska lätt att motivera ett införande. Svårigheten är sedan att inte falla tillbaks i gamla mönster, vilket kräver återkommande påminnelser och aktivt arbete. För att lyckas krävs ledningens engagemang, i vår grupp ingick tre chefer, vilket innebar att förändringarna automatiskt sanktionerades. Att fråga alla medarbetare om idéer och synpunkter var värdefullt. Vi gav möjlighet att klistra post-it lappar på flödeskartan, samt hade brainstorming i samband med en arbetsplatsträff. Båda aktiviteterna gav mycket material att arbeta med. Dessutom bad vi fortlöpande om idéer på arbetsplatsträffarna. Det fanns en hel del skepsis bland arbetskamraterna och många efterfrågade nyttan med genombrottsprojektet. Det krävdes information och åter information, men trots en viss tröghet ledde förändringarna till förbättring. Värt att kommentera är att projektet löpte över hela året. Det bedrivs inte samma verksamhet under terminerna, som under sommaren. Under sommaren bedrivs det mindre elektiv verksamhet och mer akut. Därför kan konstateras att jämförelser och mätningar inte gjordes med samma förutsättningar, vilket hade varit önskvärt. Detsamma gäller i viss mån under ett par julveckor. Dessutom var det sjuksköterskestrejk några veckor på våren som också påverkade verksamheten och gav andra förutsättningar än normalt. Under projekttiden gjordes andra satsningar parallellt på vår avdelning som i viss mån stört genombrottsprojektet, men som ändå gett både vinster och erfarenheter, som vi kommer att ha glädje av för framtiden. Ett privat företag opererade överviktiga patienter i våra lokaler och med hjälp av vår personal. De hade ett mycket trimmat och standardiserat arbetssätt och salarna var också högre bemannade än normalt. Det har även gjorts en satsning på att minska köerna för våra egna patienter. Den slutsats som kan dras är att avdelningens resurser räcker till att lägga extra krut på ett projekt i taget om resultatet ska bli bra. Hur går vi vidare Vi kommer att arbeta vidare med att hålla liv i de tester som införts. Dessutom vill vi fortfarande lyckas med de två tester som ännu återstår. Allra viktigast är att få ett snabbare överlämnande till postop. Det har bildats en grupp som ska arbeta fram en överlämningsmall och som sedan försöka komma vidare med problematiken. Vidare skulle det vara spännande att försöka att göra gränsöverskridande tester genom samarbete med operatörer, vårdavdelningar och vårdplanerare. 17

18 18

19 Från sammanbrott till genombrott Ortopedoperation Mölndal, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Teammedlemmar: Eva Levin, verksamhetsutvecklare, kontaktperson Eva Grath Strömborg, operationssjuksköterska Suzanne Hvalgren, anestesisjuksköterska Birgitta Johansson, undersköterska Annabelle Kartberg, programansvarig Stephan Kjellström, programansvarig Tamas Zsidai, anestesiläkare Magnus Karlsson, ortopedläkare Handledare: Dorthe Nielsen,utvecklingsledare Sammanfattning De flesta förbättringsåtgärderna har patientflödet i fokus med syfte att tidigarelägga knivstart och minska bytestiden men vissa syftar till att förbättra arbetsmiljön för personalen utan att samtidigt minska produktionen. För att lyckas har operationsenheten arbetat med sammanlagt över sextio aktiviteter och tester. Mycket tid har avsatts för teamträffar där vi kontinuerligt analyserat såväl statistik som beteende för att på så sätt generera nya aktiviteter och tester. Resultatet visar att det opereras allt fler höftfrakturpatienter inom 24 timmar, september var bäst med 86.5%. November månads nedgång berodde bland annat på en extremt hög belastning av akutpatienter vecka 48, patienter väntade varje dag på operation men efter helgen vecka 49, var kön åter nere på normal nivå med elva patienter. Denna period visar att de nya rutinerna med bättre flöden ger en stabilare verksamhet som inte faller samman vid tillfällig hög belastning som halt väglag ofta medför. De nyinförda rutinerna har en positiv effekt på hela avdelningen och idag har alla starttider förbättrats med 70 procent vilket innebär att mer än hälften har knivstart före 9, viss svårighet kvarstår dock med start före Bytestiderna har stadigt minskat på vår testsal som under augusti nådde ett genombrott med en genomsnittlig bytestid på 56 min, vilket innebar att 40 tim dagtid frigjordes i augusti, jämfört med tiden vid projektstart. Detta arbete visar att det på relativt kort tid, med rätt verktyg, går att vända en verksamhet från sammanbrott till genombrott vilket i vårt fall innebär att kunna ge Göteborgarna en god vård vid höftfrakturer samt dessutom skapa en bra arbetsmiljö för personalen på ortopedoperation. Inledning/bakgrund I januari 2006 omorganiseras ortopedin inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset och huvuddelen av den ortopediska verksamheten flyttas till SU/Mölndal, vilket orsakade omfattande problem som bland annat ledde till längre väntetider på ortopedoperation. 19

20 Efter flytten saknades många resurser, framförallt personal, instrument, lokaler och röntgenutrustning men här saknades också gemensamma rutiner för att ta hand om den nya verksamheten som nu till största delen bestod av akutpatienter med frakturer av olika slag. Förutom att en del av personalen valde att sluta och skulle ersättas skulle dessutom personalstyrkan utökas med fyrtio personer, den nya verksamheten kräver cirka 110 medarbetare. Under 2006 byggdes lokaler om för att passa den nya verksamheten och fler instrument, borrar och röntgenutrustning inköptes. Under denna turbulenta period då instrument saknades, hälften av personalen var i upplärningsstadiet, den akuta verksamheten pågick som vanligt skulle dessutom de nya rutinerna utarbetas. I media 1 förekom ett flertal artiklar och inlägg om problemen med rubriker som:...ortopedihaveriet, Socialstyrelsen granskar..., Längre köer efter flytten,...klarar fortfarande inte kravlistan,..läkarflykt... Socialstyrelsen Till Socialstyrelsen inkom tidigt skrivelser och telefonsamtal från patienter och yrkesutövare om problematiken inom ortopediverksamheten. Ur en av skrivelserna, från en yrkesutövare den 3 mars 2006, kan citeras: För akuta operationer har vi ofta 3-5 dygns väntan för frakturer. Vi har samma bemanning som före jul trots att antalet patienter fyrdubblats. det (är) numera svårt att upprätthålla patientsäkerheten Våren 2007 fortsatte problemen och väntetiderna var fortfarande långa, endast procent av akutpatienterna opererades inom första dygnet och målet är procent. Avdelningen hade kapacitet för omkring 15 akuta operationer per dygn men behovet var omkring Med detta som bakgund beslutade Socialstyrelsen om verksamhetstillsyn under våren 2007 och genomförde en granskning av ortopediverksamheten med patientsäkerheten i fokus, varvid ett antal brister uppdagades och en handlingsplan för att åtgärda dessa krävdes. Handlingsplan och Bättre flyt... En handlingsplan upprättades och under hösten fick operationsenheten erbjudande om att delta i det nationella projektet Bättre flyt på opererande verksamheter. Av ledningens sex personer valde tre att sluta sin anställning ett par veckor innan projektet startades och bland dem som valde att stanna kvar fanns fortfarande tvivel om att projektet skulle kunna vara positivt för verksamhetens utveckling. Enligt litteratur och tidigare forskning 2, 3, 4 om genombrottsmetoden var projektet bland annat på grund av dåligt stöd från ledningen dömt att misslyckas redan från början, men något hände, verksamheten och rutiner utvecklades på ett bra sätt trots avsaknad av ledning, en kaotisk bakgrund med hög personalomsättning samt stor andel inhyrd personal. Hur kunde avdelningen prestera denna positiva utveckling med allt negativt i bagaget? 1 Framförallt Göteborgsposten men vissa inslag sändes även i SVT och radio. 2 Nyström M (2007) Utvecklings- och förbättringsarbete inom vården, SKL 3 Øvretveit J (2005) Ledarens roll i kvalitetsförbättrings- och säkerhetsarbetet; En forskarsammanställning 4 Øvretveit J (2002) Improving Collaboratives Lessons from Breakthrough Waves 1 & 2: Reducing waits and delays to and within healthcare 20

21 Syfte och målgrupp Öka tillgängligheten till operation, för patienter med höftfrakturer. Teamet valde att fokusera på höftfrakturer, avdelningens största patientgrupp, cirka 1200 per år. Denna grupp har tidigare inte varit särskilt attraktiv för ortopederna att operera men skall enligt socialstyrelsen prioriteras högt, bland annat på grund av en relativt hög dödlighet. Mål 100 % av höftfrakturpatienterna skall opereras inom 24 timmar För de två första (sal 4 och 6) höftfrakturpatienterna skall 100% ha knivstart Minskad bytestid ( dagtid ) Delmål 1) 100 % av bytestiderna ( kniv ut - kniv in) skall vara < 70 min. Slutmål 2) 100 % av bytestiderna skall vara < 60 min. ( ) Balanserade mål: Att inte starttider och bytestider (knivut-knivin tid) för elektiva och övriga akutpatienter ökar. Att inte arbetsbelastningen för personalen ökar. Vad och hur har vi mätt Mätningar av de tre resultatmålen Statistik hämtas från sjukhusets interna datasystem, Operätt, PAX/Elvis samt Melior journalsystem. 1. Operation inom 24 tim Tiden mellan ankomst akuten och knivstart mäts kontinuerligt, månadsvis, på alla höftfrakturpatienter. De patienter som av medicinsk anledning inte kan opereras inom 24 timmar är inte med i statistiken. 2. Knivstart Tiden för knivstart mäts kontinuerligt, månadsvis, på sal 4 och 6, de salar där höftfrakturpatienterna ofta är dagens första patient. 3. Bytestid Bytestiden, (kniv ut - kniv in) mäts kontinuerligt, månadsvis, på sal 4 och 6. Mätningar av de balanserade målen Övrig verksamhet: Att inte starttider och bytestider (kniv ut kniv in) för elektiva och övriga akutpatienter ökar. Starttider mäts kontinuerligt, månadsvis, på sal 2, 3, 5 och 7. Bytestider mäts kontinuerligt, månadsvis på övriga akutsalar, sal 5 och 7. Statistik hämtas från sjukhusets interna datasystem, Operätt. 21

Bättre flyt på AKUTA ortopediska operationer Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge

Bättre flyt på AKUTA ortopediska operationer Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Bättre flyt på AKUTA ortopediska operationer Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Teamet: Hans Berg, ort-läk (kontaktperson) Anneli Larsen, op-ssk Marie Bingselius, op-usk Lotta Petterson, ane-ssk

Läs mer

Genombrottet. VC Gibraltargatan. Primärvården Göteborg. Genombrott III 05-10-13 06-09-15. Projekttid. CVU Rapportserie 2006:2

Genombrottet. VC Gibraltargatan. Primärvården Göteborg. Genombrott III 05-10-13 06-09-15. Projekttid. CVU Rapportserie 2006:2 Genombrottet VC Gibraltargatan Primärvården Göteborg Projekttid 05-10-13 06-09-15 Teammedlemmar: Christina Håkansson Calmerklint, Verksamhetschef Jones Zaeri, Läkare Lena Glennsten Dolfe, Distriktssköterska

Läs mer

Tillgänglighet. Kungshöjds Vårdcentral. Primärvården Göteborg

Tillgänglighet. Kungshöjds Vårdcentral. Primärvården Göteborg Tillgänglighet Kungshöjds Vårdcentral Primärvården Göteborg Projekttid 05-10-13 06-09-15 Teammedlemmar: Anette Eklind Darberg Distriktssköterska Anita Olofsson Undersköterska Karin Meuller Distriktsläkare

Läs mer

Centraloperation. Ledningens Engagemang. Skapa Helhetsbild. Opererande klinik. Akut/planerat. 2009 totalt 6035 operationer. Arbeta med processer

Centraloperation. Ledningens Engagemang. Skapa Helhetsbild. Opererande klinik. Akut/planerat. 2009 totalt 6035 operationer. Arbeta med processer Centraloperation 2009 totalt 6035 operationer Akut/planerat Opererande klinik Akut Planerat Kir. Ort. Gyn. Övrig Ledningens Engagemang Arbeta med processer Förbättra ständigt Sätt Patienten i centrum Basera

Läs mer

Team 16 Bättre flyt efter 15.00 Kirurgiska klinikens operationsavdelning & Anestesiavdelning 1 UMAS, Malmö, Region Skåne.

Team 16 Bättre flyt efter 15.00 Kirurgiska klinikens operationsavdelning & Anestesiavdelning 1 UMAS, Malmö, Region Skåne. Team 16 Bättre flyt efter 15. Kirurgiska klinikens operationsavdelning & Anestesiavdelning 1 UMAS, Malmö, Region Skåne. Syfte Syftet är att skapa rutiner så att samtliga patienter uppsatta på ett operationsprogram

Läs mer

Bättre flyt. på opererande verksamheter. Spridningskonferens den 13 november 2008 Kompendium med bästa tester

Bättre flyt. på opererande verksamheter. Spridningskonferens den 13 november 2008 Kompendium med bästa tester Bättre flyt på opererande verksamheter pridningskonferens den 13 november 2008 Kompendium med bästa tester Grafisk produktion och redaktör: nna Ringheim, Centrum för Verksamhetsutveckling Kontaktpersoner

Läs mer

Lean Healthcare Överläkare Lars Eurenius Medicinkliniken

Lean Healthcare Överläkare Lars Eurenius Medicinkliniken Lean Healthcare Överläkare Lars Eurenius Medicinkliniken Agenda Lean Healthcare Capio S:t Görans modellen Bakgrund Lean Healthcare principer Lean Healthcare i praktiken, exempel akuten Lean Healthcare

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team NYKÖPING Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar och Ledare

Läs mer

Det kommer att ges tillfälle och möjlighet att prova förbättringsidéer på ett systematiskt sätt genom att använda genombrottsmetoden.

Det kommer att ges tillfälle och möjlighet att prova förbättringsidéer på ett systematiskt sätt genom att använda genombrottsmetoden. Inledning Kunskap och förhållningssätt inom vård och omsorg är en färskvara som ständigt måste underhållas. En bra dag måste skapas dag för dag om och om igen. I detta ligger det svåra och det kompetenskrävande

Läs mer

Erfarenheter av att förbättra ett akut kirurgiskt operationsflöde

Erfarenheter av att förbättra ett akut kirurgiskt operationsflöde Erfarenheter av att förbättra ett akut kirurgiskt operationsflöde Katarina Andersson Strategisk Verksamhetsutveckling (SVU) Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Vad vill vi åstadkomma på Karolinska?

Läs mer

Bra mottagnings projekt

Bra mottagnings projekt Bra mottagnings projekt Slutrapport Hud mottagningen Sunderby sjukhus 1 Syfte med deltagandet i Genombrott: Att öka tillgängligheten och få en bättre vårdmiljö för både patient och personal Population:

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 21 Vuxenpsykiatri, UVA 1 Borås Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar

Läs mer

Från otillgänglighet till tillgänglighet

Från otillgänglighet till tillgänglighet Från otillgänglighet till tillgänglighet Vårdcentralen Kungssten Primärvården Göteborg Projekttid 05-10-13 06-09-15 Teammedlemmar: Mats Öhberg, läkare Ann-Marie Johansson, sjuksköterska Anette Waller,

Läs mer

Innehåll. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndal Ombyggnad MS/By 4422 för Operation 1 Förstudie september 2013 2

Innehåll. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndal Ombyggnad MS/By 4422 för Operation 1 Förstudie september 2013 2 KONCEPT 13-10-14 Ombyggnad MS/ By 4422 för Operation 1 Förstudie oktober 2013 Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Regionövergripande planering... 3 3. Förutsättningar... 3 4. Förslag... 3 5. Fastighet...

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 5 Psykiatriska kliniken Kungälvs sjukhus avdelning 9 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och

Läs mer

SLUTRAPPORT Barnkardiologmottagningen, BUS, USiL Bra mottagning omgång 9

SLUTRAPPORT Barnkardiologmottagningen, BUS, USiL Bra mottagning omgång 9 SLUTRAPPORT Barnkardiologmottagningen, BUS, USiL Bra mottagning omgång 9 Förbättringsprogram och Team: Barnkardiologmottagningen, BUS, USiL Syfte med deltagandet i förbättringsprogrammet: Förbättra tillgängligheten

Läs mer

Studiecirkel Säker vård alla gånger

Studiecirkel Säker vård alla gånger Studiecirkel Säker vård alla gånger Område 5 och 8 Förebygga kirurgiska komplikationer och postoperativa sårinfektioner OP/ IVA,ortoped- och reumatologkliniken och kirurgkliniken, Länssjukhuset Ryhov I

Läs mer

Gemensamt inskrivningssamtal

Gemensamt inskrivningssamtal Gemensamt inskrivningssamtal Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 Hp Jessica Wetterberg Christina Wiberg Aronsson 160115 Rapportmall Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team Halmstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar och Ledare

Läs mer

Att på ett systematiskt och strukturerat sätt förändra ett akutsjukhus-lean mission eller Mission Impossible!!?.

Att på ett systematiskt och strukturerat sätt förändra ett akutsjukhus-lean mission eller Mission Impossible!!?. Att på ett systematiskt och strukturerat sätt förändra ett akutsjukhus-lean mission eller Mission Impossible!!?. LEAN i praktiken från Capio S:t Görans Sjukhus Göran Örnung dr med sc Överläkare och processägare

Läs mer

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång. Team 62 Avdelning 94, rättspsykiatri Brinkåsen, NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång. Team 62 Avdelning 94, rättspsykiatri Brinkåsen, NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen Projektrapport Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång Team 62 Avdelning 94, rättspsykiatri Brinkåsen, NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen Deltagande team Carl-Gustav Eriksson, chefsöverläkare

Läs mer

Effektivare administration i Region Skåne

Effektivare administration i Region Skåne 6 maj 2014 Ansvarig: Johan Cosmo johan.cosmo@skane.se Effektivare administration i Region Skåne SLUTRAPPORT 1 1 Projektarbete... sid 3 1.1 Bakgrund 1.2 Frågeställning 1.3 Metod 1.4 Projektgrupp 2 Resultat

Läs mer

Lean Healthcare. Strategiska staben

Lean Healthcare. Strategiska staben Lean Healthcare Strategiska staben En dag på Universitetssjukhuset i Lund 870 inneliggande patienter 2 900 patienter besöker olika mottagningar varav 180 uppsöker akut mottagningen 710 patienter röntgas

Läs mer

Projekt stomiträning inför operation 2010-03-26-2011-03-26. Projektansvarig Biljana Saric

Projekt stomiträning inför operation 2010-03-26-2011-03-26. Projektansvarig Biljana Saric Projekt stomiträning inför operation 2010-03-26-2011-03-26 Projektansvarig Biljana Saric Medarbetare Kerstin Saad Styrgrupp Maria Gylfe Fredrik Hjern INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 3 1.1 Målgrupp...

Läs mer

Preop-Cop-Lund-SUS VIP- Verksamhetsområde Intensiv och Perioperativvård. Linda Blixt. Centraloperation Lund: Ortopedi.

Preop-Cop-Lund-SUS VIP- Verksamhetsområde Intensiv och Perioperativvård. Linda Blixt. Centraloperation Lund: Ortopedi. Preop-Cop-Lund-SUS Linda Blixt Foto: Ronny Johannesson 1 VIP- Verksamhetsområde Intensiv och Perioperativvård Centraloperation Lund: Ortopedi Kirurgi Öron/Näsa/Hals Käkkirurgi Hybridsal med möjlighet till

Läs mer

Säker läkemedelsanvändning för en bättre livskvalitet hos äldre

Säker läkemedelsanvändning för en bättre livskvalitet hos äldre SÄLMA Ⅱ Säker läkemedelsanvändning för en bättre livskvalitet hos äldre Kommuner, landsting och offentligt finansierade privata vårdgivare inbjuds att delta i ett nationellt förbättringsprojekt 2007. Gemensam

Läs mer

Uppföljning arbetssättet pulsmöten/pulstavlor

Uppföljning arbetssättet pulsmöten/pulstavlor Uppföljning arbetssättet pulsmöten/pulstavlor Inledning Inför sommaren 2013 beslutade sjukhusledningen och verksamhetscheferna om införande av ett arbetssätt med pulsmöten/pulstavlor på samtliga vårdavdelningar

Läs mer

Spridning av säkrare praxis

Spridning av säkrare praxis Spridning av säkrare praxis Arbetsmaterial VEM? VARFÖR? VAD? NÄR? HUR? Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besöksadress: Hornsgatan 20 Tel: 08-452 70 00 Fax: 08-452 70 50 E-post: info@skl.se

Läs mer

Mäta med Senior alert. Kicki Malmsten

Mäta med Senior alert. Kicki Malmsten Mäta med Senior alert Kicki Malmsten Utvecklingsledare l Senior alert Vi gör det för Lillys skull - Vi vet om jag har några risker för fall, trycksår, undernäring och ohälsa i munnen -Vi gör förebyggande

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 168, Allmänpsykiatrisk slutenvård PIVA, Landstinget i Värmland Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus

Läs mer

Med patienten i fokus på

Med patienten i fokus på Med patienten i fokus på Ekmanska vårdcentralen Primärvården Göteborg Projekttid 05-10-13 06-09-15 Teammedlemmar: Andersson Kristina, Sjuksköterska Jyrkäs-Andersson, Seija Distriktssköterska von Sydow

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2012

Kvalitetsbokslut 2012 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Akutkliniken NLN Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 39 PIVA Psykiatriska kliniken Kristianstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder

Läs mer

Till Hälso och sjukvårdsnämnden

Till Hälso och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvård DATUM DIARIENR 2010-04-05 HN-HOS10-123 Till Hälso och sjukvårdsnämnden RAPPORT åtgärder vidtagna i samband med Lex Maria-ärende samt beskrivning av aktuella generella åtgärder inom

Läs mer

Skrivelse från Helene Öberg (MP) om Stockholms läns landstings uppföljning av effektiviseringar i sjukvårdsverksamheten

Skrivelse från Helene Öberg (MP) om Stockholms läns landstings uppföljning av effektiviseringar i sjukvårdsverksamheten Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2013-11-20 LS 1310-1253 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen 1 3 '12" 0 I 0 0 0 1 0' Skrivelse från Helene Öberg (MP) om Stockholms

Läs mer

Systemsäkerhet och säkerhetskultur: Vilka är de gemensamma bristerna? Verksamhetsöverskridande och återkommande problem och brister

Systemsäkerhet och säkerhetskultur: Vilka är de gemensamma bristerna? Verksamhetsöverskridande och återkommande problem och brister Systemsäkerhet och säkerhetskultur: Vilka är de gemensamma bristerna? Verksamhetsöverskridande och återkommande problem och brister Lena Kecklund 1 2014-03-16 Branscher och arbetsmetoder Kärnkraft Spårtrafik

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Metoden Idealt Genombrott När du och ditt team vill nå nya höjder med er verksamhet

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Metoden Idealt Genombrott När du och ditt team vill nå nya höjder med er verksamhet ÖREBRO LÄNS LANDSTING Metoden Idealt Genombrott När du och ditt team vill nå nya höjder med er verksamhet Idealt Genombrott i Örebro läns landsting I Örebro läns landsting har vi jobbat med Idealt Genombrott

Läs mer

Välkommen till KUM på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna

Välkommen till KUM på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna Välkommen till KUM på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna Allmänt Karolinska Universitetssjukhuset i Solna har en klinisk undervisningsmottagning KUM som ligger i anslutning till akutmottagningen.

Läs mer

Bättre vård mindre tvång

Bättre vård mindre tvång Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM VI TEAM NR: 08 Deltagande avdelning och teamdeltagare Rättspsyk enheten Ryhov, Jönköping Fredrik Jonsson Vårdenhetschef Niki Dec Sjuksköterska

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2013

Kvalitetsbokslut 2013 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Ortopedkliniken NLN 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens uppdrag... 3 Organisation...

Läs mer

Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007

Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007 Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007 Eva Müller Avdelningschef Avdelning 15 Ängelholms sjukhus januari 2007 Postadress: Ängelholms sjukhus, 262 81 Ängelholm Besöksadress:

Läs mer

SLUTRAPPORT. Team: Ögonmottagning Universitetssjukhuset MAS, Bra mottagning 8. Teammedlemmar:

SLUTRAPPORT. Team: Ögonmottagning Universitetssjukhuset MAS, Bra mottagning 8. Teammedlemmar: SLUTRAPPORT Team: Ögonmottagning Universitetssjukhuset MAS, Bra mottagning 8 Syfte med deltagandet i Bra mottagning: Öka tillgängligheten till klinikens glaukommottagning och förbättra arbetsmiljön för

Läs mer

Akut kirurgiska operations processen

Akut kirurgiska operations processen Akut kirurgiska operations processen Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Folke Hammarqvist, kirurg Förbättringsgruppen Stora och varierande flöden The emergency operation race Utsålt - fullt Utsålt

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision.

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad LEAN Den avgörande frågan är: Hur vill jag som patient bli bemött när jag träder in i detta sjukhus? Matz Widerström, Sjukhuschef

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : Älvsby vårdcentral Agneta Överlind och Eva Boman Syfte med deltagandet i Genombrott Ökad trygghet för palliativa patienter i eget boende Teammedlemar Namn: agneta.overlind@nll.se Namn: eva.boman@nll.se

Läs mer

Höftfrakturlinjen SUS - Lund

Höftfrakturlinjen SUS - Lund Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 2014-11- 24 Gäller tv, längst tom: 20150415 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: My von Friesendorf Dokumentinnehåll:Arbetsuppgifter höftfrakturlinjen

Läs mer

Rutin för preoperativt omhändertagande av patient med höftfraktur, SUS - Malmö

Rutin för preoperativt omhändertagande av patient med höftfraktur, SUS - Malmö Version: 1.0 Skapad: 2012-09-15 Reviderad: 2014-04-15 Gäller tv, längst tom: 2015-04-15 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Cecilia Rogmark, Magnus Eneroth, Henrik Dyhre Dokumentinnehåll: Arbetsuppgifter

Läs mer

Site visit Region Sjaelland 3 november, 2008. Capio S:t Görans Sjukhus

Site visit Region Sjaelland 3 november, 2008. Capio S:t Görans Sjukhus Site visit Region Sjaelland 3 november, 2008 Nyckeltal för Capio S:t Görans Sjukhus 2007 Grundat 1888, i Capios regi sedan 1999 176 200 besök varav 65 000 akutbesök, 23 000 slutenvårdstillfällen varav

Läs mer

BRA MOTTAGNING. Nulägesrapport

BRA MOTTAGNING. Nulägesrapport BRA MOTTAGNING Nulägesrapport Arbetsgruppen, Bra Mottagning Februari 2004 Bra mottagning inom Landstinget i Kalmar län Bra mottagning inom Landstinget i Kalmar län startade på allvar i samband med att

Läs mer

Genombrott är idealet Genombrottsarbete inom särskilt boende-hemvårdsförvaltningen 2009

Genombrott är idealet Genombrottsarbete inom särskilt boende-hemvårdsförvaltningen 2009 Halmstad 100216 Genombrott är idealet Genombrottsarbete inom särskilt boende-hemvårdsförvaltningen 2009 Processgruppen Johan Andersson Roger Kindberg Eva C Persson Eva M Persson Maria Stjernström-Öberg

Läs mer

OVE Operations- och vårdenheten

OVE Operations- och vårdenheten OVE Operations- och vårdenheten CVU Rapportserie 2005:9 Projektledare: Anna Marmehed, sjuksköterska Bodil Andersson, operationssjuksköterska Frölunda Specialistsjukhus Operations- och vårdenheten Västra

Läs mer

Framtidens vårdavdelning - en möjlighet för Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Framtidens vårdavdelning - en möjlighet för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Framtidens vårdavdelning - en möjlighet för Sahlgrenska Universitetssjukhuset RDK 18:e mars 2016 Yvonne Hedegärd vårdenhetschef, projektledare Vårdens utmaningar Förväntningar, behov och möjligheter Resurser

Läs mer

Bilaga Verksamhetsstatistik

Bilaga Verksamhetsstatistik Granskning av semesterplaneringen Bilaga Verksamhetsstatistik Region Halland Bilaga Verksamhetsstatistik Innehållsförteckning 1 Tillgänglighet 1 1.1 Ortopedi 1 1.1.1 Väntetid till mottagning 1 1.1.2 Väntetid

Läs mer

Ökad tillgänglighet och resursutnyttjande på Tranebergs Vårdcentral

Ökad tillgänglighet och resursutnyttjande på Tranebergs Vårdcentral Ökad tillgänglighet och resursutnyttjande på Teamets medlemmar Monica Bäck, dl, Monica Hjorthén, chefssk, Ulla Karlsson, sekr, Ove Larsson, dl, Marie- Louise Lindgren, msk/dsk, Franciska Rampell, verks.chef

Läs mer

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 157 Beta Avd 67 NÄL, Trollhättan Syfte med deltagandet i Genombrott Teammedlemmar Förbättra den psykiatriska Överläkare Cecilia Mircica. cecilia.mircica@vgregion.se

Läs mer

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse.

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Patientsäkerhetsberättelse Sammanfattning Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Det här är patientsäkerhetsberättelsen för

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team: 13 Område psykos, avd. 87 Malmö Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar

Läs mer

Skånevård Kryh Division Kirurgi VO Ortopedi Kristianstad

Skånevård Kryh Division Kirurgi VO Ortopedi Kristianstad Skånevård Kryh Division Kirurgi VO Ortopedi Kristianstad Annika Kragh Lisbeth Karlsson Lena Arvidsson Datum 2015-01-30 Version Dnr 1 (5) Slutrapport Sammanhållen vård och omsorg Prestationsmedel äldre

Läs mer

IT-stöd vid kommunikation och informationsspridning i Genombrottsprojekt

IT-stöd vid kommunikation och informationsspridning i Genombrottsprojekt KAROLINSKA INSTITUTET Institutionen för Lärande, Informatik, Management och Etik Medical Management Centrum Programmet för Medicinsk informatik Vårdens organisation och ekonomi i ett IT-perspektiv, 4p

Läs mer

Lean Healthcare. förberedelser och uppstart. Konferensdag 19 november 2010, Stockholm Lean-spel 9 december 2010, Stockholm

Lean Healthcare. förberedelser och uppstart. Konferensdag 19 november 2010, Stockholm Lean-spel 9 december 2010, Stockholm Gå 4, betala för 3! Anmäl hela teamet: Lean Healthcare förberedelser och uppstart Vad är Lean Healthcare och vilka är vinsterna att arbeta efter Lean i sjukvården? Grunderna i Lean värderingar, principer,

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet

Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet Carina Bååth, Klinisk Lektor och Maria Larsson, Docent Institutionen för hälsovetenskaper

Läs mer

Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus

Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Eva Törnvall, Agneta Andersson FoU enheten för närsjukvården, Landstinget i Östergötland www.lio.se/fou

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : avd 61 Sunderby sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Ökad trygghet och kontinuitet i vården av patienter med maligna hjärntumörer Teammedlemmar Marianne Gjörup marianne.gjorup@nll.se Arne

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 29 Norra Stockholms Psykiatri Avd 5 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder

Läs mer

På ögonmottagningen arbetar fem läkare, sex ögonsjuksköterskor, två undersköterskor samt fem sekreterare.

På ögonmottagningen arbetar fem läkare, sex ögonsjuksköterskor, två undersköterskor samt fem sekreterare. Bra Mottagning Skåne 4 Verksamhetsområde Ögonkliniken Sjukhuset i Ängelholm Deltagare i teamet Per Carlsson Helena Ingemarsson Björn Hasselqvist Petronella Pedro På ögonmottagningen arbetar fem läkare,

Läs mer

Ankomstavdelning Malmö

Ankomstavdelning Malmö 2017-01-12 Ansvarig: Camilla Andersson Ankomstavdelning Malmö BEHOVSINVENTERING 1 Uppdrag... 3 2 Bakgrund... 3 2.1 ORK... 3 2.2 OKK... 4 2.3 OO... 4 2.4 OK... 5 2.5 Handkirurgen... 5 3 Syfte... 5 4 Resultat...

Läs mer

Projektplan. för PNV

Projektplan. för PNV Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista

Läs mer

Granskning av det akuta omhändertagandet av höftfrakturer

Granskning av det akuta omhändertagandet av höftfrakturer Revisionsrapport Granskning av det akuta omhändertagandet av höftfrakturer Region Halland Jean Odgaard Cert. kommunal revisor Innehållsförteckning Sammanfattning 1 1 Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Uppdrag

Läs mer

Ett bättre akutflöde. Så skapar vi ett bättre akutflöde. Bäst förändring byggs underifrån! En kundberättelse. PÅ AKUTCENTRUM HELSINGBORGS LASARETT

Ett bättre akutflöde. Så skapar vi ett bättre akutflöde. Bäst förändring byggs underifrån! En kundberättelse. PÅ AKUTCENTRUM HELSINGBORGS LASARETT Ett bättre akutflöde En kundberättelse. Bäst förändring byggs underifrån! Så skapar vi ett bättre akutflöde PÅ AKUTCENTRUM HELSINGBORGS LASARETT Kjell Ivarsson, verksamhetschef för Akutcentrum, Helsingborgs

Läs mer

optimerad operationsplanering 2013 Nya rutiner och arbetssätt: Patientflöden Resursutnyttjande Vårdproduktion Lyssna till Sveriges bästa sjukhus

optimerad operationsplanering 2013 Nya rutiner och arbetssätt: Patientflöden Resursutnyttjande Vårdproduktion Lyssna till Sveriges bästa sjukhus inbjudan till konferens i Stockholm den 14-15 maj 2013 SPEcIELLT INbJUDEN Per brunkwall Vårdlogistikexpert F.d. verksamhetschef, Ängelholms sjukhus PRAKTIKFALL FRÅN Inger Bryman Emma Svensson Vinnare av

Läs mer

Resultat Anestesikliniken

Resultat Anestesikliniken Resultat 15-03-23-11:21 77 Intensivvård svenska intensivvårdsregistret, sir Utskrivning nattetid från IVA Datakälla: Svenska Intensivvårdsregistret, SIR Datakvalitet/felkällor: Patienter med reservnummer

Läs mer

Vårdrelaterade infektioner ska stoppas VRISS

Vårdrelaterade infektioner ska stoppas VRISS Vårdrelaterade infektioner ska stoppas VRISS Team: Ortopedkirurgiska kliniken, USÖ Deltagare: Erik Johansson Hjorth, sjuksköterska vård avd 37 Anne-May Sjöholm, sjuksköterska ort mott Annelie Calais, undersköterska

Läs mer

Höftfrakturprojekt 2004/2005 Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Höftfrakturprojekt 2004/2005 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Höftfrakturprojekt 2004/2005 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ambulansenheten Gunilla Tornberg, Ingela Wennman Strategi för verksamhetsutveckling och kvalitet SU fortsätter sin långsiktiga satsning på

Läs mer

Projektrapport Team 12 PIVA Halmstad. Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Team 12 PIVA Halmstad. Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Team 12 PIVA Halmstad Bättre vård Mindre tvång Syfte med deltagandet i projektet. TEAM 12 PIVA HALMSTAD GENOMBROTTSPROJEKTET BÄTTRE VÅRD - MINDRE TVÅNG Förbättra den psykiatriska heldygnsvården

Läs mer

Från sämst till bäst i klassen

Från sämst till bäst i klassen Från sämst till bäst i klassen Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos 1 Sammanfattning Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos är en av tre pilotprocesser som

Läs mer

Bättre flyt på opererande verksamheter III

Bättre flyt på opererande verksamheter III Bättre flyt på opererande verksamheter III Projekt 2 december 2010 24 november 2011 Slutrapport En rapport om systematiskt förbättringsarbete med fokus på operationsflöden Sammanställd av projektledare

Läs mer

Korta väntetider och delaktig personal på BUP Danderyd

Korta väntetider och delaktig personal på BUP Danderyd 1 Korta väntetider och delaktig personal på BUP Danderyd Teamets medlemmar Teamet består av fem personer från Danderyds BUP: Från vänster: Assistent Lina Lundström, biträdande enhetschef Eva Arvidsson,

Läs mer

Malin Perers Specialistsjuksköterska intensivvård. Elin Erlandson Specialistsjuksköterska intensivvård

Malin Perers Specialistsjuksköterska intensivvård. Elin Erlandson Specialistsjuksköterska intensivvård Malin Perers Specialistsjuksköterska intensivvård Elin Erlandson Specialistsjuksköterska intensivvård Teamet Förbättringsmodellen Kartläggningen enligt 5P Målformulering Förbättringsidéer Coach En specialissjuksköterska

Läs mer

Helene Kaale VEC ÖNH Kliniken / projektledare Vision 2020 DAK dagkirurgiska endoskopiska enheten

Helene Kaale VEC ÖNH Kliniken / projektledare Vision 2020 DAK dagkirurgiska endoskopiska enheten Helene Kaale VEC ÖNH Kliniken / projektledare Vision 2020 DAK dagkirurgiska endoskopiska enheten 1 Min bakgrund Klar operationssjuksköterska 1993 Norge: Hammerfest Sykehus 1996-2000 intensiv /traumakoordinator

Läs mer

Presskonferens Lasarettet i Ystad

Presskonferens Lasarettet i Ystad Presskonferens Lasarettet i Ystad 2013-03-27 Rein Seensalu, projektsamordnare, 0451-298845 Matz Widerström, sjukhuschef Ystad Johan Cosmo, sjukhuschef Kristianstad Eva Rosenqvist, hälso- och sjukvårdsstrateg

Läs mer

Telefontillgänglighet

Telefontillgänglighet Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,

Läs mer

Omsorgsförvaltningen / Särskiltboende / Sjögläntan

Omsorgsförvaltningen / Särskiltboende / Sjögläntan FÖRBÄTTRINGSARBETE BPSD SJÖGLÄNTAN VINSLÖV 2015/2016 Enhetschef Sjukgymnast Arbetsterapeut Sjuksköterska Teamledare BPSD Admin Anna-Lena Eriksson Håkan Nilsson Ingrid Nilsson Agneta Levander Jakobsson

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : Gällivare Kommun Syfte med deltagandet i Genombrott Att öka välbefinnande och livskvalitet hos vårdtagare, med tyngdpunkt på att lindra smärta och oro vid livets slut. Teammedlemmar Kerstin Nilsson-Johansson,

Läs mer

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2. Teammedlemmar

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2. Teammedlemmar Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 141 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Anna-Lena Johansson

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet Avseende år 2012 2013-02-11 Per Olevik Medicinskt ledningsansvarig läkare Sammanfattning I Hälsan & Arbetslivets ledningssystem ingår riskbedömningar,

Läs mer

Psykiatrin i sydväst svarar!

Psykiatrin i sydväst svarar! Psykiatrin i sydväst svarar! Slutrapport från utvecklingsarbete för ökad telefontillgänglighet maj 27 Team sydväst bestod av: Kontaktperson: Catharina Mattsson, enhetschef Älvsjö, tel: 8/578 38 95 mail:

Läs mer

Bättre vård mindre tvång

Bättre vård mindre tvång Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM III TEAM NR: 5 Rättspsykiatriska Regionkliniken Vadstena Avd. 21 Övergripande beskrivning av klinikens avdelningar Rättspsykiatriska regionkliniken

Läs mer

OPTIMERAD OPERATIONSPLANERING 2014

OPTIMERAD OPERATIONSPLANERING 2014 OPTIMERAD inbjudan till konferens i Stockholm den 21-22 maj 2014 VÅRA TALARE Blekingesjukhuset Birgitta Friberg Sjukhuset i Gävle Kerstin Teljing Vårdenhetschef Visby lasarett Åsa Hedqvist Enhetschef Blekinge

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 149 PIVA Malmö Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Chef,

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 148 Piva Halmstad Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar

Läs mer

Bättre flöde i vården Ett nationellt projekt för ökad tillgänglighet, patientsäkerhet, vårdkvalitet och effektivitet

Bättre flöde i vården Ett nationellt projekt för ökad tillgänglighet, patientsäkerhet, vårdkvalitet och effektivitet Välkommen till Bättre flöde i vården Ett nationellt projekt för ökad tillgänglighet, patientsäkerhet, vårdkvalitet och effektivitet Ditt landsting har anmält intresse att delta i det nationella projektet

Läs mer

Kvalitetsarbete - i praktiken både lätt och svårt. Anne Haglund Olmarker Verksamhetschef Radiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset

Kvalitetsarbete - i praktiken både lätt och svårt. Anne Haglund Olmarker Verksamhetschef Radiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset Kvalitetsarbete - i praktiken både lätt och svårt Anne Haglund Olmarker Verksamhetschef Radiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset Kvalitetsbristkostnader Kan uppgå till 20 % av vårdens kostnader Motsvarar

Läs mer

Löpande granskning av intern kontroll Omhändertagande och väntetider inom akutmottagningarna (PM 5) Landstinget Gävleborg

Löpande granskning av intern kontroll Omhändertagande och väntetider inom akutmottagningarna (PM 5) Landstinget Gävleborg Revisionsrapport Löpande granskning av intern kontroll Omhändertagande och väntetider inom akutmottagningarna (PM 5) Landstinget Gävleborg Karin Magnusson Margaretha Larsson Mars 2012 Löpande granskning

Läs mer

Bäst i test när vi standardiserar vårt arbetssätt

Bäst i test när vi standardiserar vårt arbetssätt Bäst i test när vi standardiserar vårt arbetssätt Oskarshamns sjukhus Akut förbättring Dåliga flödestider på akuten Start av eget Projekt Akut medicinska spåret Akut förbättring ett nationellt projekt

Läs mer

Handlingsplan för införande av standardiserade vårdförlopp i Västra Götalandsregionen 2015

Handlingsplan för införande av standardiserade vårdförlopp i Västra Götalandsregionen 2015 Västra Götalandsregionen 1 (6) Datum 2015-03-25 Diarienummer HS 87-2015 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Handlingsplan för införande av standardiserade vårdförlopp i Västra Götalandsregionen 2015 Bakgrund

Läs mer

Ökad tillgänglighet och kvalitet i psykiatrisk heldygnsvård. Bipolär vårdkedja Psykiatri Affektiva I Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Ökad tillgänglighet och kvalitet i psykiatrisk heldygnsvård. Bipolär vårdkedja Psykiatri Affektiva I Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ökad tillgänglighet och kvalitet i psykiatrisk heldygnsvård Bipolär vårdkedja Psykiatri Affektiva I Sahlgrenska Universitetssjukhuset Agenda 1. Bakgrund till patientgruppen 2. Mål med arbetet 3. Tillvägagångssätt

Läs mer

Bättre tillgänglighet på Hässelby vårdcentral Förbättringsarbete inom projektet Vård i Förändring (ViF)

Bättre tillgänglighet på Hässelby vårdcentral Förbättringsarbete inom projektet Vård i Förändring (ViF) 1 Bättre tillgänglighet på Hässelby vårdcentral Förbättringsarbete inom projektet Vård i Förändring (ViF) Teamets medlemmar Katalin Boér Ann-Sofie Danneholt Ulla-Märtha Cederhage Gun Rubeling Jan Holmstrand

Läs mer

Ständigt bättre vård med Lean healthcare som verksamhetsfilosofi

Ständigt bättre vård med Lean healthcare som verksamhetsfilosofi Ständigt bättre vård med Lean healthcare som verksamhetsfilosofi Lean healthcare har visat sig vara ett oslagbart arbetssätt för att använda de resurser vi har på bästa sätt. Bent Christensen Sjukhuschef

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 37, psyk avd 2 i Skellefteå Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar

Läs mer