Bättre flyt. på opererande verksamheter. Spridningskonferens den 13 november 2008 Kompendium med bästa tester

Transkript

1 Bättre flyt på opererande verksamheter pridningskonferens den 13 november 2008 Kompendium med bästa tester Grafisk produktion och redaktör: nna Ringheim, Centrum för Verksamhetsutveckling

2 Kontaktpersoner Bättre flyt på opererande verksamheter Operationsavdelningen, Centralsjukhuset Kristianstad Monika Kager Hidås, avdelningschef, Ortopedoperation Mölndal, ahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Eva Levin, verksamhetsutvecklare, kutkliniken, Oskarshamns jukhus Cecilia Callegård, områdesansvarig operationsjuksköterska, Operation, Enköpings lasarett Marie Tollefsen Markström, sektionsledare, n/op/iv, Neurooperation, ahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Ulf Gerenmark, bitr. vårdenhetschef, ivision operation, Ögonoperation, Gävle jukhus usanna Grundin Berg, ögonssjuksköterska, n/op/iv/önh-operation, ahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg nne-marie Bernesjö, sektionsledare anestesti, Ögonoperation, ahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Ulla Kerstin ngervall-mohlin, vårdenhetschef, agkirurgi, rottning ilvias Barn- och Ungdomssjukhus, ahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Lena undqvist, sektionsledare dagoperation, n/op/iv/öder ahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg nders Nilsson, ÖL handkirurgen, n/op/iv/norr, ahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg nn-charlott Loswick, överläkare anestesi, Ortopedoperation, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge, tockholm Hans Berg, ortopedläkare, Ortopedoperation, Karolinska Universitetssjukhuset, olna, tockholm Gunnar Nilsson, ortopedläkare, n/op/iv/östra, ahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Elisabeth Runesson, bitr. vårdenhetschef, Operation/nestesi, Kärnsjukhuset i kövde tefan Jansson, enhetschef, stefan.jansson@vgregion.se rogramledare nna Ringheim, anna.ringheim@vgregion.se Gösta Carlsson, gosta.carlsson@vgregion.se Ordförande Lars ahlman, lars.sahlman@vgregion.se

3 Genombrott som metod Genombrott är en metod för kontinuerligt förbättringsarbete som har sin förebild i Breakthrough series model utarbetat vid The Institute for Health Care Improvement (IHI) i Boston av statistikern Tom Nolan och läkaren onald Berwick, nu V vid IHI. Modellen är uppbyggd av flera hörnstenar och själva grunden är att det finns kunskap som inte tillämpas i tillräckligt stor omfattning i vardagsarbetet inom hälso- och sjukvården. Genombrottsmetoden introducerades 1996 i verige av dåvarande Landstingsförbundet och har fått en mycket stor spridning inom svensk hälsooch sjukvård. Metoden bygger på: ktivitet och lärande hos deltagarna. Genom att själv systematiskt testa små förändringar och notera vad som händer, lär sig deltagarna direkt vilka förändringar som leder till förbättringar och vilka som inte gör det. et är bara de förändringar som leder till förbättringar, som skall spridas i full skala i organisationen. Tom Nolans förbättringsmodell - -cirkeln Modellen som används i Genombrott är enkel men ändå kraftfull. en är inte avsedd att ersätta förbättringsmetoder som redan används inom verksamheten utan snarare att påskynda förstärka det förbättringsarbete som pågår. Modellen har två delar:. Tre fundamentala frågor: 1. Vad vill vi åstakomma? ätt mål 2. Hur kommer vi att veta att en förändring är en förbättring? Mäta för att veta inte tro 3. Vilka förändringar kan vi göra som kommer att leda till förbättringar? Testa idéer B. -cirkeln som beskriver hur man testar en förändring genom att faktiskt pröva den, observera vad som händer och sedan dra slutsatser från observationen. Vid varje test används -cirkeln. tt arbeta med är inte bara att använda en modell utan det är att få in ett annat tänk och synsätt i den bemärkelsen att förutsätter inte att den rätta lösningen finns från start utan den utvecklas över tid. Hörnstenarna i modellen: Består av Tom Nolans modell för förbättringsarbete (), vilken är generell och användbar i all verksamhet inom alla olika branscher. En annan hörnsten är arbetsgången, som är mycket strukturerad under projekttiden både vad gäller tidsramar och innehåll. En tredje hörnsten är att människor och organisationer från olika håll och med olika erfarenhet kommer samman för att tillsammans lära sig hur de kan förbättra sina respektive verksamheter. En fjärde nödvändig hörnsten är ledarskapet och förändringstrycket i den organisation eller verksamhet som skall utvecklas. Förbättringsmodell - T Nolan, E eming m fl Vad vill vi åstadkomma? Hur vet vi att en förändring är en förbättring? Vilka förändringar kan leda till en förbättring? mål! mått! idéer! -cirkeln gera tudera lanera Gör test!

4 emingcykeln (-cirkeln) Lär, agera nalysera lanera Testa, gör, pröva Följande steg ingår i testcykeln: 1. lanera, 2. Testa, gör, pröva, 3. nalysera, 4. Lär, agera. et är ofta bättre att snabbt komma igång och göra små tester än att planera länge och göra omfattande tester. jälva förändringen bör vara innovativ och ambitiös, men den bör testas i liten skala. Vilka tester kan man börja genomföra nästa vecka? En första test kan till exempel omfatta en eller två läkare på en mottagning istället för hela vårdcentralen eller sjukhusmottagning. Eller en ny handläggningsordning testas på de tre kommande patienterna. Varje testcykel om den genomförs väl är lärorik och skapar en bas för vidare lärande i nästa testcykel. När man vet att en förändring verkligen leder till en förbättring och man kan visa det i fler på varandra följande testcykler, då är det dags att implementera förändringen i stor skala det vill säga på hela mottagningen, kliniken eller sjukhuset. Testa många olika idéer samtidigt! Varje testcykel dokumenteras för sig. Kom ihåg att det inte handlar om att göra förändringar för förändringens egen skull. et handlar om att ta reda på vilka förändringar som leder till förbättringar. et är de som skall implementeras inga andra. rbetsgången: rbetet utgår helt från enhetens egna förutsättningar med eget faktabaserat underlag för förbättringsarbetet. Förbättringarna kan därmed vara mycket olika på olika enheter. Tvärprofessionella team utses från deltagande enhet. Teamen får coachning under hela perioden av en handledare som ej tillhör den egna verksamheten. Lärandeseminarier är möten, i internatform för teamen, och består av såväl plenarövningar som konkret planeringsarbete för och erfarenhetsutbyte mellan deltagarna. Mellan Lärandeseminarierna ligger arbetsperioder, under vilka deltagarna testar förändringar och sprider de förändringar som visar sig leda till förbättringar. Under hela projekttiden håller deltagarna kontakt med projektledning, handledare och varandra, genom grupparbetsplatser, telefonkonferenser, , besök och sist men inte minst genom att kontinuerligt rapportera vilka tester som genomförts och vad deltagarna lärt sig av testandet.

5 Hur minska bytestider? Bästa tester

6 Resursperson i diskrummet Team: kutkliniken, Oskarshamns sjukhus Resursperson i diskrummet på operation antingen en operationssköterska eller undersköterska. För att se om det ledde till kortare bytestider mellan operationer samt bättre arbetsmiljö. Information till samtlig personal under morgonfikat där två ur genombrottsteamet gick igenom hur testen skulle genomföras samt vilka ur personalen som skulle delta i testen. En resursperson befann sig i diskrummet. enna person var antingen en operationssjuksköterska eller en undersköterska. å fort en operation var klar så togs disken omhand utav denna resurspersonal, så att den operationssjuksköterska som var placerad på sal kunde förbereda för sin nästa operation. Via operations IT-systemet Optimera och personalenkät. I analysen visade det sig att alla inblandade var positiva och bytestiderna hade påverkats. Förändring är implementerad det vill säga att ett komplett resurslag finns till förfogande där diskhjälp ingår. Bättre arbetsmiljö, kortare bytestider och operationssalar som ej behöver stå stilla på grund av till exempel lunchrast med mera.

7 atient operationsklädd i tid Team: agkirurgi, rottning ilvias barn- och ungdomssjukhus, ahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg tt alla patienter ska byta om till operationskläder så snart som möjligt efter att de kommit till vårdavdelning. et har varit väntetider på grund av att patienter inte varit ombytta. Om de var operationsklädda redan på vårdavdelning när anestesipersonal kom och hämtade patient till operation blev förhoppningsvis bytestider mellan operationer kortare. iskussion fördes på dagkirurgens planeringsdag. Vårdavdelningspersonal såg till att patienterna direkt efter ankomstsamtalet till vårdavdelning bytte om till operationsskjorta. Muntlig utvärdering mellan operationspersonal och vårdavdelningspersonal. Vid den muntliga utvärderingen kom det fram att det funnits viss tveksamhet till denna test hos vårdavdelningspersonal. e var oroliga att de yngre patienterna skulle leka i dagrummet med operationsskjortan på sig och att de äldre barnen skulle uppleva att det var pinsamt att endast ha operationsskjorta på sig. Testen fungerade dock väl och de tveksamheter som fanns hos personal var nu borta. e äldre barnen stannade gärna kvar i sängen och tittade på video i väntan på sin operation. Förändring införd som rutin i verksamheten. et som personal trodde var ett stort bekymmer för patienterna visade sig inte alls vara ett problem för dem. essutom bidrog denna enkla test till att förseningar mellan operationer kunde lösas på ett enkelt och smidigt sätt.

8 Operatör rings ner tidigare till alla elektiva salar Team: Centraloperation, Centralsjukhuset i Kristianstad Operatör rings ner när patient är upplagd, det vill säga före steriltvätt. För att se om det gav minskade bytestider samt tidigare operationsstarttid på morgon. Information till personal på avdelningsmöte. Ett formulär utformades: atient hitringd kl: atient anländer kl: Operatör hitringd kl: Operatör anländer kl: Kommentar: Operatör ringdes ner av operationssjuksköterska eller undersköterska när patient var upplagd, det vill säga före steriltvätt. ata hämtades ur operations IT-systemet Orbit samt ur sammanställning av formulärsvaren. Resultatet visade att denna test lett till tidigare start och snabbare byten. Hur blev agerandet? Förändring införd som rutin i verksamheten. et är viktigt att alla gör allt man kan för att åstadkomma tidig start på morgon.

9 Narkosläkare placerad på pre-op Team: n/op/iv, Ortopedoperation Mölndal, ahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Narkosläkare placerad i pre-op för snabba beslut och blockader. För att få bättre förberedda patienter och tidigt upptäcka fel och buggar så att man direkt kan åtgärda felet efter narkosläkares beslut. essutom skapar det ett snabbare och tidigare beslut vid omprioritering som i sin tur minskar väntetiderna för både patient och personal. Bakgrunden till testen är att ungefär 80 % av patienterna är akuta och kommer in under senaste dygnet för operation. Många av dem kommer till operation, inkomplett förberedda, inga nålar satta (VK), ej sidomarkerade, ogranskat K-värde, Hb osv. Eftersom det finns många bemanningsläkare följs heller inte alltid rutinerna för narkosbedömning och det förekommer ibland inslag av fritt valt arbete som gör patientarbetet svårare att hantera. Information på morgonmöte till all personal om att denna test skulle utföras. lacering av narkosläkare som var insatt i avdelningens rutiner i pre-op för att han/hon direkt skulle kunna bedöma och hantera uppkomna situationer då patientuppgifter eller checklistor inte uppfyllde kraven för en välförberedd patient. Blockader kunde dessutom läggas direkt för att få en bra smärtlindring. tatistik hämtades från operations IT-system Operätt samt muntlig utvärdering med berörd personal. Testen upplevdes som väldigt positivt av alla berörda och en stor tidsvinst vad gällde både bytes- och starttider men framför allt vad gäller vårdkvalitén. Testet är ännu inte införd som rutin i verksamheten detta på grund av narkosläkarbrist men önskas införas snarast möjligt. Högre vårdkvalité för både patient och personal.

10 Lunchuppehåll i operationsprogrammet Team: agkirurgi, rottning ilvias barn- och ungdomssjukhus, ahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Koordinator bokar inte in lunchuppehåll i operationsplaneringsprogrammet utan bokar in lunchuppehåll för personal där det passar bäst utifrån dagens operationer. För att se om det förbättrade dagens operationsplanering. Information gavs på avdelnings- och morgonmöten till koordinator på dagkirurgen, avdelnings- och dagoperationspersonal. Koordinator bokade inte in lunchuppehåll i operationsplaneringsprogrammet. När någon patient blev struken fortsatte operationsprogrammet som planerat men med den anpassade lunchtiden. atainsamling från operationsplaneringsprogrammet. Resultatet visade att patienterna på vårdavdelningen kom tidigare på dagen och vid strykningar kunde man fortsätta med eftermiddagens patienter på förmiddagen. Operationsprogrammet blev ett program och inte uppdelat i för- och eftermiddagsprogram. å så sätt kunde tidsvinster göras och ibland kunde ytterligare en patient bokas in i operationsprogrammet. Förändring införd som rutin på dagoperation dvs. lunchuppehåll görs där det passar bäst in under dagen. Flexibiliteten i operationsplaneringen blev bättre.

11 Infört uppdukningsrum Team: Operation, Enköpings Lasarett tt annan personal än den salplacerade dukar på uppdukningsrum inför nästa operation (tidigare gjordes detta på sal). För att ha dukat klart innan föregående operation var klar och på så sätt utföra parallella arbetsmoment och vinna tid. En grupp operationssjuksköterskor skapade ett standarddokument för hur uppdukningen skulle gå till. En annan grupp utredde hygienfrågan och ställde i ordning rummet. ll personal på operationsavdelningen informerades om denna test vid arbetsplatsträff. Två operationssjuksköterskor förankrade de nya uppdukningsrutinerna hos operationspersonal. Testet utfördes först på en sal, sedan på hela avdelningen. tatistik från operations IT-systemet angående bytestiderna på de salar där testen pågått. atainsamlingen visade att bytestiderna sjunkit på de salar där man utfört testen jämfört med de salar som dukat på det vanliga sättet. Intervju med personal om hur de upplevde det nya arbetssättet. I dessa framkom det att de allra flesta var positiva, det ska dock ej ske vid för korta ingrepp med få instrument. rbetssättet infört som rutin på de flesta operationerna. tt det finns mycket tid att spara på att utföra parallella arbetsmoment. enna förändring är en förutsättning för att uppnå målet för att minska bytestiderna.

12 C skivor på alla salar Team: Operation, Enköpings Lasarett tt ha C-skivor till alla vakna patienter på alla operationssalar. För att undvika att undersköterskan varje gång ska springa till ett centralt förråd för att hämta C skivor efter patienternas önskemål. Inventering och uppdatering av förrådet så att ett basförråd på varje operationssal fanns. atienterna erbjöds att lyssna på något från salens förråd. atainsamling över bytestiderna ur operations IT-systemet. Även intervju med undersköterskorna om deras upplevelse av denna test. Undersköterskorna upplevde mindre spring och att de nu kunde gå direkt till annan sal och hjälpa till. Förändringen införd. Ett basförråd på varje sal är skapat och ett centralt förråd med specialskivor finns. tt även en liten förändring kan ha stor betydelse. Istället för att springa runt och leta skivor kan tiden användas för att hjälpa till på nästa sal.

13 Hantering av instrument efter kataraktoperation Team: ivision operation, Ögonoperation, Gävle sjukhus Hantering av använda fako/i-pennor efter avslutad kataraktoperation. För att skapa bättre flöde på kataraktoperationer genom att förkorta tiderna för instrumenthantering inne på operationssal. Information på morgonmöte till undersköterskor och operationssjuksköterskor angående testen. ennor spolades igenom av undersköterskan i diskrummet i stället för inne på operationssal av operationssjuksköterska. etta innebar att nästa dukning kunde påbörjas tidigare av operationssjuksköterska. Mätning i operations IT-systemet rovisio. Även muntlig utvärdering med personal om de ansåg att det var praktiskt genomförbart och om det blev bra arbetsfördelning. Resultatet blev positivt! ubbelarbetet försvann och snabbare byten för operationssjuksköterskorna. Även en oväntad vinst i form av att pennorna som diskades i maskin var torra när de togs ut. En oerhörd tidsvinst att slippa blåsa dem torra och en stor lättnad att slippa det smärtsamt höga ljud som blåsningen orsakade. Förändring införd utan ytterligare testning. Ny teknisk utrustning (diskmaskinen) möjliggör rationellare hantering av instrument. Ny diskmaskin specialanpassad för ögoninstrument möjliggjorde denna test.

14 Grönmarkering på programtavlan Team: n/op/iv, Ortopedoperation Mölndal, ahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Grönmarkering på programtavla för att visa att instrument är framtagna till nästa operation så att ansvarig operationssjuksköterska lätt kan se vad som gjorts. För att hjälpa till i operationssjuksköterskegruppen som varit en underbemannad grupp. Om alla hjälptes åt att plocka fram till nästkommande operationer så minskades förhoppningsvis bytestiden. Bakgrund till testen är att de senaste åren präglats av många inhyrda sjuksköterskor som ofta fått hjälp med framplockning av instrument och galler. etta resulterade till att var sak inte låg på sin plats utan cirkulerade runt ute på avdelning och var svåra att hitta. Ibland kunde två personer plocka fram till samma operation och då stod man där med två klara vagnar och mycket onödigt arbete utfört. Information om att denna test skulle utföras på arbetsplatsträff till alla sjuksköterskor och på sjuksköterskemöten. Hur utfördes och vilka resultat gav testen? Operationssjuksköterska markerade på programtavla med grön magnetprick då instrument började plockas fram inför nästa operation för att på så sätt undvika dubbelarbete och onödigt letande efter instrument. Genom intervjuer med personal och statistik ur operations IT-systemet Operätt. Resultatet visade minskade bytestider och framför allt mindre upplevd stress för operationssjuksköterskorna som nu hann ta en kort paus mellan operationerna istället för att leta instrument. Förändring införd som rutin i verksamheten. Vissa små förändringar kan ge stora effekter vad gäller stress/trivsel.

15 Frigöra tid för operationssjuksköterska Team: Ortopedoperation, Karolinska Universitetssjukhuset, olna, tockholm tt operationssjuksköterskorna överlämnar smutsiga instrument till packrumspersonal (diskpersonal). För att se om operationssjuksköterska snabbare blev disponibel för nästa patient/operation och därmed minskade bytestiden på operation. Information angående test på morgonmöte till operationssjuksköterskor och packrumspersonal. Operationssjuksköterska överlämnade disk till packpersonal som packade instrument inför sterilisering. Tidtagning gjordes på hur lång tid det tog för operationssjuksköterska att gå ut från sal med smutsiga instrument, tills hon kom tillbaks till sal med nästa operations sterila galler. nayls av tidtagning, intervju med packrumspersonal och operationssjuksköterskor. Resultatet visade sig vara väldigt tidsbesparande för operationssjuksköterskorna. Tidigare var tidsåtgången totalt för varje operationssjuksköterska cirka minuter. När test gjordes och disk överlämnades till packrumspersonal var hon/han klar och tillbaka på sal med nästa operations sterila galler på cirka 7-8 minuter. tor tidsvinst för denna yrkeskategori. Förändring införd som rutin i verksamheten. Utnyttja kompetens på avdelningen till rätt saker i rätt tid.

16 Bokning och utlämnande av operations återbesökstid till patient Team: ivision operation, Ögonoperation, Gävle sjukhus Bokning och utlämnande av operations återbesökstid till patient på operationsdag. För att förbättra flödet genom ändrad hantering av återbesökstider till patient och därmed få minskade bytestider på operation. Information om test till undersköterskor och operationssjuksköterskor på morgonmöte. Operatör tog på morgonen fram lämpliga operationsåterbesökstider och överlämnade till förberedande sjuksköterska. Hon/han tog direkt och bokade in återbesökstid med patient och ev. anhörig/anhöriga/följeslagare. etta skedde i hemgångsrummet i stället för som tidigare i diskrummet av läkare. Mätning av bytestid i operations IT-systemet rovisio. Även muntlig utvärdering med personal gällande arbetsfördelningen. Resultatet visade att läkarna kunde starta preopsamtal med nästa patient tidigare. essutom kunde ev. anhörig/anhöriga/följeslagare vara med och påverka återbesökstiden, vilket tidigare inte gick i diskrummet. Uppskattning från anhörig/anhöriga/följeslagare att deras medverkan efterfrågades. Förändring införd utan ytterligare testning. Färre ombokningar och hänsyn redan från början till ev. anhörig/anhöriga/följeslagare. Tidigare bokades tiden i diskrummet dit ingen utomstående hade tillträde.

17 Ändrad hantering av instrumentbord Team: ivision operation, Ögonoperation, Gävle sjukhus Ändrad hantering av instrumentbord på operation genom att undersköterska i disk lägger instrument i galler i diskrummet i stället för att operationssjuksköterska gör detta inne på operationssal efter operationens slut. För att få minskade bytestider och bättre flöde på operation. Information på morgonmöte om test till undersköterskor och operationssjuksköterskor. Operationssjuksköterska drog ut instrumentbord från operationssal direkt vid operationens slut. Undersköterska tog över och la instrument i diskgaller i diskrummet istället för inne på operationssal som tidigare av operationssjuksköterska. Mätning av bytestider i operations IT-systemet rovisio samt muntlig utvärdering med personal om det upplevts som en bra arbetsfördelning. I resultatet framkom det att personal upplevt att arbetsmiljön blivit mycket bättre och statistik ur operations IT-systemet rovisio påvisade minskade bytestider. Förändring införd utan ytterligare testning. Tystnad ger arbetsro.

18 Hur starta i tid på morgonen? Bästa tester

19 Teamsamling på sal Team: Ortopedoperation, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge, tockholm Teamet samlas på operationssal klockan 07:00. För att se om det resulterade i tidigare starter, bättre samarbete och bättre överblick av operationsprogrammet. Information angående testen till alla medarbetare på morgonmöte. lla i operationsteamet infann sig på berörd sal klockan tatistik gällande starttider hämtades från operations IT-systemet Orbit. Resultatet visade att 50 % av akutpatienterna på vardagarna under testperioden hade knivstart före klockan 08:30. etta gjorde denna test till den mest lyckade testen - Ett genombrott!!! Gruppen informerade beslutsfattarna på klinikerna om genombrottet och förordade starkt en permanentning av förändringen. etta krävde dock att man såg över schemaändringar. Förändringen är idag implementerad i verksamheten. Tidigare samling på sal ger tidigare starter på morgon.

20 Tagit bort morgonmötet för operationspersonalen Team: Operation, Enköpings Lasarett tt förlägga personalens morgonmöten på andra tider. Om morgonmöten förlades på andra tider kunde man förhoppningsvis komma igång snabbare på morgon. ersonal informerades om testen dvs. att ta testa att ta bort morgonmötena och ha den informationen vid andra tillfällen t.ex. vid arbetsplatsträffarna. llt arbete startade direkt på morgon och samling i korridor skedde framför tavla istället för som tidigare i personalrummet. ata angående starttider från operationsstatistiken. amtal med personal och operatörer på operation samt personal på avdelning om deras upplevelser av testen. e ansåg att testen fungerat väl men ville ha morgonmötet på torsdagarna kvar dock hålls detta möte mycket kort och endast med nödvändig information. Förändring införd som rutin i verksamheten. tt det är viktigt att starta salsarbetet direkt på morgon om man ska kunna hålla starttiderna.

21 tyrning och planering från operationssal Team: Ortopedoperation, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge, tockholm Möte vid ortopeddisk klockan 15:30 mellan ortopedoperatör och jourpersonal för prioritering av kvällens patienter fram till och med första patient dagen efter. För att se om bättre överblick av operationsprogrammet med färre personer inblandade ger ett bättre flyt på operationsprogrammet, med tidigare starter och kortare bytestider. Information om test gavs till berörda kollegor inom operation av genombrottsteamet. iskussion och beslut togs om att uppföljning och vidare prioritering av akutoperatör skulle ske senast klockan 08:45 på operationsdag. Beslut om tid för nästa patient, kontakter med avdelningar, eventuella omprioriteringar togs på sal via direktkontakt med operatör, operationssjuksköterska, undersköterska, anestesiläkare och anestesisjuksköterska. Möte vid ortopeddisk varje eftermiddag klockan 15:00. Kvällens operationssjuksköterska var ansvarig och kvällens och morgondagens akutoperatörer samt dagens anestesiläkare deltog. Operationssjuksköterskor och undersköterskor närvarade dock i mån av tid. Koordinationen skedde från operationssal tatistik hämtades ur operations IT-systemet Orbit och enkäter konstruerades för att kolla medarbetarstämningen. Resultatet visade att mötesnärvaron för operationspersonal fungerat väl och att styrning på sal var lyckat. Förändring implementerad på ortopedoperation. Ökad entusiasm runt akutlagets arbete.

22 amling av dagens sals team vid bryggan Team: Centraloperation, ahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg tt undersköterska, operationssjuksköterska och narkossjuksköterska samlas direkt på sal efter information vid bryggan (senast klockan 07:40). För att stärka teamet, fördela arbete och minska risken för dubbelarbete. Förhoppningsvis minskar även risken för att patienter stryks under eftermiddag. Formulär utformades för undersköterska att fylla i och lämna över till personal vid bryggan. amlades ni i teamet senast kl 07:40? Ja Nej Vilken tid samlades ni? Kl Operationsstarttid kl Narkossjuksköterska, operationssjuksköterska och undersköterska samlades på sal direkt efter kort information vid bryggan för att organisera sitt arbete. Enkät sammanställdes. Resultatet visade att teamen till 99 % samlades vid bryggan klockan 07:40. Teambildning är införd som rutin på alla operationssalar. Kvalitetskontroller kommer att ske några gånger per år. Väl förankrat bland personal, men påminnelse om samling av teamet behövs med jämna mellanrum. etta görs muntligt på morgonen vid bryggan samt i veckoinformationen till all personal.

23 Ringa ner kirurg tidigare Team: n/op/iv/önh-operation, ahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Ringa ner kirurg tidigare inför operation. Förhoppningsvis minskad väntetid på kirurg. Under ett operationssjuksköterskemöte informerade genombrottsteamet om testen. Beslut fattades då om att kirurg skulle ringas ner cirka 15 minuter före beräknad knivstart. Läkare från genombrottsteamet informerade sina kollegor om vikten av att om knivstarttider skulle kunna hållas måste kirurgerna vara i tid så att de hinner förbereda sig dvs. läsa i patientjournalsystemet Melior och tvätta sig. Respektive operationssjuksköterska på sal ringde ner operatör cirka 15 minuter innan start. Var operationsstart klockan 08:30 skulle operatör stå redo och sätta kniv i patient klockan 08:30, inte infinna sig på operation klockan 08:30. tatistik hämtades ur operations IT-systemet Operätt där jämförelser gjordes på förseningskoder över kirurgerna. Resultatet visade att starttiderna påverkats till det bättre och att kirurgerna var i tid till operation. Förändring införd som rutin. et finns stor anledning att lära ut hur operations IT-systemet Operätt fungerar för att öka förståelsen hos kirurgerna.

24 remedicinering av inneliggande patient Team: n/op/iv/önh-operation, ahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Nattsjuksköterska premedicinerar inneliggande patient på vårdavdelning klockan 06:30 istället för som tidigare klockan För att se om patient var väl förberedd i tid och anlände till ÖNH-operation klockan 07:30 så att operationsstart kunde ske som planerat. 2. För att se om premedicineringen skedde på utsatt tid enligt operationsprogram och om det skapade tid för att i lugn och ro förebereda patient enligt checklista. 3. För att se om dagsjuksköterska kunde starta sitt avdelningsarbete tidigare och koncentrera sig på andra patienter inför rond och planera sin tid bättre. Vårdenhetschef och biträdande vårdenhetschef på vårdavdelningen informerade all personal om när testen skulle utföras och hur den skulle utföras. amtliga patienter som var på nattpermission och som skulle premedicineras klockan 07:00 skulle vara på vårdavdelning och förberedas klockan 06:45. agsjuksköterska premedicinerade dessa patienter klockan 07:00. Var patienterna inneliggande skulle premedicinering ges av nattsjuksköterska. Beställning av vaktmästare gjordes kvällen innan för transport till operation av alla patienter som skulle premedicineras tidigt dvs. före klockan 07:15. atientskjorta och operationsstrumpor delades ut kvällen före. Intervju med sjuksköterskor på vårdavdelning. eras upplevelses var att det blev mer tid att ägna sig åt morgonarbetet och inte lika mycket sängtransporter som tidigare. Nattsjuksköterska hann inte alltid att premedicinera vid den tidpunkten på morgonen då det kunde vara mycket att göra och avrapportering skulle ske. Men i möjligaste mån försökte de att förbereda och premedicinera patienterna. å operation upplevde man att patienten kom i god tid. Förändring införd i verksamheten. tt man kan förändra med ganska så liten tidsförändring till en bred förbättring avseende patientens preoperativa förberedelse. Mer tid för patienten preoperativt.