Revisionsrapport. Jämtlands läns landsting. Granskning av Operationsverksamheten inom landstingets länssjukvård. Kerstin Karlstedt Thomas Lidgren

Transkript

1 Revisionsrapport Kerstin Karlstedt Thomas Lidgren Granskning av Operationsverksamheten inom landstingets länssjukvård Jämtlands läns landsting

2 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Uppdrag och syfte Metod Organisation inom Område Akutvård och operationsverksamhet Organisation inom Område Kirurgi Resultat Verksamheternas uppdrag Ledningsorganisation samt organisation av operationsverksamheten Prioritering av patienter Operationsplanering och operationsförberedelser Operationsplaneringssystem Samverkan Kompetensförsörjning Troliga effektivitetsbrister Nyckeltal Operationsstart på morgonen Tid mellan anestesistart och operationsstart Nyttjandegraden över dagen Bytestider Väntan på operationsstart Andelen övertidsoperationer Bemanning på operationsavdelningarna Strykningar Ledning och uppföljning området Kirurgis operationsverksamhet Finns metoder för fördelning av operationstid/läkare Görs uppföljningar av enskilda läkares faktiska operationstid Används system för uppföljningar av de enskilda läkarnas operationsresultat och hur används dessa i så fall?...32

3 Sammanfattning Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna och revisionskontoret i Jämtlands läns landsting granskat operationsverksamheten inom landstingets länssjukvård. De frågor revisionen skall ge svar på är om: operationsverksamheten planeras på ett tillfredsställande sätt operationsverksamheten är ändamålsenligt organiserad tillgänglig operationstid nyttjas optimalt operationsverksamheten bemannas på ett med andra sjukhus jämförbart sätt och kan antalet arbetstimmar i relation till produktionen ( d v s produktiviteten) jämföras? datorstödet är ändamålsenligt med avseende på de uppgifter som behövs för att följa upp operationsverksamheten? ledningen och uppföljningen av operationsverksamheten inom området Kirurgi är tillräckligt med avseende på kvalité och kvantitet avseende de enskilda läkarnas/operatörernas bidrag till verksamheten. det vidtagits åtgärder med avseende på de allmänna slutsatser som framkom i länssjukvårdens egen översyn av operations- och anestesiverksamheten på Östersunds sjukhus under maj år För att få svar på revisionsfrågorna har uppgifter inhämtats via enkäter till verksamhetschefer för opererande områden och medicinskt ledningsansvariga, genom intervjuer med olika ledningspersoner, koordinatorer/operationsplanerare, personal från operation samt anestesi och genom statistik från operationsplaneringssystemet (OPERA) och det personaladministrativa systemet (PALETT). Slutsatser från granskningen är att: Överlag synes det vara ett gott samarbetsklimat på sjukhuset. Vi ser en positiv inställning till samverkan mellan olika verksamhetsområden och yrkesgrupper. Det finns också en önskan om att utveckla sin verksamhet för att öka effektiviteten. Diskussioner pågår gällande hur man kan dra erfarenheter av arbetet med kösatsningarna så att avsatt tid på operation nyttjas bättre. I arbetet med kösatsningarna inom Område Kirurgi kan vi se positiva initiativ såsom gruppinskrivningar. Vissa delar av kösatsningsarbetet har upplevts av verksamheterna som ett både bra och effektivt sätt att arbeta. 1 1

4 När det gäller att förbereda patienternas operationer finns förbättringsmöjligheter. Operationsplanering och förberedelser för operation sköts av flera inblandade på respektive avdelning eller mottagning och det synes inte vara tydligt vem som har det yttersta ansvaret för att kontrollera, i god tid, att patientens prover, undersökningar o.s.v. är gjorda. Organisationen som finns på Centraloperation, där de flesta i personalen kan göra allt, gör det möjligt att minimera antalet jourteam och fördela personalresurser efter behov. Den dagliga ledningen av personal och resurser på Centraloperation utövas av en person, planeringsfunktionen. För varje opererande område finns varje dag en utsedd ledningsfunktion. En anestesiolog är ansvarig på Centraloperation dagligen. Vi är tveksamma över om detta sätt att leda, med olika ledningsfunktioner som skall samverka mot ett gemensamt mål d.v.s. att genomföra operationsprogrammen inom befintlig tid, verkligen är det mest effektiva. Det finns en del irritation i entréhallen p.g.a. ofullständigt förberedda patienter och att operatör och anestesiolog inte finns på plats i tid. Det tar lång tid innan de första operationerna kommer igång på morgonen om man utgår från att målet är att de flesta operationerna skall vara igång kl Jämfört med tidigare översyn, maj 2000, har starttiderna på morgonen förkortats för Område Ortopedi och Kvinnosjukvård. En marginell ökning har skett gällande Område Kirurgis operationsstarttider. Ortopeden är den klinik på Östersunds sjukhus som drar över operationstiden mest när det gäller elektiva 1 operationer. Östersund sjukhus har en något lägre personaltäthet vid jämförelser med en tämligen likartad operationsverksamhet som Västerås. Om man relaterar till nyttjandet av operationssalar på dessa enheter bör slutsatsen vara att Östersunds sjukhus, jämfört med samma sjukhus, använder sina personalresurser på ett effektivare sätt. Vi har noterat att framförallt område öron och gynekologi nyttjar de tilldelade operationsresurserna dåligt. För övriga kliniker är nyttjandegraden mellan % (se diagram), man kan därför ställa sig frågan om operationsresurser är överdimensionerade eller om tillgången på operatörer är otillräcklig. Måndag-torsdag 1 Planerade 2 2

5 är nyttjandegraden av operationssalar relativt hög över dagen. Under fredagarna är det en låg aktivitet på operationssalarna. Jämfört med resultaten från översynen 2000 har medelvärdet för hur lång tid det tar från det att en operation slutar tills en ny påbörjats (bytestid) förkortats med några minuter för samtliga områden utom för område gynekologi. Operationsplaneringssystemet gör det möjligt att planera fördelningen av operationssalar, operationstid, förberedelser och efterarbete. Positivt och värt att nämna är att det görs datasammanställningar och vissa effektivitetsmått följs fortlöpande. Målsättningen för år 2003, gällande hur många ingrepp som skall utföras, har inte uppnåtts. Trots extraresurser har antalet utförda operationer endast ökat marginellt. Kösatsningarna har m.a.o. kostat mycket i förhållande till uppnådda resultat. Det finns inga systematiska sätt för att fördela eller följa upp faktisk tid som varje enskild läkare inom Område Kirurgi opererar. Det är dock möjligt att på sjukhuset göra uppföljningar av s.k. knivtid 2. Andelen knivtid av den totala arbetstiden var under granskningsperioden 12,3 %. Även om resultatet är jämförbart med andra sjukhus är andelen av den totala tiden som läkarna ägnar till att operera låg. Det finns inget systematiskt sätt eller metod för att fortlöpande följa upp enskilda medarbetares operationsresultat. Varje månad träffas dock Område Kirurgis läkare för att diskutera komplicerade fall, misslyckanden o.s.v. Under dessa möten har man en öppen dialog om operationer/behandlingar som inte fungerat optimalt. Område Kirurgi på Östersunds sjukhus deltar i ett stort antal kvalitetsregister för speciella diagnoser bl.a. kärloperationer, galloperationer, bröstoperationer, ljumskbråck, canceroperationer och kan därför jämföra sig med andra sjukhus. Tillgängliga registerresultat diskuteras och analyseras speciellt när det avviker från regionala eller nationella medelvärden. Förslag till åtgärder: Ansvaret för att alla prover och undersökningar är gjorda innan operationsdagen måste tydliggöras så att det inte blir förseningar till följd av sådana missar. En viktig faktor för att undvika förseningar redan på morgonen är att tydliggöra vikten av att varje operatör och anestesiolog är på plats på utsatt tid samt att all 2 Tid från operationsstart till förbandet är lagt. 3 3

6 personal gör allt för att minimera fördröjningar. Det kan inte vara realistiskt att sjuksköterskorna under den mest hektiska tiden på dagen skall lägga tid på att ringa efter läkare, ta kompletterande blodprover, leta efter journaler etc. Det är av största vikt att diskutera arbetsmiljön i ankomsthallen på operation. Mellan olika avdelningar inom akutområdet och mellan opererande verksamheter måste man diskutera hur man tillsammans medverkar till att genomföra operationsprogrammet inom beräknad tid. Vår bedömning är att det kan vara klokt att diskutera möjligheten att t.ex. indela personalen på Centraloperation i olika grupper under dagtid så att både operationssköterskor, anestesisjuksköterskor, anestesiologer och undersköterskor ingår i samma team för att därigenom öka teamkänslan. Man bör ytterligare analysera varför inte tilldelad tid på operation används optimalt genom att utreda om Centraloperations resurser kan omfördelas, är överdimensionerade eller om orsakerna finns hos opererande kliniker. Eftersom den/de personer som tidigare hanterat operationsplaneringssystemet har slutat finns vissa problem med att använda de data som finns. För att kunna fullt ut nytta operationsprogrammet bör man se till att några personer lär sig att hantera datasystemet så att det är möjligt att ta ut ytterligare data som man anser sig behöva. Eftersom man valt att registrera tid från det att patienten är klar för operation till operationsstart kan tyda på att detta upplevts som ett problem. Även om det i genomsnitt är korta väntetider i genomsnitt finns det anledning att mer i detalj analysera orsakerna till väntan. Orsaker till dessa väntetider kan t.ex. vara väntan på utrustning, operatör eller annat. Ett system för att styra och följa upp enskilda kirurgers faktiska operationstid och operationsresultat bör utvecklas. För att nyttja kirurgerna tid till att operera kan vissa delar utvecklas utan större förändringar t.ex. att läkarna under sina operationsdagar, eller kanske under en hel vecka, i större grad bara opererar och att en annan läkare ansvarar för mottagningsoch avdelningsarbete, som en del läkare redan idag gör. 4 4

7 1. Inledning Operationsverksamheten på sjukhusen intar en särskild roll. Det är en trång sektor som i sin tur bestämmer effektiviteten hos fler av sjukhusets olika områden. Om det finns brister i tillgänglighet och effektivitet inom dessa verksamheter kan det leda det till att köer växer och att platser på sjukhusets olika avdelningar beläggs med patienter som väntar på operation. 1.1 Uppdrag och syfte Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB har fått i uppdrag av de förtroendevalda revisorerna och revisionskontoret i Jämtlands läns landsting att granska operationsverksamheten inom landstingets länssjukvård. Inom operationsverksamheten önskar revisorerna svar på följande frågor: Planeras operationsverksamheten på ett tillfredsställande sätt? Är operationsverksamheten ändamålsenligt organiserad? Utnyttjas tillgänglig operationstid optimalt? Bemannas operationsverksamheten på ett med andra sjukhus jämförbart sätt d.v.s. hur är antalet arbetstimmar i relation till produktionen? Är datorstödet ändamålsenligt med avseende på de uppgifter som behövs för att följa upp operationsverksamheten? Granskningen skall omfatta en bedömning av om ledningen och uppföljningen av operationsverksamheten inom området Kirurgi är tillräckligt med avseende på kvalité och kvantitet avseende de enskilda läkarnas/operatörernas bidrag till verksamheten. Inom Område Kirurgi skall följande områden särskilt belysas: Finns metoder för fördelning av operationstid/läkare Görs uppföljningar av enskilda läkares faktiska operationstid Används system för uppföljningar av de enskilda läkarnas operationsresultat Om det finns system för uppföljningar av operationsresultat, hur används dessa? Granskningen skall även följa upp i vilken uträckning som åtgärder vidtagits med avseende på de allmänna slutsatser som framkom i länssjukvårdens egen översyn av operations- och anestesiverksamheten på Östersunds sjukhus under maj år Beroende på hur olika parametrar definierats på Östersunds sjukhus gällande t.ex. starttider, bytestider, salstid etc. kan eventuellt jämförelser göras mellan operationsverksamheter som Komrev tidigare granskat. 5 5

8 1.2 Metod Vi har genomfört granskningen genom: Granskning av befintliga styrdokument. Att inhämta vissa basuppgifter via enkäter. Enkäterna besvarades av verksamhetschefer samt medicinskt ledningsansvariga från opererande områden. Utformning av enkäter gjordes i samråd med revisionskontorets personal. Intervjuer med nyckelpersoner och medarbetare på Östersunds sjukhus. Landstingets personaladministrativa system samt statistik via Operations egna operationsplaneringssystem. Arbetets gång: Inledande intervjuer genomfördes under vecka 47. Då intervjuades representanter från akutmottagningen, intensivvårdsavdelningen, operationssköterskorna, anestesisjuksköterskor samt operationsplanerare från kirurgmottagningen och ortopedmottagningen. Även ansvariga för olika administrativa system, d.v.s. operationsplanering och personaladministrativa system intervjuades. Enkäter utformades i samråd med revisionskontoret. Enkäterna skickades till områdesansvariga på de opererande verksamheterna samt medicinskt ledningsansvariga för Område Kirurgi och för akutområdet under vecka 48. Uppgifterna från operationsplaneringssystemet (Opera) samt från personalplaneringssystemet levererades under januari 2004 och kompletterande uppgifter inkom under vecka 7. Under vecka 4, 2004, intervjuades områdeschefer för opererande verksamheter, medicinskt ledningsansvariga inom Område Kirurgi och akutvård, sekreterare och ansvarig för kösatsningarna från Område Kirurgi. Under perioden gjordes även observationer på operation och spontana korta intervjuer genomfördes på operationsverksamheten. I vissa fall genomfördes telefonintervjuer under de följande veckorna. 6 6

9 2. Organisation inom Område Akutvård och operationsverksamhet Område Akutvård är sjukhusets största verksamhetsområde som innefattar akutmottagning, ambulanssjukvård (syd, nord och mitt), anestesi-, anestesiolog-, intensivvårds- samt operationsavdelning. Det finns cirka 450 medarbetare, fördelade inom de åtta avdelningarna samt stabsfunktion. Varje område leds av en avdelningschef som har ansvar för personal och ekonomi. Operationsavdelningen med tillhörande sterilcentral är en serviceavdelning till opererande kliniker. Totalt finns cirka 70 stycken anställda. Operation och anestesiavdelningen bildar tillsammans en funktionell enhet, Centraloperation. Anestesiavdelningen ansvarar för uppvakningsenheten med totalt 16 platser och bemannar länets ambulanshelikopter. Inom avdelningen finns cirka 55 anställda. Förutom att serva opererande kliniker med anestesikompetens vid operationer skall även anestesisjuksköterskorna var behjälpliga för hela sjukhuset när det gäller vissa akuta situationer, anestesihjälp vid minde ingrepp o.s.v. Anestesiologerna servar hela sjukhuset med anestesihjälp och har en egen chef. Cirka 20 anestesiologer finns inom avdelningen. På intensivvårdsavdelningen finns totalt 8 platser. IVA har drygt 50 anställda. 2.1 Organisation inom Område Kirurgi Inom Område Kirurgi finns en uppdelning mellan olika specialiteter. För olika specialiteter/områden finns en medicinskt ledningsansvarig läkare (MLA). Det finns en MLA för vardera: akutvård, bröst/endokrinologi, kärlkirurgi, övre gastrointestinal kirurgi (mage), nedre gastrointestinal kirurgi (tarm) och urologi. Kirurgiområdet har 3 vårdavdelningar lokaliserade på plan 11 och 13 i höghuset och det finns en öppenvårdsmottagning. Storsjögläntan, som tar hand om människor i livets slutskede vid olika cancersjukdomar, utgör också en del av kirurgiområdet. 7 7

10 3. Resultat Nedan finns en sammanfattning av uppgifter från befintliga data, enkätsvar, intervjuer samt iakttagelser vid observationer. 3.1 Verksamheternas uppdrag För varje verksamhetsområde finns ett styrdokument. I detta anges områdets huvudsakliga uppgift, uppdrag, förutsättningar, mål, förväntat utfall, uppföljning samt ekonomiska resurser. För Centraloperation anges produktionsmål i antal operationstimmar samt personaltimmar/operationstimme. Centraloperation ser sig själva som en serviceorganisation till opererande verksamhetsområden. Detta görs genom att tillhandahålla operationssalar, utrustning och den personalkompetens som behövs. Målsättning för 2003 gällande produktion inom Centraloperation: Totalt antal operationer: 8700 Antal personaltimmar/ operationstimme: 18,8 För Område Kirurgi anges bl.a. produktionsmål i antal operationer, operationstimmar, antal ingrepp totalt samt antal ingrepp gällande vissa diagnoser. Målsättning för år 2003 gällande produktion inom Område Kirurgi: Totalt 3580 operationstimmar för Centraloperation Totalt antal operationer 3250 varav: ljumskbråck 405 åderbråck 98 bröstplastik 83 galla 280 övervikt 14 prostata 80 Det finns inte några kvalitativa mått i styrdokumenten. Kvalitetsmålen anges i allmänna termer som att utföra vårdaktiviteter motsvarande det som kan anses som god svensk standard. Opererande verksamheter deltar dock i ett stort antal nationella register som gör det möjligt att på kliniknivå bedöma den egna kvaliteten i förhållande till andra sjukhus och kliniker. 8 8

11 För kösatsning på operation fick kirurgkliniken 3,35 milj. kr. Målet vara att genomföra 3250 operationer men endast 2844 operationer utfördes. Den totala ökningen av antalet operationer blev endast 46 stycken (av beräknad ökning 450). Orsaken till att antal operationer inte ökade i den omfattning som planerats anges vara att t.ex. medeloperationstiden 1,1 tim/operation inte stämde överens med faktisk medeloperationstid, strykningar som inte hunnit ersättas med andra patienter, ledigheter m.m. Som en besparingsåtgärd gjordes även en planerad nerdragning av verksamheten på Centraloperation i slutet av året tidigare än beräknat. När det gäller patienter som skulle ingå i kösatsningen för operation genomfördes 441 operationer av beräknade 450. Det synes framförallt vara andra operationer som fått strykas/vänta då det uppstått problem på grund av sjukdom, akuta ingrepp, fördröjningar o.s.v. i och med att man undvikit att störa arbetet på kösatsningssalen. Analys och kommentarer: Det finns styrdokument för olika verksamhetsområden med kvantitativa mätbara mål men det saknas till stor del kvalitativa mått. Målsättningen för år 2003, gällande hur många ingrepp som skall utföras, har inte uppnåtts. Trots extraresurser har antalet utförda operationer endast ökat marginellt. Kösatsningen har m.a.o. kostat mycket i förhållande till uppnådda resultat. 3.2 Ledningsorganisation samt organisation av operationsverksamheten Operationsavdelningen leds av en avdelningschef som har personalansvar och ekonomiskt ansvar för operationsverksamheten och sterilcentralen. De personalkategorier som ingår i avdelningschefens ansvar är operationssjuksköterskor och undersköterskor. Även inom anestesiavdelningen finns en avdelningschef med ansvar för ekonomi och personal. Anestesisjuksköterskorna är inte sektioniserade på samma sätt som operationssköterskorna men har däremot olika ansvarsområden. Inom denna avdelning finns sjuksköterskor och undersköterskor. Det finns dagtid 4 stycken anestesiologer i tjänst på Centraloperation måndag-torsdag, färre under fredagar.. Var och en av dessa ansvarar för varsitt område d.v.s. kirurgi, ortopedi, örongynekologi och en är daglig ledare. Dessutom finns det en IVA ansvarig, en dagjour, en som söver utanför Centraloperation samt två dagar i veckan en anestesiolog på smärtmottagningen. Det finns 10 operationssalar. Under semestertider nyttjas 5-6 operationssalar. Även under andra perioder som jul och vid vissa lov görs en del nerdragningar av operationsverksamheten. Hur operationssalarna skall fördelas mellan opererande verksamhetsområden diskuteras i operationsrådet. Operationsrådet är ett samrådsorgan som egentligen inte har några befogenheter. Det som styr tilldelningen anges vara förväntat behov utifrån kösituation, förväntade behov av dagverksamhet/jourverksamhet, satta produktionsmål samt politiska beslut om prioriteringar. Beslut om fördelning av operationsresurser görs av verksamhetschefen för akutområdet efter samsyn i operationsrådet. 9 9

12 Patienterna anländer till Centraloperations ankomsthall. Genom denna entré kommer även patienter som skall genomgå polikliniska ingrepp. Där görs de sista förberedelserna och kontrollerna före operation. Det är i operationsentrén som missade prover och undersökningar uppmärksammas. I ankomsthallen gör anestesiologen preoperativa 3 anestesibedömningar om detta inte gjorts innan operationsdagen. Framförallt under de första morgontimmarna kan det där både vara en stressig miljö med en del irritation p.g.a. att patienten inte är fullständigt förberedd eller att operatören eller anestesiologen inte är på plats. Sjuksköterskorna i entrén är de som kallar på läkaren om denne inte är på plats. Under dagtid finns 10 operationsteam. Grundbemanningen på en operationssal är 1 operationssköterska, 1 operationsundersköterska, 1 anestesisjuksköterska och 1anestesiundersköterska. Dessutom finns 3 s.k. korridorvakter som servar alla operationssalar med utrustning, provsvar o.s.v. Beroende på vilken typ av operation som skall utföras kompletteras teamet med olika kompetenser. Anestesiologerna ansvarar för flera operationssalar. Operationssköterskorna har kompetens att assistera vid de flesta typer av akuta operationer. Detta anses nödvändigt för att kunna ingå i jourverksamheten. Om operationssköterskorna skulle vara sektioniserade krävs ett större antal jourlinjer. Det finns dock en viss specialisering när det gäller elektiva operationer. Detta är en nödvändighet med tanke på att allt mer avancerad teknisk utrustning används och nya operationstekniker ställer krav på specialkunskaper. Som en central funktion på Centraloperation finns en person som via operationsplaneringssystemet och de registreringar som görs i ankomsthallen och på operationssalarna kan ha kontroll och styra olika aktiviteter, t.ex. personalplanering, lunchavlösning och nyttjande av salsresurser. Denna person sköter den dagliga driften i samråd med ansvarig anestesiolog och den som från varje opererande område utsetts som daglig ledare. Det finns en jourverksamhet på Centraloperation som innebär att det mellan finns två team i tjänst. Ett jourteam finns mellan som sedan har jour till På helgerna finns ett jourteam. På helgerna finns det två operationsteam mellan För att genomföra en operation krävs samarbete mellan två verksamhetsområden t.ex. Akutområdet och Kirurgiområdet samt med tre avdelningar inom Akutområdet d.v.s. anestesi-, anestesiolog- samt operationsavdelning. Detta kräver naturligtvis ett gott samarbete, flexibilitet men också disciplin från alla inblandade. Huruvida alla dessa olika delar fungerar optimalt är det delade meningar om. Några av de intervjuade anser att organisationen fungerar bra, andra 3 Före operation 10 10

13 att det med en tydligare styrning kunde bli mer effektivt, ge ett bättre samarbete och en bättre arbetsmiljö. Analys och kommentarer: I intervjuer med både ledningsfunktioner och andra medarbetare framkommer att ledningsorganisationen uppfattas som tydlig och man vet vem som är ansvarig för vad. Samtidigt kan vi fundera över om ledningsorganisationen, som skall samverka mot ett gemensamt mål, att genomföra de operationsprogrammen inom befintlig tid, kan bli effektivare. Med en sammanhållen ledning på Centraloperation kan man troligen i större grad motverka att intressen står emot varandra och förbättra samarbetet. Vår bedömning är att det kan vara klokt att diskutera möjligheten att t.ex. indela personalen i olika grupper inom operationsverksamheten under dagtid så att både anestesiologer, operationssköterskor, anestesisjuksköterskor, och undersköterskor ingår i samma team. Som ledare kan det finnas en funktion som har personal och ekonomiansvarig och en medicinskt ledningsansvarig. Detta kan öka möjligheten till samverkan och teamkänslan mellan olika yrkesgrupper och kan bidra till en bättre arbetsmiljö. Genom den planläggning som finns på Centraloperation, där de flesta i personalen kan göra allt, är de möjligt att minimera antalet jourteam och fördela personalresurser efter behov. Det finns en del irritation i entréhallen p.g.a. ofullständigt förberedda patienter och att operatör och anestesiolog inte finns på plats. Det är därför av största vikt att diskutera arbetsmiljön i ankomsthallen. Mellan olika avdelningar inom akutområdet och mellan opererande verksamheter måste man diskutera hur man tillsammans medverkar och tar sitt ansvar för att genomföra operationsprogrammet inom beräknad tid. 3.3 Prioritering av patienter Vi har inte funnit några skriftliga riktlinjer för prioriteringar. Det är den enskilde läkaren som bedömer hur en patient skall prioriteras till operation. Vår uppfattning är dock att det inom de olika områdena finns en enighet om hur olika patienter skall prioriteras och att detta inte är ett område som i det praktiska vardagsarbetet föranleder några större problem. Analys och kommentarer: Det kan vara av vikt att ytterligare diskutera hur olika diagnoser/problem skall prioriteras och ta fram skriftliga principer för hur patienter skall prioriteras. 3.4 Operationsplanering och operationsförberedelser Operationsplanering, d.v.s. att boka in patienten för operation och att fastställa operationsprogram sker på olika sätt beroende på vilken enhet som kallar patienten. Principen är att detta görs utifrån den prioritering som läkaren gör. Vid akuta operationer görs operationsanmälan av jourläkaren

14 Operationsförberedelser sker på olika sätt beroende på om patienten inkommer akut, om inläggning krävs före operation eller om operationen utförs polikliniskt. Då patienten inkommer akut görs förberedelserna antingen på akutmottagningen, på operationsavdelningen eller på vårdavdelningen. Hur detta görs är beroende av patientens status, hur akut operationen måste utföras samt även ibland beroende på tillgång till operationstid. I de fall patienten skrivs in på avdelning före operation görs operationsföreberedelserna på avdelningen. En sekreterare kallar patienten och förbereder, efter samråd med ansvarig läkare, inskrivningen. Av det totala antalet ingrepp står kirurgen för de flesta. Den största delen av dessa är polikliniska ingrepp. På Ortopeden finns, till följd av skidturismen, en del variationer över året när det gäller akuta ingrepp. Det finns skriftliga instruktioner för vilka undersökningar och prover som skall utföras innan operation beroende på t.ex. ålder och diagnos. Dessa instruktioner är några år gamla men arbete pågår med uppdatering. De personer som vi intervjuat uppger att man känner till instruktionerna och att man har kunskap om vilka prover som skall tas så dessa instruktioner används sällan. Läkaren anger, utifrån en medicinsk bedömning, vilka förberedelser som skall göras. Om patienter omfattas av kösatsningarna ansvarar en person på mottagningen (ortoped eller kirurg) för att förberedelser utförs enligt anvisningar. Kösatsningspatienter kallas till speciellt avsatta tider. På kirurgmottagningen görs i vissa fall gruppinskrivningar där flera patienter samtidigt kallas och får information från sjuksköterska, operatör och anestesiolog. Framförallt har vi fått positiva omdömen om samarbetet med Område Kirurgi där man lovordat den välfungerande vårdkedjan för dessa patienter. Då en operation skall utföras polikliniskt är det en sjuksköterska på respektive mottagning som kallar patienten, informerar patienten och ser till att prover och undersökningar görs innan operationen. I vissa fall sköter den primärvården provtagningar och undersökningar. När operationsplaneringen är klar lämnas denna till Centraloperation. Två veckor innan operation görs, i samråd med representant från opererande område och operation/anestesi, en grovplanering av operationsprogrammet och veckan innan bestäms programmet. Dagen innan operationen fastställs tider för när operationerna skall genomföras. De synes vara i gruppen polikliniska operationer som det oftare uppstår problem när det gäller förberedelser. Vi har uppmärksammats på att det i större grad förekommer missar d.v.s. att prover inte tagits, undersökningar inte gjorts vid polikliniska ingrepp. Det är mer komplicerat att få förberedelserna att fungera för de patienter som kommer för polikliniska operationer, 12 12

15 eftersom patienterna inte alltid träffat operatör eller anestesiolog före mindre operationer, och provtagningar och undersökningar kan utföras av primärvården. Orsak till att patienter inte är optimalt förberedda har i vissa fall orsakats av otydlig information eller att patienten inte förstått informationen. Det är heller inte ovanligt att patienterna har långa resor till sjukhuset, med buss/tågtider att passa, som gör att patienten, av praktiska skäl, inte kunnat förberedas med anestesibedömning innan operationsdagen. Vi har tagit del av material där man i operationsentrén, d.v.s. vid ankomst till operation, har registrerat fall som varit ofullständigt förberedda. Registreringen har gjorts manuellt under en period, 1/10-19/ (11 veckor), och skulle omfatta alla patienter denna period. Det bör dock påpekas att denna registrering troligen inte är helt fullständig. Av det material vi tagit del av är vår tolkning att det, framförallt gällande patienter som skulle få polikliniska operationer utförda, saknades svar på blodprover och andra undersökningsresultat. En viktig förutsättning för att kunna planera operationerna på ett bra sätt är att det finns scheman med en god framförhållning för dem som skall utföra operationerna. Schemaförändringar, begäran om ledighet för kurser etc. måste då göras i god tid. Om detta görs med kort framförhållning inverkar det menligt på planeringen och resulterar i att resurser får omfördelas och operationer kan få flyttas. Schemaplanering för läkargruppen synes fungera bra. Det fanns vid granskningstillfället scheman för 4-6 veckor framåt vilket bedömdes som tillräckligt. Fördelning av operationssalar sker halvårsvis. Analys och kommentarer: Operationsplanering och förberedelser för operation sköts av flera inblandade. Det finns instruktioner för vilka rutinmässiga undersökningar och provtagningar som skall göras inför olika typer av ingrepp men framförallt styr läkarens bedömning och planerarens/koordinatorns kunskaper om gällande rutiner. Trots det förekommer det i ganska stor omfattning att patienten inte är optimalt förberedd. Ansvaret för att alla prover och undersökningar är gjorda innan operationsdagen måste tydliggöras så att det inte blir förseningar till följd av sådana missar. Om patienterna inte är optimalt förberedda när de kommer till operationsavdelningen innebär det risk för förseningar, kanske redan tidigt på morgonen. Detta innebär att hela operationsprogrammet kan sinkas. Det är viktigt att på ett mer systematiskt sätt följa upp graden av optimalt /icke optimalt förberedda patienter för att kunna åtgärda brister. 3.5 Operationsplaneringssystem Dokumentation av de olika processerna från planering till genomförandet sker i operationsplaneringssystemet OPERA. I detta görs fördelning av operationssalar och behov av utrustning, men inte av personalresurser. Det går att lägga in planerad operationstid, utifrån operatörens bedömning av tidsåtgång, men systemet är inte anpassat till operatörens faktiska tid/medeltid för vissa typer av operationer. I OPERA läggs även schablonmässiga beräkningar 13 13

16 av kringtid d.v.s. tid för förberedelse och efterarbete. Dagen innan operation fastställs operationsprogrammet och vissa justeringar av beräknad operationstid kan göras. Ett problem kan uppstå när en operatör har gjort anmälan om operation som sedan utförs av en annan operatör. Risken för felaktig tidsberäkning är stor, speciellt om operationsanmälan görs av specialist, men operationen utförs av en operatör som kräver längre tid för att utföra samma operation. Under operationsdagen går det att följa olika processer som pågår i operationssalen via operationsplaneringssystemet. Vid dataterminaler på operationsavdelningen följs hur olika processer fortgår. Under operationsdagen görs vissa tidsmässiga registreringar t.ex. när patienten kommer till operation, anestesistart, operationsstart, operationsslut. OPERA går att nås på hela sjukhuset. Det är även möjligt att som operatör, var man än befinner sig och det finns en dator, se när en operation skall starta. Med hjälp av uppgifter från operationsplaneringssystemet görs månatliga uppföljningar och jämförelser. Ett problem är att den person som tidigare gjorde utsökningar, sammanställningar o.s.v från operationsplaneringssystemet har slutat. Ur operationsplaneringssystemet är det även möjligt att följa upp olika parametrar som bytestider, starttider, faktisk operationstid/ansvarig läkare o.s.v. Registrering av samtliga personalresurser görs ej. Ett nytt datasystem är på gång i landstinget där även operationsplanering finns som en del. Analys och kommentarer: Operationsplaneringssystemet gör det möjligt att planera fördelningen av operationssalar, planerad operationstid, förberedelser och efterarbete. Positivt och värt att nämna är att det görs datasammanställningar som gör det möjligt att följa vissa effektivitetsmått. För att kunna ha full nytta av operationsprogrammet bör man se till att några personer lär sig att hantera datasystemet så att det är möjligt att ta ut ytterligare data som man anser sig behöva. 3.6 Samverkan Överlag synes det vara ett gott samarbetsklimat på sjukhuset. Vi ser en positiv inställning till samverkan mellan olika verksamhetsområden och yrkesgrupper. Ett forum för samverkan finns genom Operationsrådet. Detta består av verksamhetschefen för Område Akutvård, representanter för de opererande klinikerna och ledningen för operationsavdelning, anestesiavdelning och MLA för Centraloperation. Rådet träffas 3-4 gånger/halvår och diskuterar övergripande frågor som t.ex. fördelning av operationstid. Graden av och formerna för samverkan mellan den opererande kliniken och den sektion som utför operationerna följer i stort samma mönster

17 Varje vecka träffas representanter från kirurgkliniken, operationsavdelningen och anestesiavdelningen för att planera nästkommande veckors program. Varje eftermiddag har operationsavdelningen, anestesiavdelningen och den opererande verksamheten s.k. operationskonferens då nästa dags operationsprogram detaljplaneras. Analys och kommentarer: Det finns en struktur för att planera nästkommande vecka/veckors operationsprogram med kirurgkliniken genom veckovisa möten med anestesi och operation. Det finns även samverkan mellan de övriga opererande verksamheterna och Centraloperation dagen innan operation. 3.7 Kompetensförsörjning I de intervjuer vi genomfört framkommer att kompetensförsörjningen fungerar bra. Det finns en god tillgång på anestesiologer, anestesisjuksköterskor och operationssköterskor men ser att de i framtiden kan bli en brist på operationssköterskor. Analys och kommentarer: Ledningen synes ha god kontroll över personalsituationen på operationsavdelningen och god tillgång på anestesiologer och anestesisjuksköterskor. 3.8 Troliga effektivitetsbrister Vid intervjuer med olika funktioner på operationsavdelningen, anestesiavdelningen, anestesiläkaravdelningen har följande problem lyfts fram: All patienter är inte är optimalt förberedda. Detta innebär att personalen måste se till att komplettera med provtagning eller annat innan de faktiska operationsförberedelserna kan göras. En del av patienterna måste få en preoperativ bedömning av anestesiolog på morgonen. Om anestesiologen inte är på plats direkt när patienterna anländer kan det bli fördröjningar. Patienterna skall vara ritade innan anestesi kan påbörjas. Om detta inte är gjort får man vänta på att läkaren utför detta. Personalen på Centraloperation får av och till vänta på operatören, när denne måste medverka på något sätt innan anestesi eller då operationen skall starta. Personalen måste då ringa efter läkaren. Operatörerna vill ofta delta i röntgenrond eller göra andra saker på morgonen. Vissa operatörer avstår dock från att medverka vid t.ex. röntgenrond då de har operationsdag och möjligheten att operationerna kan starta i tid ökar

18 Ett annat problem är att akuta operationer medför att planerade operationer får flyttas fram till sen eftermiddag och kväll för att undvika strykningar i operationsprogrammet. En viss tidsoptimism, vilket medför förskjutningar i operationsprogrammet, kan också skönjas hos vissa operatörer. Många operatörer anser att långa bytestider är ett problem och bedömer att dessa borde kunna förkortas. I de fall en planerad operation fått lov att flyttas fram p.g.a. ett akut ingrepp t.ex. ett akut kejsarsnitt anser man att det känns som om luften går ur och det tar onödigt lång tid innan nästa operation kommer igång. Om enklare ingrepp kan hanteras på ett mindre omständligt sätt är det möjligt att vissa ingrepp kan hanteras snabbare t.ex. aborter, vissa mindre ortopediska ingrepp. Problemet är att man på operation endast har en entré där alla patienter passerar och de förbereds därför på samma sätt. På tisdagar har operations- och anestesi sjuksköterskor arbetsplatsmöte mellan Onsdagar har undersköterskorna möte Detta kan leda till en viss fördröjning av operationsstart. En dag i månaden, onsdagar eller torsdagar, är det möte för hela Centraloperation mellan Dessa dagar blir operationsstarterna sena. Under de första morgontimmarna är det hektiskt i ankomsthallen, då alla patienter kommer för förberedelser och polikliniska patienter kommer för inskrivning och anestesibedömning. De första timmarna är det av största vikt att se till att patienterna före operationsdagen är optimalt förberedda och att operatörer och anestesiologer är på plats i tid. Det är också viktigt att all personal tillsammans medverkar till att starta de första operationerna i tid och under dagen driver operationsprogrammet framåt så att man i största möjliga mån undviker övertid. Samtidigt måste man förstå att en operationsverksamheten inte till alla delar kan planeras eftersom det finns många faktorer som kan innebära förseningar t.ex akuta operationer, oförutsedda komplicerande faktorer som medför förseningar o.s.v. Utvecklingen inom akutsjukvården påverkar produktiviteten inom operation. Eftersom flera operationer sker utan inläggning, s.k. polikliniska ingrepp måste patienterna förberedas väl innan de kommer till operation. Det ställer krav på både planering och kontroll samtidigt ändras förutsättningarna i ankomsthall och postoperativt 4. Ingrepp görs med titthålskirurgi, som ofta tar längre tid än traditionell öppen kirurgi, men minskar vårdtiden. Man använder idag andra operationsmetoder för t.ex. höftfrakturer (s.k. halvproteser) och prostatabehandling, som tar betydligt längre tid, med höga kostnader för material som en effekt. Nya operationsmetoder när det gäller t.ex. halvproteser kan motivera de högre kostnaderna genom 4 Efter operation 16 16

19 att denna metod ger färre komplikationer som på längre sikt bör ge mindre kostnader för samhället. Analys och kommentarer: Det tar lång tid innan de första operationerna kommer igång på morgonen. Vissa av orsakerna till förseningar kan undvikas genom att utveckla de preoperativa förberedelserna, utveckla rutinerna för att kontrollera att patienterna är optimalt förberedda och tydliggöra ansvar för olika processer. En viktig faktor för att undvika förseningar redan på morgonen är att tydliggöra vikten av att varje operatör och anestesiolog är på plats på utsatt tid samt att all personal gör allt för att minimera fördröjningar. Det kan inte vara realistiskt att sjuksköterskorna under den mest hektiska perioden på dagen skall ägna tid åt att ringa efter läkare. Det kan vara av vikt att utreda möjligheten att begränsa förberedelser gällande mindre komplicerade ingrepp. Det finns anledning att diskutera om arbetsplatsmöten kan förläggas på annan tid. Man bör överväga att i ställer avsätta längre tid under färre antal dagar t.ex. ½ dag per månad. 3.9 Nyckeltal Uppgifter som ligger till grund för framräknande av nyckeltal har hämtats från operationsavdelningens egen operationsdatabas, OPERA. Från denna databas har följande registrerade data hämtats: anestesistart/anestesislut operationsstart/operationsslut elektiv/akut operation polikliniska/inneliggande opererande klinik operationssalsnummer operatör operationsdatum De inhämtade datauppgifterna från OPERA omfattar en 13-veckors period, från den 1 september till den 30 november Vidare har uppgifter för samma period som ovan inhämtats från det personaladministrativa systemet PALETT över antal arbetade timmar för personalkategorierna operationssköterskor, operationsundersköterskor, anestesisjuksköterskor, anestesiundersköterskor samt läkare på Kirurgkliniken

20 Med underlag från operationsplaneringssystemet och det personaladministrativa systemet har följande nyckeltal tagits fram: Operationsstart på morgonen Tid mellan anestesistart och operationsstart Nyttjandegraden av Centraloperation över dagen Anestesitid i förhållande till tilldelad salstid Bytestider Väntan på operationsstart Andel elektiva operationer som avslutas efter stängningsdags Anestesi-, operations- och underskötesketimmar per använd anestesitimme Operatörernas operationsfrekvens på Kirurgkliniken Andel strykningar i operationsprogrammet Jämförelser har gjorts, då vi bedömt det möjligt att göra sådana jämförelser, med resultat från granskningen av operationsverksamheten i Örebro läns landsting 5 samt Landstinget Västmanland 6. Även vissa jämförelser har gjorts med resultat från översynen som gjordes av operationsverksamheten på Östersunds sjukhus i maj Granskningsmaterialet från OPERA omfattade totalt operationer för den granskade tremånadersperioden. De 95 ingrepp som utfördes utanför Centraloperation (akutmottagning, röntgen, förlossningen etc.) samt operationer utförda under lördagar och söndagar ingår inte i nyckeltalsberäkningarna. Återstår då operationer. Av dessa bedömdes 17,4 % som akuta och 6,9 % som efteranmälda. Andelen polikliniska ingrepp var 37,9 %. Störst antal operationer under granskningsperioden utfördes av kirurgen med totalt 759 stycken. Av dessa var 172 s.k. kösatsningsoperationer. Därefter följer ortopeden med 581 operationer, kvinnokliniken 249, öron 141 och Ako (anestesi) 83. Definitioner Anestesitid definieras som tiden från det att patienten bedövas/sövs till dess patienten lämnas över till uppvakningsavdelningen. 5 Effektivitet och organisation inom operationsverksamheterna i Örebro läns landsting, maj Effektivitet och organisation inom operationsverksamheterna i Landstinget Västmanland. mars

21 Operationstid definieras som tiden från det att operatören börjar operera tills förbandet är lagt på patienten. Öppethållandetider på Centraloperation (ej jourtid) måndag torsdag 7:30 16:00 fredag 7:30 13:30 Det måste understrykas att på grund av skillnader i definition av olika begrepp, framför allt i definition av anestesitid, bör försiktighet iakttas i att dra för långtgående slutsatser vid jämförelse med andra sjukhus Operationsstart på morgonen Med operationsstart på morgonen avses start av första operation på respektive operationssal efter det att operationsavdelningen öppnar. En fördröjning av första operation ger en förskjutning av hela operationsprogrammet under dagen och ett sämre utnyttjande av operationssalarna. Erfarenheten är att förlorad tid på morgonen ej hämtas hem på eftermiddagen. Värdena i diagrammet är medelvärden under perioden 1/9 30/ Diagram 1 Starttider på morgonen Operatören börjar operera antal minuter efter att op.avd. öppnar Medelvärden Kirurgi KK/Gyn Ortopedi Öron I diagram 1 visas värdena när första operation startar på salarna per opererande klinik. En orsak till fördröjningen på morgonen är att operatörerna ibland går på röntgenrond först. Å andra sidan påpekas att man har en given starttid på morgonen, 08:30. Läkaren vill då nyttja tiden till att göra annat. Ytterligare en orsak till sena starter på morgonen kan vara att patienten kommer sent från vårdavdelningen eller direkt hemifrån till operationsavdelningen

22 I diagram 2 jämförs värdena mellan Östersund, Universitetssjukhuset Örebro (USÖ), Lindesberg samt värdena från utvärderingen 2000 för Östersund. Resultaten från Västerås är inte med vid jämförelsen då operationssalsnummer inte registrerades i deras operationsdatabas. Därför var det inte möjligt att se när första operation startar på respektive sal. De tider som användes för att få fram värdet för operationsstart var när den opererande klinikens första operation startade på första salen. Det är därför sannolikt att medelvärdena mätt på samtliga salar ligger betydligt högre. Resultaten från Örebro läns landsting är mer jämförbara. Där registreras operationsstart på morgonen på respektive operationssal. Å andra sidan är USÖ ett universitetssjukhus och Lindesbergs lasarett är betydligt mindre än Östersunds sjukhus. Diagram 2 Starttider på morgonen Operatören börjar operera antal minuter efter att op.avd. öppnar M edelvärden Kirurgi Ortopedi Gyn ÖNH USÖ Lindesberg Östersund Östersund 2000 Av diagram 2 framgår att medelstarttidena för Östersund år 2003 har minskat för ortopedkliniken och kvinnokliniken. En marginell ökning har skett för kirurgklinikens operationsstarttider. För kirurgiska operationer tar det längre tid att starta upp första operationen på Östersunds sjukhus jämfört med USÖ. Ortopeden på Östersunds sjukhus har jämfört med USÖ liknande resultat. Gynekologiska operationer startar snabbare i Östersund jämfört med Örebro

23 Att det tar längre tid att starta ortopediska och kirurgiska operationer kan förklaras av att dessa ofta har mer omfattande förberedelser t.ex. i form av speciella uppläggningar och utrustning Tid mellan anestesistart och operationsstart Denna tid avspeglar till viss del anestesis effektivitet. I tiden mellan anestesistart och operationsstart kan dölja sig olika typer av förseningar såsom väntan på operatör, journal eller journaluppgifter saknas, problem med nedsövning/bedövning eller problem eller väntan på utrustning. Tiden framgår av diagram 3. Diagram 3 Tid mellan anestesistart och operationsstart Medelvärden i minuter Kirurgi KK/Gyn Ortopedi Öron Då definitionen för anestesistart skiljer sig åt mellan de granskade enheterna Östersund, USÖ och Västerås, är det vanskligt att jämföre dessa enheter med varandra. Västerås har en vidare definition av anestesitid, där anestesistart definieras som tiden från det att anestesipersonalen tar sig an patienten. Vi kan emellertid konstatera att Östersund ligger genomgående lägre än USÖ och Lindesberg och i nivå med Västerås

24 3.9.3 Nyttjandegraden över dagen Av nyttjandegraden framgår hur väl de opererande klinikerna utnyttjar operationsavdelningens resurser i form av salar och operationsteam. Diagrammen 4-6 visar hur många anestesier, utifrån definitionen anestesitid, som pågår vid ett givet klockslag, i det här fallet vid varje heltimme. Värdena i diagrammen är medelvärden för registrerade data under en sexveckorsperiod i september och halva oktober 2003 för Östersund och samma period 2002 för USÖ och Västerås. Värdena i diagrammen inkluderar både elektiva och akuta operationer. Diagram 4 Antal anestesier över dagen Östersund Medelvärden 10 Antal anestesier i f.h.t. Antal op.salar :00 08:00 09:00 10:00 11:00 12:00 13:00 14:00 15:00 16:00 17:00 18:00 mån-tors fredag Operation i Östersund har tillgång till 10 operationssalar måndag-torsdag och sex operationssalar under fredagar Av diagram gällande Östersund kan vi se att nyttjandet på operation är relativt hög över dagen, dock med en viss minskning av verksamheten över lunchtid. Efter kl.15:00 minskar verksamheten kraftigt. Nyttjandegraden på fredagar är relativt låg. Efter kl. 12:00 är 62 % av operationerna akuta, före kl. 12:00 är 25 % av operationerna akuta. Den låga nyttjandegraden på fredagar gäller även USÖ och Västerås 22 22

25 Diagram 5 Antal anestesier över dagen USÖ Medelvärden Antal anestesier i f.h.t. antal op.salar :00 08:00 09:00 10:00 11:00 12:00 13:00 14:00 15:00 16:00 17:00 18:00 mån-tors fredag På USÖ har de granskade klinikerna 12 operationssalar till sitt förfogande men det finns bara personalresurser för att nyttja salar. Diagram 6 Antal anestesier över dagen Västerås Medelvärden 16 Antal anestesier i f.h.t. antal op.salar :00 08:00 09:00 10:00 11:00 12:00 13:00 14:00 15:00 16:00 17:00 18:00 mån-tors fredag 23 23

26 I Västerås finns 16 operationssalar måndag-torsdag och 8 under fredagar. Fredagar har man kortare öppettider. Noteras bör att Västerås har en vidare bedömning av anestesistart jämfört med de andra sjukhusen och räknar anestesistart då anestesipersonalen tar emot patienten. Östersund och USÖ definierar anestesistart som den tid då patienten bedövas/sövs. Trenden för de tre operationsklinikerna är att verksamheten är mest frekvent på förmiddagen och minskar på eftermiddagen, framför allt i Västerås. Att verksamheten minskar under eftermiddagen kan förklaras av att personalen bör sluta på utsatt tid för att undvika övertid. Ett annat sätt att spegla hur väl de opererande klinikerna nyttjar tilldelade resurser på Centraloperation är att sätta producerad anestesitid (enl. definitionen) per klinik i relation till tilldelade operationssalar/operationsteam under dagtid (7:30-16:00 mån-torsd, 7:30-13:30 fred). I princip är varje opererande specialitet tilldelad sina bestämda salar och sin bestämda tid under veckan. Produkten av dessa ger den tillgängliga tiden för respektive specialitet. Uppgifter över tilldelade operationssalar under granskningsperioden har erhållits från Centraloperation. I tabellen nedan framgår den framräknade nyttjandegraden för respektive klinik. Värdena är medelvärden per veckodag under granskningsperiodens 13 veckor. Tabell 1 Klinikernas nyttjandegrad av tilldelade resurser i form av operationssalar/operationsteam Kirurgen Gyn/KK Ortopeden Öron måndag 70,8 % 50,3 % 69,8 % 46,0 % tisdag 74,3 % 72,2 % 77,2 % 68,8 % onsdag 76,9 % 56,9 % 71,3 % 32,8 % torsdag 68,7 % 62,7 % 67,5 % 39,1 % fredag 80,2 % 23,6 % 69,0 % 6,5 % Observera att under perioden pågick kösatsningar inom kirurgkliniken. Detta kan troligen ha påverkat resultaten. Värt att notera är skillnaderna i nyttjande över de olika veckodagarna samt den dåliga nyttjandegraden på fredagar, framför allt av kvinnokliniken och öron. Tisdag tycks vara den dag då resurserna nyttjas bäst trots att det då är mötestid för sjuksköterskorna på Centraloperation. För att få en jämförelse med andra sjukhus måste vi gå tillbaks till granskningen 1996/1997 av sex Centraloperationskliniker 7 (Västerås, Eskilstuna, Borås, Kungälv, Östra Sjukhuset, KSS). I den granskningen rör vi oss med begreppet salstid i procent av tillgänglig tid, ett något snävare 7 Produktivitetsstudie på sex centraloperationsenheter 1996, 1997, Öhrlings Coopers & Lybrand 24 24