Öppna jämförelser; landstingets arbete med

Transkript

1 Revisionsrapport* Öppna jämförelser; landstingets arbete med resultatet av redovisningen Landstinget Halland Oktober 2007 Christel Eriksson, certifierad kommunal yrkesrevisor 1

2 Sammanfattning Revisorerna i Landstinget Halland har uppdragit åt Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers att genomföra en granskning av landstingets åtgärder till följd av resultatet i redovisningen Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet (2006). Öppna jämförelser redovisar jämförelser mellan landsting/regioner baserat på ett antal indikatorer: Medicinska resultat 35 indikatorer Patienterfarenheter 9 indikatorer Tillgänglighet 4 indikatorer Kostnader 9 indikatorer Granskningen har utgått från följande revisionsfrågor: Vilka åtgärder har vidtagits i landstinget med anledning av resultatet i studien Öppna jämförelser? På vilka områden har Landstiget Halland resultat i jämförelsen som bör föranleda åtgärder? Finns i landstingets egen uppföljning av hälso- och sjukvården redovisat utvecklingen på aktuella områden? Granskningen visar att landstinget bildat en arbetsgrupp och de områden där Landstinget Halland har negativa avvikelser analyseras. Arbetsgruppen har även initierat ett arbete med att välja ut ett antal medicinska kvalitetsindikatorer för vilka resultat och jämförelser löpande ska kunna redovisas i delårs- och årsredovisning till fullmäktige och allmänhet. Vidare har arbete inletts för att säkra rapporteringen till nationella kvalitetsregister eftersom det visade sig via jämförelsematerialet att rapporteringen hade brister. Generellt har Landstinget Halland ett begränsat antal, av de i Öppna jämförelser redovisade resultaten, som visar på negativa avvikelser. Inom redovisade indikatorer för områdena tillgänglighet och kostnader förekom inga avvikelser och för patienterfarenheter endast för en indikator. Landstinget Halland har i sin nuvarande uppföljning redovisning med jämförelser för tillgänglighet, patienterfarenheter och kostnader. Däremot förekommer inte i någon större utsträckning medicinska resultat i öppen redovisning. Inför årsredovisningen 2007 planeras att redovisa även ett urval medicinska resultat som en del i en utvecklad kvalitetsredovisning. 1

3 Inledning Bakgrund Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Socialstyrelsen har publicerat 57 utvalda indikatorer för jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet: Medicinska resultat 35 indikatorer Patienterfarenheter 9 indikatorer Tillgänglighet 4 indikatorer Kostnader 9 indikatorer För varje indikator har landstingen jämförts med varandra. Revisorerna i Landstinget Halland vill granska om landstinget vidtagit några åtgärder med anledning av resultatet i de öppna jämförelserna. Revisionsfrågor: Vilka åtgärder har vidtagits i landstinget med anledning av resultatet i studien Öppna jämförelser? På vilka områden har Landstiget Halland resultat i jämförelsen som bör föranleda åtgärder? Finns i landstingets egen uppföljning av hälso- och sjukvården redovisat utvecklingen på aktuella områden? Metod och genomförande Granskningen har genomförts via studier av dokument och via intervjuer med ledande tjänstemän och handläggare i Landstinget Halland, samt med representanter för sjukhusen och närsjukvården bl. a chefsläkare. Granskningsresultat Landstinget Halland, resultat i Öppna jämförelser Ur rapporten Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet (2006) har resultat hämtats för Halland. Rapporten redovisar jämförelseresultat genom att i översikt med färgmarkering ange avvikelse i förhållande till övriga landsting. Grön markering anger en positiv avvikelse i jämförelsen (plats 1-7 i ranking av samtliga landsting/regioner), röd markering en negativ avvikelse (plats 15-21) och gul markering anger ett resultat i mittintervall (plats 8-14 i ranking). 2

4 Landstinget Halland har genomgående en hög andel indikatorer med grön markering. Nedan redovisas de områden där Halland har röd markering i de olika indikatorsgrupperna. Det är viktigt att läsaren observerar att resultaten kan påverkas, särskilt för de medicinska indikatorerna, av om underlaget för värdet är litet och om rapporteringen inte är fullständig (vilket är ett faktum för bl.a flera medicinska indikatorer). Resultatet påverkas också av om det är ett litet eller ett stort landsting, då sannolikheten för avvikelse är högre för små landsting. En röd avvikelse innebär inte alltid ett dåligt resultat eftersom det kan vara så att rankingen baseras på mycket små skillnader och att all landsting egentligen har likartade resultat (se vidare nedan under rubriken Allmänt om materialet Öppna jämförelser). Motsvarande behöver inte en grön markering alltid vara ett bra resultat (om många är dåliga resultat ). Medicinska resultat (totalt 35 indikatorer) Ändtarmscancer, 5-årsöverlevnad , kvinnor Andelen äldre med tre eller flera psykofarmaka okt-dec 2005 Andel kranskärlsröntgen vid icke ST-höjningsinfarkt, kvinnor och män 2005 Andel clopidogrelbehandling vid icke ST-höjningsinfarkt, män 2005 Knäledsplastik revisioner inom 1 år pga av infektion, Total höftledsplastik omoperation inom 2 år, alla orsaker Ljumskbråck andel omopererade inom 5 år, Patienterfarenheter (totalt 9 indikatorer) Strokepatienter andel nöjda eller mycket nöjda med rehabiliteringen, 2004, kvinnor Tillgänglighet (totalt 4 indikatorer) Inga rödmarkeringar Kostnader (totalt 9 indikatorer) Inga rödmarkeringar (för kostnader saknas jämförande underlag för flera indikatorer) Vidtagna åtgärder och landstingets egen uppföljning Kvalitets- och tillgänglighetsjämförelser Av intervjuerna framkommer att kvalitetsarbete har sedan länge pågått i Landstinget Halland och resultaten från de nationella registren har använts som uppföljningsinstrument i varierande grad av verksamheterna. Exempelvis har detta lett till åtgärder inom hjärtsjukvården och strokesjukvården vilket gett förbättring i medicinsk kvalitet men vars resultat ännu inte återfinns fullt ut i den redovisade statistiken. Resultat ur de nationella kva- 3

5 litetsregistren har dock inte i någon större utsträckning redovisats öppet ex i årsredovisning eller annan rapportering till fullmäktige och allmänhet. Resultat från Vårdbarometern (patienterfarenheter) och från Väntetidsrapporteringen (tillgänglighet) har sedan några år öppet redovisats till landstingsfullmäktige och invånarna (via media) i samband med delårsbokslut och årsredovisning. Resultatet av dessa har även löpande använts för utvecklings- och förbättringsarbete. Kostnadsjämförelser Kostnadsjämförelser har gjorts i Landstinget Hallands årsredovisning Under avsnitt Landstinget Halland - en jämförelse med andra landsting redovisas översiktligt bl.a kostnad per invånare totalt, för vissa verksamhetsområden och för läkemedelskostnader jämfört med övriga landsting. Arbetsgrupp I samband med publiceringen av Öppna jämförelser bildades i Landstinget Halland en arbetsgrupp för att diskutera resultatet i studien och behov av ev åtgärder. I arbetsgruppen ingår hälso- och sjukvårdsdirektören, sjukhusens och närsjukvårdens chefläkare samt vårdcontrollers/utvecklingsledare. Följande åtgärder har vidtagits/arbete pågår: - de indikatorer som var rödmarkerade för Halland i Öppna-jämförelser-studien (dvs där resultatet visar en negativ avvikelse i jämförelsen) gås av respektive verksamhet igenom för att analysera vilka åtgärder som behöver vidtas alternativt om materialet har brister - arbete har inletts med att välja ut medicinska kvalitetsindikatorer som fortsättningsvis ska kunna redovisas i landstingets årsredovisning Intervjuerna betonar att den senare punkten är ett arbete som kommer att utvecklas över en längre tid. Målsättningen är dock att till årsredovisningen för 2007 kunna inleda med att i någon omfattning presentera en redovisning av medicinska resultat. Allmänt kring materialet Öppna jämförelser Landstingsledning och verksamhetsledningarna ser allmänt positivt på att resultat från hälso- och sjukvården nu redovisas öppet. Dock konstateras att underlaget i det redovisade materialet har brister i sin kvalitet särskilt då vad gäller de medicinska indikatorerna. Det har inneburit att Landstinget Halland intensifierat sitt arbete med att säkra rapporteringen till de nationella registren. Exempelvis framkom i samband med studien att rapportering 4

6 från primärvården till Nationella diabetesregistert till stora delar saknades, trots att detta är ett av de äldsta och mest strategiska registren. Uppdraget från Landstingsfullmäktige innebär deltagande i de nationella register som finns. Intervjuerna betonar att arbetet med rapportering till de nationella medicinska registren kräver en inte obetydlig arbetsinsats. Särskilda resurser har inte avsatts för ändamålet utan har inneburit tilläggsuppgifter för befintlig personal. I intervjuerna framkommer en inledd diskussion om landstinget eventuellt borde göra strategiska val av vilka nationella register som rapporteras till och satsa särskilt på dessa. Avsikten är då också att följa upp att en komplett rapportering görs. Materialet beskrivs också ge missvisade bild för indikatorer där underlaget är mycket litet. Som exempel beskrevs i intervjuerna att indikatorn Knäledsplastik revisioner inom 1 år pga av infektion, visade sig vid analys baseras på ett mycket litet underlag för Halland. Revisionell bedömning Den genomförda granskningen visar att Landstinget Halland har färre negativa avvikelser än många övriga landsting för flertalet av de redovisade indikatorerna i redovisningen Öppna jämförelser. Vår bedömning är att det i landstinget har vidtagits åtgärder för att påverka de resultat som i den senaste rapporteringen av öppna jämförelser visade på ett lägre resultat. Dels åtgärder i direkt i verksamheten till följd av egen uppföljning via nationella register, väntetidsredovisning och resultat av enkäter om patienterfarenheter (Vårdbarometern). Dels åtgärder i form av analys av resultatet i Öppna jämförelser för de områden där Halland har negativa avvikelser. Åtgärder har även initierats för en förbättrad rapporteringen till de nationella medicinska register som utgör grund för de öppna jämförelserna. I landstingets egen uppföljning redovisas sedan några år resultat av patienterfarenheter och tillgänglighet i delårs- och årsredovisning. Vår bedömning är att denna uppföljning och redovisning är väl utvecklad. Redovisning av kostnadsjämförelser görs också även om denna har en utvecklingspotential vad gäller kostnader relaterat till mer specifika områden och verksamheter. För detta krävs dock att den nationella statistiken utvecklas så att jämförelsetal kan hämtas. Inställningen till en mer öppen redovisning av även medicinska resultat är positiv och ett arbete har inletts för att i delårs- och årsredovisning successivt kunna presentera även medicinska kvalitetsresultat. Vår bedömning är att detta på sikt kommer att förbättra kvalitetsredovisningen till fullmäktige och allmänhet. 5