Tentamen 11 juni 2015, 8:00 12:00, Q21

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tentamen 11 juni 2015, 8:00 12:00, Q21"

Transkript

1 Avdelningen för elektriska energisystem EG2205 DRIFT OCH PLANERING AV ELPRODUKTION Vårterminen 205 Tentamen juni 205, 8:00 2:00, Q2 Instruktioner Skriv alla svar på det bifogade svarsbladet. Det är valfritt att också lämna in kompletta lösningar till uppgifterna, men svarsbladet ska ändå alltid fyllas i. Den maimala poängen är 60 poäng och det krävs 48 poäng för att bli godkänd. Om resultatet blir åtminstone 46 poäng ges en möjlighet att skriva en kompletteringsskrivning för att bli godkänd på tentamen. Tillåtna hjälpmedel Vid denna skrivning får följande hjälpmedel användas: Miniräknare utan information med anknytning till kursen. En handskriven, enkelsidig A4-sida med egna anteckningar (original, ej kopia). Denna sida skall lämnas in tillsammans med svarsbladet.

2 2

3 Uppgift (6 p) Besvara följande teorifrågor genom att välja ett alternativ, som du anser är korrekt. a) ( p) Vilket av följande påståenden beskriver bäst vilken funktion systemoperatören har på elmarknaden?. Systemoperatören köper el från producenter, återförsäljare eller en elbörs och säljer till konsumenter, återförsäljare eller en elbörs. 2. Systemoperatören är ansvarig för säker drift av elsystemet. 3. Systemoperatören är finansiellt ansvarig för systemet under en viss handelsperiod (t.e. en timme) tillförs lika mycket energi som ens kunder förbrukat. b) (2 p) Berakta ett balansansvarigt bolag som under en viss timme producerat 500 MWh, köpt 200 MWh från elbörsen, sålt 700 MWh till kunder med självbetjäningskontrakt och sålt 00 MWh reglerkraft till systemoperatören. Vilka förpliktelser har bolaget i efterhandshandeln till denna timme?. Bolaget måste köpa 00 MWh balanskraft av systemoperatören. 2. Bolaget behöver varken köpa eller sälja balanskraft. 3. Bolaget måste sälja 00 MWh balanskraft till systemoperatören. 4. Bolaget måste sälja 200 MWh balanskraft till systemoperatören 5. Inget av ovanstående alternativ är korrekt. c) ( p) Vilket av följande påståenden är sant?. Traditionellt har elmarknader varit vertikalt integrerade, men på senare tid har konkurrens införts på många elmarknader i syfte att effektivera utnyttjandet av elsystemets resurser. 2. Traditionellt har elmarknader varit konkurrensutsatta, men på senare tid har vertikal integration införts på många elmarknader i syfte att effektivisera utnyttjandet av elsystemets resurser. 3. Vertikalt integrerade och konkurrensutsatta elmarknader har ända från början funnits parallellt och det är ingen principiell skillnad på hur drift och planering av elproduktion fungerar i dessa två system. d) (2 p) Vad är ett nedregleringsbud?. En aktör erbjuder sig att på systemoperatörens begäran öka sin elproduktion (alternativt minska sin elförbrukning). 2. En aktör erbjuder sig att på systemoperatörens begäran minska sin elproduktion (alternativt öka sin elförbrukning). 3. Under kontraktets giltighetstid får kunden köpa valfri mängd energi per handelsperiod, så länge den maimala effekten inte överskrids. 4. Kunden köper energi från elbörsen. Om priset på elbörsen överskrider ett visst angivet pris så får kunden kompensation för skillnadaden mellan börspriset och det avtalade maimala priset. 5. Kunden köper energi från elbörsen. Om priset på elbörsen överskrider ett visst angivet pris så får kunden kompensation för skillnadaden mellan börspriset och det avtalade priset i kontraktet. Om priset på elbörsen är lägre än det angivna priset får kunden betala en etra avgift som motsvarfar skillanden mellan börspriset och det avtalade priset i kontraktet. 3

4 Uppgift 2 (8 p) Antag att det råder perfekt konkurrens på elmarknaden i Land, att alla aktörer har perfekt information och att det inte finns några nät-, magasins- eller effektbegränsningar. Data för kraftverken i Land ges i tabell. De rörliga produktionskostnaderna antas vara linjära i de angivna intervallen; då produktionen är noll är priset på den lägsta nivån och vid maimal produktion är priset maimalt. Kraftslag Tabell Data foör kraftverken i Land. Produktionskapacitet [TWh/år] Rörlig kostnad [ /MWh] Vattenkraft 50 5 Kärnkraft Biobränsle Fossila bränslen a) (3 p) Vilket elpris får man i Land om elförbrukningen inte är priskänslig och uppgår till 4 TWh/år? b) (3 p) Antag att ett 000 MW kärnkraftverk (årlig produktion 8 TWh) stängs och ersätts av 4 400MW vindkraft (motsvarar en årlig produktionskapacitet på 9,5 TWh). Den rörliga driftkostnaden i vindkraftverken kan antas vara 5 /MWh. Vilket elpris får man i Land? c) (2 p) Antag att de fasta kostnaderna för 4 400MW vindkraft är M /år. Hur stora subventioner krävs det för att vindkraften inte ska gå med förlust? (Svara 0 om vindkraften går med vinst vid elpriset från fråga b.) Uppgift 3 (8 p) Figuren nedan visar den totala elproduktionen i de kraftverk som ingår i primärregleringen som funktion av frekvensen i ett visst elsystem. MW G f 49,0 49,2 49,4 49,6 49,8 50,0 50,2 50,4 Hz a) (2 p) Hur stor är systemets reglerstyrka vid frekvensen 50,0 Hz? b) (2 p) Hur stor är systemets reglerstyrka vid frekvensen 49,5 Hz? c) (2 p) Klockan 9:06 råder balans mellan produktion och konsumtion i systemet och frekvensen är 49,80 Hz. Vid detta tillfälle slår ett blitnedslag i ett ställverk ut 960 MW elproduktion. De berörda kraftverken deltar inte i primärregleringen. Vilken frekvens får man då primärregleringen har stabiliserat frekvensen i systemet igen? d) (2 p) Den installerade effekten i vattenkraftverket Fors är 00 MW. För att undvika skador på turbinerna är det inte tillåtet att producera mindre än 40 MW. Reglerstyrkan i kraftverket är 75 MW/Hz och basproduktionen (d.v.s. produktionen då frekvensen är eakt 50 Hz) är 70 MW. Hur mycket producerar kraftverket då frekvensen i systemet är 49,48 Hz? 4

5 Uppgift 4 (8 p) Fallet Forsen Strömmen Språnget Fjärd AB Vattenkraft äger fem vattenkraftverk lokaliserade som i figuren ovan. I ett korttidsplaneringsproblem för dessa kraftverk har man infört följande beteckningar: Inde för kraftverken: Forsen, Språnget 2, Fallet 3, Strömmen 4, Fjärd 5. i = förväntad framtida produktionsekvivalent för vatten lagrat i magasin i, i =,, 5, D t = avtalad last timme t, t =,, 24, t = förväntat elpris på ElKräng timme t, t =,, 24, 25 = förväntat elpris på ElKräng efter planeringsperiodens slut, M i, 0 = innehåll i magasin i vid planeringsperiodens början, i =,, 5, M i, t = innehåll i magasin i vid slutet av timme t, i =,, 5, t =,, 24, i, j = marginell produktionsekvivalent för kraftverk i, segment j, i =,, 5, j =, 2, Q i, j, t = tappning i kraftverk i, segment j, under timme t, i =,, 5, j =, 2, t =,, 24, S i, t = spill från magasin i under timme t, i =,, 5, t =,, 24, V i, t = lokal tillrinning till magasin i under timme t, i =,, 5, t =,, 24. a) (4 p) Vilka beteckningar representerar optimeringsvariabler respektive parametrar? b) (8 p) Formulera målfunktionen om syftet med planeringsproblemet är att maimera värdet av sparat vatten. Använd beteckningarna ovan. c) (4 p) Antag att AB Vattenkraft säljer el till kunder med fastkraftavtal. Formulera lastbalansbivillkoret i bolagets korttidsplaneringsproblem. Använd beteckningarna ovan. d) (2 p) Den bästa produktionsekvivalenten i kraftverket Forsen är 0,5 MWh/TE och uppnås vid tappningen 20 TE. Vid tappningen 40 TE är den relativa verkningsgraden 98%. Hur mycket producerar Forsen vid tappningen 40 TE? 5

6 Uppgift 5 (20 p) Mjiregionen är inte ansluten till det nationella elnätet i Nchi, utan man har ett regionalt 33-kV transmissionsnät som omfattar tätorterna Mji och Kijiji, samt ett antal mindre byar. Det regionala nätet försörjs av sju dieselgeneratorer i Mji, samt en vindkraftpark och ytterligare två dieselgeneratorer i Kijiji. Dieselgeneratorerna i Mji har vardera en kapacitet på 500 kw, 85% tillgänglighet samt en rörlig produktionskostnad på 0 /kwh. Dieselgeneratorerna i Kijiji har vardera en kapacitet på 250 kw, 80% tillgänglighet samt en rörlig produktionskostnad på /kwh. Vindkraftparken i Kijiji har en total installerad effekt på 2 MW och den rörliga produktionskostnaden är försumbar. Varaktighetskurvan för den tillgängliga produktionskapaciteten i vindkraftparken, F W, visas i figuren nedan. I tabell 2 visas några delresultat då man genomför en stokastisk produktionskostnadssimulering av elsystemet i Mjiregionen. F W 0,8 0,6 0,4 0, kw Tabell 2 Resultat från en stokastisk produktionskostnadssimulering av elsystemet i Mjiregionen. = 0 = = = = = = = = = F 0,000,000 0,600 0,200 0,50 0,00 0,050 0,000 0,000 0,000 F 0d F F d F 8 F 8d F 0 F 0d 2 800,0 800,0 400,0 200,0 2,5 50,0 2,5 0,0 0,0 0,0,000,000 0,987 0,950 0,898 0,756 0,40 0,64 0,6 0, , ,0 942, 456,7 994,4 570,5 279,8 46, 76,4 30,,000,000 0,996 0,979 0,945 0,870 0,690 0,440 0,246 0, , , ,7 97,2 489,5 032,0 638, 356,8 88,8 95,2,000,000 0,997 0,983 0,952 0,889 0,730 0,489 0,28 0, , , , ,7 585, 22,0 73,3 408, 28,5,8 6

7 a) (2 p) Hur stor är den förväntade tillgängliga produktionskapaciteten (d.v.s. EW ) i vindkraftparken? b) (2 p) Använd stokastisk produktionskostnadssimulering för att beräkna den sammanlagda förväntade elproduktionen per timme för de sju dieselgeneratorerna i Mji. c) (2 p) Använd stokastisk produktionskostnadssimulering för att beräkna den sammanlagda förväntade elproduktionen per timme för de två dieselgeneratorerna i Kijiji. d) ( p) Använd stokastisk produktionskostnadssimulering för att beräkna den förväntade totala driftkostnaden per timme för elsystemet i Mjiregionen. e) (3 p) Använd stokastisk produktionskostnadssimulering för att beräkna risken för effektbrist i Mjiregionen. f) (2 p) Ta fram ett värde på den tillgängliga vindkraftkapaciteten med hjälp av den inversa transformmetoden och slumptalet 0,5 från en U(0, )-fördelning. g) (5 p) Antag att man simulerar elsystemet i Mjiregionen med hjälp av Monte Carlo-teknik. Simuleringen använder kontrollvariabelmetoden. Den förenklade modellen motsvarar den modell som används i stokastisk produktionskostnadssimulering, medan den detaljerade modellen är en multi-areamodell, som tar hänsyn till förlusterna på ledningarna mellan de olika områdena. I Monte Carlo-simuleringen genererar man scenarier. I 33 av dessa uppstår effektbrist både i multi-areamodellen och den förenklade modellen. I 45 scenarier uppstår effektbrist endast i multi-areamodellen. Vilken skattning av LOLP får man från denna simulering? h) (3 p) Antag att elsystemet i Mjiregionen i stället simuleras med stratifierad sampling. Man har valt att använda tre stratum, vars stratumvikter redovisas i tabell 3. Effektbrist uppstår aldrig i stratum. I stratum 2 uppstår effektbrist i 20% av studerade scenarierna. I stratum 3 uppstår effektbrist i samtliga scenarier. Vilken skattning av LOLP får man för detta system? Tabell 3 Strata in the simulation of Akabuga. Stratum, h 2 3 Stratum vikt h 0,80 0,042 0,57 7

8 Efternamn, förnamn Personnummer Program B lad nr Uppgift Uppgift nr 5 a) Alternativ... är korrekt. b) Alternativ... är korrekt. c) Alternativ... är korrekt. d) Alternativ... är korrekt. Uppgift 2 a)... /MWh b)... /MWh c)... M /år Uppgift 3 a)... MW/Hz b)... MW/Hz c)... Hz d)... MW Uppgift 4 a) Parametrar:... Optimeringsvariabler:... b) c)... d)... MW Uppgift 5 a)... kw b)... kwh/h c)... kwh/h d)... /h e)... % f)... kw g)... % h)... %

9 Lösningsförslag till tentamen in EG2205 Drift och planering av elproduktion, juni 205 Uppgift a) 2. b). c). d) 2. Uppgift 2 a) Antag att elpriset,, ligger i intervallet 300 till 400 /MWh. Vattenkraft och kärnkraft producerar 00 TWh och därmed måste de andra två kraftslagen tillsammans producera 4 TWh. Bidraget från biobränsle plus fossila bränslen kan skrivas Sätter man detta uttryck lika med 4 och löser ekvationen får man elpriset =360 /MWh. b) Kärnkraften utnyttjas fullt ut, men ersätts av vindkraft (som har en lägre rörlig kostnad än kärnkraft och således också kommer att utnyttjas fullt ut). Eftersom 8 TWh ersätts av 9,5 TWh så behövs mindre biobränsle och fossila bränslen; vi söker alltså ett pris sådant att = 2, Löser man denna ekvation får man elpriset =350 /MWh. c) Intäkterna för vindkraften uppgår till 9,5 TWh/år 350 /MWh = M /år, medan de rörliga och fasta kostnaderna är 9,5 5 = 47,5 M /år respektive M /år. Vindkraften måste därför subventioneras med 947,5 M /år för att inte gå med förlust. Uppgift 3 a) I intervallet 49,6 50,4 Hz får vi R = G/f = 2 000/0,8 = MW/Hz. b) I intervallet49,0 49,6 Hz får vi R = G/f = 000/0,5 = MW/Hz. c) Då frekvensen är 49,6 Hz är reglerstyrkan 2 500MW/Hz. Då frekvensen sjunkit till 49,6 Hz så har systemet alltså tillförts 0, = 500 MW. Vid denna frekvens ändras reglerstyrkan och för att primärregleringen ska öka produktionen med ytterligare 460 MW måste frekvensen sjunka ytterligare 460/2 000 = 0,23 Hz, vilket innebär att den nya frekvensen blir 49,6 0,23 = 49,37 Hz. d) Sambandet mellan frekvens och elproduktion ger att kraftverket skulle producera G = G 0 R(f f 0 ) = 70 75(49,48 50) = 09 MW, vilket inte är möjligt. Kraftverket kommer i stället att producera så mycket som möjligt, d.v.s. 00 MW. Uppgift 4 a) Parametrar: i, D t, t, 25, M i,0, i, j och V i, t. Optimeringsvariabler: M i, t, S i, t, och Q i, j, t. b) maimera 25 ( )M, ( )M 2, ( )M 3, ( )M 4, M 5, 24. c) 5 2 i j Q ijt = D t. i = j = d) Elproduktionen ges av H(Q) = ma (Q) Q = 0,5 0,98 40 = 68,6 MW. Uppgift 5 a) Den förväntade tillgängliga produktionskapaciteten i vindkraftparken beräknas enklast direkt ur varaktighetskurvan F W : EW = F W d = 400 (0,8 + 0,2)/ ,2/2 = 360 kw. 0 En alternativ lösning är att konstatera att den installerade effekten inte överskrider den lägsta lasten (vilket man kan se eftersom F = ) så kommer all tillgänglig vindkraftproduktion att utnyttjas. Således är förväntad tillgänglig produktionskapacitet lika med förväntad elproduktion för vindkraftparken och den senare kan beräknas med hjälp av stokastisk produktionskostnadssimulering: F 0 EG = EENS 0 EENS = d = 2 800, ,0 = 360,0 kwh/h. F b) Den sammanlagda elproduktionen ges av F EG Mji = EENS EENS 8 = d = 2 440,0 88,8 = 2 25,2 kwh/h. F c) Den sammanlagda elproduktionen ges av F 8 EG Kijiji = EENS 8 EENS 0 = d = 88,8,8 = 77,0 kwh/h. F d) Den förväntade totala driftkostnaden ges av ETOC = 0EG Mji + EG Kijiji = ,2 + 77,0 = /h. e) Risken för effektbrist ges av LOLP = F = 5,7%. f) Om det givna slumptalet betecknas U så erhålls ett värde på tillgänglig vindkraftkapacitet genom F W = W U = {läs av i figuren} = 200 kw. n n g) m LOLO = m LOLO LOLO + LOLO = -- lolo i lolo i + 0,57 = + 0,57 = 7,95%. i = h) Enligt uppgiftslydelsen har vi följande skattningar för respektive stratum: m LOLO = 0, m LOLO2 = 0,2 and m LOLO3 =. Alltså får vi 3 m LOLO = h m LOLOh = 0 + 0,042 0,2 + 0,57 = 6,54%. h =

Kompletteringsskrivning i EG2050/2C1118 Systemplanering, 14 april 2007, 18:00-20:00, seminarierummet

Kompletteringsskrivning i EG2050/2C1118 Systemplanering, 14 april 2007, 18:00-20:00, seminarierummet Kompletteringsskrivning i EG2050/2C1118 Systemplanering, 14 april 2007, 18:00-20:00, seminarierummet Instruktioner Endast de uppgifter som är markerade på det bifogade svarsbladet behöver lösas (på de

Läs mer

Kontrollskrivning 1 i EG2050 Systemplanering, 6 februari 2014, 9:00-10:00, Q31, Q33, Q34, Q36

Kontrollskrivning 1 i EG2050 Systemplanering, 6 februari 2014, 9:00-10:00, Q31, Q33, Q34, Q36 Kontrollskrivning 1 i EG2050 Systemplanering, 6 februari 2014, 9:00-10:00, Q31, Q33, Q34, Q36 Instruktioner Studenter måste anlända till kontrollskrivningen inom 45 minuter efter skrivningens start. Ingen

Läs mer

Kontrollskrivning 1 4 februari, 9:00 10:00, L44, L51

Kontrollskrivning 1 4 februari, 9:00 10:00, L44, L51 Avdelningen för elektriska energisystem EG2205 DRIFT OCH PLANERING AV ELPRODUKTION Vårterminen 2015 Kontrollskrivning 1 4 februari, 9:00 10:00, L44, L51 Instruktioner Skriv alla svar på det bifogade svarsbladet.

Läs mer

Tentamen i 2C1118 Systemplanering, 12 mars 2007, 8:00 13:00, D31-D34

Tentamen i 2C1118 Systemplanering, 12 mars 2007, 8:00 13:00, D31-D34 Tentamen i 2C1118 Systemplanering, 12 mars 2007, 8:00 13:00, D31-D34 Tillåtna hjälpmedel Vid denna tentamen får följande hjälpmedel användas: Miniräknare utan information med anknytning till kursen. En

Läs mer

Projektuppgift E. Avdelningen för elektriska energisystem EG2205 DRIFT OCH PLANERING AV ELPRODUKTION Vårterminen 2015

Projektuppgift E. Avdelningen för elektriska energisystem EG2205 DRIFT OCH PLANERING AV ELPRODUKTION Vårterminen 2015 Avdelningen för elektriska energisystem EG2205 DRIFT OCH PLANERING AV ELPRODUKTION Vårterminen 2015 Projektuppgift E Denna projektuppgift är uppdelad i fyra uppgifter, som täcker prisbildning på elmarknader,

Läs mer

Tentamen 19 mars, 8:00 12:00, Q22, Q26

Tentamen 19 mars, 8:00 12:00, Q22, Q26 Avdelige för elektriska eergisystem EG225 DRIFT OCH PLANERING AV ELPRODUKTION Vårtermie 25 Tetame 9 mars, 8: 2:, Q22, Q26 Istruktioer Skriv alla svar på det bifogade svarsbladet. Det är valfritt att också

Läs mer

Instruktioner. Hemuppgifter

Instruktioner. Hemuppgifter Avdelningen för elektriska energisystem EG2050 SYSTEMPLANERING Vårterminen 2014 Hemuppgifter Instruktioner I kursen ingår totalt 26 hemuppgifter uppdelade på fyra delar som täcker prisbildning på elmarknader,

Läs mer

Instruktioner. Hemuppgifter

Instruktioner. Hemuppgifter Avdelningen för elektriska energisystem EG2050 SYSTEMPLANERING Vårterminen 2013 Hemuppgifter Instruktioner I kursen ingår totalt 25 hemuppgifter uppdelade på fyra delar som täcker prisbildning på elmarknader,

Läs mer

Presentationsteknik. EG2205 Föreläsning 4, vårterminen 2015 Mikael Amelin

Presentationsteknik. EG2205 Föreläsning 4, vårterminen 2015 Mikael Amelin Presentationsteknik EG25 Föreläsning 4, vårterminen 15 Mikael Amelin 1 Kursmål Ge en kort muntlig presentation av lösningen till ett problem inom drift och planering av elproduktion. 2 Bakgrund Enligt

Läs mer

Prisbildning på den nordiska elmarknaden

Prisbildning på den nordiska elmarknaden Avdelningen för elektriska energisystem EG2050 SYSTEMPLANERING Vårterminen 2010 Datoruppgift Prisbildning på den nordiska elmarknaden I denna uppgift ska du studera prisbildningen på den nordiska elmarknaden.

Läs mer

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems System planning, EG2050 introduction Lennart Söder Professor in Electric Power Systems 1 World energy consumption 2007 130 000 TWh Oil Natural gas Hydro Coal Wind power Nuclear Hydro, wind, nuclear: Replaced

Läs mer

Frekvensreglering. EG2205 Föreläsning 5-6, vårterminen 2015 Mikael Amelin

Frekvensreglering. EG2205 Föreläsning 5-6, vårterminen 2015 Mikael Amelin Frekvensreglering EG2205 Föreläsning 5-6, vårterminen 2015 Mikael Amelin 1 Kursmål Förklara hur balansen mellan produktion och konsumtion upprätthålls i ett elsystem, beräkna hur frekvensen påverkas av

Läs mer

Facit/Lösningsförslag till Tentamen (TEN1) TSFS11 Energitekniska System. 23:e Aug, 2014, kl. 14.00-18.00

Facit/Lösningsförslag till Tentamen (TEN1) TSFS11 Energitekniska System. 23:e Aug, 2014, kl. 14.00-18.00 ISY/Fordonssystem Facit/Lösningsförslag till Tentamen (TEN1) TSFS11 Energitekniska System 23:e Aug, 2014, kl. 14.00-18.00 OBS: Endast vissa lösningar är kompletta Tillåtna hjälpmedel: TeFyMa, Beta Mathematics

Läs mer

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna.

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Kunskapstest: Energikällorna. Rätt svar står skrivet i orange. 1. Alla använder ordet energi, men inom naturvetenskapen används en definition, dvs. en tydlig förklaring.

Läs mer

Behovet av snabbreglerad elkraft

Behovet av snabbreglerad elkraft Lunds Universitet Lunds Tekniska Högskola Institutionen för Energivetenskaper MVKN10 Energitransporter Behovet av snabbreglerad elkraft Författare: Axel Andell Hansén Christian Kempe Handledare: Svend

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Vindkraft Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Klimatförändring är ett faktum V i t ä n k e r p å m o r g o n d a g e n s e n e r g i b e h o v -

Läs mer

Tentamen i EG2050/2C1118 Systemplanering, 14 mars 2009, 8:00 13:00, Q21, Q22

Tentamen i EG2050/2C1118 Systemplanering, 14 mars 2009, 8:00 13:00, Q21, Q22 Tetame i EG2050/2C1118 Systemplaerig, 14 mars 2009, 8:00 13:00, Q21, Q22 Tillåta hjälpmedel Vid dea tetame får följade hjälpmedel avädas: Miiräkare uta iformatio med akytig till kurse. E hadskrive, ekelsidig

Läs mer

Förvärv av vindkraftverk

Förvärv av vindkraftverk KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE Handläggare Datum 2015-04-28 Diarienummer KSN-2014-1682 Kommunstyrelsen Förvärv av vindkraftverk Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastlägga

Läs mer

Hur blåser vindarna. Potential, vad kan man göra, vad får man plats med och tekniska möjligheter. Power Väst - Chalmers, 5 september 2014

Hur blåser vindarna. Potential, vad kan man göra, vad får man plats med och tekniska möjligheter. Power Väst - Chalmers, 5 september 2014 Hur blåser vindarna Potential, vad kan man göra, vad får man plats med och tekniska möjligheter Power Väst - Chalmers, 5 september 2014 Lennart Söder Professor i Elektriska Energisystem, KTH Vindkraft

Läs mer

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen Januari 2010 Siffror 1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kwh Sveriges totala elproduktionseffekt år 2009 = cirka 34 000 MW Sveriges sammanlagda

Läs mer

Ett sätt att förklara hur balansen upprätthålls i ett elsystem är att dra en parallell med en cykel.

Ett sätt att förklara hur balansen upprätthålls i ett elsystem är att dra en parallell med en cykel. Möjligheterna att balansera vindkraftens variationer Av Lennart Söder, 25 januari 2010 Syftet med detta dokument är att ge en översikt över de utmaningar som kan uppkomma då en större mängd vindkraft ska

Läs mer

Prisbildning på el på den nordiska marknaden

Prisbildning på el på den nordiska marknaden 1 Prisbildning på el på den nordiska marknaden Peter Fritz, Christian Dahlström, Sweco Priset på el bestäms genom en daglig auktion på spotmarknaden Elektricitet är en speciell råvara i det avseendet att

Läs mer

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF Olika byggstenar i elproduktion Den svenska elproduktionen utgörs av fyra byggstenar vilka nära hänger ihop och som alla behövs.

Läs mer

Effektiv drift och planering av kraftsystem

Effektiv drift och planering av kraftsystem Effektiv drift och planering av kraftsystem Lennart Söder Mikael Amelin Elfte upplagan Kungliga tekniska högskolan Avdelningen för elektriska energisystem Stockholm 2011 Omslagsillustrationer: Vindkraftverket

Läs mer

Dubbla Nättariffer. Av Anders Pettersson

Dubbla Nättariffer. Av Anders Pettersson Dubbla Nättariffer Av Anders Pettersson Innehållsförteckning Sidan 1. Inledning 2 2. Dubbla nättariffer 2 3. Övereffektavgifter 3 4. Fast avgift 3 5. Mätavgift 3 6. Nätnytta 3 7. Effektsänkning 4 8. Energimarknadsinspektionen

Läs mer

Studie av sannolikhet för hög elförbrukning, effektbrist, effektvärden och höga elpriser

Studie av sannolikhet för hög elförbrukning, effektbrist, effektvärden och höga elpriser Studie av sannolikhet för hög elförbrukning, effektbrist, effektvärden och höga elpriser Version 1.0 Lennart Söder Professor i Elektriska Energisystem, KTH, lennart.soder@ee.kth.se 2015 02 02 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Korttidsplanering av. mängder vindkraft

Korttidsplanering av. mängder vindkraft HUVA-dagen 18 mars, 2010 Korttidsplanering av vatten-värmekraftsystem vid stora mängder vindkraft Lennart Söder Professor, KTH 1 Disposition Om förnybara energislag Generellt om vattenkraftsplanering Transmissionsläget

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2013-12-13 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 50, år 2013 vecka 50, år 2013 2 (19) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 67,4 procent i slutet av vecka

Läs mer

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26 Vindkraft - ekonomi Sara Fogelström 2013-03-26 Ekonomi Intäkter: Försäljning av el på Nord Pool Försäljning av elcertifikat Elpris Spotpris Fleråriga avtal 40 öre/kwh Elcertifikat Elcertifikatsystemet

Läs mer

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion - fyra förslag för förbättrad funktion Expertgruppen för miljöstudier den 11 november 2011 Sven-Olof Fridolfsson, fil dr Thomas P. Tangerås, docent www.ifn.se/forskningsprogrammet_elmarknadens_ekonomi

Läs mer

Motion till årsstämman O2 Ekonomisk förening 2015

Motion till årsstämman O2 Ekonomisk förening 2015 Förslag till förbättring av Andelstorget. Vid föreningsstämmorna 2013 och 2014 motionerades om förmedling av andelar i föreningen. 2013 års motion bifölls vilket hittills resulterat i att en kolumn med

Läs mer

INDUSTRINS ENERGIANVÄNDNING, VINDKRAFT, KÄRNKRAFTAVVECKLING OCH ELPRISERNA

INDUSTRINS ENERGIANVÄNDNING, VINDKRAFT, KÄRNKRAFTAVVECKLING OCH ELPRISERNA U T R E D N I N G S T J Ä N S T E N Anders Vikström Tfn: 08-786 59 21 PM 2012-02-27 Dnr 2012:689 INDUSTRINS ENERGIANVÄNDNING, VINDKRAFT, KÄRNKRAFTAVVECKLING OCH ELPRISERNA Hur mycket el och annan energi

Läs mer

Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten

Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten Varför vindkraft? Möjligheter Utbyggnaden Ekonomi Våra frågor 2 Våra budskap Billigaste förnybara energikällan som finns att tillgå Bidrar till försörjningstrygghet

Läs mer

Skånes Energiting tisdag 11 april, 2013 Malmömässan i Hyllie. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH

Skånes Energiting tisdag 11 april, 2013 Malmömässan i Hyllie. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH Skånes Energiting tisdag 11 april, 2013 Malmömässan i Hyllie Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH Tes om integration av större mängder vind+sol (55 TWh, nu ca 7 TWh 5%): - Detta är tekniskt

Läs mer

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14. HÖGSKOLAN I HALMSTAD INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI OCH TEKNIK Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Läs mer

NEPP fredag 14 juni, 2013 Klara Strand. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH

NEPP fredag 14 juni, 2013 Klara Strand. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH NEPP fredag 14 juni, 2013 Klara Strand Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH Om integration av större mängder vind +sol (55 TWh, nu ca 7 TWh 5%): - Detta gäller framtiden, troligen efter

Läs mer

Vindkraft, innehåll presentation

Vindkraft, innehåll presentation Vindkraft. Vindkraft, innehåll presentation Vad är vindkraft? Vad är el? Energiläget i Sverige och mål Typer av verk Projektering Byggnation Äga Planerade etableringar i Sverige Projektgarantis erbjudande

Läs mer

Svensk elförsörjning och effektbalansen

Svensk elförsörjning och effektbalansen RAPPORT FRÅN ENERGIUTSKOTTET JUNI 2015* Svensk elförsörjning och effektbalansen Detta dokument har producerats av Energiutskottet som tillhör Kungl. Vetenskapsakademien. Det speglar Energiutskottets uppfattning

Läs mer

Prisbildning på elmarknader. EG2205 Föreläsning 3 4, vårterminen 2015 Mikael Amelin

Prisbildning på elmarknader. EG2205 Föreläsning 3 4, vårterminen 2015 Mikael Amelin Prisbildning på elmarknader EG2205 Föreläsning 3 4, vårterminen 2015 Mikael Amelin 1 Lärandemål Utföra överslagsberäkningar på elpriser, samt analysera vilka faktorer som har stor betydelse för prisbildningen

Läs mer

Allmänna anvisningar: Del A och B: För att påskynda rättningen skall nytt blad användas till varje ny del.

Allmänna anvisningar: Del A och B: För att påskynda rättningen skall nytt blad användas till varje ny del. Vindkraftteknik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: tentamen 41No1B En2, En3 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 2012-03-14 Tid: 9-13 Hjälpmedel:

Läs mer

Är Bra Miljöval-märkt el och statliga elcertifikaten samma sak?

Är Bra Miljöval-märkt el och statliga elcertifikaten samma sak? Är Bra Miljöval-märkt el och statliga elcertifikaten samma sak? Johan Kling, Svenska Naturskyddsföreningen, 2003-06-02 All elproduktion har negativ påverkan på miljön oavsett om den kommer från kärnkraftverk,

Läs mer

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas?

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas? Hur kan elmarknaden komma att utvecklas? Elforskdagen 3 december 2013 Tomas Wall, Desiderate AB 1 Utbuds- och efterfrågekurva i Norden (normalår) CO2 kostnad 10-30 /ton CO 2 Rörlig prod.kostnad (exkl.

Läs mer

André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se

André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se Förnybar el med Gröna certifikat André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se Agenda Allmänt om elcertifikatsystemet - hur det fungerar Statistik,

Läs mer

RÅVAROR. Handla el via Handelsbanken

RÅVAROR. Handla el via Handelsbanken RÅVAROR Handla el via Handelsbanken Handla el via Handelsbanken Elmarknaden skiljer sig från många andra råvarumarknader i och med att el inte kan lagras. Den måste konsumeras samtidigt som den produceras

Läs mer

2014-04-28. Landstinget Blekinge. Planerad effektminskning i Rocknebys vindkraftverk Köp av 2/8-dels vindkraftverk Ekonomiska kalkyler

2014-04-28. Landstinget Blekinge. Planerad effektminskning i Rocknebys vindkraftverk Köp av 2/8-dels vindkraftverk Ekonomiska kalkyler 2014-04-28 Landstinget Blekinge Planerad effektminskning i Rocknebys vindkraftverk Köp av 2/8-dels vindkraftverk Ekonomiska kalkyler 2 Elproduktion från vindkraft Bakgrund Landstinget Blekinge är delägare

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-03-07 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 10, år 2014 vecka 10, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,0 procentenheter och

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-04-11 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 15, år 2014 vecka 15, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,1 procentenheter och

Läs mer

Det här är elcertifikatsystemet

Det här är elcertifikatsystemet MEDDELANDE 1 (7) Datum 2003-04-23 Dnr Det här är elcertifikatsystemet Den 1 maj år 2003 införs elcertifikatsystemet som ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet

Läs mer

Flertalet elbolag bryter mot ny konsumentlag

Flertalet elbolag bryter mot ny konsumentlag Pressmeddelande 2007-01-17 Flertalet elbolag bryter mot ny konsumentlag Åtskilliga elbolag bryter mot lagen. Den 1 januari 2007 trädde Förändringar i lagen om elcertifikat i kraft, vilket ska underlätta

Läs mer

LAGÄNDRINGAR 1 JANUARI 2007

LAGÄNDRINGAR 1 JANUARI 2007 Energimyndigheten informerar om elcertifikatsystemet Lagändringar OM ELCERTIFIKAT Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem som syftar till att öka den förnybara elproduktionen med 17 TWh

Läs mer

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

1 Kostnader till följd av verkningsgradsförluster

1 Kostnader till följd av verkningsgradsförluster SvK1000, v3.3, 2014-03-26 Svenska kraftnät balansansvarsavtal@svk.se 2015-09-16 2015/1058 EGELDOKUMENT egler för prisberäkning av budpris för FC-N och FC-D Detta regeldokument beskriver metoder för att

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Biobränslebaserad kraftproduktion.

Biobränslebaserad kraftproduktion. Biobränslebaserad kraftproduktion. Mars 2015 Mars 2015 1 Biobränslebaserad kraftproduktion I Sverige användes under 2014: 41,2 TWh rena biobränslen av totalt 73 TWh bränslen i värme och kraftvärmeverk

Läs mer

VÄLKOMNA! Julmingel för medlemmar i Skånes vindkraftsakademi och Solar Region Skåne

VÄLKOMNA! Julmingel för medlemmar i Skånes vindkraftsakademi och Solar Region Skåne VÄLKOMNA! Julmingel för medlemmar i Skånes vindkraftsakademi och Solar Region Skåne PROGRAM Marknadsundersökning Kalendarium Vindkraft Solenergi Mingel och julfika MARKNADSUNDERSÖKNING Jag kommer från

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

HUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin

HUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin Kurs i vattenkrafthydrologi december 2012 - Vattenreglering Emma Wikner - Statkraft Karin Larsson - Vattenregleringsföretagen Storsjön med utsikt över Frösön Definition MB 11 kap 5 : Med vattenreglering

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-01-24 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 4, år 2014 vecka 4, år 2014 2 (17) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 60,1 procent i slutet av vecka 3

Läs mer

Seminarium om elsystemet

Seminarium om elsystemet 2014-06-04 1 (5) Seminarium om elsystemet Under seminariet om elsystemet ställdes följande frågor till grupperna: Vad krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet (ekonomisk, ekologisk och social) i det svenska

Läs mer

Energiframtiden med nollvision för klimatet!

Energiframtiden med nollvision för klimatet! Energiframtiden med nollvision för klimatet! Svensk energi- och klimatpolitik måste utformas efter det faktum att Sverige är en del av Europa. Dagens svenska politik utgår fortfarande från ett snävt nationellt

Läs mer

Reducering av elkostnader på returfiber avdelningen

Reducering av elkostnader på returfiber avdelningen Reducering av elkostnader på returfiber avdelningen UMIT Research Lab 12 oktober 2011 Syfte Utveckla metoder för att minimera elkostnader genom att anpassa produktion till fluktuationer i elpriset. Fallstudie:

Läs mer

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion Solelsinvestering i Ludvika kommun Underlag för motion Vänsterpartiet i Ludvika 2013 Vänsterpartiet vill att Ludvika kommun tar en aktiv roll i omställningen av samhällets energiproduktion. Genom att använda

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-02-14 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 7, år 2014 vecka 7, år 2014 2 (19) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,2 procentenheter och

Läs mer

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Karin Widegren, kanslichef, Samordningsrådet för smarta elnät Power Circle Summit 2014, Göteborg 6 november 2014 Samordningsrådet NÄRINGSLIV ORGANISATIONER

Läs mer

Moditys pristro kort, medel och lång sikt

Moditys pristro kort, medel och lång sikt Juni 2015 Moditys pristro kort, medel och lång sikt Kraftläget inför sommaren och hösten Vi har en mycket hög kraftbalans inför sommaren. Det betyder att vi har mycket vatten i systemet och det är högst

Läs mer

1 Modell för upphandling

1 Modell för upphandling SvK1000, v3.3, 2014-03-26 Svenska kraftnät balansansvarsavtal@svk.se 2015-09-16 2015/1057 REGELDOKUMENT Regler för upphandling och rapportering av FCR-N och FCR-D Detta regeldokument beskriver upphandling,

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

Frågor och svar om el

Frågor och svar om el Frågor och svar om el Fråga: Varför ser fakturan annorlunda ut nu? Istället för en räkning från Söderhamn NÄRA så har jag fått två? Du som har Källmärkt el från Söderhamn NÄRA elhandel undrar kanske varför

Läs mer

Vattenkraft. En oändlig energi.

Vattenkraft. En oändlig energi. Vattenkraft. En oändlig energi. Med hundra års erfarenhet har vi fokus på framtiden Skellefteå Krafts historia började med ett vattenkraftverk i Finnforsfallet utanför Skellefteå. Det blev Skellefteälvens

Läs mer

Ekonomisk kalkyl vindkraftverk 10 november 2012 Olof Karlsson SERO

Ekonomisk kalkyl vindkraftverk 10 november 2012 Olof Karlsson SERO Ekonomisk kalkyl vindkraftverk 10 november 2012 Olof Karlsson SERO SERO, Olof Karlsson 10 november 2012 Ekonomisk kalkyl 2 MW verk november 2012 Tornhöjd 102 m Inköpspris nyckelfärdigt 30 milj. kr Avskrivningstid

Läs mer

Biokraftvärme isverigei framtiden

Biokraftvärme isverigei framtiden Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar

Läs mer

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa UMEÅ UNIVERSITET 2007-05-29 Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa Oskar Lundström Victoria Karlsson Sammanfattning Denna uppgift gick ut på

Läs mer

Hur investerar vi för framtiden?

Hur investerar vi för framtiden? Hur investerar vi för framtiden? SVC-dagarna, 27-28 januari 2010 Hans Lindström Asset manager Vattenfall Vattenkraft Vattenfall 100 år 1909 Vattenfall bildas 1910 Vattenkraft (Olidan) 1952 Transmission

Läs mer

Den avreglerade nordiska elmarknaden

Den avreglerade nordiska elmarknaden 2011-01-06 NAn Den avreglerade nordiska elmarknaden Varför avreglering av elmarknaden? EG:s vitbok om den inre marknaden 1985 och Produktivitetsdelegationen i Sverige (SOU1991:82) kom fram till att fri

Läs mer

Höga elpriser. Yvonne Fredriksson. GD Energimarknadsinspektionen. Energiledargruppen

Höga elpriser. Yvonne Fredriksson. GD Energimarknadsinspektionen. Energiledargruppen Höga elpriser Yvonne Fredriksson GD Energimarknadsinspektionen Energiledargruppen Stockholm onsdag den 23 februari 2011 Agenda EI:s uppdrag Marknadsprissättning på Nord Pool Prisutvecklingen på Nord Pool

Läs mer

Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet

Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet Envikens Elkraft ek för Envikens Elnät AB Elmarknadens aktörer och Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet Jan-Erik Bergkvist Elverkschef / VD jan-erik.bergkvist@envikenselkraft.se Envikens Elkraft

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för:

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Finansiell ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen 21FE1B Nationalekonomi 1-30 hp 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum:

Läs mer

SF1635, Signaler och system I

SF1635, Signaler och system I SF65, Signaler och system I Tentamen tisdagen 4--4, kl 8 Hjälpmedel: BETA Mathematics Handbook. Formelsamling i Signalbehandling rosa), Formelsamling för Kursen SF65 ljusgrön). Obs : Obs : Obs : Obs 4:

Läs mer

Energisamhällets framväxt

Energisamhällets framväxt Energisamhällets framväxt Energisamhället ett historiskt perspektiv Muskelkraft från djur och människor den största kraftkällan tom 1800-talets mitt Vindkraft, vattenkraft och ångkraft dominerar Skogen

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA. Torsås Fjärrvärmenät AB

Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA. Torsås Fjärrvärmenät AB Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA Torsås Fjärrvärmenät AB 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Torsås Fjärrvärmenät Ort/orter FVD20012 Torsås Prisområdesnamn FVD20013 Kontaktperson

Läs mer

Erbjudande till dig som mikroproducent!

Erbjudande till dig som mikroproducent! Erbjudande till dig som mikroproducent! Vårt klimat och miljön omkring oss är lika viktig för oss alla! Från och med den 1 december 2015 börjar vi köpa elcertifikat samt ursprungsgarantier från mikroproducenter.

Läs mer

PM - Hur mycket baskraft behövs?

PM - Hur mycket baskraft behövs? PM - Hur mycket baskraft behövs? Harald Klomp Uppsala Engineering Partner Utgåva 2014-07-01 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och slutsatser. Behovet av baskraft 2-9 gigawatt...3 2. Inledning...4

Läs mer

Varifrån kommer elen?

Varifrån kommer elen? Varifrån kommer elen? Information om ursprungsmärkning och miljöpåverkan. Dina val påverkar vår produktion och miljön. Från och med 1 juli 2013 är det ett lagkrav att alla elhandelsbolag ska informera

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Efterfrågeflexibilitet i konsumentledet. En kraft att räkna med?! NEPP seminarium Björn Berg 2013-06-14

Efterfrågeflexibilitet i konsumentledet. En kraft att räkna med?! NEPP seminarium Björn Berg 2013-06-14 Efterfrågeflexibilitet i konsumentledet. En kraft att räkna med?! NEPP seminarium Björn Berg 2013-06-14 2013-06-17 ngenic 2011 2 ngenic utvecklar och tillhandahåller tjänster till privatpersoner, fastighetsägare

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Rörligt eller Fast? Vem valde rätt avtal vintern 2012/2013?

Rörligt eller Fast? Vem valde rätt avtal vintern 2012/2013? Rörligt eller Fast? Vem valde rätt avtal vintern 2012/2013? Sammanfattning Rapporten Rörligt eller Fast? presenterar en analys av den ständigt återkommande frågan om jag ska välja rörligt eller fast elavtal.

Läs mer

Hur främjas den lokala ekonomin av kooperativt ägd vindkraft? Lokalekonomidagarna, 5 maj 2014

Hur främjas den lokala ekonomin av kooperativt ägd vindkraft? Lokalekonomidagarna, 5 maj 2014 Hur främjas den lokala ekonomin av kooperativt ägd vindkraft? Lokalekonomidagarna, 5 maj 2014 Jens Sperens Punkter för idag Hur vindkraften påverkar den lokala ekonomin Vindkraften i stort fördubblas de

Läs mer

Effektbalansen i Sverige kalla vinterdagar

Effektbalansen i Sverige kalla vinterdagar RAPPORT FRÅN ENERGIUTSKOTTET 10 OKTOBER 2011 Effektbalansen i Sverige kalla vinterdagar Detta dokument har producerats av Energiutskottet som tillhör Kungl. Vetenskapsakademien. Det speglar Energiutskottets

Läs mer

framtidens energikälla Stora Aktie och Fonddagen i Göteborg 22 november Thomas Linnard VD Rabbalshede Kraft thomas.linnard@rabbalshedekraft.

framtidens energikälla Stora Aktie och Fonddagen i Göteborg 22 november Thomas Linnard VD Rabbalshede Kraft thomas.linnard@rabbalshedekraft. framtidens energikälla framtidens energikälla Stora Aktie och Fonddagen i Göteborg 22 november Thomas Linnard VD Rabbalshede Kraft thomas.linnard@rabbalshedekraft.se Historik Vindpark Kil (8 MW) i Tanums

Läs mer

Grön el i Västra Götaland

Grön el i Västra Götaland Grön el i Västra Götaland Mats Johansson mats.johansson@kanenergi.se Med stöd av: Introduktion Elanvändning och produktion i VG Attityder till energi Läget inom resp. teknik Sammanfattning Statistik (enligt

Läs mer

Foton, illustrationer och kartor har tagits fram av. Svenska Kraftnät. Omslagsfoto: Johan Fowelin. Org.Nr 202 100-4284

Foton, illustrationer och kartor har tagits fram av. Svenska Kraftnät. Omslagsfoto: Johan Fowelin. Org.Nr 202 100-4284 Integrering av vindkraft 2013-03-13 Foton, illustrationer och kartor har tagits fram av Svenska Kraftnät. Omslagsfoto: Johan Fowelin Org.Nr 202 100-4284 Svenska Kraftnät Box 1200 172 24 Sundbyberg Sturegatan

Läs mer

Hållbart Energisystem Smarta Elnät

Hållbart Energisystem Smarta Elnät Hållbart Energisystem Smarta Elnät Energinätverk 21 Mars 2013 Bo Normark Ett nytt energilandskap formas Demand response Reliability and efficiency Integration of renewables Integration of electric vehicles

Läs mer

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 32 Ansvarig: Kaj Forsberg kaj.forsberg@ei.se Veckan i korthet En ökande elanvändning bidrog till att spotpriserna i Sverige och övriga Norden steg märkbart under den gångna

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

UPPVIDINGEKLUSTRET SVERIGES FRÄMSTA TRÖSKELEFFEKTSPROJEKT?

UPPVIDINGEKLUSTRET SVERIGES FRÄMSTA TRÖSKELEFFEKTSPROJEKT? UPPVIDINGEKLUSTRET SVERIGES FRÄMSTA TRÖSKELEFFEKTSPROJEKT? Dan Sandros Projektchef Stena Renewable KRITERIER ATT UPPFYLLA De områden som ska prioriteras bör uppfylla vissa kriterier för att förslaget ska

Läs mer