INDUSTRINS ENERGIANVÄNDNING, VINDKRAFT, KÄRNKRAFTAVVECKLING OCH ELPRISERNA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INDUSTRINS ENERGIANVÄNDNING, VINDKRAFT, KÄRNKRAFTAVVECKLING OCH ELPRISERNA"

Transkript

1 U T R E D N I N G S T J Ä N S T E N Anders Vikström Tfn: PM Dnr 2012:689 INDUSTRINS ENERGIANVÄNDNING, VINDKRAFT, KÄRNKRAFTAVVECKLING OCH ELPRISERNA Hur mycket el och annan energi använder industrin i Gävleborgs län jämfört med övriga län? Hur anpassar sig industrin till eventuellt högre elpriser? Vad innebär 1 öre/kwh ökat elpris för industrin i Gävleborgs län? Hur påverkas elsystemet av vindkraft på kort och lång sikt? Hur många vindkraftverk behövs det för att ersätta Forsmark 1 och 2? Om två eller tre kärnkraftverk i Sverige avvecklas på kort tid, vad händer då med elpriset på markanden när det som är kallast? Är detta överhuvudtaget möjligt att snabbt avveckla kärnkraft i Sverige utan att det uppstår elbrist? Innehållsförteckning Industrins energianvändning i Gävleborgs län jämfört med riket... 2 Industrin och ökade elpriser... 2 Beräkningsexempel vid ökat elpris på 1 öre/kwh och påverkan på industrin i Gävleborgs län... 3 Elsystemet med vindkraft på kort och lång sikt... 4 Effektbalansen och vindkraftens bidrag vid högsta elförbrukningen år Elanvändning, elproduktion och export/import av el under perioden På sikt ställe mer vindkraft högre krav på elsystemet... 6 Forsmarks reaktor 1 och 2 samt motsvarande antal vindkraftverk och effekt 7 Avveckling av kärnkraftverk på kort sikt i Sverige och elpriset... 8 Kraft- och effektbalansen vid en eventuell avveckling av kärnkraft i Sverige... 9 Källor:... 10

2 Industrins energianvändning i Gävleborgs län jämfört med riket Från Statistiska centralbyråns statistik (SCB) över slutanvändning, efter region, förbrukarkategori och bränsletyp har utredningstjänsten hämtat statistik per län och riket. Statistiken på regional nivå är inte alltid fullständig p.g.a. att sekretessreglerna blir tillämpliga. Industrin och byggverksamheten 1 i Gävleborgs län använde ca 2 TWh el under 2009, vilket var ca 4 % av industrins elanvändning i riket. Se tabell 1. Observera att Gävleborgs län (se även Västernorrland) har stor användning av flytande förnybara bränslen, vilket förmodligen mest består av returlutar (restprodukt vid tillverkning av pappersmassa) som används för el- och värmeproduktion inom massa- och pappersindustrin. Även användningen av fasta förnybara bränslen är jämförelsevis stor, förmodligen också beroende på rester av ved inom massa- och pappersindustrin. Tabell 1. Slutanvändning (MWh) efter region och bränsletyp i industri och byggverksamhet år 2009, GWh Flytande (icke förnybara) Fast (icke förnybara) Gas (icke förnybara) Flytande (förnybara) Fast (förnybara) Gas (förnybara) Fjärrvärme El El, procent av riket 01 Stockholms län % 03 Uppsala län % 04 Södermanlands län % 05 Östergötlands län % 06 Jönköpings län % 07 Kronobergs län % 08 Kalmar län % 09 Gotlands län % 10 Blekinge län % 12 Skåne län % 13 Hallands län % 14 Västra Götalands län % 17 Värmlands län % 18 Örebro län % 19 Västmanlands län % 20 Dalarnas län % 21 Gävleborgs län % 22 Västernorrlands län % 23 Jämtlands län Västerbottens län % 25 Norrbottens län % 00 Riket Källa: SCB Industrin och ökade elpriser Den elintensiva industrin som skulle kunna drabbas mest av eventuella elprisökningar uppges ha bilaterala hemliga och långsiktiga elavtal. I avtalen kommer förmodligen inte elpriserna att öka över en natt för industrin men 1 På grund av sekretess redovisas inte fullständig statistik. Den regionala statistiken är också pga. sekretessen inte mer finfördelad, dvs. per industrigren. 2

3 på sikt påverkas nivån i nya avtal. Om elpriserna ökar skulle det troligtvis vara en dynamisk process där industrin kanske successivt kan anpassa sig till de förändrade förutsättningarna. Men, det är också så att stora elanvändare agerar direkt på spotmarknaden och möter och påverkas direkt av ökade elpriser. Det som också i sammanhanget spelar roll är i vilken utsträckning som företagen kan föra kostnaderna vidare till sina kunder. De konkurrensutsatta företagen som verkar globalt har små möjligheter att övervältra ökade elkostnader på sina kunder medan den icke konkurrensutsatta till stor del torde kunna göra det. Om elmarknadspriserna är på väg uppåt ger det också en tydlig signal som har betydelse för investeringsviljan/-besluten (investeringarna görs i andra länder). Hur elpriskänslig industrin är beror även på andra faktorer. För den konkurrensutsatta industrin har världsmarknadspriserna på de varor som de producerar stor inverkan. Om det råder höga världsmarknadspriser på exempelvis massa och papper kan det öka lönsamheten för dessa industriföretag och samtidigt kan de tåla ett högre elpris. Detta gäller förmodligen på kort sikt. Den viktigaste faktorn är, som nämnts ovan, i vilken utsträckning man har möjlighet att föra kostnaderna vidare till kunderna. Dessutom påverkar skatter och styrmedelsregimer också i stor utsträckning. Förutsättningarna ändrar sig dock över tiden (se Elforsk-rapport, Elanvändningen i Norden om tio år ). Beräkningsexempel vid ökat elpris på 1 öre/kwh och påverkan på industrin i Gävleborgs län I Gävleborgs län användes inom industrin och byggverksamheter ca GWh (2,044 TWh) el under Enligt SCB hade industrin i Gävleborgs län ett förädlingsvärde 2 på ca 15 miljarder kronor år Dessa företags totala kostnader var på ca 58 miljarder kronor under år Industrin i Gävleborgs län hade under samma år ca personer anställda. Räkneexempel: Vid 1 öre/kwh ökat elpris skulle det, beräknat på 2009 års elanvändning, innebära att industrins sammanlagda kostnader ökade med ca 21 miljoner kronor vilket är en ökning med ca 0,03 procnet. Kostnadsökningen utgör ca 0,1 procent av industrins förädlingsvärde (2009) i länet. Kostnadsökningen innebär ca kr per anställd beräknat på antal anställda år Se tabell 2. Observera att det är fråga om räkneexempel och siffrorna ska användas med försiktighet. 2 En bransch förädlingsvärde är branschens produktionsvärde minus sektorns/branschens insatsförbrukning. Insatsförbrukning består av värdet av de varor och tjänster som används som insats i produktionsprocessen, exklusive fasta tillgångar, vars användning förs som kapitalförslitning. Dessa varor och tjänster kan antingen vidareförädlas eller förbrukas i produktionsprocessen 3

4 Tabell 2. Industri och byggverksamhet, Gävleborgs län Elanvändning, GWh Förädlingsvärde, Mkr Totala kostnader inom industrin, Mkr Antal anställda i industrin öre/kwh ökat elpris, Mkr 20,4 1 öre/kwh ökat elpris i procent av förädlingsvärdet 0,1 % 1 öre/kwh ger kostnadsökning, procent 0,03% 1 öre/kwh elpris ger kr/anställd 992 Källa: SCB, utredningstjänstens beräkningar Elsystemet med vindkraft på kort och lång sikt Vid utgången av år 2010 fanns vindkraftverk med en installerad effekt på totalt MW. Vid 2011 års slut fanns det stycken vindkraftverk med en sammanlagd effekt på MW. Produktionen för år 2010 blev 3,5 TWh, vilket var 41 procent mer än år Vindkraften stod för 2,4 procent av den totala elproduktionen i Sverige år Enligt preliminär statistik uppgick vindkraftsproduktionen till 6,1 3 TWh år 2011, vilket är en ökning med 76 procent. Energimyndigheten bedömer i sin Kortsiktsprognos (våren 2012) att vindkraften kommer att öka sin produktion till 7,8 TWh år 2012 och 9,0 TWh år I figur 1 redovisas elproduktionen i vindkraftverken per vecka under år Figur 1. Elproduktionen i vindkraftverken och efterfrågan på el per vecka år 2011, GWh 250, , ,0 200, ,0 150,0 100,0 50,0 0, Källa: Svensk Energi År 2011 var produktionen i vattenkraft ca 66 TWh, kärnkraft ca 56 TWh, kraftvärme i fjärrvärmenäten ca 10 TWh, kraftvärme i industrin ca 6 TWh och kondenskraft ca 0,2 TWh , , , , ,0 500,0 0,0 Vindkraft Summa elanvändning

5 Effektbalansen och vindkraftens bidrag vid högsta elförbrukningen år 2010 Högsta elförbrukning under vintern 2010/11 inträffade onsdagen den 22 december 2010, kl Under denna timme uppgick medelförbrukningen till MW. Huvuddelen av elförsörjningen (ca 87 %) tillgodosågs av inhemsk produktion medan resterande del (ca 13 %) var import. Importen skedde främst från Danmark men en betydande del kom även från Finland, Norge och Tyskland. Importkapaciteten från Polen var begränsad till noll av det polska systemansvariga företaget. I tabell 3 redovisas Sveriges effektbalans under denna timme. Vid tillfället fanns MW vindkraft installerat i Sverige. Av tabell 3 framgår att vindkraften vid tillfället producerade 330 MW, vilket gav en produktion på ca 15 % av maximal kapacitet. Produktionen i kategorin övrig värmekraft, MW (41 % av installerad effekt), kan jämföras med MW under den timme med högst elförbrukning vinter 2009/10, vilket var den 8 januari 2010 kl Vid prognostisering av vindkraften flera månader framåt i tiden tillämpar Svenska Kraftnät effektvärdet 6 procent av installerad effekt. Tabell 3. Sveriges effektbalans den 22 december 2010 kl Produktion inom landet: MW - Vattenkraft Kärnkraft Vindkraft Övrig värmekraft Summa Nettoimport: - Finland Norge Danmark Tyskland 300 Summa import Summa total effekt Källa: Svenska Kraftnät Elanvändning, elproduktion och export/import av el under perioden Under ett år varierar elanvändningen, den går ned under sommarmånaderna och ökar under vintermånaderna. Elproduktionen i alla kraftslag följer elanvändningen men mixen ändras vilket beror på bl.a. på tillgängligheten i kraftverken, framförallt tillgången på vatten i vattenkraftverken. Efterfrågan på el och tillgängligheten i kraftverken påverkar även behovet av import eller export av el. Om det inte blåser täcks således i dag minskad vindkraftproduktion av något annat kraftslag eller av import. Se figur 2. 5

6 Figur 2. Elanvändning, elproduktion per kraftslag, import-export, per vecka under , GWh 5 000, , , ,0 Gasturbinkraft Kondenskraft Kraftvärme, fjärrvärme Kraftvärme, industri Kärnkraft Vindkraft 1 000,0 Vattenkraft Import-export Summa användning: 0, , ,0 Källa: Svensk Energi, utredningstjänsten bearbetning På sikt ställe mer vindkraft högre krav på elsystemet Vindkraftsproduktionen varierar med hur mycket det blåser. På sikt och ju mer vindkraft som kommer in på den nordiska marknaden ställer det högre krav på flexibilitet i andra delar av elsystemet. Det gäller exempelvis krav på ökad reglerbarhet i värmekraftvek och i vattenkraftverk och på ökad överföringskapacitet för att kunna utnyttja existerande reglerbarheten i vattenkraften bättre. Planering av systemet sker i första hand genom den dagliga auktionen på elspot. Även relativt små variationer i vindhastighet kan ge stora variationer i vindkraftens elproduktion. Analyser baserade på budstatisk indikerar att det är mycket svårt att prognostisera vindkraftsproduktion, enligt Nordic Energy Perspectives 4 (NEP). En annan effekt av att vindkraften är svår att prognostisera är att de systemansvariga måste reservera mer kapacitet på nätet i samband med budgivningen till elspot. Ökade volymer vindkraft i det nordiska systemet kan även innebära ett ökat behov av att transportera kraft. Det finns stora geografiska variationer i vindhastighet. Om det är lite vindkraftproduktion i södra Norden kanske det 4 NEP var ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt som har inbegripet forskargrupper från fyra nordiska länder och. Syftet med projektet är att ge ett bättre underlag för beslut om energi- och miljöpolitik på både nationell och internationell nivå. En andra fas av projektet genomfördes under

7 blåser mycket i norr, öster eller väster, dvs. kraften måste överföras från var vindkraftproduktionen sker. Dessutom kommer man att behöva utnyttja den lättreglerade vattenkraften i norr mer i förhållande till vindkraftproduktionen. NEP antar att en del eller kanske en stor del av vindkraften kommer att byggas i norr och därmed ökar behovet av överföring av el söderut. Genom elcertifikatsystmet, som nu även är gemensamt med Norge, investeras och byggs mycket ny elproduktion i Norden. Vid en långsam efterfrågeutveckling (olika prognoser och scenarier visar på detta, enligt NEP) kan utbyggnaden leda till ett kraftöverskott i Norden som med lönsamhet kan exporteras till kontinenten förutsatt att det finns överföringskapacitet, enligt NEP. Forsmarks reaktor 1 och 2 samt motsvarande antal vindkraftverk och effekt Elproduktionen i vindkraftverken är beroende av hur mycket det blåser där verken står. I bra vindlägen på land producerar ett mindre vindkraftverk el upp till av årets timmar, med en effekt som varierar med vindstyrkan. Detta motsvarar att vindkraftverket ger full effekt under cirka av årets timmar. Ett verk med effekten 1 MW producerar MWh el (ca 0,003 TWh) under ett år. I det följande görs ett beräkningsexempel och inte en regelrätt analys av effektbalansen 5, vilket egentligen skulle behövas. I exemplet beräknas ungefär hur många nya vindkraftverk som motsvarar Forsmarks reaktorer 1 och 2 effekt och energi. Forsmarkas reaktorer 1 och 2 har en sammanlagd installerad effekt på MW. Årsproduktionen beräknas till 17,2 TWh, dvs. en beräknad drifttid på cirka timmar 6. I tabell 3 redovisas den totala effekten och elproduktionen för olika maximal elproduktion i Forsmarks rektorer 1 och 2 och vad det motsvarar i effekt, elproduktion och antal vindkraftverk vid olika antaganden om drifttid, anläggningsstorlek m.m. Anläggningsuppgifterna för ny elproduktion 5 Utmaningen är den kontinuerliga balanshållningen i elsystemet där styrbar produktion och konsumtion måste kunna upprätthålla balansen i alla tidsskalor. Med större mängder vindkraft blir det större osäkerheter i balanshållningen eftersom vindkraftsprognoser har betydligt sämre noggrannhet än motsvarande elförbrukningsprognoser. Effektbalansen måste även upprätthållas vid låg vindkraftproduktion och hög elförbrukning och då är dimensioneringen för hur mycket kapacitet som behöver installeras av stor vikt. Idag är att det relativt sällan, vart 5:e eller vart 10:e år kan bli mycket hög elförbrukning. Samtidigt kan det vara hög elförbrukning i våra grannländer vilket minskar möjligheten till import. Med mycket vindkraft så kommer samma situation att fortsätta att existera, men inte bara konsumtionsnivån, utan även den varierande vindkraften kommer ha betydelse. Vid dimensioneringen av elsystemet, för att kunna klara dessa situationer på ett rationellt sätt måste därmed vindkraftsproduktionen i såväl Sverige som i grannländerna vid hög elförbrukning beaktas. 6 Elproduktionen från Forsmarksverket varierar något år från år. Faktorer som påverkar produktionsresultatet är exempelvis revisionslängder, oplanerade produktionsstopp och behov av nedreglering av kraftbalansskäl. År 2004 producerade reaktor 1 och 2 tillsammans ca 16 TWh och år 2011 ca 15 TWh. 7

8 (främst utnyttningstiderna 7 ) är hämtade från Elforsk 8 rapport El från nya och framtida anläggningar 2011, se Tabell 3. Forsmarks reaktor 1 och 2 på MW och motsvarande effekt och antal vindkraftverk Effekt per verk, MW Sammanlagd effekt för vinkraftpark I drift ca antal timmar/år Sammanlagd effekt (MW) vid elproduktion 17,2 TWh Antal verk Forsmark 1 och 2 2* Antal vindkraftparker = Vindkraft land, liten Vindkraft land, mellan Vindkraft land, stor Vindkraft hav, mellan Vindkraft hav, stor Källa: Vattenfall, Elforsk, utredningstjänstens beräkningar Avveckling av kärnkraftverk på kort sikt i Sverige och elpriset Det är komplicerat att analysera olika effekter av en tänkt avveckling av kärnkraften på kort sikt och av det få någon överblick av hur det skulle påverka spotmarknaden och elpriserna under de kalla perioderna. Det skulle kräva en analys av hela energisystemet på liknade sätt som Energimyndigheten gör i sina prognoser. Utredningstjänsten har inte resurser att göra sådana analyser. Generellt kan dock sägas att ett sådant kärnkraftbeslut innebär stor påverkan på elmarknaden i form av ökad produktion i befintlig kraftproduktion (ofta fossil), ny kraftproduktion, ökad import av el, ökade elpriser för konsumenterna (stor prispåverkan under de kalla perioderna) och även för handelssystemet för utsläppsrätter. Effekterna av ett sådant beslut kommer att påverka hela Norden och delar av Noreuropa. I sammanhanget bör även beaktas det tyska beslutet att avveckla kärnkraften som förväntas påverka bl.a. elpriserna, inte bara i Tyskland utan även i stora delar av Europa inklusive Sverige. Uppgraderingar av effekten av kärnkraftverken fick konsekvenser för produktionen i verken under 2009 och 2010 och under vissa perioder har priserna påverkats på marknaden. Se figur 3. Det finns dock många andra faktorer som påverkar elpriserna. Elmarknaden är i huvudsak nordisk men pris- 7 När det gäller beräkningsunderlag generellt för nya elproducerande anläggningar anger Elforsk olika utnyttjningstider (antal drifttimmar) för de olika kraftslagen. Utnyttjningstid definieras som planerad årsproduktion dividerad med märkeffekt, dvs. ekvivalent fullasttid, vid 100 % tillgänglighet, enligt Elforsk. 8 Elforsk AB ägs av Svensk Energi och Svenska Kraftnät. Det övergripande syftet är att rationalisera den branschgemensamma forskningen och utvecklingen. Verksamheten bedrivs i form av samlade ramprogram och som enskilda projekt. Förslag till FoU-insatser kommer från företagen i ägarkretsen och internt samt från externa samarbetsparter. 8

9 kopplingar och kraftflöden beräknas gemensamt på de europeiska elmarknaderna. Elproduktionens sammansättning i Norden varierar över året och mellan år. Beroende på nederbörd varierar vattenkraftproduktionen vilket innebär att elpriserna kan skifta mycket. Även elförbrukningen är olika över tiden vilket bl.a. beror på temperaturvariationer och konjunkturläge. Från bland annat dessa förutsättningar för utbud och efterfrågan påverkas elpriset. Några fler faktorer framgår även av figur 3. Figur 3. Nord Pool: Spotpriset på el och påverkande faktorer under perioden , euro/mwh Källa: Svensk Energi Kraft- och effektbalansen vid en eventuell avveckling av kärnkraft i Sverige Vid en snabb avveckling av en eller flera reaktorer i Sverige kan det bli fråga om energibrist och effektbrist. Energibrist är ett energisystem som inte kan leverera den energimängd som efterfrågas under en viss tid. Energibrist, allt annat lika, kan uppstå t.ex. vid ett torrår i ett vattenbaserat elsystem eller vid utebliven bränsleleverans i ett bränslebaserat elenergisystem. Effektbrist innebär ett tillstånd då elenergisystemet saknar kapacitet att omedelbart leverera efterfrågad effekt. Effektbrist uppstår när produktionskapaciteten eller distributionsnätet inte räcker till. En nedläggning av exempelvis Forsmarksverket skulle få stora konsekvenser för kraftbalansen och effektbehovet i systemet. Det svenska elsystemet har i dag en marginal på ca MW under en s.k. tioårsvinter då efterfrågan på el och effekt är som högst. Om man lägger ned Formarks reaktorer 1-3 innebär det att drygt MW tas bort från systemet och effektbrist i systemet kan uppstå, enligt Svenska Kraftnät. Vidare är verket av betydelse vid överföring av el från Norrland till södra Sverige. Stamnätet skulle inte fungera alls i många län i östra Sverige, däribland Stockholm, om anläggningen lades ned i dag. Det finns gamla oljekondensanläggningar i västra Sverige och i Skåne. Dessa anläggningar ligger i malpåse med lång återstartstid. De gamla kondensverken skulle i ett avvecklingsscenario kunna förbättra kraftbalansen i elsystemet, men det 9

10 löser inte överföringen av kapacitet från Norrland eller problemet med stamnätet i de östra delarna av Sverige, enligt Svenska Kraftnät. Källor: SCB, Kommunal och regional energistatistik, databasen, se aspx Elforsk, Elanvändningen i Norden om tio år Elforsk rapport 06:05, se SCB, Regional statistik: Nationalräkenskaper, näringsverksamhet, databaser, se aspx Vattenfall, Forsmarksverket, se Elforsk, El från nya och framtida anläggningar 2011, se Svensk Energi, Nordic Energy Perspectives (NEP), se Svenska Kraftnät, Kraftbalansen på den svenska elmarknaden vintrarna 2010/2011 och 2011/2012, se Magnus Thorstensson, Svensk Energi 10

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Prisbildning på den nordiska elmarknaden

Prisbildning på den nordiska elmarknaden Avdelningen för elektriska energisystem EG2050 SYSTEMPLANERING Vårterminen 2010 Datoruppgift Prisbildning på den nordiska elmarknaden I denna uppgift ska du studera prisbildningen på den nordiska elmarknaden.

Läs mer

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -

Läs mer

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF Olika byggstenar i elproduktion Den svenska elproduktionen utgörs av fyra byggstenar vilka nära hänger ihop och som alla behövs.

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-03-07 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 10, år 2014 vecka 10, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,0 procentenheter och

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-01-24 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 4, år 2014 vecka 4, år 2014 2 (17) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 60,1 procent i slutet av vecka 3

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-02-14 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 7, år 2014 vecka 7, år 2014 2 (19) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,2 procentenheter och

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-04-11 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 15, år 2014 vecka 15, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,1 procentenheter och

Läs mer

Kvinnors andel av sjukpenningtalet

Kvinnors andel av sjukpenningtalet Vägen till ett sjukpenningtal på 9,0 Kvinnors andel av sjukpenningtalet Redovisning 2016-12-27 Sid 1 December 2016 Vägen till 9,0 Kvinnors andel av sjp-talet 6,5 6,2 7,3 8,3 7,9 7,3 6,8 6,8 6,8 6,8 8,3

Läs mer

Läget på elmarknaden Vecka 1. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Söderlund elin.soderlund@ei.se

Läget på elmarknaden Vecka 1. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Söderlund elin.soderlund@ei.se 1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 1 Ansvarig: Elin Söderlund elin.soderlund@ei.se Veckan i korthet Priserna i Norden har varit relativt låga under jul och nyårsveckorna. I Danmark var priserna negativa

Läs mer

Milda och blöta långtidsprognoser fortsätter att pressa marknadens förväntningar om vinterns elpriser.

Milda och blöta långtidsprognoser fortsätter att pressa marknadens förväntningar om vinterns elpriser. 1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 49 Ansvarig: Håkan Östberg hakan.ostberg@ei.se Veckan i korthet Milda och blöta långtidsprognoser fortsätter att pressa marknadens förväntningar om vinterns elpriser.

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2013-12-13 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 50, år 2013 vecka 50, år 2013 2 (19) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 67,4 procent i slutet av vecka

Läs mer

De svenska spotpriserna fortsätter att följa varandra inom elområdena även om priset var marginellt högre i SE4 jämfört med övriga tre elområden.

De svenska spotpriserna fortsätter att följa varandra inom elområdena även om priset var marginellt högre i SE4 jämfört med övriga tre elområden. 1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 42 Ansvarig: Elin Söderlund elin.soderlund@ei.se Veckan i korthet I genomsnitt gick priserna ner med 3 procent under förra veckan. Nedgången kan delvis förklaras av att

Läs mer

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015 Pressmeddelande för Västerbotten juli 2015 Uppsala Halland Gotland Norrbotten Stockholm Jönköping Dalarna Västerbotten Västra Götaland Kalmar Jämtland Värmland Örebro Kronoberg Västernorrland Östergötland

Läs mer

Korttidsplanering av. mängder vindkraft

Korttidsplanering av. mängder vindkraft HUVA-dagen 18 mars, 2010 Korttidsplanering av vatten-värmekraftsystem vid stora mängder vindkraft Lennart Söder Professor, KTH 1 Disposition Om förnybara energislag Generellt om vattenkraftsplanering Transmissionsläget

Läs mer

Fortsatt varmt väder och prognoser med fortsatt värme och ytterligare nederbörd fortsätter att pressa marknadens förväntningar på vinterns elpriser.

Fortsatt varmt väder och prognoser med fortsatt värme och ytterligare nederbörd fortsätter att pressa marknadens förväntningar på vinterns elpriser. 1 (1) Läget på elmarknaden Vecka 5 Ansvarig: Jens Lundgren Jens.lungren@ei.se Veckan i korthet Fortsatt varmt väder och prognoser med fortsatt värme och ytterligare nederbörd fortsätter att pressa marknadens

Läs mer

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 32 Ansvarig: Kaj Forsberg kaj.forsberg@ei.se Veckan i korthet En ökande elanvändning bidrog till att spotpriserna i Sverige och övriga Norden steg märkbart under den gångna

Läs mer

Läget på elmarknaden Vecka 37. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Larsson

Läget på elmarknaden Vecka 37. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Larsson 1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 37 Ansvarig: Elin Larsson elin.larsson@ei.se Veckan i korthet Under vecka 37 fortsatte priserna i Sverige upp på grund av revisioner i kärnkraften och överföringsbegränsningar.

Läs mer

Vilken påverkan har en ökad andel variabel elproduktion?:

Vilken påverkan har en ökad andel variabel elproduktion?: Vilken påverkan har en ökad andel variabel elproduktion?: Hur gör vi för att säkerställa en fungerande framtida elmarknad med stor andel variabel elproduktion? Norra Latin Stockholm 7 april 2016 Lennart

Läs mer

Vindenheten, Lars Andersson 2015-06-08

Vindenheten, Lars Andersson 2015-06-08 Vindkraftens rolle i energisystemet nya krav på vindkraft och på elmarknaden Vindenheten, Lars Andersson 2015-06-08 Vindenheten Hållbart nyttjande av vindresursen Med ett hållbart nyttjande av vindresursen

Läs mer

KRAFTLÄGET I NORDEN OCH SVERIGE

KRAFTLÄGET I NORDEN OCH SVERIGE Nr 5-1, uppdaterad: 1 februari 5 Svensk Energi ger ut Kraftläget i Ett förtydligande av begreppet är att Island inte är med i denna sammanställning. De nordiska uppgifterna har källan Nord Pool och de

Läs mer

Elåret 2013. Diagram ur rapporten

Elåret 2013. Diagram ur rapporten Elåret 2013 Diagram ur rapporten Källa: Nord Pool Spot Omsättning på den fysiska respektive finansiella elmarknaden Elanvändningen i Norden sedan år 1996, TWh Källa: Nord Pool Spot Källa: Nord Pool Spot,

Läs mer

Läget på elmarknaden Vecka 32. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Larsson

Läget på elmarknaden Vecka 32. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Larsson 1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 32 Ansvarig: Elin Larsson elin.larsson@ei.se Veckan i korthet På grund av tekniska problem lyckades inte Nord Pool Spot med att beräkna spotpriser för måndagen den 5 augusti.

Läs mer

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården 1 Alkoholvanor diskuterades Ålder 44 år eller yngre 24 22,7-24,7 18 17,3-18,5 20 19,1-20,1 45-64 år 29 * 28,4-29,8 17 16,6-17,5 22 * 21,2-22,1 65-74 år 25 23,8-25,3 14 * 13,6-14,7 19 18,3-19,2 75 år och

Läs mer

Basindustrin finns i hela landet

Basindustrin finns i hela landet Basindustrin finns i hela landet Viktig på orter med svag arbetsmarknad Efterfrågan på produkterna ökar varje år 375 000 direkt och indirekt sysselsatta 27 procent av varuexporten 1/3 del av industrins

Läs mer

Överföring av vindkraftgenererad el från norra till södra Sverige, Sveca- Söder december 2002

Överföring av vindkraftgenererad el från norra till södra Sverige, Sveca- Söder december 2002 Överföring av vindkraftgenererad el från norra till södra Sverige, Sveca- Söder december 22 Vid konferensen VIND-22 i Malmö 6-7 november, 22 presenterade Julija Sveca resultatet av en studie om konsekvenserna

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:1 Örebro län

Mäklarinsikt 2014:1 Örebro län Örebro län Mäklarinsikt 2014:1 Örebro län Undersökningen genomfördes mellan den 10-21 februari 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1 274 fastighetsmäklare. I

Läs mer

Hur blåser vindarna. Potential, vad kan man göra, vad får man plats med och tekniska möjligheter. Power Väst - Chalmers, 5 september 2014

Hur blåser vindarna. Potential, vad kan man göra, vad får man plats med och tekniska möjligheter. Power Väst - Chalmers, 5 september 2014 Hur blåser vindarna Potential, vad kan man göra, vad får man plats med och tekniska möjligheter Power Väst - Chalmers, 5 september 2014 Lennart Söder Professor i Elektriska Energisystem, KTH Vindkraft

Läs mer

Läget på elmarknaden Vecka 3. Veckan i korthet. Ansvarig: Sigrid Granström

Läget på elmarknaden Vecka 3. Veckan i korthet. Ansvarig: Sigrid Granström 1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 3 Ansvarig: Sigrid Granström Sigrid.granstrom@ei.se Veckan i korthet Kalla temperaturer under föregående vecka fick spotpriserna att stiga under vecka 3. Mot slutet av

Läs mer

Företagarpanelen Q Hallands län

Företagarpanelen Q Hallands län Företagarpanelen Q3 2014 s län Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för 6 mån sedan 100 90 5 2 80 34 40 70 60 Vet ej/ej svar 50 40 43 44 Högre Oförändrat Lägre 30 20

Läs mer

Fortsatt pressade förväntningar för det nordiska elpriset inför den kommande vintern

Fortsatt pressade förväntningar för det nordiska elpriset inför den kommande vintern 1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 46 Ansvarig: Håkan Östberg hakan.östberg@ei.se Veckan i korthet Fortsatt pressade förväntningar för det nordiska elpriset inför den kommande vintern En stark magasinfyllnadsgrad

Läs mer

Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick föll med 6 procent.

Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick föll med 6 procent. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 11 Ansvarig: Sigrid Granström sigrid.granstrom@ei.se Veckan i korthet Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick

Läs mer

Rörligt eller Fast? Vem valde rätt avtal vintern 2012/2013?

Rörligt eller Fast? Vem valde rätt avtal vintern 2012/2013? Rörligt eller Fast? Vem valde rätt avtal vintern 2012/2013? Sammanfattning Rapporten Rörligt eller Fast? presenterar en analys av den ständigt återkommande frågan om jag ska välja rörligt eller fast elavtal.

Läs mer

Brexit Ny analys av potentiella ekonomiska konsekvenser för Sveriges län

Brexit Ny analys av potentiella ekonomiska konsekvenser för Sveriges län Stockholm, den 7 mars 2016 Brexit Ny analys av potentiella ekonomiska konsekvenser för Sveriges län Guldbröllop eller skilsmässa på gamla dar? Kommer Storbritannien att bygga vidare på sitt 43-åriga äktenskap

Läs mer

Läget på elmarknaden Vecka 50. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Söderlund

Läget på elmarknaden Vecka 50. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Söderlund 1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 5 Ansvarig: Elin Söderlund elin.soderlund@ei.se Veckan i korthet Veckan bjöd inte på några större förändringar i elpriserna jämfört med veckan innan. Spotpriserna mellan

Läs mer

KRAFTLÄGET I NORDEN OCH SVERIGE

KRAFTLÄGET I NORDEN OCH SVERIGE Nr 1-, uppdaterad: 5 november 1 Svensk Energi ger ut Kraftläget i Norden Ett förtydligande är att Island inte är med i denna sammanställning. De nordiska uppgifterna har Nord Pool som källa och de svenska

Läs mer

Prisförändringarna på terminsmarknaden har varit små under veckan, trots stigande kol- och oljepriser.

Prisförändringarna på terminsmarknaden har varit små under veckan, trots stigande kol- och oljepriser. 1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 17 Ansvarig: Kaj Forsberg kaj.forsberg@ei.se Veckan i korthet Under vecka 17 har vårfloden tagit ordentlig fart i både Sverige och Norge, vilket har ökat vattenkraftproduktionen

Läs mer

Under den gånga veckan ledde varmare väder, gott om vatten och hög tillgänglighet i kärnkraften till fallande priser i hela Norden.

Under den gånga veckan ledde varmare väder, gott om vatten och hög tillgänglighet i kärnkraften till fallande priser i hela Norden. 1 (13) Läget på elmarknaden Vecka 44 Ansvarig: Sigrid Granström Sigrid.granstrom@ei.se Veckan i korthet Under den gånga veckan ledde varmare väder, gott om vatten och hög tillgänglighet i kärnkraften till

Läs mer

Trots ökad tillgänglighet i den svenska kärnkraften steg de nordiska elpriserna med 18 procent under veckan som gick.

Trots ökad tillgänglighet i den svenska kärnkraften steg de nordiska elpriserna med 18 procent under veckan som gick. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 14 Ansvarig: Håkan Östberg hakan.ostberg@ei.se Veckan i korthet Trots ökad tillgänglighet i den svenska kärnkraften steg de nordiska elpriserna med 18 procent under veckan

Läs mer

Fortsatt kyla och utebliven snösmältning medförde att onsdagens systempris blev det högsta på över två månader.

Fortsatt kyla och utebliven snösmältning medförde att onsdagens systempris blev det högsta på över två månader. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 16 Ansvarig: Håkan Östberg hakan.ostberg@ei.se Veckan i korthet Fortsatt kyla och utebliven snösmältning medförde att onsdagens systempris blev det högsta på över två

Läs mer

El- och värmeproduktion 2010

El- och värmeproduktion 2010 Energi 2011 El- och värmeproduktion 2010 El- och värmeproduktionen ökade år 2010 Den inhemska elproduktionen gick upp med 12 procent, fjärrvärmeproduktionen med 9 procent och produktionen av industrivärme

Läs mer

Energiförbrukning 2010

Energiförbrukning 2010 Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket

Läs mer

Låg elanvändning och en stark hydrologisk balans bidrog till fortsatt låga svenska spotpriser för årstiden under veckan som gick.

Låg elanvändning och en stark hydrologisk balans bidrog till fortsatt låga svenska spotpriser för årstiden under veckan som gick. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 31 Ansvarig: Håkan Östberg hakan.ostberg@ei.se Veckan i korthet Låg elanvändning och en stark hydrologisk balans bidrog till fortsatt låga svenska spotpriser för årstiden

Läs mer

Rörligt eller fast? Vem valde rätt vintern 2014/2015? Vad blir valet inför kommande vinter?

Rörligt eller fast? Vem valde rätt vintern 2014/2015? Vad blir valet inför kommande vinter? Rörligt eller fast? Vem valde rätt vintern 2014/2015? Vad blir valet inför kommande vinter? Sammanfattning Rapporten - rörligt eller fast? - presenterar en analys av den ständigt återkommande frågan om

Läs mer

Rörligt eller Fast? Vem valde rätt vintern 2013/2014? Vad blir valet inför kommande vinter?

Rörligt eller Fast? Vem valde rätt vintern 2013/2014? Vad blir valet inför kommande vinter? Rörligt eller Fast? Vem valde rätt vintern 2013/2014? Vad blir valet inför kommande vinter? Sammanfattning Rapporten - Rörligt eller Fast? - presenterar en analys av den ständigt återkommande frågan om

Läs mer

Läget på elmarknaden Vecka 18. Veckan i korthet. Ansvarig: Jens Lundgren jens.lundgren@ei.se

Läget på elmarknaden Vecka 18. Veckan i korthet. Ansvarig: Jens Lundgren jens.lundgren@ei.se 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 18 Ansvarig: Jens Lundgren jens.lundgren@ei.se Veckan i korthet Under vecka 18 har vårfloden fortsatt i både Sverige och Norge. Samtidigt börjar den svenska kärnkraften

Läs mer

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Länsnamn Beskrivning Antal Blekinge län Hyreshusenhet, tomtmark. 74 Blekinge län Hyreshusenhet, med saneringsbyggnad 2 Blekinge län Hyreshusenhet,

Läs mer

Skånes Energiting tisdag 11 april, 2013 Malmömässan i Hyllie. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH

Skånes Energiting tisdag 11 april, 2013 Malmömässan i Hyllie. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH Skånes Energiting tisdag 11 april, 2013 Malmömässan i Hyllie Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH Tes om integration av större mängder vind+sol (55 TWh, nu ca 7 TWh 5%): - Detta är tekniskt

Läs mer

Biokraftvärme isverigei framtiden

Biokraftvärme isverigei framtiden Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013 2013-09-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013 Något minskad omsättning till arbete i augusti men fortfarande högre nivå än i riket Under augusti påbörjade drygt

Läs mer

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen Januari 2010 Siffror 1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kwh Sveriges totala elproduktionseffekt år 2009 = cirka 34 000 MW Sveriges sammanlagda

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:1 Kalmar län

Mäklarinsikt 2014:1 Kalmar län Kalmar län Mäklarinsikt 2014:1 Kalmar län Undersökningen genomfördes mellan den 10-21 februari 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1 274 fastighetsmäklare. I

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:1 Stockholms län

Mäklarinsikt 2014:1 Stockholms län Stockholms län Mäklarinsikt 2014:1 Stockholms län Undersökningen genomfördes mellan den 10-21 februari 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1 274 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 20 februari och 17 mars 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 508 fastighetsmäklare.

Läs mer

Farväl till kärnkraften?

Farväl till kärnkraften? Farväl till kärnkraften? En analys av Sveriges framtida elförsörjning Per Kågeson Svensk Energi 2014-10-01 Kärnkraften i världen 2014 Antal reaktorer USA 104 Ryssland 23 Kanada 19 Kina 20 EU 132 Indien

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Hinder för tillväxt

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Hinder för tillväxt Hinder för tillväxt 1 Totala näringslivets företag, anställda, omsättning och förädlingsvärde 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 97% Företag Anställda Omsättning Förädlingsvärde 3% 0,5% 0,1% 0-9

Läs mer

Småföretagare får låg pension

Småföretagare får låg pension Datum 2011-11-xx Sid 1(5) Småföretagare får låg pension Sveriges småföretagare har inga stora summor att vänta sig i allmän pension. Deras inkomstuppgifter i dag kommer inte att ge mer än runt 12 000 kr

Läs mer

Miljöteknikföretag i Gävleborg

Miljöteknikföretag i Gävleborg Miljöteknikföretag i Gävleborg All data som ligger till grund för presentationen är hämtad från Vinnovas analys VA 2013:06, Företag inom miljötekniksektorn 2007-2011. (2014 har Green Business Region definierat

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:1 Västmanlands län

Mäklarinsikt 2014:1 Västmanlands län Västmanlands län Mäklarinsikt 2014:1 Västmanlands län Undersökningen genomfördes mellan den 10-21 februari 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1 274 fastighetsmäklare.

Läs mer

Ett robust och leveranssäkert elsystem vad säger forskningen?

Ett robust och leveranssäkert elsystem vad säger forskningen? Hur skapar vi ett robust elsystem för år 2050? Ett robust och leveranssäkert elsystem vad säger forskningen? Energikommissionen - Tekniska museet 7 december 2015 Lennart Söder Professor Elektriska Energisystem,

Läs mer

Företagarpanelen Q Kalmar län

Företagarpanelen Q Kalmar län Företagarpanelen Q4 2012 län Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd. Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för

Läs mer

Gemensamt elpris i samtliga elområden under hela vecka 10. Det genomsnittliga spotpriset för den gångna veckan blev 338, 3 SEK/MWH.

Gemensamt elpris i samtliga elområden under hela vecka 10. Det genomsnittliga spotpriset för den gångna veckan blev 338, 3 SEK/MWH. 1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 1 Ansvarig: Sigrid Granström Sigrid.granstrom@ei.se Veckan i korthet Gemensamt elpris i samtliga elområden under hela vecka 1. Det genomsnittliga spotpriset för den gångna

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 13 november och 2 december 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1036 fastighetsmäklare.

Läs mer

Skogsindustrins roll i samhället

Skogsindustrins roll i samhället Skogsindustrins roll i samhället med fokus på Stora Enso Kvarnsveden och Stora Enso Skoghall Juni 2006 Svensk skogsindustri i världen Sveriges andelar* av världens 0 2 4 6 8 10 12 Skogsareal % Massaproduktion

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Läget på elmarknaden Vecka 22. Veckan i korthet. Ansvarig: Kaj Forsberg

Läget på elmarknaden Vecka 22. Veckan i korthet. Ansvarig: Kaj Forsberg 1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 22 Ansvarig: Kaj Forsberg kaj.forsberg@ei.se Veckan i korthet Under vecka 22 kom ett par av de svenska kärnkraftreaktorerna tillbaka i drift efter det årliga underhållet.

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012 2012-03-13 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012 Arbetsmarknadens läge Efterfrågan på arbetskraft är fortsatt hög i Stockholms län. Totalt anmäldes under februari

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:4 Örebro län

Mäklarinsikt 2013:4 Örebro län Örebro län Mäklarinsikt 2013:4 Örebro län Undersökningen genomfördes mellan den 26 november och 6 december 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 379 fastighetsmäklare.

Läs mer

Rapport från Soliditet. Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009

Rapport från Soliditet. Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009 Rapport från Soliditet Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009 Rapport från Soliditet: Svenskarnas skulder hos Kronofogden Studien i sammandrag: 360 941 personer har skuldsaldo hos Kronofogdemyndigheten.

Läs mer

Vecka 33 12 aug - 18 aug år 2013, version: A

Vecka 33 12 aug - 18 aug år 2013, version: A Vattensituationen Vecka 33 12 aug - 18 aug år 213 version: A /vecka 7 Tillrinning per vecka (ej spillkorrigerad) Median 1% resp 9% sannolikhet 1 8 4 3 2 4 1 jul sep nov jan mar maj jul sep 2 % 1 9 8 7

Läs mer

Mäklarinsikt 2016:3 Örebro län

Mäklarinsikt 2016:3 Örebro län Örebro län Mäklarinsikt 2016:3 Örebro län Undersökningen genomfördes mellan den 17 maj och 10 juni 2016. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 748 fastighetsmäklare.

Läs mer

HUR UTVECKLAS ELPRISERNA? Lina Palm, Energidirektör Skogsindustrierna

HUR UTVECKLAS ELPRISERNA? Lina Palm, Energidirektör Skogsindustrierna HUR UTVECKLAS ELPRISERNA? Lina Palm, Energidirektör Skogsindustrierna Vad påverkar elkostnaden? Elpris Sätts på marknaden, utbud och efterfrågan avgör Skatter och subventioner Beslutas av politiken, nationellt

Läs mer

Spanien. Storbritannien

Spanien. Storbritannien Energimarknad 24 Svensk kärnkraftproducerad el per invånare i jämförelse med andra länder år 21 kwh/invånare 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Sverige Belgien Finland Frankrike Slovakien Spanien Storbritannien Tyskland

Läs mer

Den gångna veckan kännetecknades av fortsatt låga priser på terminsmarknaden och en vårflod som nu tar med sig systempriset nedåt.

Den gångna veckan kännetecknades av fortsatt låga priser på terminsmarknaden och en vårflod som nu tar med sig systempriset nedåt. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 2 Ansvarig: Sigrid Granström Sigrid.granstrom@ei.se Veckan i korthet Den gångna veckan kännetecknades av fortsatt låga priser på terminsmarknaden och en vårflod som nu

Läs mer

Antal självmord Värmland och Sverige

Antal självmord Värmland och Sverige Antal självmord Värmland och Sverige Ordförklaring Självmordstal (SM-tal) = Antal självmord per 0 000 personer. Säkra självmord = Inget tvivel om att det är ett självmord. Osäkra självmord = Oklart om

Läs mer

Bioekonomiska perspektiv till Mats Kinnwall

Bioekonomiska perspektiv till Mats Kinnwall Bioekonomiska perspektiv till 2050 Mats Kinnwall Befolkning, höger Världen växer! BNI, huvudscenariot, vänster Källa: Skogsindustrierna, Världsbanken & FN Global inkomstutveckling Världsekonomin växer

Läs mer

100% förnybar energi i det Svenska El-Energisystemet Svensk Vindkraftförening 30 års Jubileum och stämma, Kalmar-salen, Kalmar

100% förnybar energi i det Svenska El-Energisystemet Svensk Vindkraftförening 30 års Jubileum och stämma, Kalmar-salen, Kalmar 100% förnybar energi i det Svenska El-Energisystemet Svensk Vindkraftförening 30 års Jubileum och stämma, Kalmar-salen, Kalmar 13 maj 2016 Lennart Söder Professor Elektriska Energisystem, KTH Sveriges

Läs mer

Källsortering vanligaste miljöåtgärden bland svenskarna. Undersökning av Länsförsäkringar 2008

Källsortering vanligaste miljöåtgärden bland svenskarna. Undersökning av Länsförsäkringar 2008 Källsortering vanligaste miljöåtgärden bland svenskarna Undersökning av Länsförsäkringar 2008 Sammanfattning Mer än 9 av 10 svenskar uppger att de källsorterar papper och glas. Den näst vanligaste miljöåtgärden

Läs mer

40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% Kalmar. Östergötland Sverige. Kronoberg. Norrbotten. Stockholm. Halland Jämtland. Uppsala. Blekinge.

40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% Kalmar. Östergötland Sverige. Kronoberg. Norrbotten. Stockholm. Halland Jämtland. Uppsala. Blekinge. 4 35% 3 25% 15% 1 5% bussföretag (*för att bli NTF-godkänd krävs en trafiksäkerhetspolicy, godkänd hastighetsregulator, två eller trepunktsbälte på samtliga platser, alkolås, information om trafiksäkerhet

Läs mer

Nystartade företag första kvartalet 2013

Nystartade företag första kvartalet 2013 Nystartade företag första kvartalet 2013 Innehållsförteckning Nystartade företag första kvartalet 2013... 2 Tabell 1: Antal nystartade företag kvartal 1 2012 - kvartal 1 2013, efter branschgrupp (SNI 2007)...3

Läs mer

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagets resultat i kronor senaste tre månader jämfört med förra året 100% 90% 80% 70% 60% Om du ser till de senaste tre månaderna, har ditt företags resultat i kronor

Läs mer

Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner

Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner LRF Konsult är Sveriges största mäklare för skogsfastigheter och producerar fortlöpande prisstatistik på området. Prisstatistiken grundas på

Läs mer

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26 Vindkraft - ekonomi Sara Fogelström 2013-03-26 Ekonomi Intäkter: Försäljning av el på Nord Pool Försäljning av elcertifikat Elpris Spotpris Fleråriga avtal 40 öre/kwh Elcertifikat Elcertifikatsystemet

Läs mer

Västra Götalands län

Västra Götalands län Västra Götalands län Mäklarinsikt 2016:1 Västra Götalands län Undersökningen genomfördes mellan den 30 november och 13 december 2015. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades

Läs mer

Mäklarinsikt 2016:1 Södermanlands län

Mäklarinsikt 2016:1 Södermanlands län Södermanlands län Mäklarinsikt 2016:1 Södermanlands län Undersökningen genomfördes mellan den 30 november och 13 december 2015. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 215-8-24 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 35 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 16,8 EUR/MWh, vilket var något högre än förväntat. Uppdaterade siffror visar

Läs mer

Europas påverkan på Sveriges elnät

Europas påverkan på Sveriges elnät Europas påverkan på Sveriges elnät Värme- och Kraftkonferensen 2013-11-12 Hilda Dahlsten Europas påverkan på Sveriges elnät > Kraftsystemet 2013 > Den nordeuropeiska elmarknadens utveckling > Nyckelfrågor

Läs mer

Mäklarinsikt 2016:3 Västmanlands län

Mäklarinsikt 2016:3 Västmanlands län Västmanlands län Mäklarinsikt 2016:3 Västmanlands län Undersökningen genomfördes mellan den 17 maj och 10 juni 2016. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 748 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2016:3 Blekinge län

Mäklarinsikt 2016:3 Blekinge län Blekinge län Mäklarinsikt 2016:3 Blekinge län Undersökningen genomfördes mellan den 17 maj och 10 juni 2016. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 748 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2016:3 Jönköpings län

Mäklarinsikt 2016:3 Jönköpings län Jönköpings län Mäklarinsikt 2016:3 Jönköpings län Undersökningen genomfördes mellan den 17 maj och 10 juni 2016. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 748 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2016:3 Uppsala län

Mäklarinsikt 2016:3 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2016:3 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 17 maj och 10 juni 2016. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 748 fastighetsmäklare.

Läs mer

Temperaturer långt under normalt ökade elanvändningen och drev upp priserna i stora delar av Norden under veckan som gick.

Temperaturer långt under normalt ökade elanvändningen och drev upp priserna i stora delar av Norden under veckan som gick. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 22 Ansvarig: Sigrid Granström sigrid.granstrom@ei.se Veckan i korthet Temperaturer långt under normalt ökade elanvändningen och drev upp priserna i stora delar av Norden

Läs mer

El- och värmeproduktion 2011

El- och värmeproduktion 2011 Energi 2012 El- och värmeproduktion 2011 Energiproduktionen och fossila bränslen nedåtgående år 2011 Komplettering 18.10.2012. Tillägg av översikten El- och värmeproduktionen samt bränslen 2011. Den inhemska

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 215-3-3 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 14 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 25,9 EUR/MWh, vilket var högre än förväntat. Uppdaterade siffror visar att

Läs mer