Bällstarummet, Kommunalhuset, Vallentuna måndagen den 12 november 2001 kl T f kommunchef Ove Olsson Kommunsekreterare Anna Lindholm

Transkript

1 Kommunstyrelse 12 november 2001 Plats och tid för sammanträdet Kallade tjänstemän Bällstarummet, Kommunalhuset, Vallentuna måndagen den 12 november 2001 kl T f kommunchef Ove Olsson Kommunsekreterare Anna Lindholm Vallentuna den 1 november 2001 Birgitta Almlöf Ordförande Anna Lindholm Kommunsekreterare 1. Justerande:... 1 (1)

2 Innehållsförteckning:...Sid 1. Justerande:...1 Ärenden som skall beslutas i kommunfullmäktige 2. Nämndernas verksamhetsplaner Finansiering fastställande av låneramar Antagande av renhållningstaxa Antagande av VA-taxa Höjning av förskolepeng för Fastställande av förskolepeng för Antagande av Arbetsmiljödokument -AM Antagande av Jämställdhets- och mångfaldsplan JäMå Motion. Gör Vallentuna till GMO-fri zon (genetisk modifierade organismer) Godkännande av exploateringsavtal Gröndal Antagande av detaljplan Gröndal Programbeskrivning för utbyggnad av Vallentuna bibliotek Schola Futura AB Fristående förskola och grundskola, ansökan Former för Distansarbete och Mobilt arbete Antagande av ny policy och nya riktlinjer för lönebildningen Avskrivning av hyresfordran Försäljning av kommunens bostadsrättslägenheter Socialnämndens behov av sociala lägenheter Motion. Anskaffande av sociala lägenheter Köpeavtal för Vallentuna Prästgård 3: Ärenden som skall beslutas av kommunstyrelsen 22. Väg 276 Rosenkälla Åkersberga förstudie Projekt Ett tryggare Vallentuna Företagsförturer till bostad - avslut Revidering av kommunstyrelsens dokumenthanteringsplan Gallring av verifikationer i kommunens centralarkiv Tidplan för planeringsprocessen under 2002 för PLU och VP Budgetförutsättningar 2002 internpriser m m Upphandling kommunförsäkring Anmälningar (54)

3 2. Nämndernas verksamhetsplaner Dnr Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att notera nämndernas verksamhetsplaner för till protokollet med följande kommentarer: 1. Nämnderna bör fortsättningsvis belysa frågorna kring mångfald och jämställdhet i sina verksamhetsplaner. 2. Fritidsnämndens framförda synpunkter angående vissa investeringsprojekt får tas upp till prövning vid nästa planeringsomgång 3. Barn- och ungdomsnämnden ska vidhålla den driftbudgetram de tilldelades i PLU Barn- och ungdomsnämndens frågor om investeringar i skollokaler får tas upp till prövning vid nästa planeringsomgång. I enlighet med beslut i PLU har nämnderna redovisat sina verksamhetsplaner för perioden. Se bilaga. s tidigare behandling Yrkanden vid arbetsutskottets sammanträde den 22 oktober 142 Ordförande Birgitta Almlöf yrkar att Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att notera nämndernas verksamhetsplaner för till protokollet med följande kommentarer: 1. Nämnderna bör fortsättningsvis belysa frågorna kring mångfald och jämställdhet i sina verksamhetsplaner. 2. Fritidsnämndens framförda synpunkter angående vissa investeringsprojekt får tas upp till prövning vid nästa planeringsomgång 3. Barn- och ungdomsnämnden ska vidhålla den driftbudgetram de tilldelades i PLU Barn- och ungdomsnämndens frågor om investeringar i skollokaler får tas upp till prövning vid nästa planeringsomgång. Hans Strandin (s) yrkar att driftsplanen skall vara följande för nämnderna: 3 (54)

4 S- PLU S-förslag S- PLU S-förslag S- avvikelse avvikelse avvikelse PLU PLU PLU Nämnd PLU S- förslag KFOF KS SRB SBN FN KN BUN UAN SN Summa Pensutb S:a totalt Vidare yrkar Hans Strandin att investeringsanslagen för nämnderna skall ändras enligt följande: Samhällsbyggnadsnämnden Gång- och cykelväg Okvista Angarn 300 tkr 2002 och 2,5 mkr Fritidsnämnden Planering och projektering för en simhall genomförs med sikte att påbörja bygget mkr anvisas 2003 och 50 mkr Barn- och ungdomsnämnden 10 miljoner till förskola i Uthamra tidigareläggs från 2003 till ,5 miljoner till förskola i Kårsta anvisas miljoner till förskola i Haga anvisas Socialnämnden 1 miljon till Rehab-lokaler, Korallen tidigareläggs från 2004 till miljon till gruppbostäder LSS miljoner till inköp av sociala lägenheter 2002 Beslutsgång Ordförande Birgitta Almlöf ställde först proposition på Hans Strandins (s) yrkanden och fann att arbetsutskottet avslog dem. Vidare ställde hon proposition på sitt eget yrkande och fann att arbetsutskottet beslutade i enlighet med det. Reservationer Socialdemokraterna reserverade sig till förmån för sina egna yrkanden. Bifogade handlingar 1. Nämndernas verksamhetsplaner 4 (54)

5 3. Finansiering fastställande av låneramar 2002 Dnr Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att fastställa följande låneramar för 2002: Kortfristig upplåning Långfristig upplåning 150 mkr 150 mkr Enligt kommunens Placerings- och finansieringspolicy skall kommunfullmäktige årligen besluta om ramen för lånevolym i kommande års budget. s tidigare behandling Arbetsutskottet beslut den 22 oktober 143 i enlighet med kommunstabens förslag. 5 (54)

6 4. Antagande av renhållningstaxa 2002 Dnr Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att fastställa förslaget till Renhållningstaxa 2002 att gälla fr o m Samhällsbyggnadsnämnden har den 16 oktober 177 föreslagit kommunfullmäktige att fastställa ett förslag till Renhållningstaxa 2002 att gälla fr o m Förslaget innebär kraftiga avgiftshöjningar, för småhusabonnenter i genomsnitt 11 % och för flerbostadshus 18 %. Bakgrund Den nuvarande renhållningstaxan för hushållsavfall, slam, latrin och fettavfall fastställdes genom beslut i kommunfullmäktige och har gällt från och med Trots kraftiga kostnadsökningar inom avfallsområdet har renhållningstaxan hållits oförändrad under innevarande år. Detta har varit möjligt tack vare ett under tidigare år uppkommet överskott för resultatenheten. Vid ingången av år 2002 beräknas större delen av detta överskott vara förbrukat, varför en höjning av avfallstaxan nu är ofrånkomlig. Den höjning som nu föreslås överensstämmer väl med den prognos som gjordes för ett år sedan i samband med samhällsbyggnadsnämndens behandling av avfallstaxan för år Kostnadsutveckling Som underlag för framtida bedömningar om kostnadsutvecklingen inom avfallshanteringen gäller bl a följande: - SÖRABs höjning av behandlingsavgifterna för mottagning av hushållsavfall, grovavfall, kyl/frysmöbler och för drift av återvinningscentralerna år 2001 medför för Vallentunas del att denna kostnadspost ökar med 6,8 %. Aviserad avgiftshöjning år 2002 kommer att medföra en motsvarande höjning med 5,2 %. - Kostnaderna för anlitade entreprenörer är indexreglerade. År 2001 har entreprenadkostnaderna ökat med 5,0 % för hushållsavfallsentreprenaden och med samma storleksordning för övriga entreprenader. Det är sannolikt att entreprenadkostnaderna på grund av index ökar med drygt 4% under nästa år. - De insamlade avfallsmängderna har hittills ökat med ca 3 % i år jämfört med motsvarande period år Vallentunas befolkning ökar med ca 2 % årligen. - Avfallshanteringen byggs ut med ett insamlingssystem för elektronik som introduceras under oktober månad i år. 6 (54)

7 Avgifter Den kommunalt anordnade avfallshanteringen ska vara självfinansierad genom de avgifter som fastläggs i renhållningstaxan. För att erhålla ett 0-resultat för resultatenheten avfallshantering år 2002 beräknas att renhållningstaxan behöver höjas med i genomsnitt 11,8 % år I bilaga 1 redovisas föreslagen Renhållningstaxa Denna baseras på att den tillkommande kostnaden för elektronikinsamlingen belastar grundavgiften som därigenom kommer att öka med 70 kr per lägenhet i flerbostads- och grupphusområden och med 60 kr per småhusabonnent. Avgifterna för hämtning och behandling av det vanliga hushållsavfallet (hushållssoporna) föreslås öka med 6 % vilket enligt ovan ej fullt ut täcker verklig kostnadsökning för dessa poster i avfallshanteringen. Detta kompenseras av att ett förväntat mindre överskott år 2001 tas i anspråk. I övrigt innebär taxeförslaget att de beräknade kostnadsökningarna för olika avfallsslag tas ut genom motsvarande taxehöjning. Sammantaget innebär den nya taxan att höjningen ej blir densamma för de olika abonnentkategorierna. Småhusabonnenterna kommer att få en höjning med i genomsnitt 11,0 % och flerbostadsområdena med 18,1 %. Skillnaden beror i huvudsak på att höjningen av grundavgiften procentuellt slår igenom kraftigare för flerbostadsområdena. I bilaga 3 redovisas taxan år 2001 och år 2002 enligt föreliggande förslag för några vanligt förkommande abonnentkategorier. Nedan redovisas prognosticerat ekonomiskt resultat för resultatenheten för åren under förutsättning att föreslagen ny renhållningstaxa tillämpas för år En detaljerad redovisning av resultatenhetens ekonomi redovisas i bilaga 2. Prognos över ekonomiskt resultat för resultatenheten avfallshantering år tal kr Acc över/underskott Kostnader Intäkter enl taxa / Kommunstabens synpunkter Motivet till avgiftshöjningarna framgår av samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse i ärendet. Kommunstaben har svårt att bedöma de olika kostnadsposternas utveckling men det är uppenbart att olika avgiftshöjningar och den nyligen tillkomna elektronikinsamlingen motiverar en taxehöjning. När det gäller renhållningstaxan kan konstateras att en stor del av höjningen läggs på höjda grundavgifter, speciellt vad avser lägenheter i flerbostadshus. 7 (54)

8 s tidigare behandling Arbetsutskottet beslutade den 22 oktober 144 i enlighet med samhällsbyggnadsnämndens förslag. Bifogade handlingar 1. Bilaga 1 Renhållningstaxa Bilaga 2 Resultat avfallshantering 8 (54)

9 5. Antagande av VA-taxa 2002 Dnr Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att brukningstaxan för VA-verket skall höjas motsvarande 7 % fr o m Hela höjningen skall läggas på den rörliga delen av taxan vilket innebär att avgiften exklusive moms måste höjas från kr 20:- per kbm till 21:50. Samhällsbyggnadsnämnden föreslår att brukningstaxan för VA-verket skall höjas motsvarande 7 % fr o m Hela höjningen skall enligt nämndens förslag läggas på den rörliga delen av taxan vilket innebär att avgiften exklusive moms måste höjas från kr 20:- per kbm till 21:50. Samhällsbyggnadsförvaltningen hade i sitt förslag lagt 75 % av höjningen på den fasta avgiften med motivet att få en rimligare fördelning av taxan mot bakgrund av att en ganska stor del av VAverkets kostnader består av fasta kostnader som är oberoende av förbrukning, t ex ledningsnät, administration m m. Kommunstabens synpunkter Vid flera kontakter med samhällsbyggnadsförvaltningen har kommunstaben argumenterat för att en väsentligt mindre höjning skulle vara möjlig eller t o m en oförändrad VA-taxa. Med den höga andel som den rörliga delen av taxan utgör så innebär varje volymökning i form av tillkommande bostäder och därmed vattenförbrukning ett icke oväsentligt intäktstillskott. Kommunstaben hävdar fortfarande att en lägre höjning än motsvarande 7 % skulle kunna vara tillräcklig även om vissa ofrånkomliga kostnadsökningar, t ex ökande avgift till Käppalaförbundet, kan motivera en avgiftshöjning. Som framgår av bifogad statistik ligger Vallentunas VA-taxa redan i dag bland de högre i länet. Samhällsbyggnadsnämndens förslag är att ta ut hela avgiftshöjningen på den rörliga delen av taxan. Vallentuna tar i dag ut en låg andel i fast avgift även om det finns kommuner i länet som har lägre andel eller t o m helt rörlig avgift. Enligt kommunstabens mening är det dock motiverat att en del av taxan består av fast avgift eftersom ledningsnät, administration m m medför kostnader även för det abonnemang som inte förbrukar något vatten över huvud taget. Mot denna bakgrund anser kommunstaben att samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till fördelning av taxehöjningen var ganska väl avvägt. I varje fall borde viss del av höjningen läggas på den fasta avgiften. 9 (54)

10 Sammanfattningsvis anser kommunstaben att den föreslagna taxehöjningen borde kunna begränsas till en lägre nivå än 7 % samt att en del av höjningen borde läggas på den fasta delen i taxekonstruktionen. s tidigare behandling Yrkanden vid arbetsutskottets sammanträde den 25 oktober 172 Ordförande Birgitta Almlöf yrkade bifall till samhällsbyggnadsnämndens förslag att brukningstaxan för VA-verket skall höjas motsvarande 7 % fr o m Hela höjningen skall läggas på den rörliga delen av taxan vilket innebär att avgiften exklusive moms måste höjas från kr 20:- per kbm till 21:50. Hans Strandin (s) yrkade avslag till ordförandes yrkande. Beslutsgång Ordförande Birgitta Almlöf ställde yrkandena mot varandra och fann att arbetsutskottet beslutade i enlighet med samhällsbyggnadsnämndens förslag. Reservation Socialdemokraterna reserverade sig till förmån för eget yrkande. 10 (54)

11 6. Höjning av förskolepeng för 2001 Dnr Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att fastställa förskolepengen för 2001 till: Kommunal förskola kr Kommunala familjedaghem kr Enskild förskola kr Enskild familjedaghem kr Interkommunala placeringar kr Förskolenämnden föreslår en höjning av förskolepengen fr o m för att ge förskolorna kompensation främst för de kraftiga personalkostnadsökningarna som blivit följden av träffat löneavtal. Höjningen föreslås bli i genomsnitt 2,5 % jämfört med den av kommunfullmäktige tidigare fastställda förskolepengen. Den kostnadsökning som blir följden anser nämnden kan rymmas inom det utrymme som finns tillgängligt genom att barnantalet i omsorg har varit lägre under 2001 än vad som bedömdes då nivån på förskolepengen fastställdes. Kommunstabens synpunkter Kommunstaben konstaterar att förskolenämndens argument för en höjning av förskolepengen 2001 kan anses relevant. När nivån på förskolepengen fastställdes var inte utfallet av lärarlöneförhandlingarna per känt. Detta ledde till ganska kraftiga löneökningar för förskollärargruppen vilket tillsammans med förhandlingar, som lett till löneökningar för all personal fr o m , innebär att det blir svårt att bibehålla kvalitén i form av personaltäthet med den ursprungligen fastställda förskolepengen. Även om det kan vara svårt att exakt fastställa kostnadsökningen anser kommunstaben att förskolenämndens förslag är rimligt. En höjning av förskolepengen leder till ökade kostnader om volymen på verksamheten blir den beräknade. Förskolenämnden har dock noterat att antalet barn i omsorg varit lägre än beräknat under Kommunstaben kan konstatera att detta dels beror på att antalet barn i åldersgruppen blivit färre än vad som angavs i befolkningsprognosen och att ökningen i efterfrågefrekvensen tycks ha dämpats något. Det innebär att kostnaderna för förskolepeng skulle blivit lägre än budgeterat om ingen höjning sker. Den nu föreslagna höjningen tycks med god marginal rymmas inom angiven budget för förskolenämnden. Sammanfattningsvis anser kommunstaben att förskolenämndens förslag till höjning av förskolepengen fr o m kan accepteras. 11 (54)

12 s tidigare behandling Yrkanden vid arbetsutskottets sammanträde den 22 oktober 145 Hans Strandin (s) yrkade att följande nivåer för förskolepengen införs: kr för kommunala förskolor kr för kommunala familjedaghem kr för enskilda förskolor kr för enskilda familjedaghem kr interkommunala placeringar Beslutsgång Ordförande Birgitta Almlöf ställde proposition på Hans Strandins yrkande och fann att arbetsutskottet beslutade i enlighet med förskolenämndens förslag. Reservationer Socialdemokraterna reserverade sig till förmån för eget yrkande. 12 (54)

13 7. Fastställande av förskolepeng för 2002 Dnr Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige fastställer förskolepengen enligt följande: Förskolebudget (brutto) Förskolepeng Antal pl Kostnad Kommunal förskola kr ,0 Kommunala fam. Dagh kr 150 9,7 Enskild förskola kr ,9 Enskild fam. Dagh kr 25 1,7 Interkommunala plac kr 20 1,1 Totalt ,4 Förskolepengen följs upp efter sex månader för att kunna bedöma effekterna vid införandet av maxtaxan. Förskolenämnden föreslår fastställande av förskolepeng fr o m som innebär en höjning med ca 3 % jämfört med beloppen för 2001 efter den justering av förskolepengen fr o m som föreslås i särskilt ärende. Förskolenämndens förslag innebär också att pengen för omsorg i enskild regi räknas upp till samma nivå som den för kommunal verksamhet eftersom nämnden beslutat att i fortsättningen ta in samtliga förskoleavgifter till kommunen, vilket innebär att även de enskilda verksamheterna skall erhålla kompensation för en bruttokostnad. Kommunstabens synpunkter Kommunstaben konstaterar att förskolenämndens förslag till höjning av förskolepengen 2002 verkar rimligt med hänsyn till beräknad kostnadsutveckling. Främst är det personalkostnaderna som beräknas öka som följd av träffat löneavtal med årliga lönehöjningar fr o m Utanför förskolepengen ligger fortfarande lokalhyra samt vissa gemensamma kostnader, t ex för stöd till barn med särskilda behov. Höjningen av förskolepengen samt beräknad volymökning inom förskoleverksamheten leder till ökade kostnader för verksamheten. Förskolenämnden har räknat med en volymökning på drygt 3 % jämfört med en reviderad prognos för Det innebär en lägre volym än vad som bedömdes i PLU vilket huvudsakligen förklaras med att barnantalet i åldersgruppen 1 5 år beräknas vara något lägre än beräknat vid ingången av Sammantaget bedöms därmed kostnaderna totalt sett rymmas inom den ram som ursprungligen var avsedd för förskoleverksamheten, vilken nu ingår i Barn- och ungdomsnämndens budgetram. 13 (54)

14 Kommunstaben bedömer att volymutvecklingen inom förskole- och fritidshemsverksamheten är osäker som följd av införandet av maxtaxa fr o m Genom systemet med förskolepeng kommer en förändrad volymutveckling vad avser antalet barn i omsorg att påverka den totala medelsförbrukningen. Förändrade omsorgstider för barn som redan finns i omsorg kommer däremot inte att påverka utfallet. Med den i PLU beräknade volymförändringen som grund bedömer kommunstaben att kostnaderna ska kunna klaras inom fastställd budgetram. Sammanfattningsvis anser kommunstaben att förskolenämndens förslag till fastställande av förskolepengen fr o m kan accepteras. s tidigare behandling Yrkanden vid arbetsutskottets sammanträde den 22 oktober 146 Hans Strandin (s) yrkade att följande nivåer för förskolepengen införs: kr för kommunala förskolor kr för kommunala familjedaghem kr för enskilda förskolor kr för enskilda familjedaghem kr interkommunala placeringar Beslutsgång Ordförande Birgitta Almlöf ställde proposition på Hans Strandins yrkande och fann att arbetsutskottet beslutade i enlighet med förskolenämndens förslag. Reservationer Socialdemokraterna reserverade sig till förmån för eget yrkande. 14 (54)

15 8. Antagande av Arbetsmiljödokument -AM 2002 Dnr Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att förslaget till hur det systematiska arbetsmiljöarbetet ska bedrivas, Arbetsmiljödokument - AM antages. Det dokument, som beskriver hur kommunen som arbetsgivare hanterar arbetsmiljöfrågorna, Internkontrolldokumentet - IK, skall revideras en gång per år. En partsammansatt arbetsgrupp har nu gått igenom IK 2001 och tagit fram ett förslag till nytt dokument, som beskriver hur kommunen skall hantera arbetsmiljöfrågorna under Sedan föregående revision har Arbetsmiljöverket kommit ut med en ny föreskrift - AFS 2001:1 - om arbetsmiljöarbete. Begreppet Internkontroll har ersatts med Systematiskt arbetsmiljöarbete. Det framtagna förslaget har anpassats efter de nya begreppen och i övrigt efter ändringar i den nya föreskriften. Namnet på det nya styrdokumentet föreslås bli Arbetsmiljödokument - AM Vid samverkan med de fackliga organisationerna i den förvaltningsövergripande samverkansgruppen ÖS, den 3 oktober 2001, blev parterna eniga om innehållet i AM Förvaltningschefsgruppen har följt arbetet och tagit del av förslaget. s tidigare behandling Arbetsutskottet har den 22 oktober 147 beslutat i enlighet med kommunstabens förslag Bifogade handlingar 1. AM 2002 Hanteringen av arbetsmiljöfrågorna i Vallentuna kommun 15 (54)

16 9. Antagande av Jämställdhets- och mångfaldsplan JäMå 2002 Dnr Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta förslaget till Jämställdhets- och mångfaldsplan - JäMå 2002 Antages. Arbetsgruppen som tagit fram förslaget till JäMå 2002 ges i uppdrag att ta fram ett förslag till en metodik för att genomföra en kartläggning och analys enligt jämställdhetslagens krav. Dokument som beskriver hur kommunen som arbetsgivare skall bedriva arbetet med och följa upp jämställdhets- och mångfaldsfrågorna, Jämställdhets- och Mångfaldsplanen - JäMå, skall revideras en gång per år. En partsammansatt arbetsgrupp har nu gått igenom JäMå 2001 och tagit fram ett förslag till nytt dokument - JäMå 2002, som beskriver hur kommunen skall hantera jämställdhets- och mångfaldsfrågorna under Nätverket, där förvaltningarnas kontaktpersoner i jämställdhetsfrågor ingår, har tagit del av förslaget och lämnat synpunkter underhand. Vid samverkan med de fackliga organisationerna i den förvaltningsövergripande samverkansgruppen - ÖS, den 3 oktober 2001, blev parterna eniga om innehållet i JäMå ÖS föreslog också att den arbetsgrupp som tagit fram förslaget till JäMå 2002 får i uppdrag att ta fram ett förslag till en metodik för att genomföra en kartläggning och analys enligt jämställdhetslagens krav. s tidigare behandling Arbetsutskottet har den 22 0ktober 148 beslutat i enlighet med kommunstabens förslag. Bifogade handlingar 1. Jämställdhetsplan- och mångfaldsplan (54)

17 10. Motion. Gör Vallentuna till GMO-fri zon (genetisk modifierade organismer) Dnr Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen gör Vallentuna till GMO-fri zon. Miljöpartiet föreslår i motion att kommunen fattar ett principbeslut att inte köpa in livsmedel från genetiskt modifi ade organismer, för in detta i sina riktlinjer för miljöanpassad upphandling, antar ett principuttalande att man inte vill se några odlingar med genetiskt modifierade organismer inom kommunen. Kommunfullmäktige beslutade att överlämna motionen till kommunstyrelsen för beredning. Kommunstaben har skickat ärendet på remiss till grundskolenämnden, socialnämnden och myndighetsnämnden för teknik och miljö. Nämndernas yttranden Grundskolenämnden beslutade, att med hänsyn tagen till att kravet att köpa livsmedel från genetiskt modifierade organismer (GMO) strider mot Lagen om offentlig upphandling (LOU), föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen. Socialnämnden har ingen uppfattning i ärendet då motionen berör en fråga som ligger utanför nämndens kompetensområde. Myndighetsnämnden för teknik- och miljö beslutade: Särskilt beslut om förbud mot inköp av genmodifierade livsmedel för kommunens verksamheter kan mot redovisad bakgrund ej anses förenlig med gällande upphandlingslag. De yrkanden i motionen som avser inköp och upphandling föreslås därför avslås. I frågan om ett principuttalande om GMO-fri odling inom kommunen avstår nämnden från att yttra sig med hänvisning till redovisningen från samhällsbyggnadsförvaltningen. Kommunstabens synpunkter Enligt samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelsen , framgår att ett förbud mot inköp av genmodifierade livsmedel för kommunens verksamheter inte är förenligt med gällande upphandlingslag. Staben instämmer därför med förslagen från grundskolenämnden och myndighetsnämnden för teknik och miljö, att de yrkanden som avser förbud mot inköp av genmodifierade livsmedel avslås. 17 (54)

18 Kommunen har idag ingen vetorätt och är heller inte remissinstans vid ansökan om tillstånd till Jordbruksverket eller EU om odling av genmodifierade grödor. Yrkandet om ett principuttalande om att man inte vill se några GMO-odlingar inom kommunen kan därför i formell mening vara verkningslöst. Staben föreslår därför att motionen i sin helhet avslås. Kommunstaben kan emellertid, liksom samhällsbyggnadsförvaltningen, inte bedöma vilka effekter ett kommunalt principuttalande kan ge för att påverka eventuella framtida odling eller konsumenternas val av produkter. Ett sådant principuttalande är därför snarare ett politiskt ställningstagande. s tidigare behandling Arbetsutskottet har den 25 oktober 149 beslutat i enlighet med kommunstabens förslag. Bifogade handlingar 1. Motion till kommunfullmäktige gör Vallentuna till GMO-fri zon 18 (54)

19 11. Godkännande av exploateringsavtal Gröndal Dnr Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna exploateringsavtal för planområdet Gröndal. Samhällsbyggnadsnämnden har upprättat förslag till exploateringsavtal för planområdet Gröndal med Gröndals samfällighetsförening. Enligt avtalsförslaget sammanfaller exploateringsområdet med planområdet. Detaljplanen skall gälla som grund för exploateringen. Nyttjanderätt till mark som skall utnyttjas till väg eller allmän plats skall säkerställas av föreningen. Gemensamhetsanläggningen för dels VA-ledningar dels vägar inom området har inrättats och i samband med denna förrättning bildades samfällighetsföreningen. Föreningen skall utföra gemensamma anläggningar inom området. Föreningen har rätt att ta ut skälig avgift av fastighet, som ansluts till det gemensamma systemet. Genom ett tidigare träffat avtal med kommunen regleras föreningens skyldighet att erlägga anslutningsavgifter till kommunens VA-nät. Samhällsbyggnadsnämndens förslag Samhällsbyggnadsnämnden har den 16 oktober 2001 föreslagit att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige godkänna exploateringsavtal för planområdet Gröndal. Kommunstabens synpunkter Kommunstaben har inga erinringar mot samhällsbyggnadsnämndens förslag s tidigare behandling Arbetsutskottet har den 25 oktober 151 beslutat i enlighet med kommunstabens förslag. Bifogade handlingar 1. Exploateringsavtal 19 (54)

20 12. Antagande av detaljplan Gröndal Dnr Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta detaljplanen för Gröndal. avser detaljplan för området GRÖNDAL omfattande del av Lingsberg 1:16 och 1:62, Lingsberg 1:6, 1:63-1:84, 1:86-91, 1:93-1:113 och 1:115 m.fl. fastigheter i Vallentuna kommun, Stockholms län. I översiktsplan 90 anges att Gröndalsområdet avses omvandlas från fritidshus till permanenthus. I program för omvandlingsområden som godkändes av kommunfullmäktige föreslås att planläggning för permanentboende sker för Gröndalsområdet. I förslag till översiktsplan 2001 (utställningshandling) redovisas Gröndalsområdet som bostadsområde. För Gröndal gäller byggnadsplan för fritidshus fastställd Nuvarande planbestämmelser innebär att huvudbyggnad om högst 45 m 2 och uthus om högst 30 m 2 får uppföras. Minsta tomtstorlek är m 2. Fastigheterna Lingsberg 1:6 och 1:16 är inte tidigare detaljplanelagda. Tidigare beslut, planuppdrag Byggnadsnämnden gav dåvarande stadsarkitektkontoret i uppdrag att i samarbete med övriga tekniska kontor utföra planutredning för Gröndal för att belysa kostnader för planläggning och genomförande. År 1993 gjordes en enkät som visade att 65 % bodde permanent eller önskade bo permanent i området. Byggnadsnämnden beslutade att detaljplan för Gröndal skulle tas fram. Programsamråd Programsamråd med länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten m.fl. har skett i samband med planprocessen för översiktsplan 90. Planprocessen för Gröndalsområdet inleddes med att de tekniska kontoren träffade de boende i Gröndal och angränsande fastigheter. Vid mötena visades alternativa skisser på hur tomter kan delas och hur tilläggsbebyggelse kan förläggas och utformas. Vid mötena framkom att de flesta bor/vill bo permanent i området samtidigt som de är mycket måna om att bevara områdets karaktär. Några ville ha möjlighet att dela tomten, medan andra inte ville att området skulle kunna förtätas. De flesta var positiva till 20 (54)

21 tilläggsbebyggelse väster om området, men man ville inte att den skulle utgöras av radhus. Beträffande va-lösningen var många positiva till kommunalt vatten och avlopp. Några ville att området ska ingå i kommunalt verksamhetsområde, men många var positiva till en samfällighet för det lokala nätet i området. Man ville dock ha de ekonomiska förutsättningarna bättre belysta. Några hade problem med att klara kostnaderna för va-anslutning. Samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden har den 16 oktober 2001 godkänt detaljplanen upprättad samt överlämnat den till kommunfullmäktige för antagande. Kommunstabens synpunkter Kommunstaben har inga erinringar mot samhällsbyggnadsnämndens förslag att kommunfullmäktige skall anta detaljplanen för Gröndal s tidigare behandling Arbetsutskottet har den 25 oktober 152 beslutat i enlighet med kommunstabens förslag. 21 (54)