Bällstarummet, Kommunalhuset, Vallentuna tisdagen den 5 november 2001 kl

Transkript

1 Kommunstyrelsen 12 november 2001 Plats och tid för sammanträdet Bällstarummet, Kommunalhuset, Vallentuna tisdagen den 5 november 2001 kl Beslutande Ersättare Birgitta Almlöf (m), ordförande Lars-Bertil Ohlsson (kd) Birgitta Karlsson (kd) Ove Hahn (m) Lennart Edsparr (m) Bo Ivgren (m) Johan Enfeldt (fp) Nils Lage Holmbom (m) Sten-Åke Adlivankin (m) Marie-Louise Löwenbeck (m) Leif Öhman (m) Birgitta Karlsson (kd) Gunnel Orselius-Dahl (fp) Hans Strandin (s) Agneta Bergström (s) Mauritz Lindroth (s) Ingvar H Johansson (s) 173 Bo Eknert (mp) Ove Ekström (c) Leif Ohman (m) Ingvar H Johansson (s) Elisabeth Rydström (c) Övriga deltagare Utses att justera Justeringens plats och tid Tf kommunchef Ove Olsson Kommunsekreterare Anna Lindholm Samhällsbyggnadschefen Olle Wallin 202 Agneta Bergström (s) Kommunledningskontoret, Vallentuna onsdagen den 14 november 2001 kl Sekreterare Anna Lindholm Paragrafer Ordförande Birgitta Almlöf (m) Justerande Agneta Bergström (s) BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 12 november 2001 Datum för anslags uppsättande Förvaringsplats för protokollet Datum för anslags nedtagande Kommunledningskontoret, Vallentuna Underskrift 1 (58)

2 Innehållsförteckning: Sid Nämndernas verksamhetsplaner...3 Finansiering fastställande av låneramar Antagande av renhållningstaxa Höjning av förskolepeng för Fastställande av förskolepeng för Antagande av Arbetsmiljödokument -AM Antagande av Jämställdhets- och mångfaldsplan JäMå Motion. Gör Vallentuna till GMO-fri zon (genetisk modifierade organismer)...16 Godkännande av exploateringsavtal Gröndal...18 Antagande av detaljplan Gröndal...19 Programbeskrivning för utbyggnad av Vallentuna bibliotek...21 Schola Futura AB Fristående förskola och grundskola, ansökan...23 Former för Distansarbete och Mobilt arbete...27 Antagande av ny policy och nya riktlinjer för lönebildningen...30 Avskrivning av hyresfordran...31 Försäljning av kommunens bostadsrättslägenheter...32 Socialnämndens behov av sociala lägenheter...35 Motion. Anskaffande av sociala lägenheter...37 Köpeavtal för Vallentuna Prästgård 3: Väg 276 Rosenkälla Åkersberga förstudie...40 Projekt Ett tryggare Vallentuna...41 Företagsförturer till bostad - avslut...44 Revidering av kommunstyrelsens dokumenthanteringsplan...45 Gallring av verifikationer i kommunens centralarkiv...46 Tidplan för planeringsprocessen under 2002 för PLU och VP Budgetförutsättningar 2002 internpriser m m Upphandling kommunförsäkring...50 Antagande av VA-taxa Begäran om förvärv av fastigheter för vårdboende vid Stendösvägen...53 Upphandling av konsult/mäklare för försäljning av fastigheter i Vallentuna Centrum..55 Anmälningslista (58)

3 Nämndernas verksamhetsplaner KS 173 Dnr Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige noterar nämndernas verksamhetsplaner för till protokollet med följande kommentarer: 1. Nämnderna bör fortsättningsvis belysa frågorna kring mångfald och jämställdhet i sina verksamhetsplaner. 2. Fritidsnämndens framförda synpunkter angående vissa investeringsprojekt får tas upp till prövning vid nästa planeringsomgång 3. Barn- och ungdomsnämnden ska vidhålla den driftbudgetram de tilldelades i PLU Barn- och ungdomsnämndens frågor om investeringar i skollokaler får tas upp till prövning vid nästa planeringsomgång. Ärendet I enlighet med beslut i PLU har nämnderna redovisat sina verksamhetsplaner för perioden. Ärendets tidigare behandling Arbetsutskottet beslutade den 22 oktober 142 i enlighet med ordförande Birgitta Almlöfs yrkande att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att notera nämndernas verksamhetsplaner för till protokollet med följande kommentarer: 1. Nämnderna bör fortsättningsvis belysa frågorna kring mångfald och jämställdhet i sina verksamhetsplaner. 2. Fritidsnämndens framförda synpunkter angående vissa investeringsprojekt får tas upp till prövning vid nästa planeringsomgång 3. Barn- och ungdomsnämnden ska vidhålla den driftbudgetram de tilldelades i PLU Barn- och ungdomsnämndens frågor om investeringar i skollokaler får tas upp till prövning vid nästa planeringsomgång. 3 (58)

4 Nämnd PLU S- förslag Forts. 173 Yrkanden vid kommunstyrelsen sammanträde den 12 november Hans Strandin (s) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag punkt ett och två och avslag till punkt tre och fyra. Driftsplanen skall vara följande för nämnderna: S- PLU S-förslag S- PLU S-förslag S- avvikelse avvikelse avvikelse PLU PLU PLU KFOF KS SRB SBN FN KN BUN UAN SN Summa Pensutb S:a totalt Vidare yrkar Hans Strandin att investeringsanslagen för nämnderna skall ändras enligt följande: Samhällsbyggnadsnämnden Gång- och cykelväg Okvista Angarn 300 tkr 2002 och 2,5 mkr Fritidsnämnden Planering och projektering för en simhall genomförs med sikte att påbörja bygget mkr anvisas 2003 och 50 mkr Barn- och ungdomsnämnden 10 miljoner till förskola i Uthamra tidigareläggs från 2003 till ,5 miljoner till förskola i Kårsta anvisas miljoner till förskola i Haga anvisas Socialnämnden 1 miljon till Rehab-lokaler, Korallen tidigareläggs från 2004 till miljon till gruppbostäder LSS miljoner till inköp av sociala lägenheter (58)

5 Forts. 173 Bo Eknert (mp) yrkar på följande ändringar för nämndernas driftbudgetar: Samhällsbyggnadsnämnden (kommunekolog) Fritidsnämnden (utökade öppettider för fritidsgårdarna) Socialnämnden Vidare yrkar Bo Eknert (mp) att investeringsanslagen för nämnderna skall ändras enligt följande: Samhällsbyggnadsnämnden kr till Gång- och cykelväg Okvista-Angarn-Brottby år 2002 och 5 miljon kr år 2003 Socialnämnden 1 miljon till Rehab-lokaler, Korallen tidigareläggs från 2004 till miljon till gruppbostäder LSS miljoner till inköp av sociala lägenheter 2002 Beslutsgång Ordförande Birgitta Almlöf ställer först proposition på Hans Strandins (s) yrkanden och finner att kommunstyrelsen avslår dem. Vidare ställer ordförande proposition på Bo Eknerts (mp) yrkande och finner att kommunstyrelsen avslår dem. Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med arbetsutskottets förslag Reservationer Socialdemokraterna och Miljöpartiet reserverar sig till förmån för sina egna yrkanden. Handlingar i ärendet 1. Nämndernas verksamhetsplaner 5 (58)

6 Finansiering fastställande av låneramar 2002 KS 174 Dnr Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige fastställer följande låneramar för 2002: Kortfristig upplåning Långfristig upplåning 150 mkr 150 mkr Ärendet Enligt kommunens Placerings- och finansieringspolicy skall kommunfullmäktige årligen besluta om ramen för lånevolym i kommande års budget. Ärendets tidigare behandling Arbetsutskottet har den 22 oktober 143 beslutar i enlighet med kommunstabens förslag. Beslutsgång vid kommunstyrelsens sammanträde Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med arbetsutskottets förslag. 6 (58)

7 Antagande av renhållningstaxa 2002 KS 175 Dnr Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige fastställer förslaget till Renhållningstaxa 2002 att gälla fr o m Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har den 16 oktober 177 föreslagit kommunfullmäktige att fastställa ett förslag till Renhållningstaxa 2002 att gälla fr o m Förslaget innebär kraftiga avgiftshöjningar, för småhusabonnenter i genomsnitt 11 % och för flerbostadshus 18 %. Bakgrund Den nuvarande renhållningstaxan för hushållsavfall, slam, latrin och fettavfall fastställdes genom beslut i kommunfullmäktige och har gällt från och med Trots kraftiga kostnadsökningar inom avfallsområdet har renhållningstaxan hållits oförändrad under innevarande år. Detta har varit möjligt tack vare ett under tidigare år uppkommet överskott för resultatenheten. Vid ingången av år 2002 beräknas större delen av detta överskott vara förbrukat, varför en höjning av avfallstaxan nu är ofrånkomlig. Den höjning som nu föreslås överensstämmer väl med den prognos som gjordes för ett år sedan i samband med samhällsbyggnadsnämndens behandling av avfallstaxan för år Kostnadsutveckling Som underlag för framtida bedömningar om kostnadsutvecklingen inom avfallshanteringen gäller bl a följande: - SÖRABs höjning av behandlingsavgifterna för mottagning av hushållsavfall, grovavfall, kyl/frysmöbler och för drift av återvinningscentralerna år 2001 medför för Vallentunas del att denna kostnadspost ökar med 6,8 %. Aviserad avgiftshöjning år 2002 kommer att medföra en motsvarande höjning med 5,2 %. - Kostnaderna för anlitade entreprenörer är indexreglerade. År 2001 har entreprenadkostnaderna ökat med 5,0 % för hushållsavfallsentreprenaden och med samma storleksordning för övriga entreprenader. Det är sannolikt att entreprenadkostnaderna på grund av index ökar med drygt 4% under nästa år. - De insamlade avfallsmängderna har hittills ökat med ca 3 % i år jämfört med motsvarande period år Vallentunas befolkning ökar med ca 2 % årligen. - Avfallshanteringen byggs ut med ett insamlingssystem för elektronik som introduceras under oktober månad i år. 7 (58)

8 Forts. 175 Avgifter Den kommunalt anordnade avfallshanteringen ska vara självfinansierad genom de avgifter som fastläggs i renhållningstaxan. För att erhålla ett 0-resultat för resultatenheten avfallshantering år 2002 beräknas att renhållningstaxan behöver höjas med i genomsnitt 11,8 % år I bilaga 1 redovisas föreslagen Renhållningstaxa Denna baseras på att den tillkommande kostnaden för elektronikinsamlingen belastar grundavgiften som därigenom kommer att öka med 70 kr per lägenhet i flerbostads- och grupphusområden och med 60 kr per småhusabonnent. Avgifterna för hämtning och behandling av det vanliga hushållsavfallet (hushållssoporna) föreslås öka med 6 % vilket enligt ovan ej fullt ut täcker verklig kostnadsökning för dessa poster i avfallshanteringen. Detta kompenseras av att ett förväntat mindre överskott år 2001 tas i anspråk. I övrigt innebär taxeförslaget att de beräknade kostnadsökningarna för olika avfallsslag tas ut genom motsvarande taxehöjning. Sammantaget innebär den nya taxan att höjningen ej blir densamma för de olika abonnentkategorierna. Småhusabonnenterna kommer att få en höjning med i genomsnitt 11,0 % och flerbostadsområdena med 18,1 %. Skillnaden beror i huvudsak på att höjningen av grundavgiften procentuellt slår igenom kraftigare för flerbostadsområdena. I bilaga 3 redovisas taxan år 2001 och år 2002 enligt föreliggande förslag för några vanligt förkommande abonnentkategorier. Nedan redovisas prognosticerat ekonomiskt resultat för resultatenheten för åren under förutsättning att föreslagen ny renhållningstaxa tillämpas för år En detaljerad redovisning av resultatenhetens ekonomi redovisas i bilaga 2. Prognos över ekonomiskt resultat för resultatenheten avfallshantering år tal kr Acc över/underskott Kostnader Intäkter enl taxa / Kommunstabens synpunkter Motivet till avgiftshöjningarna framgår av samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse i ärendet. Kommunstaben har svårt att bedöma de olika kostnadsposternas utveckling men det är uppenbart att olika avgiftshöjningar och den nyligen tillkomna elektronikinsamlingen motiverar en taxehöjning. När det gäller renhållningstaxan kan konstateras att en stor del av höjningen läggs på höjda grundavgifter, speciellt vad avser lägenheter i flerbostadshus. 8 (58)

9 Forts. 175 Ärendets tidigare behandling Arbetsutskottet beslutade den 22 oktober 144 i enlighet med samhällsbyggnadsnämndens förslag. Yrkanden vid kommunstyrelsens sammanträde Bo Eknert (mp) yrkar att taxehöjningen läggs på den påverkbara rörliga delen medan den fasta grundavgiften behålles oförändrad. Bo Ivgren (m) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag. Beslutsgång Ordförande Birgitta Almlöf ställer de två yrkandena mot varandra och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med arbetsutskottets förslag. Reservationer Miljöpartiet reserverar sig till förmån för eget yrkande. Bifogade handlingar 1. Bilaga 1 Renhållningstaxa Bilaga 2 Resultat avfallshantering 9 (58)

10 Höjning av förskolepeng för 2001 KS 176 Dnr Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige fastställer förskolepengen för 2001 till: Kommunal förskola kr Kommunala familjedaghem kr Enskild förskola kr Enskild familjedaghem kr Interkommunala placeringar kr Ärendet Förskolenämnden föreslår en höjning av förskolepengen fr o m för att ge förskolorna kompensation främst för de kraftiga personalkostnadsökningarna som blivit följden av träffat löneavtal. Höjningen föreslås bli i genomsnitt 2,5 % jämfört med den av kommunfullmäktige tidigare fastställda förskolepengen. Den kostnadsökning som blir följden anser nämnden kan rymmas inom det utrymme som finns tillgängligt genom att barnantalet i omsorg har varit lägre under 2001 än vad som bedömdes då nivån på förskolepengen fastställdes. Kommunstabens synpunkter Kommunstaben konstaterar att förskolenämndens argument för en höjning av förskolepengen 2001 kan anses relevant. När nivån på förskolepengen fastställdes var inte utfallet av lärarlöneförhandlingarna per känt. Detta ledde till ganska kraftiga löneökningar för förskollärargruppen vilket tillsammans med förhandlingar, som lett till löneökningar för all personal fr o m , innebär att det blir svårt att bibehålla kvalitén i form av personaltäthet med den ursprungligen fastställda förskolepengen. Även om det kan vara svårt att exakt fastställa kostnadsökningen anser kommunstaben att förskolenämndens förslag är rimligt. En höjning av förskolepengen leder till ökade kostnader om volymen på verksamheten blir den beräknade. Förskolenämnden har dock noterat att antalet barn i omsorg varit lägre än beräknat under Kommunstaben kan konstatera att detta dels beror på att antalet barn i åldersgruppen blivit färre än vad som angavs i befolkningsprognosen och att ökningen i efterfrågefrekvensen tycks ha dämpats något. Det innebär att kostnaderna för förskolepeng skulle blivit lägre än budgeterat om ingen höjning sker. Den nu föreslagna höjningen tycks med god marginal rymmas inom angiven budget för förskolenämnden. Sammanfattningsvis anser kommunstaben att förskolenämndens förslag till höjning av förskolepengen fr o m kan accepteras. 10 (58)

11 Forts. 176 Ärendets tidigare behandling Arbetsutskottet beslutade den 22 oktober 145 i enlighet med förskolenämndens förslag. Yrkanden vid kommunstyrelsen sammanträde Hans Strandin (s) yrkar med stöd av Bo Eknert (mp) att följande nivåer för förskolepengen införs: kr för kommunala förskolor kr för kommunala familjedaghem kr för enskilda förskolor kr för enskilda familjedaghem kr interkommunala placeringar Beslutsgång Ordförande Birgitta Almlöf ställer proposition på Hans Strandins yrkande och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med arbetsutskottets förslag. Reservationer Socialdemokraterna och Miljöpartiet reserverar sig till förmån för eget yrkande. 11 (58)

12 Fastställande av förskolepeng för 2002 KS 177 Dnr Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige fastställer förskolepengen enligt följande: Förskolebudget (brutto) Förskolepeng Antal pl Kostnad Kommunal förskola kr ,0 Kommunala fam. Dagh kr 150 9,7 Enskild förskola kr ,9 Enskild fam. Dagh kr 25 1,7 Interkommunala plac kr 20 1,1 Totalt ,4 Förskolepengen följs upp efter sex månader för att kunna bedöma effekterna vid införandet av maxtaxan. Ärendet Förskolenämnden föreslår fastställande av förskolepeng fr o m som innebär en höjning med ca 3 % jämfört med beloppen för 2001 efter den justering av förskolepengen fr o m som föreslås i särskilt ärende. Förskolenämndens förslag innebär också att pengen för omsorg i enskild regi räknas upp till samma nivå som den för kommunal verksamhet eftersom nämnden beslutat att i fortsättningen ta in samtliga förskoleavgifter till kommunen, vilket innebär att även de enskilda verksamheterna skall erhålla kompensation för en bruttokostnad. Kommunstabens synpunkter Kommunstaben konstaterar att förskolenämndens förslag till höjning av förskolepengen 2002 verkar rimligt med hänsyn till beräknad kostnadsutveckling. Främst är det personalkostnaderna som beräknas öka som följd av träffat löneavtal med årliga lönehöjningar fr o m Utanför förskolepengen ligger fortfarande lokalhyra samt vissa gemensamma kostnader, t ex för stöd till barn med särskilda behov. Höjningen av förskolepengen samt beräknad volymökning inom förskoleverksamheten leder till ökade kostnader för verksamheten. Förskolenämnden har räknat med en volymökning på drygt 3 % jämfört med en reviderad prognos för Det innebär en lägre volym än vad som bedömdes i PLU vilket huvudsakligen förklaras med att barnantalet i åldersgruppen 1 5 år beräknas vara något lägre än beräknat vid ingången av Sammantaget bedöms därmed kostnaderna totalt sett rymmas inom den ram som ursprungligen var avsedd för förskoleverksamheten, vilken nu ingår i Barn- och ungdomsnämndens budgetram. 12 (58)

13 Forts. 177 Kommunstaben bedömer att volymutvecklingen inom förskole- och fritidshemsverksamheten är osäker som följd av införandet av maxtaxa fr o m Genom systemet med förskolepeng kommer en förändrad volymutveckling vad avser antalet barn i omsorg att påverka den totala medelsförbrukningen. Förändrade omsorgstider för barn som redan finns i omsorg kommer däremot inte att påverka utfallet. Med den i PLU beräknade volymförändringen som grund bedömer kommunstaben att kostnaderna ska kunna klaras inom fastställd budgetram. Sammanfattningsvis anser kommunstaben att förskolenämndens förslag till fastställande av förskolepengen fr o m kan accepteras. Ärendets tidigare behandling Arbetsutskottet beslutade den 22 oktober 146 i enlighet med förskolenämndens förslag. Yrkanden vid kommunstyrelsens sammanträde Hans Strandin (s) yrkar med stöd av Bo Eknert (mp) att följande nivåer för förskolepengen införs: kr för kommunala förskolor kr för kommunala familjedaghem kr för enskilda förskolor kr för enskilda familjedaghem kr interkommunala placeringar Beslutsgång Ordförande Birgitta Almlöf ställer proposition på Hans Strandins yrkande och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med arbetsutskottets förslag. Reservationer Socialdemokraterna och miljöpartiet reserverar sig till förmån för eget yrkande. 13 (58)

14 Antagande av Arbetsmiljödokument -AM 2002 KS 178 Dnr Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige antar förslaget till hur det systematiska arbetsmiljöarbetet ska bedrivas, Arbetsmiljödokument - AM Ärendet Det dokument, som beskriver hur kommunen som arbetsgivare hanterar arbetsmiljöfrågorna, Internkontrolldokumentet - IK, skall revideras en gång per år. En partsammansatt arbetsgrupp har nu gått igenom IK 2001 och tagit fram ett förslag till nytt dokument, som beskriver hur kommunen skall hantera arbetsmiljöfrågorna under Sedan föregående revision har Arbetsmiljöverket kommit ut med en ny föreskrift - AFS 2001:1 - om arbetsmiljöarbete. Begreppet Internkontroll har ersatts med Systematiskt arbetsmiljöarbete. Det framtagna förslaget har anpassats efter de nya begreppen och i övrigt efter ändringar i den nya föreskriften. Namnet på det nya styrdokumentet föreslås bli Arbetsmiljödokument - AM Vid samverkan med de fackliga organisationerna i den förvaltningsövergripande samverkansgruppen ÖS, den 3 oktober 2001, blev parterna eniga om innehållet i AM Förvaltningschefsgruppen har följt arbetet och tagit del av förslaget. Ärendets tidigare behandling Arbetsutskottet beslutade den 22 oktober 147 i enlighet med kommunstabens förslag. Beslutsgång Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med arbetsutskottets förslag Handlingar i ärendet 1. AM 2002 Hanteringen av arbetsmiljöfrågorna i Vallentuna kommun 14 (58)

15 Antagande av Jämställdhets- och mångfaldsplan JäMå 2002 KS 179 Dnr Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige antar förslaget till Jämställdhets- och mångfaldsplan - JäMå Arbetsgruppen som tagit fram förslaget till JäMå 2002 ges i uppdrag att ta fram ett förslag till en metodik för att genomföra en kartläggning och analys enligt jämställdhetslagens krav. Ärendet Dokument som beskriver hur kommunen som arbetsgivare skall bedriva arbetet med och följa upp jämställdhets- och mångfaldsfrågorna, Jämställdhets- och Mångfaldsplanen - JäMå, skall revideras en gång per år. En partsammansatt arbetsgrupp har nu gått igenom JäMå 2001 och tagit fram ett förslag till nytt dokument - JäMå 2002, som beskriver hur kommunen skall hantera jämställdhets- och mångfaldsfrågorna under Nätverket, där förvaltningarnas kontaktpersoner i jämställdhetsfrågor ingår, har tagit del av förslaget och lämnat synpunkter underhand. Vid samverkan med de fackliga organisationerna i den förvaltningsövergripande samverkansgruppen - ÖS, den 3 oktober 2001, blev parterna eniga om innehållet i JäMå ÖS föreslog också att den arbetsgrupp som tagit fram förslaget till JäMå 2002 får i uppdrag att ta fram ett förslag till en metodik för att genomföra en kartläggning och analys enligt jämställdhetslagens krav. Ärendets tidigare behandling Arbetsutskottet har den 22 oktober 148 beslutat i enlighet med kommunstabens förslag. Beslutsgång Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med arbetsutskottets förslag. Handlingar i ärendet 1. Jämställdhetsplan- och mångfaldsplan (58)

16 Motion. Gör Vallentuna till GMO-fri zon (genetisk modifierade organismer) KS 180 Dnr Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige avslår motionen gör Vallentuna till GMO-fri zon. Ärendet Miljöpartiet föreslår i motion att kommunen fattar ett principbeslut att inte köpa in livsmedel från genetiskt modifi ade organismer, för in detta i sina riktlinjer för miljöanpassad upphandling, antar ett principuttalande att man inte vill se några odlingar med genetiskt modifierade organismer inom kommunen. Kommunfullmäktige beslutade att överlämna motionen till kommunstyrelsen för beredning. Kommunstaben har skickat ärendet på remiss till grundskolenämnden, socialnämnden och myndighetsnämnden för teknik och miljö. Nämndernas yttranden Grundskolenämnden beslutade, att med hänsyn tagen till att kravet att köpa livsmedel från genetiskt modifierade organismer (GMO) strider mot Lagen om offentlig upphandling (LOU), föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen. Socialnämnden har ingen uppfattning i ärendet då motionen berör en fråga som ligger utanför nämndens kompetensområde. Myndighetsnämnden för teknik- och miljö beslutade: Särskilt beslut om förbud mot inköp av genmodifierade livsmedel för kommunens verksamheter kan mot redovisad bakgrund ej anses förenlig med gällande upphandlingslag. De yrkanden i motionen som avser inköp och upphandling föreslås därför avslås. I frågan om ett principuttalande om GMO-fri odling inom kommunen avstår nämnden från att yttra sig med hänvisning till redovisningen från samhällsbyggnadsförvaltningen. Kommunstabens synpunkter Enligt samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelsen , framgår att ett förbud mot inköp av genmodifierade livsmedel för kommunens verksamheter inte är förenligt med gällande upphandlingslag. Staben instämmer därför med förslagen från grundskolenämnden och myndighetsnämnden för teknik och miljö, att de yrkanden som avser förbud mot inköp av genmodifierade livsmedel avslås. 16 (58)

17 Forts. 180 Kommunen har idag ingen vetorätt och är heller inte remissinstans vid ansökan om tillstånd till Jordbruksverket eller EU om odling av genmodifierade grödor. Yrkandet om ett principuttalande om att man inte vill se några GMO-odlingar inom kommunen kan därför i formell mening vara verkningslöst. Staben föreslår därför att motionen i sin helhet avslås. Kommunstaben kan emellertid, liksom samhällsbyggnadsförvaltningen, inte bedöma vilka effekter ett kommunalt principuttalande kan ge för att påverka eventuella framtida odling eller konsumenternas val av produkter. Ett sådant principuttalande är därför snarare ett politiskt ställningstagande. Ärendets tidigare behandling Arbetsutskottet har den 25 oktober 149 beslutat i enlighet med kommunstabens förslag. Yrkanden vid kommunstyrelsens sammanträde Bo Eknert (mp) yrkar bifall till motionen. Beslutsgång Ordförande Birgitta Almlöf ställer proposition på Bo Eknerts (mp) yrkande och finner att kommunstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen. Reservationer Miljöpartiet reserverar sig till förmån för den egna motionen. Handlingar i ärendet 1. Motion till kommunfullmäktige gör Vallentuna till GMO-fri zon 17 (58)

18 Godkännande av exploateringsavtal Gröndal KS 181 Dnr Kommunstyrelsen förslag Kommunfullmäktige godkänner exploateringsavtal för planområdet Gröndal. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har upprättat förslag till exploateringsavtal för planområdet Gröndal med Gröndals samfällighetsförening. Enligt avtalsförslaget sammanfaller exploateringsområdet med planområdet. Detaljplanen skall gälla som grund för exploateringen. Nyttjanderätt till mark som skall utnyttjas till väg eller allmän plats skall säkerställas av föreningen. Gemensamhetsanläggningen för dels VA-ledningar dels vägar inom området har inrättats och i samband med denna förrättning bildades samfällighetsföreningen. Föreningen skall utföra gemensamma anläggningar inom området. Föreningen har rätt att ta ut skälig avgift av fastighet, som ansluts till det gemensamma systemet. Genom ett tidigare träffat avtal med kommunen regleras föreningens skyldighet att erlägga anslutningsavgifter till kommunens VA-nät. Samhällsbyggnadsnämndens förslag Samhällsbyggnadsnämnden har den 16 oktober 2001 föreslagit att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige godkänna exploateringsavtal för planområdet Gröndal. Kommunstabens synpunkter Kommunstaben har inga erinringar mot samhällsbyggnadsnämndens förslag Ärendets tidigare behandling Arbetsutskottet har den 25 oktober 151 beslutat i enlighet med kommunstabens förslag. Beslutsgång Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med arbetsutskottets förslag. Handlingar i ärendet 1. Exploateringsavtal 18 (58)

19 Antagande av detaljplan Gröndal KS 182 Dnr Kommunstyrelsen förslag Kommunfullmäktige antar detaljplanen för Gröndal. Ärendet Ärendet avser detaljplan för området GRÖNDAL omfattande del av Lingsberg 1:16 och 1:62, Lingsberg 1:6, 1:63-1:84, 1:86-91, 1:93-1:113 och 1:115 m.fl. fastigheter i Vallentuna kommun, Stockholms län. I översiktsplan 90 anges att Gröndalsområdet avses omvandlas från fritidshus till permanenthus. I program för omvandlingsområden som godkändes av kommunfullmäktige föreslås att planläggning för permanentboende sker för Gröndalsområdet. I förslag till översiktsplan 2001 (utställningshandling) redovisas Gröndalsområdet som bostadsområde. För Gröndal gäller byggnadsplan för fritidshus fastställd Nuvarande planbestämmelser innebär att huvudbyggnad om högst 45 m 2 och uthus om högst 30 m 2 får uppföras. Minsta tomtstorlek är m 2. Fastigheterna Lingsberg 1:6 och 1:16 är inte tidigare detaljplanelagda. Tidigare beslut, planuppdrag Byggnadsnämnden gav dåvarande stadsarkitektkontoret i uppdrag att i samarbete med övriga tekniska kontor utföra planutredning för Gröndal för att belysa kostnader för planläggning och genomförande. År 1993 gjordes en enkät som visade att 65 % bodde permanent eller önskade bo permanent i området. Byggnadsnämnden beslutade att detaljplan för Gröndal skulle tas fram. Programsamråd Programsamråd med länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten m.fl. har skett i samband med planprocessen för översiktsplan 90. Planprocessen för Gröndalsområdet inleddes med att de tekniska kontoren träffade de boende i Gröndal och angränsande fastigheter. Vid mötena visades alternativa skisser på hur tomter kan delas och hur tilläggsbebyggelse kan förläggas och utformas. Vid mötena framkom att de flesta bor/vill bo permanent i området samtidigt som de är mycket måna om att bevara områdets karaktär. Några ville ha möjlighet att dela tomten, medan andra inte ville att området skulle kunna förtätas. De flesta var positiva till 19 (58)

20 Forts. 182 tilläggsbebyggelse väster om området, men man ville inte att den skulle utgöras av radhus. Beträffande va-lösningen var många positiva till kommunalt vatten och avlopp. Några ville att området ska ingå i kommunalt verksamhetsområde, men många var positiva till en samfällighet för det lokala nätet i området. Man ville dock ha de ekonomiska förutsättningarna bättre belysta. Några hade problem med att klara kostnaderna för vaanslutning. Samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden har den 16 oktober 2001 godkänt detaljplanen upprättad samt överlämnat den till kommunfullmäktige för antagande. Kommunstabens synpunkter Kommunstaben har inga erinringar mot samhällsbyggnadsnämndens förslag att kommunfullmäktige skall anta detaljplanen för Gröndal Ärendets tidigare behandling Arbetsutskottet har den 25 oktober 152 beslutat i enlighet med kommunstabens förslag. Beslutsgång Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med arbetsutskottets förslag. Handlingar i ärendet 1. Utlåtande för detaljplanen 20 (58)

21 Programbeskrivning för utbyggnad av Vallentuna bibliotek KS 183 Dnr Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige beslutar att: 1. Den av kulturnämnden föreslagna programbeskrivningen läggs till grund för en utbyggnad av Vallentuna bibliotek. 2. Lokalisering av utbyggnaden skall ske i anslutning till bibliotekets nuvarande belägenhet. 3. Samhällsbyggnadsnämnden får i uppdrag att redovisa ett utbyggnadsförslag inklusive kostnadsberäkning i nära samarbete med den politiska ledningsgrupp som ansvarat för programbeskrivningen. 4. Ledningsgruppen förstärks med ordförandena för samhällsbyggnadsnämnden och utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden samt en ledamot från socialdemokraterna. 5. Ledningsgruppen skall löpande rapportera hur projektet framskrider till kommunstyrelsen. Ärendet Kulturförvaltningen har för att fånga upp olika gruppers önskemål och synpunkter på bibliotekets nuvarande verksamhet och synpunkter inför en utbyggnad tillsatt en arbetsgrupp för att genomföra en enkät som underlag för en programbeskrivning. Kulturnämnden beslutade den 20 juni att föreslå kommunstyrelsen att godkänna programmet samt uppdra åt samhällsbyggnadsnämnden att i samarbete med kulturnämnden ta fram förslag till lokaler enligt programmet (se bilaga). Kommunstyrelsen återremitterade ärendet till arbetsutskottet den 30 oktober Kommunfullmäktige har i PLU för antagen den 18 juni 2001 avsatt medel för en utbyggnad av biblioteket, Kommunstabens synpunkter. För att ärendet skall komma vidare behövs ett ställningstagande till frågan om det föreslagna lokalprogrammet kan ligga till grund för vidare projektering och genomförande samt i så fall ett uppdrag till samhällsbyggnadsnämnden. Kommunstaben anser att det föreslagna lokalprogrammet kan ligga som huvudsaklig grund för en utbyggnad av biblioteket samt att lokalisering därmed naturligt måste fastläggas till området i anslutning till nuvarande lokaler. Samhällsbyggnadsnämnden bör få i uppdrag 21 (58)

22 Forts. 183 att redovisa ett utbyggnadsförslag i nära samarbete med den tidigare ledningsgruppen. Denna grupp bestående av tre politiker från kulturnämnden bör förstärkas med ordförandena frän samhällsbyggnadsnämnden och utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. Ledningsgruppen bör löpande avrapportera hur projektet framskrider till kommunstyrelsen. Målsättningen bör vara att senast i samband med PLU ha den definitiva lösningen och kostnaden klarlagd. Ärendets tidigare behandling Arbetsutskottet har den 25 oktober 152 beslutat i enlighet med Hans Standins (s) yrkande att en ledamot från socialdemokraterna skall ingå i ledningsgruppen. Beslutsgång Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med arbetsutskottets förslag. Handlingar i ärendet 1. Programbeskrivning från kulturförvaltningen 22 (58)

23 Schola Futura AB Fristående förskola och grundskola, ansökan KS 184 Dnr Kommunstyrelsen förslag Kommunfullmäktige beslutar: 1. Schola Futura AB:s ansökan om att få bedriva skolverksamhet i Bällstabergsskolan avslås. 2. Grundskolenämnden och samhällsbyggnadsnämnden får i uppdrag att omgående undersöka andra möjligheter till lokallösningar för friskoleetablering i Vallentuna. 3. Grundskolenämnden och utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden får i uppdrag att snarast återkomma till kommunfullmäktige med förslag till regelverk för olika typer av friskoleetableringar för grundskola och gymnasieskola samt policy för start eller övertagande av kommunal verksamhet i alternativ form. Ärendet En ansökan från Schola Futura har inkommit till kommunstyrelsen om att hyra och bedriva fristående förskola, förskoleklass och grundskola i Bällstabergsskolan från och med läsåret 2002/03 Kommunstyrelsens arbetsutskott har den 23 augusti 155 begärt in yttrande från grundskolenämnden, förskolenämnden, fritidsnämnden och samhällsbyggnadsnämnden. Grundskolenämndens yttrande Grundskolenämnden anför i sitt yttrande 72 att en etableringen av friskolor i Vallentuna försvåras av att det inte finns ett fastställt regelverk för hur olika frågor i samband med etableringen skall hanteras. Detta skapar en osäkerhet i hanteringen i enskilda fall och hur beslut tagna utan ett sådant regelverk påverkar hanteringen av framtida ärenden. Utifrån detta resonemang har de föreslagit kommunfullmäktige att säga nej till Schola Futuras anhållan att få hyra Bällstabergsskolan att undersöka andra alternativ i enlighet med förvaltningens förslag till yttrande att utarbeta ett regelverk för olika typer av friskoleetableringar för grundskola och gymnasieskola att skapa tillgång till tomtmark för skoletablering i centrala Vallentuna att justera internhyressystemet så att skolhyror kan betalas inom ett skolpengsystem. 23 (58)

24 Forts. 184 Grundskolenämnden föreslår dessutom kommunfullmäktige att fatta ett policybeslut angående start eller övertagande av kommunal verksamhet i alternativ form. Förskolenämndens yttrande Förskolenämnden skriver i sitt yttrande till kommunfullmäktige att de har svårt att bilda sig en uppfattning om vilken förskoleverksamhet som Schola Futura har tänkt att bedriva och att de i avvaktan på kompletterande uppgifter avstår från att ett beslut om tillstånd att bedriva enskild förskoleverksamhet. Fritidsnämndens yttrande Fritidsnämnden uttalar i sitt beslut den 2 oktober 94 att om det blir aktuellt med ett ändrat huvudmannaskap för Bällstabergsskolan måste formerna för den öppna fritidsverksamheten i området klaras ut både vad gäller huvudmannaskap, lokalnyttjande och personalansvar. Dessutom måste samnyttjandet av sporthall och konstgräsplan regleras liksom underhållsansvar för vissa samnyttjade fasta inventarier. Fritidsnämnden pekar också på vikten av att planerna på ett Ungdomens Hus förverkligas. Samhällsbyggnadsförvaltningens synpunkter I samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse i ärendet anges i sammanfattningen att med hänsyn till bland annat planeringsläget för Bällstabergsskolan föreslår samhällsbyggnadsförvaltningen att andra alternativ till lokalisering av friskola i första hand studeras. Upplåtelsemodell för lokaler, påverkan för lokalförsörjningen samt ekonomiska effekter bör också närmare utredas före ett ställningstagande. Samhällsbyggnadsnämndens yttrande Samhällsbyggnadsnämnden har den 16 oktober enligt underhandsuppgifter till kommunstaben beslutat avge yttrande enligt ett förslag från ordföranden i nämnden med följande lydelse: Ur samhällsbyggnadsnämndens synpunkt är det inget hinder för att lokalerna i Bällstabergsskolan hyrs av en privat hyresgäst i stället för en kommunal. I den mån vissa ytor ska samnyttjas av flera externa och/eller interna hyresgäster krävs avtal som reglerar ansvar, hyror m m. Det bör dock övervägas vilken inverkan friskola i Bällstaberg har på kommunens lokalresursplanering. Samhällsbyggnadsnämnden utgår från att lokalhyran är densamma oavsett hyresgäst men hur anslag för skoldriften inkl lokalkostnader sker är en fråga för kommunstyrelse respektive grundskolenämnd. 24 (58)

25 Forts. 184 Ett alternativ till Bällstabergsskolan som friskola kan vara annan skola som frigörs till samma tidpunkt som ansökan avser och att Schola Futura i stället erbjuds den. Mot beslutet i samhällsbyggnadsnämnden föreligger reservation från Maj Birgersson (kd). Kommunstabens synpunkter Remissyttrande från de tillfrågade nämnderna är allmänt tveksamma till att upplåta Bällstabergsskolan till friskoleverksamhet. Tydligast uttalar sig grundskolenämnden som föreslår att andra alternativ till lokalisering av friskola i stället studeras. Samhällsbyggnadsnämnden anger att det för dess del inte har någon betydelse till vem uthyrning sker förutsatt att nämnden får in samma lokalhyra. Förskolenämnden och fritidsnämnden tar inte tydlig ställning men fritidsnämnden påtalar ett antal frågeställningar som måste lösas vid en eventuell friskoleetablering i Bällstaberg. Mot bakgrund av remissyttrandena bedömer kommunstaben att det är olämpligt att upplåta Bällstabergsskolan till Schola Futura AB och att dess ansökan därför bör avslås. Däremot är det angeläget att på olika sätt skapa goda förutsättningar för friskoleetablering i Vallentuna. Detta kan t ex ske genom ett uppdrag till grundskolenämnden och samhällsbyggnadsnämnden att omgående undersöka andra möjliga alternativ till lokallösningar för Schola Futura AB eller andra intressenter. Dessutom bör regelverk för friskoleetableringar, samt policy för övertagande av kommunal verksamhet i alternativ form, utarbetas i enlighet med grundskolenämndens förslag. Kommunstaben konstaterar slutligen att samtliga nämnder som avses utnyttja Bällstabergsskolan har fått tillskott av medel i sina budgetramar fr o m 2002 för att klara den ökade hyreskostnaden. Därmed finns ingen anledning att tillskjuta ytterligare medel oavsett om Bällstabergsskolan skall upplåtas till friskoleverksamhet eller ej. Ärendets tidigare behandling Arbetsutskottet har den 25 oktober 159 beslutat i enlighet med kommunstabens förslag. 25 (58)

26 Forts. 184 Yrkanden vid kommunstyrelsen sammanträde Hans Strandin (s) yrkar avslag till punkt två och tre i arbetsutskottets förslag: 2. Grundskolenämnden och samhällsbyggnadsnämnden får i uppdrag att omgående undersöka andra möjligheter till lokallösningar för friskoleetablering i Vallentuna. 3. Grundskolenämnden och utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden får i uppdrag att snarast återkomma till kommunfullmäktige med förslag till regelverk för olika typer av friskoleetableringar för grundskola och gymnasieskola samt policy för start eller övertagande av kommunal verksamhet i alternativ form. Beslutsgång Ordförande ställer proposition på Hans Strandins yrkande och finner att kommunstyrelsen avslår det och beslutar i enlighet med arbetsutskottets förslag. Reservation Socialdemokraterna reserverar sig till förmån för eget yrkande. Handlingar i ärendet 1. Protokollsutdrag från Grundskolenämnden 81 Friställande av lokaler för friskolor i Vallentuna samt tillhörande tjänsteskrivelse 26 (58)

27 Former för Distansarbete och Mobilt arbete KS 185 Dnr Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige antar policy för distansarbete och mobilt arbete. Ärendet Kommunen står inför en helt ny rekryteringssituation nu och i synnerhet under de närmaste åren. Många medarbetare kommer att gå i pension. Den yngre arbetskraften är mer rörlig på arbetsmarknaden. Bristen på utbildad personal i vissa yrken är högst påtaglig. Kommunens förmåga att skapa attraktiva arbetsplatser med moderna arbetsformer, där de anställda ges möjligheter att påverka arbete och arbetstider, kommer att vara mycket avgörande för möjligheterna att rekrytera och behålla kompetent personal. En genomtänkt, skriftlig och väl förankrad policy för bl.a. distans- och mobilt arbete ger en formell grund för det praktiska arbetet med nya arbetsformer och större påverkansmöjligheter för de anställda. Kommunstyrelsens arbetsutskott har gett en arbetsgrupp uppdraget att ta fram ett förslag till policydokument för distansarbete och mobilt arbete. Arbetsgruppen - som också arbetat med lönebildningsfrågor - har bestått av fyra förvaltningschefer med personalchefen som sammankallande. Förslaget till policy har också diskuterats i hela förvaltningschefsgruppen. Vid samverkan i oktober med de fackliga organisationerna i den förvaltningsövergripande samverkansgruppen - ÖS, var parterna eniga om innehållet i policyn. Senaste utvecklingen Utveckling mot ett mobilt arbetssätt Arbetsgivarens definition på distansarbete är: Distansarbete är arbete som regelmässigt utförs i bostaden av en anställd en eller flera dagar per vecka/eller annan tidsperiod vid en ur arbetsmiljösynpunkt godtagbar hemarbetsplats utrustad med nödvändig telekommunikations- och PC-utrustning. Jämfört med intresset för två-tre år sedan, verkar inte intresset hos den enskilde nu vara så stort för att arbeta på distans i bostaden enligt den givna definitionen. 27 (58)

28 Forts. 185 Däremot innebär nya tekniska kommunikationslösningar, nya organisationsformer och ett ökat införande av projektet som arbetsform att fler arbetstagare kan ha och behöver ha ett rörligare arbetssätt. I stället för att tala om distansarbete enligt den givna definitionen talar man alltmer om mobilt arbete. Mobilt arbete är arbete, som utförs från en rörlig arbetsplats utanför den ordinarie. Arbetet är alltså inte bundet till en fast arbetsplats vid sidan om den ordinarie utan utförs - med ett välfungerande teknikstöd - på plats och tid, som är gynnsammast för, såväl kommuninvånare och övriga kunder/brukare, som för den inre organisationen. Inom vissa yrkesgrupper i kommunen förekommer redan arbetsformen sedan tidigare t.ex. bland lärare, inspektörer och biståndsbedömare. Tidigare projekt Inom Kommunledningskontoret IT-enheten har ett projekt genomförts under fyra månader våren I Projekt DistanZ - Mobilt arbete utomlands har IT-utvecklaren Robert Blom inom IT-enheten arbetat mobilt underhela sin arbetstid - under projekttiden reducerad till halvtid. Utom att Robert skött sina vanliga arbetsuppgifter har Robert under projekttiden särskilt arbetat med att ta fram och utvärdera säkra tekniska lösningar, som är lämpliga att användas generellt av politiker och anställda som behöver kommunicera med kommunens IT-system från bostaden eller annan plats utanför förvaltningsbyggnaderna. Kommunstyrelsen har tidigare genomfört ett ettårigt försök med distansarbete. Projektet, som avslutades hösten 1999, genomfördes tillsammans med socialnämnden inom enheten för äldre och funktionshindrade vid socialförvaltningen. Avsikten var att projektet skulle ge underlag för att ta fram en gemensam policy för distansarbete i kommunen. Eftersom projektet p.g.a. personalbyten inte kom igång på allvar var de viktigaste erfarenheterna de som erhölls inom arbetsmiljö- och teknikområdena och då inte minst kravet på lösningar för att uppnå en tillfredställande sekretessäkerhet. 28 (58)

29 Forts. 185 Ärendets tidigare behandling Arbetsutskottet har den 25 oktober 164 beslutat i enlighet med kommunstabens förslag. Beslutsgång Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med arbetsutskottets förslag. Handlingar i ärendet 1. Policy för distansarbete och mobiltarbete 29 (58)

30 Antagande av ny policy och nya riktlinjer för lönebildningen KS 186 Dnr Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige antar; 1. Lön - Policy i det Personalpolitiska programmet PPP (reviderad) 2. Policy för lönebildningen i Vallentuna kommun 3. Riktlinjer för arbetet med lönebildningen i Vallentuna kommun antas av kommunfullmäktige. Ärendet Med anledning av delvis ny inriktning och ändrade praktiska förutsättningar för lönebildningen har en arbetsgrupp från arbetsgivarsidan tagit fram ett förslag till nytt innehåll i de dokument som styr lönebildningen inom kommunen. De nya dokumenten, som förutsätts ersätta nuvarande, innebär en anpassning till bl.a. de centrala lönekollektivavtalens nya inriktning av lönebildningsprocessen. I arbetsgruppen har förvaltningscheferna Marianne Afzelius, Bo Weiåker, Olle Wallin och Roland Beijer ingått. Personalchef Ulf Berglund har varit sammankallande. Gruppens förslag har också diskuterats av samtliga förvaltningschefer. Vid mötena i maj och augusti med den förvaltningsövergripande samverkansgruppen - ÖS har arbetsgivaren informerat personalorganisationerna om det pågående arbetet. Vid samverkan med de fackliga organisationerna i ÖS i oktober blev parterna- efter några smärre ändringar/förtydliganden - eniga om innehållet i arbetsgivarens slutliga förslag. Ärendets tidigare behandling Arbetsutskottet har den 25 oktober 165 beslutat i enlighet med kommunstabens förslag. Beslutsgång Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med arbetsutskottets förslag. Handlingar i ärendet 1. Lön - Policy i det Personalpolitiska programmet - PPP. 2. Policy för lönebildningen i Vallentuna kommun 3. Riktlinjer för arbetet med lönebildningen i Vallentuna kommun 30 (58)

31 Avskrivning av hyresfordran KS 187 Dnr Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige beslutar att avskriva hyresfordringen på kronor. Ärendet Ackumulerade hyresfordringar för bostäder och lokaler under perioden uppgår till kronor kronor och bör avskrivas. Beslut om avskrivning är en bokföringsmässig åtgärd och innebär att kommunen överlämnar avskrivna ärenden till Inkassobevakning AB i Göteborg för fortsatt bevakning av kommunens hyresfordran. Fordringarna har sammanställts i förteckningar med 3 st objekt överstigande ett halvt basbelopp, summa kronor samt 2 st objekt överstigande ett basbelopp, summa kronor, summa kronor. Samhällsbyggnadsnämnden förslag Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att avskriva hyresfordringar på kronor. Ärendets tidigare behandling Arbetsutskottet har den 25 oktober 168 beslutat i enlighet med samhällsbyggnadsnämnden förslag. Beslutsgång Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med arbetsutskottets förslag. 31 (58)

32 Försäljning av kommunens bostadsrättslägenheter KS 188 Dnr Beslut Kommunstyrelsen återremitterar ärendet till samhällsbyggnadsnämnden för att kommunstyrelsen ska få en precisering av relationen försäljning av kommunens bostadsrättslägenheter till sociala lägenheter Samhällsbyggnadsnämnden bör också precisera vilken typ av lägenheter som skall säljas ut. Samhällsbyggnadsnämnden ges i uppdrag att redogöra för hur man behandlar av socialnämnden beviljade förturer. Ärendet Kommunfullmäktige gav den 19 juni 2000 samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att första halvåret 2001 föreslå kommunfullmäktige en strategi för en successiv försäljning av kommunens bostadsrättsinnehav. Samhällsbyggnadsnämndens förslag Samhällsbyggnadsnämnden har den 18 september 2001 beslutat föreslå kommunfullmäktige godkänna ett av samhällsbyggnadsförvaltningen upprättat förslag till successiv avveckling av kommunens bostadsrättsinnehav. I samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse ges en beskrivning av situationen, bl a vad gäller kommunens bostadsrättsinnehav, kommunens särskilda ansvar för bostadsförsörjningen, behovet av lägenheter för förturer och socialnämndens behov av sociala lägenheter. Sammanfattningsvis konstateras att ett visst bostadsrättsinnehav är den enda realistiska möjligheten att klara de sistnämnda specifika bostadsbehoven. Kommunstabens synpunkter Kommunstaben konstaterar att samhällsbyggnadsförvaltningen anser att en minskning av antalet bostadsrättslägenheter bedöms kunna ske utan oacceptabla effekter avseende tillgång på lägenheter för det sociala bostadsbehovet. Någon direkt strategi för en sådan avveckling anges dock inte, vare sig vad avser volym, tidsaspekt eller tillvägagångssätt. Dock avses avvecklingen gälla lägenheter som genom sin storlek eller hyra normalt inte efterfrågas för de sociala bostadsbehoven. Det innebär - enligt kommunstabens uppfattning att det avser de bostadsrätter som i praktiken kommer att inbringa relativt måttliga intäkter vid en försäljning. Vidare förutsätter avvecklingen en ökad styrning av ledigblivna lägenheter till förturer och sociala lägenheter. Hur de berörda 32 (58)

33 Forts. 188 bostadsrättsföreningarna ser på en sådan åtgärd berörs inte i samhällsbyggnadsförvaltningens skrivelse. Enligt kommunstabens uppfattning är det troligt att i varje fall föreningarna där kommunen har en större andel av bostadsrätterna ställer sig negativa till en sådan utveckling. Sammanfattningsvis anser kommunstaben att samhällsbyggnadsnämndens förslag inte innehåller någon egentlig strategi för hur en avveckling av kommunens bostadsrättsinnehav ska gå till. Kommunfullmäktige kan naturligtvis acceptera resonemanget om behovet av förturer och sociala bostäder. Eftersom en avveckling troligen ändå måste ske under en längre tidsperiod borde det under denna tid finnas möjligheter att söka lösning på de aktuella bostadsbehoven, t ex genom sådana överenskommelser med övriga hyresvärdar i kommunen som samhällsbyggnadsförvaltningen anger. Mot denna bakgrund borde en målsättning om takten i avvecklingen anges och möjligen även en nivå på försäljningspris i förhållande till en genomförd värdering då nuvarande hyresgäster erbjuds att förvärva bostadsrätten. För att de boende skall kunna finansiera ett köp av sin bostadsrätt borde kanske också en finansieringslösning med en eller flera lokala banker förhandlas fram. Ett samråd med de berörda bostadsrättsföreningarna förutsätts ske i samband med försäljningen av bostäderna. Kommunstabens förslag 1. Kommunfullmäktige uppdrar åt Samhällsbyggnadsnämnden att genomföra en successiv avveckling av kommunens bostadsrättsinnehav varvid skälig hänsyn skall tas till behovet av förturer och sociala bostäder. 2. Målsättningen skall vara en minskning av kommunens bostadsrättsinnehav med minst tio procent årligen under kommande treårsperiod. 3. Vakantblivna lägenheter skall säljas till marknadsmässigt pris medan boende i de lägenheter, som avses avvecklas, får erbjudas förvärv till rabatterat pris. 4. Vid avvecklingen skall erforderligt samråd ske med de berörda bostadsrättsföreningarna. 33 (58)