Isabergsområdet, Stiftelsen Isabergstoppen Dagvattenutredning till detaljplan

Transkript

1 Isabergsområdet, Stiftelsen Isabergstoppen

2 Beställare: Konsult: Handläggare: Stiftelsen Isabergstoppen Hestra Norconsult AB Box Göteborg Emma Nilsson Keskitalo Uppdragsnr: Filnamn och sökväg: Kvalitetsgranskad av: Tryck: n:\102\14\ \0-mapp\beskrivningar utredningar pm\utredningar - pm\dagvattenutredning isabergstoppen.doc Åsa Malmäng Pohl Norconsult AB

3 3 (24) Sammanfattning Stiftelsen Isabergstoppen har givit Norconsult AB i uppdrag att utreda system för dagvattenhantering inom det område som omfattas av utredningsområdet för Isabergstoppen, strax sydöst om Hestra. Området omfattas idag av en skidanläggning med 10 nedfarter, stugby, campingplats och en scoutgård. Området, som omfattar en yta om ca 150 ha, gränsar till Ettö naturreservat och Natura område. För att säkerställa dagvattenhanteringen inom detaljplaneområdet har olika åtgärder i form av svackdiken och en dagvattendamm som inkluderar oljeavskiljning föreslagits för områdets olika delar.

4 4 (24)

5 5 (24) Innehållsförteckning 1 Orientering Befintliga dagvattenförhållanden Föreslagen dagvattenhantering Dimensioneringsförutsättningar System för omhändertagande och avledning av dagvatten Rening av dagvatten Svackdike Dagvattendamm Beräkning av föroreningsmängder Bilagor Bilaga 1. Bilaga 2. Befintliga dagvattenförhållanden Föreslagen dagvattenhantering

6 6 (24)

7 7 (24) 1 Orientering Stiftelsen Isabergstoppen har givit Norconsult AB i uppdrag att utreda system för dagvattenhantering inom det område som omfattas av utredningsområdet för Isabergstoppen, strax sydöst om Hestra. Området, som omfattar en yta om ca 150 ha, gränsar till Ettö naturreservat och Natura 2000-område. Algustorpasjön är också utpekad som ett värdefullt fiskevatten av länsstyrelsen. Av figur 1 framgår utredningsområdets läge, strax sydväst om Hestra. Utredningen syftar till att klarlägga befintliga förhållanden inom området och att föreslå hur dagvattenhanteringen kan ske inom utredningsområdet. Figur 1. Rödmarkeringen visar ungefärligt läge för utredningsområdet Norconsult AB har ej tagit del av någon geoteknisk eller hydrogeologisk utredning. Bedömning av möjligheter till infiltration har därför enbart baserats på jordartskarta samt iakttagelser i fält.

8 8 (24) Inom utredningsområdet finns bland annat en skidanläggning med 10 nedfarter, husvagnscamping, samt en stugby, se figur 2 och 3. Figur 2. Flygfoto över området Figur 3. Pistkarta över området

9 9 (24) För att verksamheten ska vara mindre väder- och säsongsberoende och för att utöka skidsäsongen till hela året planerar Isabergsstiftelsen att bygga in en ski dome och en skidtunnel. Det planeras även att uppföras en servicebyggnad samt en parkering norr om väg 26, se figur 4 och 5. Figur 4. Planerad ski dome och skidtunnel i plan Figur 5. Skiss över planerad ski dome och skidtunnel

10 10 (24)

11 11 (24) 2 Befintliga dagvattenförhållanden För att erhålla en så god uppfattning som möjligt av befintliga förhållanden har kartmaterial, som tillhandahållits av stiftelsen Isabergstoppen, kompletterats med en översiktlig inventering i fält. Vid inventeringen har avrinningsområden, befintliga diken samt lågpunkter m.m. studerats särskilt. Befintliga förhållanden beskrivs nedan och illustreras i bilaga 1. För beräkning av befintliga flöden har området delats in i fem geografiska delar; se figur 6. Område Syd, Mitt och Väst utgörs av kuperad skogsmark. Område Nord mitt utgörs av kuperad skogsmark och skidanläggning och område Nordost utgörs av kuperad skogsmark och omfattar längdskidspår samt stugby. Dagvattensystemet bedöms inte i någon större omfattning belastas av ytor utanför utredningsområdet. Nord mitt Nordost Väst Mitt Syd Figur 6. Kartan visar hur utredningsområdet har delats upp i fem delområden

12 12 (24) Dagvattenavrinning från område Nord och Väst, nedanför skidbacken och campingen sker idag över naturmark via en bäck till recipienten Algustorpasjön, se figur 7. Figur 7. Bäck i områdets östra del Bäcken kommer uppifrån och meandrar sig ned till en större trumma under väg 26, därefter sker utloppet i Algustorpasjön, se figur 8. Figur 8. Trumma från bäcken i öster, under väg 26

13 13 (24) Från campingens pumpstation finns ett bräddavlopp till en mindre trumma under vägen, i anslutning till gångtunnel, se figur 9. Figur 9. Trumma från campingens bräddavlopp Bräddledningen mynnar i Algustorpasjön under vattenytan, se figur 10. Figur 10. Utlopp bräddavlopp i Algustorpasjön

14 14 (24) Dagvattenavrinning från område Mitt och Syd, nedanför skidbacken sker idag över naturmark via två trummor och bäckar till recipienten Algustorpasjön, se figur Figur 11. Utlopp från södra delen av avrinningsområde mitt, mot dike och trumma under väg 26 Figur 12. Utlopp från den södra trumma, med dimension 800 mm, under väg 26

15 15 (24) Beräkningar har utförts för dimensionerande regn med återkomsttiden 10 år. Varaktigheten har antagits till 10 min, vilket bedöms vara dimensionerande rinntid efter exploatering. Den regionala parametern Z, som anger regnets intensitet, har antagits till 24. Detta ger en dimensionerande regnintensitet på 238 l/s, ha. Avrinningskoefficienter för respektive yta har uppskattats och beräkningsresultaten presenteras i tabell 1. För området har följande avrinningskoefficienter antagits: Skogsmark: 0,1 Parkering: 0,18 Blandad skogsmark och grässlänter: 0,15 Grässlänter: 0,2 Blandat skogsmark och vägnät: 0,3 Tabell 1. Befintligt flöde från utredningsområdet Area Avrinnings- Reducerad Befintligt flöde Delområde (ha) koefficient area (ha) (l/s) Nordost 8,1 0,2 1,6 384 Nord mitt 47,2 0,18 8, Väst 32,6 0,3 27, Mitt 32,6 0,18 5, Syd 28,4 0,15 4, Totalt 149 0,32 47,

16 16 (24)

17 17 (24) 3 Föreslagen dagvattenhantering Vid exploatering ökar vanligen andelen hårdgjorda ytor, vilket får till följd att ytavrinningen ökar p.g.a. minskade infiltrationsmöjligheter. För att tillse att flödet från utredningsområdet inte ökar, samt minimera risken för översvämningar, föreslås utjämning av dagvattenvolymer. Föreslaget system för dagvattenhantering redovisas nedan, samt framgår av bilaga 2. Algustorpasjön är utpekad som ett värdefullt fiskevatten av länsstyrelsen. Länsstyrelsen har också i ett yttrande från 2009, pekat på vikten av att minimera grumlingspåverkan i sjön, varför utsläpp till sjön bör reduceras i möjligaste mån. Inom utredningsområdet förväntas ökad trafik, vilket medför att föroreningsbelastningen kan förändras. En ny parkeringsyta samt infart föreslås anläggas, vilken bör förses med oljeavskiljare och ytterligare rening. Val av material i området bör ägnas stor omsorg så att mängden föroreningar som kan spridas med dagvattnet minimeras. 3.1 Dimensioneringsförutsättningar Vid dimensionering av utjämningsvolymer har framtida flöde beräknats, på samma sätt som för befintligt flöde, regn med 10 års återkomsttid och en varaktighet på 10 min. I tabell 2 presenteras förväntat flöde efter exploatering. Tabell 2. Beräknat flöde efter exploatering Area Avrinnings- Reducerad Delområde (ha) koefficient area (ha) Framtida flöde (l/s) Nordost 8,1 0,2 1,6 384 Nord mitt 47,2 0,2 9, Väst 32,6 0,3 27, Mitt 32,6 0, Syd 28,4 0,15 4, Totalt 149 0,36 52, Flödet efter exploatering beräknas således öka med 1245 l/s, varav 445 l/s härrör från nya parkeringsytor.

18 18 (24) Dagvatten från parkeringsytor och vägar är förorenat med bland annat oljerester vilket bör avskiljas och fördröjas, medan dagvattnet från skidtunnlarna och övriga ytor kan renas och fördröjas i svackdike innan det avleds till recipient. Dagvattnet från parkeringsytan föreslås oljeavskiljas, renas och fördröjs i en eller två nya dagvattendammar med våtmark öster respektive väster om parkeringen, innan det via den befintliga bäcken och trumman leds ut till recipienten Algustorpasjön. 3.2 System för omhändertagande och avledning av dagvatten Dagvattnet inom området bör omhändertas lokalt inom utredningsområdet. I det här fallet innebär att recipienten, Algustorpasjön, inte skall belastas med större mängder dagvatten eller föroreningar från utredningsområdet än idag. Det är viktigt att höjdsättningen i de nya delarna av området ägnas stor omsorg. Genom att aktivt arbeta med att reducera andelen hårdgjorda ytor reduceras mängden dagvatten som bör omhändertas Rening av dagvatten Dagvatten från parkeringsytor och vägar kan innehålla spår av olja och partiklar och bör därför i så stor utsträckning som möjligt oljeavskiljas, innan det når recipienten. Parkeringsytan och campingplatsen är att betrakta som ytor som kan tillföra dagvattnet en ökad andel föroreningar. Dagvatten från dessa ytor bör oljeavskiljas före vidare avledning. Antingen kan oljeavskiljning integreras i dammen eller utföras med en separat oljeavskiljare av klass I enligt SS EN

19 19 (24) Svackdike Längs den nya ski domen och skidtunneln föreslås anläggande av svackdiken för att fördröja dagvattnet. Med svackdike avses ett brett vegetationsklätt dike med svag släntlutning, se figur 13. Längs ski domen bör dikena studeras mer i detalj med avseende på lutning och eventuella erforderliga åtgärder. Dikena är beklädda med vattentåligt gräs och karaktäriseras av en stor bredd och en svag längsgående lutning. Svackdiken bör minst ha en släntlutning på 1:3 med hänsyn till skötsel samt lekande barn. Fördelen med svackdiken är att dagvattnet renas till viss del och att det är ett trevligt inslag med kombinationen vatten och grönyta i området. En nackdel är att de är relativt ytkrävande. För att bibehålla sin hydrauliska funktion och sin förmåga att ta hand om föroreningar krävs även viss skötsel i form av gräsklippning etc. Figur 13. Svackdike (Ref. Peter Stahre) Dagvattendamm Vid parkeringen föreslås anläggande av en alternativt två dagvattendammar, beroende på kommande höjdsättning. Dammen/dammarna föreslås dimensioneras för ett regn med återkomsttiden 10 år. Beroende på dammens utgående flöde varierar den dimensionerande varaktigheten. Dimensioneringsdata för dagvattendammen framgår av tabell 3.

20 20 (24) Tabell 3. Dimensioneringsdata dagvattendamm Avrinningsytor till Effektiv yta Ingående flöde dammen (ha) (l/s) (ha) Utgående flöde (l/s) 2,2 1, Dammen föreslås anläggas med en regleringsvolym och en våt volym, se figur 14, för att säkerställa erforderlig uppehållstid. Dammen utformas med en tät botten för att kontrollera infiltration av föroreningar och den våta volymen. Föreslagen utformning innebär att dagvattendammen alltid har en synlig vattenyta. Regleringsvolymen utnyttjas normalt sett inte förrän tillflöde till dammen sker. Förhållandet mellan ingående och utgående dagvattenflöde avgör storleken på dammens regleringsvolym. Reningseffekten i dammen bestäms av kvoten mellan våtvolymen och regleringsvolymen. En större kvot ger bättre reningseffekt än en mindre. Släntlutningen har ansatts till 1:3, men föreslås fastställas först i senare skede, med hänsyn till geotekniska förhållanden samt säkerhetsaspekter. Dammen föreslås mynna i en våtmark för ytterligare reningseffekt, före avledning till befintlig bäck. 1: Figur 14. Visualisering av regleringsvolym och våtvolym i dammen Dimensionering av regleringsvolym är utförd enligt Svenskt Vattens publikation P90. Dimensionering av våtvolym för att erhålla god reningseffekt i dammen är utförd enligt Vägverkets publikation 1998:009 Rening av vägdagvatten. Dimensioneringsresultat framgår av tabell 4. Uppehållstiden i dammen blir ca 24 timmar, med hänsyn till önskad reningseffekt. Tabell 4. Resultat från dimensionering av dagvattendammen Regleringsvolym, V r (m 3 ) Våt volym V b (m 3 ) Total djup V r +V b (m) Area vattenyta (m 2 ) Area yttermått* (m 2 ) , x50 * Area yttermått är uppskattad eftersom den beror på inkommande ledningsnivå och önskad släntlutning

21 21 (24) Beräkning av föroreningsmängder Föroreningar i dagvatten från verksamhetsområden härrör i huvudsak från bilavgaser, läckage/spill från fordon, erosion av däck och vägbana etc. Även föroreningar från atmosfäriskt nedfall tillhör en av de större föroreningskällorna. Föroreningsmängder har beräknats som den totala årsnederbörden multiplicerad med schablonvärden för dagvattnets innehåll av föroreningar (Malmqvist m.fl. Dagvattnets sammanställning, VA-FORSK rapport ). Vid beräkning av de föroreningsmängder som uppkommer i dagvattnet från aktuellt utredningsområdet har följande förutsättningar använts: - Specifika föroreningshalter (schablonvärden) i dagvatten framgår av tabell 5. - Årsnederbörd i Gislaved, 800 mm (Normal Källa: Väder och Vatten, SMHI, 2009) - Area bebyggelse d.v.s. tunnel, byggnader, parkering och vägar ca 7,3 ha. - Avrinningskoefficienter: före utbyggnad 0,32, respektive efter utbyggnad 0,36. Uppskattade reningseffekter i diken och i damm framgår av tabell 6. Dock är reningseffekten årstidsberoende. Högst reningseffekt uppnås under den varmare årstiden, då växtligheten är stor. För det aktuella projektet är däremot verksamheten störst under vinterhalvåret, då hela anläggningen är i drift. Tabell 5. Schablonmässiga föroreningshalter i dagvatten Ämne Naturmark skog Verksamhetsområde parkering Kväve, N 0,75 mg/l 1,1 mg/l Fosfor, P 0,035 mg/l 0,1 mg/l Bly, Pb 6 ug/l 30 ug/l Kadmium, Cd 0,2 ug/l 0,45 ug/l Olja 0,1 mg/l 0,8 mg/l Källa: Stormtac (

22 22 (24) Tabell 6. Schablonvärden för reduktion av föroreningar i dammar och svackdiken Ämne Dammar Svackdiken Suspenderat material % 75 % Kväve, N 5-30 % 40 % Fosfor, P % 35 % Bly, Pb % 40 % Kadmium, Cd % 30 % Källa: Vägdagvatten råd och rekommendationer för val av miljöåtgärder Vägverket publikation 2004:195. Föroreningsreduktion längs ett dike har visat sig bli effektivast om diket är minst m långt. För beräkning av föroreningsmängder har antagits en maximal reduktion eftersom dikena i utredningsområdet kommer att vara upp till 500 m. Mängden beräknade föroreningar för befintliga förhållanden, efter exploatering och efter föreslagen rening framgår av tabell 7. På grund av osäkerhetsfaktorer i indata bör beräknad föroreningstransport och halt i dagvattnet ses som storleksordningar och inte absoluta värden. Tabell 7. Resultat från schablon beräkning av föroreningsmängder från området Ämne Före exploatering Efter diken/damm Differens efter expl. och efter reningsåtgärder Kväve (kg/år) ,1-239 Fosfor (kg/år) 13 3,1-9,9 Bly (kg/år) 2,23 0,75-1,48 Kadmium (kg/år) 0,07 0,17 +0,16 Olja (kg/år) 37,2 13,3-24 Av föroreningsberäkningarna framgår att kadmiumhalterna bedöms öka från det nya verksamhetsområdet i Isaberg, jämfört med mängderna innan området byggs ut. Mängderna bedöms dock vara relativt små. Parkeringsytan kommer troligtvis användas mer vintertid och då kommer inga kraftiga vår- eller höstregn påverka. En mer noggrann beräkning skulle kunna göras med mer detaljerad information för att visa på eventuell mindre påverkan än medelvärden.

23 23 (24) Slutsats Dagvattnet från utredningsområdet föreslås tas om hand i svackdiken och dagvattendamm, innan det leds till recipienten Algustorpasjön. På så vis erhålls såväl fördröjning som rening av dagvattnet. Föroreningsmängderna från det nya verksamhetsområdet i Isaberg bedöms i stort minska, jämfört med mängderna innan området byggs ut, förutsatt att föreslagen dagvattenhantering implementeras. Kadmiumhalterna i området bedöms emellertid öka. Mängderna bedöms dock vara relativt små. Norconsult AB Mark och Vatten Emma Nilsson Keskitalo emma.n.keskitalo@norconsult.com Åsa Malmäng Pohl asa.malmang@norconsult.com

24 Norconsult AB Theres Svensson gata 11 Box 8774, Göteborg , fax