Bild 9. Bäckravinens början. Det finns inga kända klassade naturvärden i bäckravinen men den kan ändå bedömas ha ett visst naturvärde.

Transkript

1 Bild 9. Bäckravinens början. Det finns inga kända klassade naturvärden i bäckravinen men den kan ändå bedömas ha ett visst naturvärde. 36

2 Bild 10. Bäckravinen Vid lågpunkten på östra sidan av väg 73 finns en anlagd damm/ våtmark se karta 3 (sid. 15). 4.8 Kulturmiljö Miljön inom Haninge kommun utgörs av ett rikt kulturlandskap med många fornlämningar eller kulturhistoriskt värdefulla lämningar. I nära anslutning till den plats där trafikplats Vega är tänkt att ligga finns flera kulturhistoriska lämningar, se karta 8. 37

3 Karta 8. Fornlämningar och kulturhistoriskt värdefulla miljöer inom utredningsområdet (från MKB Vägutredning) 4.9 Vatten Nybyggnaden av trafikplats Vega kommer att ligga inom Drevvikens avrinningsområde med Drevviken som slutlig mottagare av dagvatten. Drevviken är den största sjön i Tyresåns vattensystem, vilket i sin tur är södra Stockholms största vattendrag. Slutlig recipient som mottar vatten från systemet är Kalvfjärden i Östersjön. Drevviken är en mycket näringsrik sjö med förekomst av blågrönalger med algblomningar sommartid. Metallhalterna i bottenskiktet är låga på de flesta ställen. Badvattnet är av varierande och relativt låg kvalitet. I första hand torde detta bero på gamla utsläpp samt i dag orenade utsläpp av dagvatten, eventuellt i kombination med varierande kvalitet på lösningar med enskilda avlopp i fastigheter runt sjön. Inom området för uppförande av trafikplats Vega finns ingen större grundvattentäkt och inte heller något skyddsområde för vatten. Även om det 38

4 finns brunnar i området är det mycket få och på ett avstånd av minst 300 meter från den planerade trafikplatsen. 39

5 5 Miljöeffekter och miljökonsekvenser Med miljöeffekt avses här en förändring av miljökvaliteten som kan mätas eller registreras. Sådana effekter kan vara direkta eller indirekta. Med indirekta effekter menas effekter till följd av ett projekts direkta effekter eller genom de möjligheter som projektet ger, exempelvis förändrade trafikflöden eller bebyggelseutveckling. Med miljökonsekvens avses en bedömning av effekternas betydelse för olika miljöintressen, exempelvis vad trafikbuller innebär för boendemiljö och människors hälsa. En konsekvens skall beskrivas i MKB:n liksom värderas till storlek och betydelse. En konsekvens kan vara både negativ och positiv. Miljökonsekvenser kan graderas enligt följande: Stora konsekvenser Betydande påverkan på exempelvis vatten, luft, naturmiljö, kulturmiljö, bebyggd miljö etc. Måttliga konsekvenser Begränsad påverkan på exempelvis vatten, luft, naturmiljö, kulturmiljö, bebyggd miljö etc. Små konsekvenser Liten påverkan på exempelvis vatten, luft, naturmiljö, kulturmiljö, bebyggd miljö etc. Obetydliga konsekvenser Ingen eller marginell påverkan på exempelvis vatten, luft, naturmiljö, kulturmiljö, bebyggd miljö etc. Vid bedömningen av miljökonsekvenserna görs en jämförelse med det så kallade nollalternativet. Nollalternativet används som referensalternativ för att bedöma effekter och konsekvenser av en ombyggnad eller nybyggnad. I nollalternativet görs ingen ombyggnad eller nybyggnad. I nollalternativet ingår att normala drift- och underhållsåtgärder vidtas för befintlig väg. 5.1 Buller Nuvarande buller kring väg 73 motsvarar i stort sett det som anges för nollalternativet. Någon särskild bullerspridning för nuläge redovisas därför inte. Resultaten framgår av bifogade bullerkartor. Ljudnivån redovisas med stadsdelarna Vega och Norrby gärde byggda för såväl nollalternativ som för byggd trafikplats, med och utan bullerskyddsskärmar, se bullerkartor 2 till Nollalternativet Runt blivande trafikplats Vega finns i dag ett flertal bostäder med ekvivalent ljudnivå överstigande 55 dba, se bullerkarta dba är samhällets långsiktiga mål för den högst acceptabla ekvivalenta ljudnivån utomhus vid bostäder och fritidshus. 40

6 Bullerkarta 2. Nollalternativ (Bullerutredning TPL Vega, Structor, 2012) 41

7 Väster om blivande trafikplats Vega vid Hallstens väg ligger bostäderna lägre än väg 73. Här passerar väg 73 Nynäsvägen på en bro. Vid Dicksons väg ligger bostäderna i stället över vägen på en kulle. Detta område skyddas i dag av en bullervall. Öster om vägen påverkas bostäder utmed Spärrvägen och Vegavägen. Även här ligger väg 73 högre än bostäderna. På Norrby gärde är ljudnivån hög, men vid bostäderna utmed Smultronvägen är den lägre än 55 dba. Se karta 3 (sid. 15) för namn på vägar. Nollalternativet innebär att det befintliga vägsystemet behålls så som det ser ut i dag och endast normala drift- och underhållsåtgärder genomförs samt att stadsdelarna Vega och Norrby gärde byggs. Vid ett nollalternativ kommer den generella trafikökningen medföra att ljudnivån på sikt schablonmässigt ökar med 1 db jämfört med dagens nivå, vilket är försumbart. Konsekvensen är alltså obetydlig Arbetsplaneförslaget Ny trafikplats Vega Exploateringen medför att trafiken på väg 73 ökar och därmed även trafikbullret. En viss trafik styrs bort från Nynäsvägen och Torfastleden, vilket är positivt för bullerspridningen. Den dominerande bullerkällan är dock väg 73. Den nya cirkulationsplatsen är tänkt att ligga på bro över väg 73 där av- och påfartsramperna ansluter till cirkulationen. Ramperna är uppbyggda på bank. Detta gör att trafikbullret från väg 73 i viss mån skärmas, se figur 4. Trafikökningen gör dock schablonmässigt att ljudnivån norr om trafikplatsen ökar med 1 db jämfört med nollalternativet. Söder om trafikplatsen är ökningen 0 db, se bullerkarta 3. Konsekvensen är alltså obetydlig. 42

8 Figur 4. Förslag till utformning av trafikplats Vega - Vy mot norr från Torfastleden. 43

9 Bullerkarta 3. Trafikplats Vega byggd Inga nya bullerskydd (Bullerutredning TPL Vega, Structor, 2012) Förslag till åtgärder Ljudnivåökningen mellan nollalternativet och arbetsplaneförslaget är alltså marginell. Även om ljudnivåökningen är marginell innebär anläggandet av trafikplatsen att bullerskyddsåtgärder ska vidtas. Detta då det rör sig om väsentlig ombyggnad. Med väsentlig ombyggnad avses, enligt Tidigare Vägverkets publikation 2001:88 Bullerskyddsåtgärder allmänna råd för Vägverket, sådana åtgärder som är så omfattande att det åtminstone är fråga om omläggning av väg i delvis ny sträckning, det vill säga fråga om väsentliga justeringar av vägen i plan eller profil. Bullerskydd föreslås utmed de två ramperna norr om trafikplatsen som skydd för bostäderna vid Hallstens väg, Spärrvägen och Vegavägen. Öster om väg 73 föreslås skärmen vara 2,5 m hög, och väster om 2 m hög. Se bullerkarta 4. Som skydd för bostäderna utmed Dicksons väg föreslås att den befintliga vallen utökas med en ca 4 m hög bullerskyddsskärm. En 2,5 m hög skärm dras även längs bron över järnvägen. Se bullerkarta 4. Även dränerande, så kallad tyst, asfalt har utretts. Beroende på kvalitet kan en sådan asfalt reducera buller med cirka 2 till 8 dba. Då dränerande asfalt inte ensam ger tillräcklig effekt för att minska den ekvivalenta ljudnivån vid kringliggande bostäder till 55 har det inte bedömts som en framkomlig lösning för bullerfrågan vid trafikplats Vega. En enklare typ av dränerade asfalt, som ger 1-3 db ljudreduktion, skulle kunna vara intressant som komplement tillsammans med bullerskyddsskärmar. De föreslagna skärmarna är inte tillräckligt för att nå 55 dba ekvivalent ljudnivå vid bostäder. Detta främst för att bebyggelsen ligger högre än väg 73 och därmed krävs mycket höga bullerskärmar för att målet ska klaras. Där 55 dba inte nås med bullerskärmar och där bullernivån inomhus även överskrider 30 dba föreslås att byggnadernas fönster ses över så att innomhusnivån inte överstiger 30 dba ekvivalent ljudnivå. Det är det mål som fastställts av Riksdagen. Översynen innebär att fönstren ska ha fullgod tätning och eventuellt förses med tillsatsruta. Även uteluftsdon byts ut mot sådana av ljuddämpande typ. Där bullernivån inomhus inte överstiger 30 dba föreslås inga ytterligare åtgärder. Bostäder bör även ha tillgång till en uteplats med högst 55 dba ekvivalent ljudnivå. 44