Väg- och trafikfrågor vid planering för ASTA

Transkript

1 Dokument nummer Sida/Sidor 1/3 Väg- och trafikfrågor vid planering för ASTA En anläggning av ASTA kräver en koppling till det allmänna vägnätet. Anläggningen har också en övergripande påverkan på transportsystemet samt påverkas av detsamma. Vägverket ansvarar för det statliga allmänna vägnätet där väg 180 ingår. Förutom att ställa krav på hur vägar projekteras och planeras har också Vägverket ett så kallat sektorsansvar för transportsystemet. Det innebär att Vägverket strävar efter att påverka samhällsplaneringen redan i tidiga skeden med avseende på frågor som påverkar miljö, trafiksäkerhet och hälsa. Anslutning av enskild väg till allmän väg En anslutning av väg från området där ASTA planeras innebär anslutning av en enskild väg till allmän väg 180 där Vägverket är väghållare. Planeringsprocessen för anslutningen är beroende av om ny mark tas i anspråk för allmän väg samt vilket lagutrymme som är styrande. Om ny mark kommer att tas i anspråk som vägområde för allmän väg där Vägverket är väghållare krävs en process med förstudie, arbetsplan och bygghandling enligt Väglagen. Om ny mark inte tas i anspråk för den allmänna vägen krävs tillstånd för ny anslutning enligt Väglagen. Plan och bygglagen reglerar kommunernas planering av mark- och vattenområden. När bebyggelse berörs, krävs planer enligt PBL. Vägar kan inte byggas ut i strid mot de kommunala planer som berörs. När staten är väghållare inom ett detaljplanelagt område gäller både väglagen och plan- och bygglagen, enligt 23 väglagen. Frågan om ny mark behöver tas i anspråk för allmän väg är beroende av hur korsningen mellan den enskilda vägen och väg 180 utformas. En utformning med vänstersvängfält på väg 180 kräver sannolikt att ny mark tas i anspråk för väg 180. Planeringsprocessen enligt väglagen Planeringsprocessen enligt väglagen innebär att en förstudie, arbetsplan och bygghandling ska tas fram. Skedet med vägutredning bedöms inte vara aktuellt för detta objekt. Planeringsprocessen beskrivs utförligt i bilaga 1 till detta PM. Tillstånd för ny anslutning enligt väglagen En enskild väg får enligt väglagen 39 inte anslutas till allmän väg utan tillstånd. Det är väghållningsmyndigheten, i detta fall Vägverket, som utfärdar tillståndet. Är den enskilda vägen redovisad i detaljplan, genom ett släpp i utfartsförbudet, krävs dock inget tillstånd från väglagen.

2 2/3 Sektorsfrågor Läget för en anslutning måste uppfylla krav för god trafiksäkerhet. Detta hanteras i planeringsprocessen eller i tillståndsarbetet för anslutning. Anläggningens lokalisering utanför tätorten innebär att resor till största del kommer at ske med bil. Vägverket arbetar för att minska transportarbetets miljöpåverkan och i detta fall när lokaliseringen är svår att påverka finns det andra frågor som kan förbättra situationen. Ett samråd angående kollektivtrafikförsörjning av området bör genomföras för att utreda förutsättningar för en trafikering av anläggningen. Detta hanteras rimligen inom ramen för en förstudie. Med en lokalisering av anläggningen enligt skiss daterad kommer vägbana för landsvägssträckan nära Rastplats Nävraspång. Frågan om buller och störning av rastplatsen behöver beaktas och det motsatta med insyn från rastplatsen mot anläggningen. Vägverket bevakar frågor om hur omgivande bebyggelse och verksamheter kan störa och dra trafikanternas uppmärksamhet från vägen de färdas på. ASTA kan innebära störande/förvirrande belysning ut mot vägtrafik på väg 180. Samråd och bedömning Som underlag för detta PM har ett samråd genomförts med en av Vägverkets samhällsplanerare, Christina Gustafsson. Det är troligt att det kommer att krävas ett vänstersvängfält på väg 180 för att möta Vägverkets krav på trafiksäkerhet och framkomlighet. Det innebär i sin tur en planeringsprocess med förstudie, arbetsplan och bygghandling. Det kommer inte vara aktuellt att anlägga en cirkulationsplats på väg 180. Det är rimligt att en anläggning som ASTA får en trafiksäker anslutning, även om trafikflödenas storlek inte visar sig kräva vänstersvängfält. Med tanke på att anläggningens storlek och utveckling är svår att avgöra i dagsläget bör anslutningen rymma framtida ökning av trafikflöden med god marginal. Vägverkets handläggning och fortsatt arbete Om det blir aktuellt med en planeringsprocess enligt väglagen kommer det krävas handläggning av Vägverket. Det normala handläggningsförfarandet i ett ärende av denna art är att en projektledare tillsätts men att arbetet i övrigt drivs framåt av exploatören. Ärendet är ett bevakningsuppdrag för Vägverket. Det är mycket viktigt att man som exploatör aktivt driver planeringsprocessen framåt. Processen från förstudie till färdig bygghandling tar cirka ett år för ett objekt av denna karaktär, förutsatt att inga överklaganden görs och att vägrätt kan erhållas genom avtal. För att klarlägga vilken typ av anslutning, och process, som krävs behöver korsningens trafik- och trafiksäkerhetsförhållanden bedömas. Efter detta behöver

3 3/3 ytterligare ett samråd ske med Vägverket för att bestämma det fortsatta arbetets inriktning och tidplan. Den enskilda vägen behöver projekteras parallellt med utredningen av korsningen. Organisationen för den enskilda vägens drift och bestånd behöver också klargöras och fastläggas. Det arbetet bör påbörjas i ett tidigt skede.

4 Dokument nummer Sida/Sidor - Bilaga 1 1/2 Bilaga - Planeringsprocessen Byggande och drift av Sveriges allmänna vägnät regleras av väglagen och miljöbalken. På motsvarande sätt styr plan och bygglagen kommunernas planering av mark- och vattenområden. Vid vägobjekt krävs normalt endast att väglagens process följs för att uppnå laglig förankring, men i vissa fall när bebyggelse berörs, krävs också planer enligt PBL. Dessutom kan inte vägar byggas ut i strid mot de kommunala planer som berörs. Sambandet mellan dessa två lagrum visas i figur 1. Utredning enligt fyrstegsprincipen En analys enligt fyrstegsprincipen ingår vid prövning av nya projekt. Fyrstegsprincipen innebär att stegvis analysera vilka åtgärder som kan komma att leda till en förbättring av problemen som initierat projektet, se figur 2. I steg 1 analyseras vilka åtgärder som kan påverka resmönster och färdmedel. Steg 2 innebär en översyn av åtgärder som kan effektivisera utnyttjandet av befinligt vägnät. Steg 3 omfattar mindre ombyggnad av vägnätet och steg 4 omfattande om- och nybyggnad. I detta projekt övervägs åtgärder enligt samtliga steg men med fokus på byggande av väg enligt steg 3 och 4. Åtgärder enligt steg 1 och 2 ingår dock också i analysen och kan innebära ett ökat utnyttjande av kollektivtrafiken och en förbättring av förutsättningarna för gång- och cykeltrafik. v:\44\10\ \4_proj\t\text\trafik\bilaga 1 - pm trafik.doc Figur 1: Planeringsprocessen Väglagen Figur 2: Fyrstegsprincipen Väglagen har anpassats till miljöbalken och planeringsprocessens formalia. Enligt väglagen 14 a gäller att Den som planerar att bygga en väg ska genomföra en förstudie. I förstudien ska förutsättningarna för den fortsatta planeringen klarläggas. Förstudien ska även ange om en vägutredning enligt 14 b behövs - Bilaga 1

5 - Bilaga 1 2/2 innan en arbetsplan upprättas. Förstudien är det första steget i planeringen av ett vägprojekt och är i huvudsak ett inventeringsskede inför den fortsatta planeringsoch projekteringsprocessen. Förstudien ska utgöra underlag för länsstyrelsens beslut om projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller inte. Vägverket fattar därefter beslut om hur man ska gå vidare eller om projektet ska avslutas. Vägutredningen är det skede där vägens tekniska standard, riksintressen, regionala och lokala intressen, miljöfrågor samt andra allmänna intressen klarläggs och avvägs. Utredningen ska också beskriva tekniska och ekonomiska förutsättningar för alternativa korridorer och bör fördjupas så långt att en arbetsplan är möjlig att upprätta inom den korridor som väljs i efterföljande beslut. Konsekvenserna för miljön av de olika vägkorridorerna redovisas i en miljökonsekvensbeskrivning som ska godkännas av länsstyrelsen. Arbetsplanen utgör den handling som bland annat reglerar vägens fysiska och miljömässiga intrång. I detta steg vägs enskilda intressen mot vägens nytta, funktion och standard. En ny, mer djupgående miljökonsekvensbeskrivning utarbetas, vilken ska godkännas av länsstyrelsen. Arbetsplan fastställs och vinner laga kraft. Bygghandlingarna beskriver vägobjektet från arbetsplanen tillräckligt detaljerat för att fungera som underlag för själva vägutbyggnaden och utgör underlag för entreprenörens arbete. Miljöbalken Miljöbalken SFS 1998:808 (MB), tar ett samlat grepp på miljöområdet och griper därför in i skeden som också regleras av andra lagar. Miljöbalken syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. I MB 2 kap anges ett antal allmänna hänsynsregler som alla utbyggnadsprojekt ska beakta. Dessa har till uppgift att bidra till en hållbar utveckling. v:\44\10\ \4_proj\t\text\trafik\bilaga 1 - pm trafik.doc - Bilaga 1