Rundvandring i bostadsområdet Annedal

Transkript

1 Funktionshinderrådet vid Rapport 1 (5) stadsbyggnadsnämnden och exploateringsnämnden Rundvandring i bostadsområdet Annedal Utbyggnaden av Stockholms stad är i full gång och helt nya bostadsområden växer fram. Alla nämnder och styrelser har i uppdrag att planera samhället utifrån delaktighetsprogrammet Stockholm - en stad för alla. När det gäller nya bostadsområden är det främst mål 1 och mål 6 i delaktighetsprogrammet som måste beaktas. Mål 1 lyder Alla ska kunna förflytta sig, vistas i och använda Stockholms stads inne- och utemiljö. Mål 6 lyder Alla ska ha en bostad som är anpassad efter individens behov. Stadsbyggnadsnämndens och exploateringsnämndens funktionshinderråd har (oktober 2012) varit på en rundvandring i Annedal och tittat på hur man har följt styrdokumenten Stockholm - en stad för alla, handboken för utformning av en tillgänglig och användbar miljö och Stockholms stads tillägg till BBR. Vi konstaterade att det är svårt att i detta skede se hur det kommer att bli då det är svårt att ta sig fram i området eftersom det fortfarande är en byggarbetsplats. Utemiljön När det gäller utemiljön kunde vi konstatera av det finns brister på fler ställen. I den park man har anlagt kunde vi inte ta oss fram utan hjälp då lutningen var för brant. Man har placerat ett konstverk högst upp som alla borde kunna ta del av utan att vara beroende av att någon har tid och möjlighet att följa med. Enligt Den gröna promenadstaden som antogs av kommunfullmäktige i mars 2010 ska det bli enkelt och lockande att ta sig till Stockholms parker. Ytterligare en miss är den promenadväg via Bällstaån, som är nyanlagd, som helt plötsligt stängs av med en trappa. För att kunna fortsätta promenaden som rörelsehindrad måste man ta sig genom bostadsområdet upp till gatan och runt för att återigen ta sig ner till promenadvägen. I handboken trycker man särskilt på att man inte ska behöva skiljas från sina vänner för att hänvisas till en särskild gångväg. 1 (5)

2 Bild 1 Här ser man tydligt att promenadvägen är nyanlagd och inte byggd på en befintlig plats. Ytterligare missar man har gjort är att inte sätta avåkningsskydd på en del trädäck. När trädäcket blir vått kan vem som helst halka av. Man borde ha gjort som på bild 1 (se trädäcket). Bild 2 Här saknas avåkningsskydd. Kontrastmarkeringar är så gott som obefintliga i det som nu är anlagt. Ex trappor och infarter. Det är viktigt att dessa görs från början då det blir kostsamt att åtgärda i efterhand. Bild 3 Ett bra exempel på kontrastmarkering för att förhindra fall. Bostadsområdet Fler bostäder i området är inte byggda enligt mål 6 som lyder Alla ska ha en bostad som är anpassad efter individens behov. Inte heller stadens tilläggskrav till BBR om att alla entréer ska göras tillgängliga har tillgodosetts. Det är tvåplans- 2 (5)

3 radhusen man har byggt som är det största problemet. Här har man inte byggt tillgängliga huvudentréer utan löst tillgängligheten genom att man måste gå via närliggande hus och upp till innergården och ta sig in i en bakre entré. Återigen har man inte följt styrdokumenten som säger att man inte ska tvingas skiljas från sina vänner utanför entrén för att hänvisas till en särskild ingång. Enligt BBR 3:132 ska huvudentréer till bl.a. bostadshus placeras och utformas så att de är tillgängliga och användbara. För småhus ska tillgängligheten, i efterhand, kunna tillgodoses med enkla medel. Enligt stadens tilläggskrav till BBR ska samtliga entréer vara tillgängliga. De radhus man har byggt och även uteplatser med trappor har för trånga utrymmen så det blir svårt att göra dessa tillgängliga i efterhand. Bild 4 Huvudentrén till stadsradhusen är inte tillgänglig och det blir svårt att anpassa i efterhand. En bättre lösning på entréer till stadsradhus har man nu tagit fram i Hornstull (se ärende S-Dp ). Där har man placerat huvudentrén på sidan och alla radhus har den som adress. Man går också naturligt in i denna då postboxarna är placerade där. Man leds sedan via en gång på baksidan in i tillgängliga entréer (se bild 5, den blåmarkerade passagen). 3 (5)

4 Bild 5 På stadsradhusen, som är planerade på Hornsbruksgatan i Hornstull, har man lagt huvudentrén på sidan (se den blå markeringen). Man når sedan entréerna på baksidan av stadsradhusen. Dessa entréer är tillgängliga. Vi hade ingen möjlighet att inspektera radhusen invändigt och vi har inte sett planritningen över husen. Det som handboken för utformning av en tillgänglig och användbar miljö förespråkar är att bostäder i flera plan förbereds så att hiss kan installeras vid behov. Bild 6 Balkonger med trappor är inte tillgängliga enligt delaktighetsprogrammet. P.g.a. de trånga utrymmena är det omöjligt att anpassa i efterhand. Sophanteringen Sophanteringen är på fler ställen placerad vid entréerna och det är bra. Det kan bli problem med att ha hanteringen av hushållssopor placerade på innergårdarna då gårdarna blir mindre och mindre och risk för skadedjur ökar när det blir stopp i behållarna. Det är önskvärt att dra in behållarna i entréerna. En lösning kan vara en avfallskvarn med behållare i entréerna. Rådet ser helst att sophanteringen i fastigheterna löses genom att sopnedkast finns i varje trapphus (via sopsug). Om detta inte 4 (5)

5 är möjligt bör sophanteringen utformas på ett sådant sätt att både hushållssopor och skrymmande avfall (grovsopor) kan lämnas i utrymmen som nås via inomhusförbindelse utan nivåhinder och hinder i form av tunga dörrar. I båda fallen ska det vara användbart för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga eller andra funktionsnedsättningar. Väljs trots allt en lösning med kvittblivning av hushållssopor utomhus anser rådet att avståndet från entré till kvittblivningsställe inte bör överstiga 10 m. Källsorteringsbehållare ska vara belägna högst 30 m från entré och placerade på så sätt att man naturligt passerar platsen. Hela anläggningen ska vara fullt tillgänglig för alla, enhetliga symboler och punktskrift ska finnas på samtliga kärl. Kärlen ska ha samma placering efter varje tömning för att underlätta användbarheten för personer med nedsatt orienteringsförmåga. Gångavståndet för skrymmande avfall ska inte överstiga 200 m från entré. Bild 7 Sopbehållare under tak vid tillgänglig entré. Funktionshinderrådet tackar tjänstemännen från stadsbyggnadskontoret, som var med. Utan deras hjälp hade vi inte klarat denna rundvandring. 5 (5)