Handbok. för Folkhälsans eftisverksamhet. Folkhälsans EFTISVERKSAMHET. Vad Folkhälsan står för

Transkript

1 Handbok för Folkhälsans eftisverksamhet DEL I Vad Folkhälsan står för DEL II 1. Värdegrund, målsättning och verksamhetsplanering Personal och utveckling Samarbete och resurser Eftisverksamhetens processer Utvärdering av verksamheten BILAGOR DEL III Verksamheten inom vår enhet Folkhälsans EFTISVERKSAMHET

2 Till läsaren Folkhälsan har en omfattande och mångsidig verksamhet som når en stor del av den svenskspråkiga befolkningen i Finland. Ett av våra centrala mål är att erbjuda högklassiga tjänster inom fostran och utbildning. Vi har gått in för att systematiskt utveckla vår verksamhet och kvaliteten på verksamheten. Handböcker för olika verksamhetsformer är ett hjälpmedel i utvecklingsarbetet. Eftisverksamheten utgör en viktig del av Folkhälsans verksamhet. Folkhälsan erbjuder eftisverksamhet i flera regioner, för svenskspråkiga barn i årskurs 1 och 2 samt för barn med specialbehov fram till årskurs 9. Den här handboken för Folkhälsans eftisverksamhet är avsedd för personal, vårdnadshavare samt våra samarbetspartners. Handboken har utarbetats av en arbetsgrupp som representerar de olika bolag och enheter som upprätthåller eftisverksamhet inom Folkhälsan. Handboken är gjord enligt en europeisk modell som Folkhälsan använder inom verksamhetsutvecklingen, den så kallade EFQM-modellen (European Foundation for Quality Management). Till vårdnadshavaren Välkomna till Folkhälsans eftis! Vi här på eftis vill tillsammans med barnen och er vårdnadshavare skapa en så trivsam gemenskap som möjligt. Här nedan finns några punkter med information som är bra att lägga på minnet för att kommunikationen mellan eftis och hemmen ska löpa så smidigt som möjligt. Eftis har öppet kl Då är det också möjligt att få tag på eftispersonalen per telefon. Kom ihåg att meddela t.ex. per sms om ditt barn är sjukt eller om barnet på grund av någon annan orsak inte kommer till eftis. Meddela eftis om barnet ska gå hem tidigare någon dag, gå hem med en kompis, eller om någon annan än vårdnadshavaren avhämtar barnet från eftis. Alla barn tackar för dagen innan de går hem så att eftisledaren vet att de gått. Påminn gärna ditt barn om detta då du hämtar ditt barn. Ett infobrev skickas hem en gång i månaden med aktuell information om eftis, det lönar sig att läsa infobreven. Eftis ordnar informationstillfällen där du som vårdnadshavare har möjlighet att ta del av viktig information gällande eftis, ta del av och påverka verksamheten samt diskutera eventuella frågor gällande eftis. Du är alltid välkommen att stiga in och ta del av barnets vardag på eftis. Kontakta vänligen era eftisledare om det är något ni funderar på gällande verksamheten. Frågor och respons är alltid välkomna! På eftistid erbjuds möjligheten att läsa läxor. Det är vårdnadshavarens ansvar att be barnet göra läxor på eftis om så önskas. Kolla på morgonen att barnen har lämpliga kläder för dagens väder, personalen påminner barnen att sätta på dem men det lönar sig också att tala om det hemma. Att du som vårdnadshavare är överens med eftisledarna och är delaktig i verksamheten har betydelse för hur ditt barn trivs och mår. Barn känner av en positiv atmosfär. Med önskan om ett trevligt och givande år på eftis! Folkhälsans EFTISVERKSAMHET

3 Boken är indelad i tre delar: Del I Vad Folkhälsan står för En allmän översikt över Folkhälsans organisation, verksamhetsidé, värden och vision samt Folkhälsans riktlinjer för verksamheten (verksamhetspolicyer). Del II Handbok för Folkhälsans eftisverksamhet En handbok med de övergripande principerna för Folkhälsans eftisverksamhet. Del III Verksamheten inom vår enhet Enhetens eget material. Folkhälsans EFTISVERKSAMHET 1

4 VERKSAMHETSUTVECKLING (EFQM) 1 VAD UPPNÅR MAN I VERKSAMHETEN HUR GÖR MAN I VERKSAMHETEN Del I Vad Folkhälsan står för Del II Handbok för Folkhälsans eftisverksamhet Folkhälsan Folkhälsan i korthet Verksamhetsidé Värden Vision Hälsofrämjande verksamhetsprinciper inom Folkhälsan Folkhälsans arbetssätt EFQM-modellen Karta & kompass Hall of Fame 2010 är vår allas gemensamma förtjänst Arbetet fortsätter Vi följer upp vår verksamhet Folkhälsans policyer 1. Värdegrund, målsättning och verksamhetsplanering 1.1. Värdegrund 1.2. Målsättning 1.3. Verksamhetsplanering 2. Personal och utveckling 2.1. Riktlinjer för Folkhälsans personalpolitik 2.2. Att jobba på Folkhälsan 2.3. Företagshälsovård 2.4. Övrigt 3. Samarbete och resurser 3.1. Vårdnadshavare 3.2. Skola 3.3. Kommuner 3.4. Stiftelser, fonder och andra parter 3.5. Personalen 4. Eftisverksamhetens processer 4.1. Att bli ett hälsofrämjande eftis 4.2. Temaområden för hälsofrämjande eftis 4.3. Modell eftis 4.4. Årsklocka 4.5 Att skapa gemensamma regler 4.6. Riskhantering 4.7. Barnskyddet 4.8. Datasekretess och it 4.9. Skyddsplan/räddningsplan Miljöaspekter 5. Utvärdering av verksamheten 5.1. Intressenter bilden utåt 5.2. Att överträffa kundens förväntningar 5.3. Respons 5.4. Ekonomi i balans 5.5. Fungerande hälsofrämjande processer 5.6. Självutvärdering 5.7. Kunnig och motiverad personal Avslutning Bilagor STÄNDIG FÖRBÄTTRING 1 EFQM-modellen, se närmare beskrivning i Del I. 2 Folkhälsans EFTISVERKSAMHET

5 Del II Handbok för Folkhälsans eftisverksamhet Folkhälsan har idag en omfattande produktion av tjänster inom fostran och utbildning och eftisverksamheten är en viktig del av den här servicen. Genom ett fortgående utvecklingsarbete vill vi utveckla vår verksamhet och ge bästa möjliga service så att barnen ska trivas och må bra. Verksamheten utvecklas systematiskt och handböcker för olika verksamheter är ett stöd för det dagliga arbetet. I den här handboken presenteras de gemensamma, övergripande värdena och målsättningarna för eftisverksamheten inom hela Folkhälsanrörelsen. Folkhälsans eftisverksamhet finns i: Vasa Lahtis Mariehamn Åbo Helsingfors Folkhälsans EFTISVERKSAMHET 3

6 4 Folkhälsans EFTISVERKSAMHET

7 1. Värdegrund, målsättning och verksamhetsplanering 1.1 Värdegrund Ett hälsofrämjande eftis är ett eftis som sätter trygghet och hälsa i fokus. Ett eftis där barnen, personalen och vårdnadshavarna verkar tillsammans för sin egen och andras hälsa och livskvalitet. Folkhälsans hälsofrämjande eftis baserar sin verksamhet på följande värdegrunder: Byggstenarna i ett hälsofrämjande eftis RESPEKT Vi visar varandra och vår närmiljö respekt. Var och en tar ansvar och lär sig ansvarsfullhet. Alla ska känna att de kan vara sig själva och veta att de blir respektfullt bemötta. RELATIONER Vi eftersträvar och skapar möjligheter för goda relationer mellan barnen, personalen och vårdnadshavarna. Vi hjälper barnen att utveckla trygga relationer där de visar respekt för varandra. DELAKTIGHET Vi skapar förändringar genom en öppen dialog och formar verksamheten tillsammans. Barnen, vårdnadshavarna och personalen bidrar till en god vardag på eftis. UPPMUNTRAN Vi uppmuntrar till fysisk aktivitet, hälsosamma kostvanor och god kommunikation med ett gott språk. Vi ger varandra beröm och visar uppskattning. TRYGGHET Vi värnar om att barn, personal och vårdnadshavare känner trygghet i sig själv och med varandra. Också miljön, inne och ute, är trygg och säker. Folkhälsans EFTISVERKSAMHET 5

8 1.2 Målsättning Målet för Folkhälsans eftisverksamhet är att erbjuda en god svenskspråkig eftermiddagsvård som är hälsofrämjande och stöder barnens fysiska, psykiska, sociala och språkliga utveckling. Den dagliga verksamheten styrs av en klar struktur, som skapar en trygg och stabil grund för lek och fostran men som samtidigt ger utrymme för flexibilitet och spontanitet. Barnen vistas i en stimulerande och positiv miljö, där verksamheten tar fasta på barnens naturliga nyfikenhet. Varje barn erbjuds regelbundet hälsofrämjande aktiviteter och stunder för återhämtning som de kan delta i. 1.3 Verksamhetsplanering Verksamhetsplaneringen sker alltid i början av läsåret. Riktlinjerna anges av den kommun som eftiset verkar inom samt ifrån Folkhälsans målsättningar i karta och kompass- modellen (Balanced Scorecard). Den färdiga planen ska även skickas in till kommunens representant. Verksamhetsplanen görs upp enhetsvis och alla i personalen är delaktiga. Det hälsofrämjande tankesättet ska genomsyra hela planen. Under året fungerar planen som riktlinje för verksamheten och som ett stöd för att hålla den röda tråden. Personalen tar upp planen på sitt veckomöte några gånger under året för att utvärdera och följa upp att de jobbar enligt den. Vad som ska framgå i verksamhetsplanen kan variera beroende på kommunen men i stora drag ska det finnas fokusområde, målsättning, innehåll, en plan på hur eftiset kommer att förverkliga dessa samt en beskrivning av samarbete både personalen sinsemellan och med övriga parter. Det ska också finnas en plan för hur det ovansagda innehållet ska följas upp och utvärderas. 6 Folkhälsans EFTISVERKSAMHET

9 2. Personal och utveckling 2.1 Riktlinjerna för Folkhälsans personalpolitik Folkhälsan är en hälsofrämjande arbetsplats. Att skapa en välmående arbetsplats kräver ett målinriktat samarbete. En hälsofrämjande arbetsplats ska främja trygghet, trivsel och arbetsglädje. Viktiga samarbetsparter i det hälsofrämjande arbetet är företagshälsovården och arbetarskyddet. Alla medarbetare har en stor betydelse för organisationens utveckling. På Folkhälsan förväntar vi oss att var och en aktivt bidrar till en god arbetsmiljö. Vi följer kontinuerligt upp utvecklingssamtal, arbetsvärderingar, deltagarprocenter och resultat i enkäter om personalvälbefinnande, samt sjukfrånvaron för att kunna erbjuda stöd och utveckla verktyg för att vi alla ska orka och må bra i arbetet. HR-avdelningen, ledningen, företagshälsovården och arbetarskyddet samarbetar kring frågor som berör personalens välmående och utveckling. Var och ens arbete ska upplevas begripligt, meningsfullt och hanterbart. Det innebär att vi känner att vi är delaktiga i beslut som berör oss och har en tydlig bild av arbetssituationen och vad som förväntas av oss. Vi ska också kunna känna stolthet över det jobb som vi gör och känna att vår insats har betydelse för barnen, vårdnadshavarna, enheten och organisationen, att vårt bidrag är viktigt. Jämvikten mellan arbete och fritid bidrar också till att vi orkar och mår bra på arbetsplatsen. Riktlinjerna för Folkhälsans personalpolitik beskrivs i Folkhälsans personalpolicy och ledarskapspolicy. Personalpolicyn betonar förväntningarna på och skyldigheterna för Folkhälsans medarbetare beträffande bland annat eget ansvarstagande och initiativförmåga, intresse för kompetens- och verksamhetsutveckling och arbetstagarens egen roll i arbetsmiljön. I ledarskapspolicyn framgår riktlinjerna för ett Folkhälsanledarskap: det är närvarande, stöder och utvecklar samt uppmuntrar till delaktighet och aktiv medverkan. Policyerna uppdateras vid behov Personalens behörighet och kompetens Krav på behörighet Eftisverksamheten följer den rådande lagstiftningen beträffande behörighetskrav för personal inom eftisverksamhet. Behörig som ledare i morgon- och eftermiddagsverksamhet är den som 1. Har avlagt för uppgiften lämplig högskoleexamen, examen på institutnivå, yrkesinriktad grundexamen eller motsvarande tidigare studier, yrkesexamen eller specialyrkesexamen och som har i samband med utbildningen inhämtad eller genom erfarenhet visad förmåga att arbeta som ledare i en barngrupp eller 2. Har behörighet att ge klassundervisning, förskoleundervisning, specialundervisning eller ämnesundervisning eller fungera som elevhandledare. 2 Befattningsbeskrivningar För de olika personalgrupperna tillämpas Folkhälsans egna befattnings- och uppgiftsbeskrivningar. Befattnings- och uppgiftsbeskrivningarna finns på enheterna. Allmänna befattningsbeskrivningar inom eftisverksamheten finns för följande befattningar: ansvarig ledare för barngrupp eftisledare 1 För kollektivavtalsärenden, se gällande kollektivavtal. 2 Lagen om grundläggande utbildning 1136/2003 och förordning 115/2004. Folkhälsans EFTISVERKSAMHET 7

10 2.1.2 Utdrag ur straffregistret Arbete inom eftisverksamheten för barn är av sådan karaktär att arbetsgivaren enligt lag är skyldig att utreda att de personer som arbetar med barn och som man avser att anställa inte har brottslig bakgrund. 3 Detta innebär att arbetstagaren bör uppvisa ett utdrag ur straffregistret för arbetsgivaren alltid: då anställningen under en tolv månaders period varar i mer än tre månader, oavsett om det är frågan om hel- eller deltid då en tidigare anställd blir anställd på nytt och det blir ett avbrott mellan anställningarna på en dag eller mer. Personer som ofta återkommer för korta vikariat och där gränsen på tre månader förverkligas i något skede upplyses om skyldigheten att visa upp straffregisterutdrag, så att de har möjlighet att skaffa ett sådant. Det utdrag ur straffregistret som uppvisas får inte vara äldre än sex månader. Dessa regler gäller även för personer som inte står i sedvanligt arbetsförhållande t.ex. praktikanter eller civiltjänstgörare. 2.2 Att jobba på Folkhälsan Rekrytering Introduktion Förmannen eller en annan utsedd ansvarsperson ansvarar för att varje nyanställd person får en god introduktion i arbetet på Folkhälsan. En allmän introduktion om Folkhälsan som arbetsplats ges i personalguiden och vid behov av personalavdelningen/den personalansvariga/förmannen. För introduktionen i arbetet inom en viss enhet inom eftisverksamheten uppgörs en plan som följs vid introduktion av nyanställda, vikarier, anställda som byter uppgifter inom Folkhälsan och i tillämpliga delar också vid introduktion av studerande. I planen anges vad introduktionen omfattar, hur och av vem den ges (personligen, i form av skriftligt material etcetera), vem som ansvarar för den och för varje punkt anges en tid när introduktionen ska ges (genast, inom en vecka etcetera). Förmannen följer upp hur introduktionen framskrider och hur medarbetaren kommer in i sitt arbete och gemenskapen på arbetsplatsen. En modell för en introduktionsplan finns på extranätet Personalutbildning Genom utvecklingsarbete och utbildning vill Folkhälsan utveckla och stödja de anställdas kompetens för arbetet. Varje enskild anställd förväntas ta ansvar för sin egen utveckling och aktivt utveckla sin kompetens. Personalutbildningen består av olika former av kompletterande utbildning och fortbildning. Vid behov kan anställda som saknar föreskriven behörighet ges möjlighet att utveckla sin kompetens. Fortbildningen kan behandla fördjupande av kunskaper i pedagogik, hälsofrämjande arbetssätt, men också till exempel attityder och samarbete. Förmannen gör årligen i samråd med medarbetarna upp en plan för personalutbildningen i samband med verksamhetsplan och budget. Planen uppgörs utgående från de utbildningsbehov som är aktuella, bland annat på basis av enhetens kompetensschema och utvecklingssamtal med personalen. Individuella behov beaktas vid planeringen av utbildningen, vilken också koordineras med andra enheters utbildning inom Folkhälsan. Avsikten är att utbildningen för enheten planeras som en helhet utgående från utbildningsbehoven. Utbildningen planeras så att den kunskap och de erfarenheter som finns 3 Lagen om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som arbetar med barn 504/ Folkhälsans EFTISVERKSAMHET

11 inom Folkhälsan tas till vara. Det innebär till exempel att Folkhälsans anställda anlitas som föreläsare på kurser. Alla anställda deltar i någon form av utbildning/fortbildning i en omfattning som motsvarar minst tre dagar per år (gäller fast anställda och långvariga vikarier). Personalens utbildning dokumenteras Utvecklingssamtal Regelbundna planerade och dokumenterade utvecklingssamtal hålls med alla anställda minst en gång per år. Avsikten är att gå igenom gemensamma mål, arbetssituationen och arbetsuppgifterna, den anställdas förväntningar och önskemål samt behov av utveckling. Den personliga utvecklingen bidrar i sin tur till att verksamhetens mål och resultat uppnås. En målsättning är också att förankra värden och kvalitetskriterier hos alla anställda inom eftisverksamheten. Eftersom utvecklingssamtalet ska ge möjlighet för medarbetaren att påverka innehållet i arbetet och den totala arbetssituationen, är det viktigt att bygga upp ett förtroende i samtalet genom ömsesidig öppenhet och ärlighet. Följande punkter är därför väsentliga: Reservera tillräckligt med tid för samtalet och en plats där man kan tala ostört. Förbered samtalet genom att skriftligen fylla i utvecklingssamtalsblanketten. Har utvecklingssamtal förts tidigare, följs det upp vad som hänt sedan senast. Dokumentera det som man kommer överens om. Förmannen gör anteckningar och ger kopian till sin medarbetare. Dialogen ger också möjlighet för förmannen att få återkoppling på det personliga ledarskapet. I samband med utvecklingssamtalet rekommenderas också att förmannen gör en arbetsvärdering, där medarbetarens kunnande och arbetsprestation bedöms enligt de bedömningsfaktorer som fastställts av Folkhälsans ledningsgrupp. Blanketter för utvecklingssamtal och arbetsvärdering finns på Folkhälsans intranät Avgångsintervju En arbetstagare som är på väg att avsluta sin anställning har ofta viktig information om vad som är bra och vad som är mindre bra i verksamheten. Det är viktigt att arbetsgivaren tar reda på varför en medarbetare väljer att lämna verksamheten. Som arbetsgivare är det därför viktigt att ta tillfället i akt och intervjua arbetstagaren i ett så kallat avslutningssamtal innan personen lämnar arbetsplatsen. Samtalet går ut på att ömsesidigt summera och utvärdera positiva och negativa erfarenheter under anställningstiden. Närmaste förman är ansvarig för att medarbetaren erbjuds avslutningssamtal. Frågan om moral och etik vid avslutningssamtal är densamma som vid utvecklingssamtal. Avslutningssamtalets syfte är bland annat att fungera som instrument för ledningen och vara ett planerings- och styrmedel ligga till grund för utvecklingen av enheten och för de kvarvarande medarbetarna ge möjlighet för förman och medarbetare till ömsesidig återkoppling ge förutsättningar för att viktig information lämnas över till andra arbetstagare vara en ventil för arbetstagaren som kan delge arbetsgivaren sina känslor och tankar om verksamheten, förmännen och arbetskamraterna göra det möjligt för arbetsgivaren att ge arbetstagaren en värdig avslutning och erkänsla för hans/hennes arbetsinsats. Folkhälsans EFTISVERKSAMHET 9

12 2.2.5 Handledning och konsultation Handledning och konsultation används som metoder inom personalutvecklingen. Beroende på personalgrupp och arbetets art kan handledning ges i grupp eller individuellt. 2.3 Företagshälsovård Folkhälsans verksamhetsplan för företagshälsovårdens förverkligande gäller tillsvidare och finns tillgänglig på Folkhälsans intranät. Verksamhetsplanen utvärderas årligen och revideras vid behov Hälsofrämjande verksamhet Till företagshälsovårdens verksamhet hör att motverka arbetsbetingade och andra sjukdomar och att främja hälsan via arbetstagarna själva, arbetsmiljön och arbetssamfundet. Åtgärderna för att bevara arbetsförmågan inriktas på arbetet, arbetsmiljön, arbetsmetoder, arbetsgemenskap, arbetstidsarrangemang, träning för att behärska arbetsuppgifterna bättre, vidareutbildning eller omplacering eller medicinsk eller yrkesinriktad rehabilitering. De delar av den hälsofrämjande verksamheten som särskilt engagerar företagshälsovården beskrivs i arbetarskyddets verksamhetsplan som finns på vårt intranät. Förebyggande åtgärder Alla anställda, oberoende av anställningsförhållande, omfattas av den förebyggande företagshälsovården. Företagshälsovården har hand om arbetsplatsutredningar, arbetsplatsbesök, hälsogranskningar och hälsosamtal och ger information och anvisningar i anslutning till hälsa och arbete. Företagshälsovården stöder förmannen och arbetsplatsen med råd och förslag till åtgärder för att säkra eller återställa arbetsförmågan och kan fungera som en samarbetspartner då man så önskar. Därtill görs utredningar och uppföljningar av arbetsförmåga. Krisvård Krisvård kan ordnas för personalen genom samarbete med företagshälsovården. Begreppet kris: Svår, oförutsägbar händelse i anknytning till arbetet eller arbetsgemenskapen som upplevs som traumatiserande. Krishjälpens syfte är att hjälpa berörd personal att enskilt och i grupp bearbeta det inträffade och att trygga arbetsförmågan och verksamheten. Företagshälsovården deltar i att ordna förstahjälpberedskap, deltar i planeringen av personalfriskvård och samarbetar med arbetarskyddet. Arbetsplatsutredningar och hälsogranskningar Arbetsplatsutredningarna görs enligt uppgjord verksamhetsplan och enligt behovsprövning. Alla nyanställda, som är anställda för minst fyra månader ska genomgå en hälsogranskning då arbetsförhållandet börjar. Hälsogranskningen ska vara utförd innan eventuell prövotid utlöper. Hälsogranskningens innehåll bestäms utgående från de arbetsuppgifter den anställda har. Uppföljningsgranskningar görs på basis av arbetet och/eller individuella behov Sjukvård Alla anställda, som har ett fortlöpande arbetsavtal eller ett arbetsavtal som är ämnat att räcka minst fyra månader, har rätt att använda de sjukvårdstjänster som arbetsgivaren bekostar. 10 Folkhälsans EFTISVERKSAMHET

13 Sjukvårdstjänsterna kompletterar den förebyggande hälsovården och stöder verksamheten för upprätthållande av arbetsförmåga: Företagshälsovårdarens sjukvårdstjänster är bland annat blodtryckskontroller, sårvård, borttagning av suturer, öronspolning, injektioner, stödjande samtal och vårdhänvisning. Allmänläkarbaserad sjukvård omfattar läkarbesök, nödvändiga laboratorieprov och röntgenundersökningar. Företagsläkaren har möjlighet att använda specialläkare som expert vid bedömning av arbetstagares arbetsförmåga och vårdmöjligheter. Fysioterapi högst tre behandlingsgånger/år mot remiss. 2.4 Övrigt Plan för vikarieanvändning Alla enheter inom Folkhälsan Välfärd har en gemensam personalpool. Det finns en person anställd inom organisationen vars huvudsakliga arbetsuppgift är att rekrytera och förmedla vikarier. Vikarier beställs via ett elektroniskt datasystem som personalpoolen administrerar, men även via direkt kontakt med koordinatorn för personalpoolen. I akuta situationer kallar enheterna själva in vikarier. I praktiken betyder det att den som är i arbetstur som ansvarig kallar in vikarien. Vid rekrytering av vikarier strävas till att personen i fråga har utbildning. Vikarier tas in vid frånvaro så att personaltätheten uppfylls. Folkhälsans EFTISVERKSAMHET 11

14 12 Folkhälsans EFTISVERKSAMHET

15 3. Eftisverksamhetens samarbetsparter Ett gott samarbete med omgivningen ger bättre förutsättningar för all verksamhet. Att jobba som eftisledare är ett serviceyrke vilket kräver förmåga att ta emot kunder och samarbeta med dem. Med en vilja att hjälpa andra samt ett artigt och vänligt bemötande kommer man långt. Som eftisledare på Folkhälsan representerar du en större helhet. Att lyfta upp och tala gott om både din arbetsgivare, dina kollegor och ditt eget eftis inger förtroende hos kunden samtidigt som du gör reklam för dig själv och ditt eget arbete. Alla som arbetar med barn har tystnadsplikt, vilket innebär att man inte får lämna ut uppgifter om något barn till någon annan än den egna vårdnadshavaren. Eftisverksamheten samarbetar med följande parter vårdnadshavare skolan kommunen stiftelser och fonder. 3.1 Vårdnadshavare Goda kontakter till hemmen är en förutsättning för att samarbetet mellan eftis och vårdnadshavarna ska fungera. För att skapa en god relation är det viktigt att bjuda in till diskussion och kommunicera öppet. Vårdnadshavarna ska ges möjlighet att ta del av information, föra fram sina åsikter, vara delaktiga i verksamheten och få svar på frågor gällande eftis. Ett gott samarbete mellan eftis och hemmen ger barnen en känsla av trygghet som gör att de mår bra. Vårdnadshavare som kommer bra överens med och pratar gott om eftispersonalen visar barnet att det här är en person man kan lita på. I situationer då barnet behöver hjälp eller stöd av olika orsaker jobbar eftisledaren, barnet och vårdnadshavarna tillsammans för en förändring. Den hälsofrämjande checklistan kan fungera som ett hjälpmedel för att öppna upp till diskussion med vårdnadshavarna. På checklistan finns olika områden man kan välja att jobba med. Man gör vårdnadshavarna delaktiga i processen till exempel genom att presentera vilket område man valt att prioritera och på så vis öppnar man upp en diskussion med vårdnadshavarna om hur temat syns i vardagen, hurdan effekt det får och hur man kan jobba vidare med det. Under avsnittet om vårdnadshavare i checklistan finns mera information om hur man kan utveckla samarbetet mellan eftis och hemmen (se bilaga 1). 3.2 Skola Eftis är en del av skoldagen. Det rör sig om samma barn på eftis som under skoltid och oftast ordnas verksamheten i själva skolbyggnaden. Därför är det viktigt att ha ett gott samarbete med alla som jobbar i skolan för att vardagen ska fungera så bra som möjligt. För att ta del av information och vara i kontakt med andra i skolan är det bra att regelbundet besöka lärarrummet, delta på husmöten eller andra gemensamma tillfällen och hämta barnen från klassrummet vid dagens slut. På det här sättet får man bland annat allmän information om vardagens händelser, aktuellt program som kan ändra på eftistider, regler som gäller och daglig information om barnen (inom ramen för tystnadsplikten). Genom att regelbundet ha kontakt med klasslärarna kan man haka på spännande teman de har i skolan också på eftistid. Rymden brukar vara spännande och populärt. Med ett gott samarbete går det lättare att låna material och redskap som de kan använda i gymnastiksalen eller utomhus. Det är lättare att flexa kring extra utrymmen, som att få tider i gymnastiksalen eller låna ett extra klassrum då regnet står som spön i backen ute på gården. Håll god kontakt med all skolans personal såsom klasslärarna för årskurs 1 och 2, rektorn, städpersonalen, vaktmästaren, kökspersonalen, skolpsykologen och hälsovårdaren. Folkhälsans EFTISVERKSAMHET 13

16 Vilka utrymmen eftiset har tillgång till kommer skolan och Folkhälsan överens om. I vissa fall gör även eftiset upp ett skilt avtal med skolan gällande hur de har rätt att använda de utrymmen de fått. 3.3 Kommuner Kommunerna är beställare av Folkhälsans eftistjänster. De understöder eller köper vår service och har därmed både krav på verksamhetens uppbyggnad och skyldigheter att ordna de rätta förutsättningarna för eftisverksamheten. Kommunen ansvarar för att eftiset har tillgång till passande lokaler och serverar mellanmål genom sina egna underleverantörer. Verksamhetsplanen görs upp enskilt för varje eftis vid läsårets start och skickas vidare till kommunen så de får ta del av verksamhetens uppbyggnad. I huvudsak är det administrationen och förmannen som sköter samarbetet med kommunerna. Eftisledarna har inte själva det ansvaret. 3.4 Stiftelser, fonder och andra parter Eftis har också möjlighet att variera sin verksamhet med hjälp av utomstående medel. Rent ekonomiskt kan eftiset få extra stöd av till exempel Svenska kulturfonden, föräldraföreningar och Hem- och skola föreningen. Dessa kan erbjuda extra stöd för som ger eftiset möjlighet att till exempel åka på utflykt, införskaffa ytterligare material eller ta in någon utomstående med speciellt program i verksamheten. För eftisverksamheten överlag är stiftelsen Brita Maria Renlunds minne ett viktigt stöd. En stor del av de medel som upprätthåller verksamheten kommer härifrån. Varje gång eftiset åker på utflykt eller tar in någon utomstående person uppstår ett nytt samarbete. Eftiset kan samarbeta med närmiljön till exempel genom besök till bibliotek, lekparker, skridskoplan eller andra eftis. Det kan vara roligt för både barn och eftisledare att någon gång besöka ett annat eftis för att se hur det ser ut där, hitta nya kompisar och leka på en ny plats. Folkhälsans förbund erbjuder specialkunskap inom flera olika områden såsom jämställdhet, språk, mobbningsförebyggande arbete med mera. Beroende på vad man vill fokusera på kan man vara i kontakt med respektive sakkunnig för tips och inspiration. 3.5 Personalen Att ledarna på ett eftis har ett välfungerande samarbete sinsemellan är en av grundstenarna för att verksamheten ska fungera. Vad det innebär att jobba bra tillsammans kan dock betyda olika för olika personer. Därför är det bra att med jämna mellanrum kolla upp att man jobbar enligt samma linje. Detta är passligt att göra då man har personalmöten. Då eftiset startar upp på hösten kan personalen tillsammans fundera på vad som är viktigt för dem på arbetsplatsen, hur de vill bli bemötta av varandra och vilka grundregler det ska finnas. Det lönar sig att fundera lite extra kring det här. Om alla är överens om att det ska vara roligt på arbetet kan det ändå uppstå konflikter då roligt inte betyder samma sak för alla. Någon tycker att det är roligt att jobba med en mer avslappnad attityd där små detaljer inte spelar så stor roll medan någon annan kan slappna av först när alla de små sakerna är under kontroll. Genom att klargöra de här sakerna slipper man onödiga konflikter. Dessutom kan man då lättare använda sig av de anställdas olika styrkor för att utveckla verksamheten. I barngruppen innebär ett gott samarbete att det pågår en öppen diskussion mellan ledarna. Det är viktigt att alla vet både vad de själva och deras arbetskompisar ska göra, var de är och vem de har med sig. Det bidrar till att både barn och vuxna kan känna sig trygga och må bra. Om det överenskomna programmet måste ändras av en eller annan orsak underlättar det situationen om ledarna snabbt kan komma samman och fundera ut en lösning. Att regelbundet reflektera över samarbetet och vad som fungerar eller inte fungerar stärker den gemensamma linjen. Att säga ja när kollegan sagt nej blir otryggt och förvirrande för både barn och personal. Dessutom spelar det ut den som först sagt nej och signalerar till barnen att man inte måste göra som den ledaren säger. 14 Folkhälsans EFTISVERKSAMHET

17 Hur samarbetet fungerar mellan ledarna syns även utåt. För att ge en positiv bild av eftiset och alla som jobbar där är det därför viktigt att alla ledare är lojala mot och talar gott om varandra. Att kunna lita på sin kollega ger en trivsam arbetsplats och när det goda ordet kommit ut brukar det bara bli starkare. Bra frågor att fundera kring gällande samarbete: Gemensamt motto, vilken är den röda tråd vi jobbar enligt? Hur fungerar vårt samarbete? Hur kommunicerar vi? Hur delaktiga är var och en i planering och förverkligande av verksamheten? Vilka är våra styrkor? Hur kan vi använda oss av dem i vår verksamhet? Hurdan atmosfär är det på arbetsplatsen och hur trivs vi? Fundera hur alla kan förbättra trivseln både på egen hand och tillsammans. Hur talar vi utåt om vårt eget eftis? Om det förekommer meningsskiljaktigheter bland personalen är det bra att prata ut om dessa och ta stöd av frågorna ovan. För att situationen inte ska bli kvar hängandes i luften är det också bra att på personalmöten följa upp situationen för att se hur den utvecklats. Folkhälsans EFTISVERKSAMHET 15

18 16 Folkhälsans EFTISVERKSAMHET

19 4. Eftisverksamhetens processer 4.1 Att bli ett hälsofrämjande eftis Grunden till hälsa läggs redan i en tidig ålder. Därför är det viktigt att all verksamhet som berör barn inom Folkhälsan är hälsofrämjande. Folkhälsans eftis jobbar hälsofrämjande. För att tydliggöra vad detta handlar om går alla igenom en utbildningsprocess. Ramarna för processen är samma för alla men inom dessa ramar jobbar vart och ett eftis på ett sätt som passar just dem. Man använder sig av en 5-stegsmodell och utvecklar en handlingsplan där det framgår målsättning, konkreta insatser och utvärdering. Under processens gång dokumenteras arbetet så att alla delaktiga (barn, ledare och vårdnadshavare) informeras, får vara med och påverka, reflektera över samt följa upp och utvärdera verksamheten. Blanketter och annan information finns på extranätet. HANDLINGSPLAN PRIORITERING VISION UTVÄRDERING GENOMFÖRANDE 1. Vision Skapa en egen vision för det hälsofrämjande eftiset på din enhet. Alla i personalen kommer med förslag på allt vad som kännetecknar ett hälsofrämjande eftis. Checklistan finns till här som stöd. 2. Prioritering Bland alla goda idéer röstar personalen fram det eller de områden som man vill fördjupa sig i och utveckla. 3. Handlingsplan Personalen gör tillsammans en handlingsplan för hur man ska jobba, konkret och enkelt. 4. Förverkliga planen Man tar ett steg i taget tillsammans med barn och vårdnadshavare. 5. Utvärdera och fira framgång Guldkant på vardagen genom att uppmärksamma det goda arbetet. Folkhälsans EFTISVERKSAMHET 17

20 4.1.1 Att vara ett hälsofrämjande eftis När det hälsofrämjande arbetssättet blivit systematiskt och när verksamheten utgår från ett hälsofrämjande synsätt beviljas eftiset ett intyg som kan betraktas som en intern certi fiering som är i kraft i två år. Folkhälsans förbund ansvarar för den hälsofrämjande utbildningsprocessen. Processen förnyas med två års mellanrum genom redovisning av det fortsatta arbetet. Den hälsofrämjande handlingsplanen integreras i eftisets verksamhetsplan efter två år. Efter detta förnyar och utvecklar eftiset (ledare, barn och vårdnadshavare) sin verksamhet självständigt Hälsofrämjande eftis I det hälsofrämjande eftiset tar personalen ansvar för att upprätthålla och föra vidare det hälsofrämjande arbetssättet i verksamheten. Därför förutsätts att: 1. Det hälsofrämjande arbetssättet varje läsår är formulerat i verksamhetsplanen. I verksamhetsplanens text ska byggstenarna i huset diskuteras och de för läsåret valda tyngdpunkterna för verksamheten beskrivas. Den hälsofrämjande handlingsplanen för eftiset fungerar fortsättningsvis som stöd och verktyg för det egna arbetet och verksamheten. 2. Vårdnadshavarna görs delaktiga i det hälsofrämjande arbetet genom att det lyfts fram och diskuteras på föräldramöten och i dagliga möten i vardagen. Vårdnadshavarna delges också de dokument som belyser det hälsofrämjande arbetssättet. På anslagstavlan finns information om vad eftisets hälsofrämjande arbete innebär. 3. Den nyanställda medarbetaren får en grundlig handledning i vad ett hälsofrämjande förhållningssätt på eftiset innebär. Det betyder att eftisledarna i samverkan med verksamhetens koordinatorer på Folkhälsans förbund och/eller Folkhälsan Välfärd delger den nyanställda de centrala verksamhetsprinciperna för hälsofrämjande eftis. Eftisledarna ansvarar också för att de tillsammans med den nyanställda går igenom de dokument som beskriver verksamheten: a. Verksamhetsplanen b. Checklistan för hälsofrämjande eftis c. Huset med byggstenarna i ett hälsofrämjande eftis d. Dokumentet: Vad förväntas av mig i vårt hälsofrämjande eftis? 4. Vid behov kan personalen på nytt ta del av Folkhälsans utbildning i hälsofrämjande på eftis. 4.2 Temaområden för hälsofrämjande eftis Den hälsofrämjande verksamheten är indelad i temaområden. Temaområdena har kommit till utgående från verksamhetsområden som setts som centrala för att skapa en hälsofrämjande plattform för eftisverksamheten. Till stöd för temaområdena finns en mera konkret checklista, som används när eftisen genomgår utbildningsprocessen (bilaga 1). Nedan följer en beskrivning om respektive temaområde; varför det är viktigt och förslag på verktyg som kan utnyttjas. 18 Folkhälsans EFTISVERKSAMHET

21 Vårdnadshavare Varför För att möjliggöra en så bra eftisverksamhet som möjlig för barnen är det viktigt att skapa en öppen och naturlig dialog med barnets vårdnadshavare. Eftiset behöver informera om sin verksamhet och om hur barnet klarar sig och mår på eftiset. Vårdnadshavare behöver få ställa frågor och diskutera barnens varande och görande på eftiset. Hur För en god dialog kan olika kanaler användas. En gång per termin ordnar eftis en föräldraträff. I samband med träffen kan vårdnadshavare komma och följa med sitt barns verksamhet på eftiset. Mer information om föräldraträffens innehåll finns i del III. Att överlag inbjuda vårdnadshavarna ger eftispersonalen möjlighet att berätta vad som är på gång i verksamheten, informera om kommande händelser och diskutera frågor som kommit upp. Vårdnadshavarna kan också vara delaktiga genom föräldrakommittéer, föräldraföreningar eller lokalföreningar. Vårdnadshavarna ska få ta del av information om hur man har valt att bygga upp eftisdagen (schema, årsklocka, regler, system...), vilket arbetssätt man jobbar enligt och speciella händelser som antingen har hänt eller kommer att hända. Vårdnadshavarna kan få information om eftis genom infobrev, dagliga diskussioner och kontakthäften. Aktuell information kan också finnas synligt uppsatt på eftisets anslagstavla eller ges per e-post, sms eller via telefonsamtal. Projekt på eftiset kan göra vårdnadshavarna delaktiga genom att barnet där hemma fortsätter med exempelvis lekar och pyssel som hör ihop med projektet. Projekt kan också utmynna i vernissager eller teaterföreställningar som riktar sig till vårdnadshavarna. Vårdnadshavare kan också bidra med till exempel återanvändningsmaterial (tomma glasburkar, mjölkkartonger eller annat) som kan behövs i olika projekt. Folkhälsans EFTISVERKSAMHET 19

22 Fysisk aktivitet Varför Våra kroppar är byggda för rörelse. Vanan att vara fysiskt aktiv bör skapas under barndomen. Fysisk aktivitet har många positiva effekter på barns hälsa, inte minst för tillväxten och för barns normala utveckling. Regelbunden fysisk aktivitet ökar välbefinnandet, ger bättre kondition, styrka, immunförsvar och sömn samt minskar risken för sjukdomar och övervikt. Fysisk aktivitet har positiva effekter på barns grov- och finmotorik. Barns självkänsla och självuppfattning stärks liksom barns förmåga att fungera med andra. Rekommendationen är att undvika långa stunder (max 2 h) av stillasittande. Utöver mångsidig fysisk aktivitet behövs rörelsepauser som bryter stillasittandet så ofta som möjligt. Det finns forskning som tyder på att en rörelsepaus behövs var 20:e minut. Hur Utgångspunkten är att skapa tillfällen för fysisk aktivitet dagligen på eftiset. Verksamheten kan vara organiserad eller spontan men bör ske på barnens villkor. Helst kan tillfällena ske utomhus. Utevistelsen ökar naturligt den fysiska aktiviteten. Det viktiga är inte hur aktiviteten sker utan att den sker. På finns olika verktyg för att uppmuntra barn till rörelseglädje: UT med språket är ett häfte med lekar som alla tar fasta på utevistelse, språk och fysisk aktivitet. UTmanad är ett spel eller en naturstig där deltagarna rör sig mellan tio kontroller med olika uppgifter. Pausrörelsekartotek innehåller lekar och övningar som kan göras när som helst. Pausgymnastik är korta filmer som är anpassade så att man kan hitta en lämplig rörelse som man upplever sig behöva. Lekdatabas med förslag på lekar. Dessutom kan eftispersonal utbilda sig till Röris-inspiratör. Röris är ett verktyg utarbetat av Friskis & Svettis i Sverige. Det ger på ett enkelt sätt möjlighet till rörelsepaus under dagen. 20 Folkhälsans EFTISVERKSAMHET

23 Återhämtning Varför Vi behöver alla balans mellan aktivitet och vila i vår vardag. Sömnen är vår viktigaste källa till återhämtning. Barn i skolåldern behöver cirka 10 timmar sömn i dygnet. Att tillbringa tid utomhus i dagsljus främjar sömnen. Även under dagen behöver kroppen och framför allt hjärnan stunder av återhämtning och vila. Slötittande på tv eller surfande på nätet tror vi många gånger är återhämtande, men det aktiverar i stället hjärnan. Hur Genom att skapa stunder för lugn och ro under eftermiddagen kan eftiset också stöda barnets återhämtning. Att inreda den inre miljön på eftiset så att barnen kan koppla av ger förutsättningar för att barnen kan återhämta sig. Avslappningsövningar har återhämtande effekter på barn. När barn slappnar av får kroppen vila och hitta tillbaka till här och nu. Sedan orkar barnen vara livfulla igen. Folkhälsan har utvecklat ett eget avslappningsmaterial, Chilla, som finns i elektronisk form. Chilla innehåller praktiska avslappningsövningar lämpliga för barn. Materialet består av avslappningsövningar, massage- och rörelseövningar och musikspår med lugn musik samt avslappningsövningar. I materialpaketet ingår också affischer med instruerande bilder till massage- och rörelseövningarna. Chilla hittar du på Folkhälsans EFTISVERKSAMHET 21

24 Natur och miljö Varför Om eftisbarn är utomhus kan de göra upptäckter i sin omgivning och skapa en känsla om och till naturen på ett berikande sätt. En stund i naturen ger också möjlighet till återhämtning, avkoppling och tystnad. Naturen som miljö är trygg och barnen kan andas frisk luft och med alla sinnen uppleva naturens njutning. Att dagligen vistas utomhus främjar hälsan. Ett hållbart förhållningssätt till miljön et och det material som används är utgångspunkt för eftisverksamheten. Hur Eftisen strävar till att använda den natur som de har i sin närhet; skogar, parker och grönområden. Förflyttningen till dessa områden sker till fots eller med lokaltrafik, för att främja en hållbar utveckling. En del av eftisens verksamhet, exempelvis konst, lek och skapande verksamhet kan likväl ske ute i naturen om vädret det tillåter. I naturen har barnen möjlighet att tillsammans med en vuxen genomföra aktiviteter eller så kan barnen aktivera sig själva genom lek, spring eller pulkaåkning. Eftisen jobbar för en hållbar utveckling. Tillsammans med barnen diskuteras frågor som berör elförbrukning, vattenförbrukning och avfallssortering. Barnen förstår att spara på energi samt sortera sina sopor. Barnen idkar även ett ekologiskt friluftsliv då de inte har med sig engångskärl i naturen. Barnen äter även hälsosamma mellanmål ute i det fria. Målsättningen är att barnen förstår att en hållbar utveckling gagnar alla. Folkhälsan ordnar Hitta Vilse kurser för eftis. Programmet handlar om hur barn ska fungera om de går vilse i naturen. Spelet Utmanad, som kan laddas ner från är ett aktiverande spel för olika grupper som uttryckligen sker utomhus. 22 Folkhälsans EFTISVERKSAMHET

25 Hygien Varför Det är viktigt att skapa goda hygienrutiner på eftiset. Rutiner för handtvätt och system för förvaring av kläder gör att den dagliga hygiennivån kan stärkas. Hur Det är viktigt att kommunicera med hemmen om de hygienregler som gäller på eftiset. Barnen tvättar händerna regelbundet (då de kommer till eftiset, efter utevistelse, efter toalettbesök och före matsituationer). Vårdnadshavare och personalen informerar varandra om smittorisker. Om barnet blir sjukt under eftermiddagen meddelas hemmen omgående om detta. Vid epidemier följs THL:s rekommendationer. För mera information se Livsmedelshygien Om man på eftiset tillreder mellanmål bör man även ha en egenkontrollplan godkänd av hälsoinspektören. I egenkontrollplanen ingår bland annat plan för livsmedelshygien, personlig hygien, städschema och avfallshantering. Eftispersonal behöver hygienpass om de i sina arbeten hanterar oförpackade, lätt förskämbara livsmedel. Lätt förskämbara livsmedel är exempelvis mjölk, kött och fisk. Att hantera betyder i detta fall att personalen förvarar lätt förskämbara livsmedel. Om man enbart serverar ett mellanmål som tillagats av en utomstående producent och inte förvarar mat i kylskåp till följande dag behöver personalen inte hygienpass. Det är naturligtvis bra att känna till hygienanvisningar och ett hygienpass är ett bevis på detta. Vuxna övervakar att hygienen upprätthålls om barnen själva tar mat (se bilaga 2). Folkhälsans EFTISVERKSAMHET 23

26 Kost Mellanmålet Varför Barn som deltar i eftisverksamhet ska erbjudas mellanmål. Mellanmålen bör vara mångsidiga och omväxlande, följa de nationella näringsrekommendationerna och beakta specialbehov. Många gånger är det utomstående producenter som ansvarar för tillagningen medan eftiset ansvarar för att servera mellanmålet till barnen. Mellanmålet är en trevlig stund som samlar barnen och eftisledarna och ger barnen en möjlighet att öva sig i att äta tillsammans med andra. Mellanmålet ska inte ersätta lunch eller middag men ge barnen energi så att de klarar sig till middagen. Hur Mellanmålsstunden är ett utmärkt tillfälle att öva vett och etikett vid matbordet. Om möjligt låt gärna barnen vara delaktiga genom att tillreda eller duka bordet. Mellanmålsstunden är också ett utmärkt tillfälle för det goda samtalet mellan barn och barn och barn och vuxna. Om vi vuxna har en positiv attityd till mat och måltidssituationen smittar det av sig på barnen. Barn som från början uppmuntras till att uppskatta hälsosam och god mat har större förutsättningar för en god hälsa under resten av livet. På Folkhälsan uppmuntrar vi barnen att våga smaka på nya livsmedel så att intaget blir så mångsidigt som möjligt. Tvång används inte eftersom det förstör njutningen och gör att intresset för ätande snabbt svalnar. Barnets intresse för nya livsmedel väcks genom att diskutera färger, dofter, smak och konsistens. Ha gärna mat som tema även i rit- och pysseluppgifter, lekar och teater. Med lekens hjälp kan man bekanta sig med varifrån maten kommer, miljöaspekter och varför man behöver olika sorters livsmedel. Mellanmålet är ett bra tillfälle att lära känna olika livsmedel och olika matkulturer. Gimme5 är ett material som Folkhälsan har tagit fram för att arbeta med smakskola på eftis. Vill man bjuda på något, till exempel på födelsedagar är frukt att rekommendera. Det är födelsedagsbarnet som spelar huvudrollen för dagen, inte maten. Väldigt söta och salta livsmedel, såsom chips, läsk eller godis hör inte till eftis. Att göra utflykter och ta med sig matsäck är alltid uppskattat. Matsäcken består av vatten i flaska, en frukt eller grönsaksbit samt en smörgås (se bilaga 3). 24 Folkhälsans EFTISVERKSAMHET

27 Konst och kulturidentitet Varför En av eftisverksamhetens uppgifter är att erbjuda barnen ledd fritidsverksamhet. Verksamheten ska också stöda och uppmuntra barnen att hitta de egna styrkorna samt ge dem möjligheter att förverkliga sig kreativt. När barnen är delaktiga i olika former av barnkultur får de positiva upplevelser som stärker självkänslan och stöder deras uppväxt och utveckling. Via olika kulturella uttrycksformer får barnen därtill upplevelser och erfarenheter av de finländska och finlandssvenska traditionerna samt av traditioner i andra kulturer. Därför är eftis en naturlig arena för barnkultur. Hur Ett mångsidigt innehållsutbud på eftis stärker barnens kulturella identitet. Barnkultur syftar på olika aspekter av kultur. Kultur för barn är bland annat teater, film, musik, utställningar, bibliotek och leksaker. Kultur med barn innebär att barn och vuxna tillsammans tillämpar och skapar kultur genom exempelvis sång, sagor, lek och fester. Kultur av barn står för barnens egna kulturuttryck, det de själva skapar genom bild, form, musik, språk, drama och dans. Eftisverksamheten ska ta vara på dessa olika former av barnkultur genom att på eftis erbjuda barnen möjlighet till eget och gemensamt skapande samt genom olika utfärder och besök. Folkhälsans EFTISVERKSAMHET 25

28 Leken Varför Leken har en central ställning i verksamheten eftersom eftis grundar sig på frivillighet och sker under barnens fritid. Leken fungerar som avkoppling och komplement till skoldagen och erbjuder barnen mångsidig och stimulerande variation i eftisverksamheten. Leken är för barnet ofta förknippad med frihet, spontanitet, glädje, spänning och lustkänsla. I leken får barnet möjlighet att ta egna initiativ, påverka, göra egna val och bestämma. När barnet leker tränas alla sidor av personligheten, den sociala kompetensen och andra färdigheter. Hur En förutsättning för lek är att barnen känner sig accepterade och delaktiga i kamratkretsen. En del barn behöver också uppmuntran för att komma igång eller med i leken. Därför behöver ledaren vara närvarande och tillhands när barnen leker. När ledaren har en positiv inställning till lek och antingen deltar i leken eller inspirerar till lek blir leken en konstruktiv del av eftisverksamheten. Under eftermiddagen ska barnen få omväxlande möjligheter till både fri och ledd lek, inne och ute. Miljö och material ska stöda och uppmuntra barnen till olika lekar både i grupp och enskilt. 26 Folkhälsans EFTISVERKSAMHET

29 Mobbningsförebyggande arbete Varför Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter, som gäller alla barn 0 18 år, får inget barn diskrimineras på grund av egna eller vårdnadshavares egenskaper, åsikter eller ursprung. Ett barn skall skyddas mot alla former av våld, försummelse och utnyttjande samt ha rätt till social trygghet. Ett barn skall därmed skyddas från trakasserier och mobbning, även på eftis. Definitionen av mobbning kan variera beroende på vilket perspektiv man utgår från. Trots det finns det några återkommande kriterier; det finns alltid en eller flera förövare, handlingen är negativ och görs i syftet att tillfoga skada eller obehag och det finns alltid en utsatt individ som har svårt att försvara sig. Man brukar skilja mellan verbal, fysisk och psykisk mobbning. Den stora utmaningen när det gäller att bekämpa mobbning är att upptäcka den. Mycket av mobbningen sker i tysthet. Den stora utmaningen när det kommer till mobbning och barn ligger i att det är svårt att fastställa när barn blir medvetna om konsekvenserna av sina handlingar. I vilken ålder förstår barnet att hens handlingar kan skada och såra andra. Ett tidigt ingripande gör att beteendet inte hinner utvecklas till mobbning. Att kunna avgöra var gränsen mellan mobbning, konflikt och skämtsamt beteende går är inte så lätt. Därför är det viktigt att se till den subjektiva upplevelsen och att ta reda på vad barnet upplever som mobbning. Det är viktigt att komma ihåg att mobbning alltid berör hela barngruppen och därför ska det förebyggande arbetet alltid göras på gruppnivå. Roller som barn får i ett sammanhang kan vara problematiska och lätt följa med barnet senare i livet. Därför ska det förebyggande arbetet också ha fokus på att motverka negativa mönster som lätt kan uppstå i gruppsammanhang. Hur För eftispersonalen gäller det att vara lyhörd och att göra tröskeln så låg som möjligt för att få barnen att våga och klara av att berätta. Vid bekämpning av mobbning är det viktigt att ha ett gemensamt förhållningssätt mot mobbning bland personal, barn och vårdnadshavare och att arbeta målmedvetet och sträva efter att skapa en miljö där mobbning inte lyckas få grogrund. Det är viktigt att ha beredskap att lösa mobbningssituationer och att ha en konkret handlingsplan som stöd och hjälpmedel i sammanhanget. Att personalen har nolltolerans då det gäller osakligt bemötande och själva fungerar som goda rollmodeller är en förutsätt- Folkhälsans EFTISVERKSAMHET 27