Årsredovisning 2002 Kommunfullmäktige 28 april 2003

Transkript

1 Årsredovisning 2002 Kommunfullmäktige 28 april 2003

2 2

3 3 Innehållsförteckning Kommunstyrelsens ordförande har ordet... 5 Falköpings kommuns organisation från 1/ Förvaltningsberättelse... 7 Ekonomisk översikt Personalöversikt Fem år i sammandrag Resultaträkning Finansieringsanalys Balansräkning Noter till balans- och resultaträkning Driftsredovisning Investeringsredovisning Investeringsbudget Taxeregleringsfonder Verksamhetsberättelser...Fel! Bokmärket är inte definierat. Kommunstyrelsen...Fel! Bokmärket är inte definierat. Tekniska nämnden...fel! Bokmärket är inte definierat. Kultur- och fritidsnämnden...fel! Bokmärket är inte definierat. Miljö- och byggnadsnämnden...fel! Bokmärket är inte definierat. Barn- och utbildningsnämnden...fel! Bokmärket är inte definierat. Socialnämnden...Fel! Bokmärket är inte definierat.

4 4 Kompetens- och arbetslivsnämnden.fel! Bokmärket är inte definierat. Falköping Tidaholms räddningsnämnd...fel! Bokmärket är inte definierat. Valnämnden...Fel! Bokmärket är inte definierat. Kommunrevisionen...Fel! Bokmärket är inte definierat. Kommunkoncernen Falköping...Fel! Bokmärket är inte definierat. Koncernens resultaträkning...fel! Bokmärket är inte definierat. Koncernens balansräkning...fel! Bokmärket är inte definierat. Redovisningsprinciper...Fel! Bokmärket är inte definierat. Ord- och begreppsförklaringar...fel! Bokmärket är inte definierat. Revisionsberättelser och protokoll...fel! Bokmärket är inte definierat. Bilaga 1 Diagram till ekonomisk översikt...fel! Bokmärket är inte definierat. Diagram Redigering och lay-out Kenneth Österberg Annelie Hedegård

5 5

6 6 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Under 2002 har arbetet med att förverkliga kommunens mål- och strategidokument fortsatt. Det övergripande målet är att öka befolkningen, särskilt med yngre familjer och ungdomar. I samband med Sveriges nationaldag den 6 juni, uppmärksammades alla nyfödda i kommunen, då föräldrar och barn inbjöds till en festlighet vid Stadsteatern. I augusti ordnade kommunen en resa till Liseberg, ett arrangemang som riktades till barnfamiljer och där 400 Falköpingsbor deltog. Denna satsning väckte uppmärksamhet både på Liseberg och i massmedia. Sakta men säkert vänder befolkningsutvecklingen från de stora minus som fanns i mitten av 90-talet. För 2002 noterar vi ett minus på 25 personer. För andra året i följd har vi fler inflyttare än utflyttare i kommunen. Det är förhoppningsvis en trend som fortsätter och ger Falköping växtkraft och utveckling. En god hälsa är viktig för hela befolkningen. Folkhälsorådet har under året arrangerat årets regionala folkhälsokonferens i Falköping. Drygt 300 personer tog del av lokala och regionala projekt som genomförts. Det lokala folkhälsoarbetet är brett och innefattar även sådana områden som Säker och Trygg kommun och Brottsförebyggande Rådet /BRÅ). Under året bildades Falköping Nu, ekonomisk förening, genom att tidigare turistföreningen utökades. Detta innebär att Falköping Nu även arbetar med näringslivssupport och landsbygdsutveckling utöver tidigare verksamhet inom turism och turistbyrå. Falköping Nu har etablerat sig på ett bra sätt och en fortsatt god framgång kan förutses. Det är viktigt för kommunen att vi kan ge snabb och god service till besökare, såväl som intresserade företagare och nyetablerare. Det ekonomiska resultatet för 2002 redovisar ett överskott på 13,8 miljoner, vilket motsvarar ca 1% av kommunens bruttoomsättning. Genom ett starkt gemensamt arbete av alla medarbetare kunde under hösten ett hotande underskott vändas till ett plusresultat. Det är angeläget att också kommuner kan visa överskott, detta skapar trygghet och handlingsfrihet i framtiden. Överskottet kommer väl till användning i de utmaningar som vi möter i form av pensionsskuld, investeringsbehov och att trygga en god personalförsörjning till verksamheterna. Den kommunala verksamheten möter i framtiden många utmaningar som kommer att sätta ekonomi och verksamhet på svåra prov. En trygg ekonomi ger handlingsberedskap och frihet att agera. Falköping har liksom alla andra kommuner en pensionsskuld. Skulden kommer under de kommande åren att accelerera då ett större antal av våra medarbetare uppnår pensionsålder. Falköping har goda förutsättningar att bli en tillväxtkommun. Vår strategi att vara en bra boendekommun och att attrahera flera att bosätta sig i kommunen, särskilt barnfamiljer vinner mer och mer intresse. Den goda miljö, bra skolor och barnomsorg som kommunen har, samt att vi också kan erbjuda goda pendlingsmöjligheter, är goda förutsättningar för en stark utveckling. Det finns dock ingen anledning att slå sig till ro. Det är därför nödvändigt att lägga stort arbete på insatser som stärker kommunens attraktionskraft. Jag vill till sist tacka alla medarbetare och förtroendevalda för ett gott arbete under Bokslutet 2002 har utvärderats med fokus på tre områden; ekonomi, kvalitet och kvantitet. Syftet med detta är att följa upp vad kommunens samlade resurser har använts till och om det varit bra. Detta synsätt kommer även att prägla vårt fortsatta arbete med prognoser under 2003 och budget Ulf Eriksson Kommunstyrelsens ordförande

7 7 Valberedningen Kommunrevisionen Falköpings kommuns organisation från 1/ Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Kommunstyrelsekontoret Barn- och utbildningsnämnden Kompetens- och arbetslivsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Miljönämnden Byggnadsnämnden Räddningsnämnden Falköping och Tidaholm Socialnämnden Tekniska nämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Kompetens- och arbetslivsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen Miljöförvaltningen Stadsarkitektkontoret Räddningstjänsten Falköping och Tidaholm Socialförvaltningen Tekniska förvaltningen Valnämnden Kommunala bolag Aktiebolag Green Market Sweden 100% Falköpings Hyresbostäder AB 100% Hotellfastigheter i Falköping AB 100% Ekonomiska föreningar och Stiftelser (ett urval) Falköping Nu, ek.för. 51% Stiftelsen Ekehagens Forntidsby Falbygdens Bredband AB 49% Forskningsstation Mösseberg AB, 100% Stiftelsen Ållebergs Segelflygmuseum Under 2002 var miljönämnden och byggnadsnämnden organiserade i en nämnd respektive en förvaltning

8 8 Förvaltningsberättelse Mål- och strategipolicy Kommunfullmäktige fastställde ett övergripande mål samt mål och handlingsplaner för prioriterade strategiska områden för Falköpings kommuns utveckling Övergripande mål Det övergripande målet för kommunens utveckling är att: Öka befolkningen i kommunen med tonvikt på yngre familjer och ungdomar. Målet är en utmaning för oss alla, men genom att långsiktigt och kraftfullt ta till vara alla Falköpings fördelar skall vi lyckas. Arbetet skall bedrivas i ett utifrån-inperspektiv för att ge alla i kommunen möjlighet till dialog, engagemang, påverkan och delaktighet. Strategiska områden För att nå det övergripande målet att öka befolkningen i kommunen med tonvikt på yngre familjer och ungdomar skall följande strategiska områden prioriteras: Barnomsorg/skola Turism/Marknadsföring/Näringslivssupport Företagsutveckling Boende Kompetensutveckling Ung i Falköping Falköping i världen Inom de strategiska områdena har konkreta handlingsplaner utarbetats med tydligt angivna mål, ansvarsfördelning och uppdrag samt en plan för uppföljning och utvärdering. Befolkningsutvecklingen Det övergripande målet i mål- och strategipolicyn tar sikte på att bryta den negativa befolkningsutvecklingen. En minskad befolkning påverkar den kommunala ekonomin på många sätt. Storleken på våra skatteintäkter bestäms bl a av i kommunen folkbokförda personer. I nuvarande skatte- och utjämningssystem genererar varje invånare i kommunen i genomsnitt ca kr i skatt och statsbidrag. För att trygga den framtida kommunala välfärden i vår kommun är det av avgörande betydelse att vi lyckas bryta den negativa befolkningsutvecklingen. De senaste fem åren har befolkningsutvecklingen i kommunen varit enligt följande. Inflytt Utflytt Födda Döda Folkmängd ade ade Källa: SCB Befolkningsminskningen 2001 och 2002 är mindre jämfört med tidigare år. Födelsetalen har ökat och inflyttningen till kommunen är större än utflyttningen. Tabellen nedan visar befolkningen fördelat efter ålder de senaste fem åren år år år år år 65- år Källa: SCB Näringsliv - arbetsmarknad Näringsliv Falköpings centrala läge i Sverige och dess goda förbindelser med omvärlden underlättar för företag att utvecklas på ett positivt sätt. Kinnarps AB, Volvo Personvagnar AB, Samhall, Gothia AB, Arkivator Falköping AB, Parker Hannifin AB, Autokaross i Floby AB, Gyllensvaans Möbler AB, Falbygdens Ost AB och Falköpings Mejeri är några av de större företag som verkar och utvecklas i kommunen. Det finns i kommunen också en stark

9 9 småföretagartradition inom ett stort antal branscher. Jordbruksnäringen är också fortfarande relativt stark i kommunen. Utvecklingen inom det privata näringslivet har den senaste femårsperioden varit positiv även om vi de senaste åren kunnat notera en viss avmattning kopplat till det allmänna konjunkturläget. För Falköpings kommun är det av yttersta vikt att det inom kommunen finns ett starkt och differentierat näringsliv. Falköpings kommun är också beroende av ett starkt näringsliv inom sin arbetsmarknadsregion. Falköpings kommun har under en lång period aktivt arbetat med att utveckla pendlingsmöjligheterna mot främst Stockholm (Skövde), Göteborg och Jönköping för att därigenom kunna erbjuda än mer arbetstillfällen för kommunens invånare. Kommunens ambition är således dels att skapa goda förutsättningar för lokal näringslivsutveckling och dels finnas med som en aktiv och naturlig part i regionalt utvecklingsarbete inom näringslivsområdet. Falköpings kommun ser det som centralt med en aktiv samverkan mellan kommun och näringsliv. Under 2002 startades en ny organisation för att ytterligare stärka samarbetet; Falköping Nu Ek för. Föreningen ägs gemensamt av Falköpings kommun och näringslivet. Denna förening skall, i samverkan med kommunens strategiska utvecklingsarbete, aktivt arbeta med näringslivssupport och marknadsaktiviteter. Ett ledord för verksamheten är nätverksbyggande. Arbetsmarknad Andelen arbetslösa har minskat något jämfört med 2001.Motsvarande siffror för riket visar på en ökning. Arbetsmarknaden kommer framöver alltmer att präglas av brist på arbetskraft. Med stora pensionsavgångar kommer kommunerna att ha stort behov av nyrekryteringar inom omsorg, skola och vård. Arbetsmarknads- och utbildningspolitiken behöver gå hand i hand. Människor måste ha goda möjligheter till kompetensutveckling och samhället måste ha en god förmåga att tillvarata varje medborgares unika kompetens. Vi måste bli bättre på integreringen av nya svenskar, att bryta trenden med ökande långtidssjukskrivningar, att arbeta förebyggande och fokusera på att vi skall få vara långtidsfriska. För ungdomarna måste antalet olika möjliga ingångar på arbetsmarknaden öka Falköping Riket Falköping Riket Arbetslösa: % av befolkning 3,4% 3,6% 3,9% 3,5% % av arbetskraften 4,0% 4,7% 4,6% 4,5% I åtgärder: % av befolkning 1,9% 2,0% 2,0% 2,0% % av arbetskraften 2,3% 2,6% 2,4% 2,6% Bostadsmarknad Bostadsmarknaden har under 2002 präglats av en positiv utveckling med ett minskat antal outhyrda lägenheter och en ökad efterfrågan på småhus. Således har antalet outhyrda lägenheter hos de största fastighetsägarna i kommunen under året minskat med ett drygt hundratal. Vid den senaste undersökningen den 1 mars 2003 var 373 lägenheter outhyrda hos dessa fastighetsägare, vilket motsvarar 6,8 %, den lägsta siffran på 10 år. Motsvarande siffror den 1 mars 2002 var 485 outhyrda lägenheter eller 8,8 %. Antalet outhyrda lägenheter i staden var hos nämnda fastighetsägare den 1 mars ,7 % (1 mars ,4 %) medan det i övriga tätorter var 23,9 % (28,1 %). Störst andel tomma lägenheter finner man i Floby, Stenstorp, Slutarp och Vartofta. Enligt stadens mäklare har ett ökande intresse av att förvärva småhus märkts från storstadsregionerna Stockholm och Göteborg. Även norrmän tillhör denna intressegrupp medan danskar och tyskar efterfrågar fritidshus. Möjligheten att tågpendla från Falköping, Stenstorp och Floby till ett arbete på annan ort verkar uppmärksammas av fler och fler, även på längre sträckor. Ett exempel på detta är att kommunen under året avyttrat en bostadsfastighet i Stenstorp till en familj i Göteborg, där makarna har sina arbetsplatser förlagda till Göteborg. När det gäller nybyggnation hänvisas till miljöoch byggnadsnämndens redovisning under rubriken Byggnation. Kvalitetsarbete

10 10 Kommunstyrelsen antog den 25 februari 2002 kvalitetspolicy att gälla för alla kommunala verksamheter. Kvalitetspolicyn är det styrdokument där kvalitetsarbetets övergripande mål, ansvarsfördelning och uppdrag tydliggörs. Nämnderna ska senast 1 januari 2003 ha påbörjat arbetet med verksamheternas kvalitetsutveckling. Den 22 maj 2002 anordnades en utbildningsdag för alla arbetsledare omkring arbetet med kvalitetsgarantier och system för klagomålshantering. Som stöd i nämndernas arbete, för erfarenhetsutbyte och samarbete kring gemensamma frågor, startades kvalitetsnätverket där varje förvaltning är representerad. Syftet med nätverket är att vara ett forum där förvaltningarna kan lära av varandra och där man kan ta hjälp av varandra i frågor som den egna förvaltningen arbetar med. Personal I arbetet med att klara kommande personalförsörjningsbehov har en policy för personalförsörjning tagits fram. Policyn tar upp sju strategiska områden; kompetensutveckling, organisationsutveckling, ledarutveckling, löner och förmåner, friskvård, samverkan och marknadsföring. Policyn antogs av kommunfullmäktige i oktober En kommunövergripande arbetsmiljöutbildning har anordnats. Ca 60 arbetsledare och fackliga företrädare har hittills genomgått utbildningen. Kommunens satsning på friskvård fortsätter att utvecklas. Antalet deltagare i Kommunlyftets träningsgrupper har ökat. Under året har beslut tagits om att alla anställda i Falköpings kommun skall gå en studiecirkel i friskvård - Hälsovågen. Innehållet i studiecirkeln har tagits fram av personalavdelningen. Start beräknas till början av Under året har en modell för ett mera strukturerat arbetssätt avseende rehabilitering tagits fram. Under året har arbetet med en personalekonomisk redovisning tagit fart. En bra personalekonomisk redovisning är en god grund för verksamhetsanknutna beslut. Kommunens personalklubb, Kommunals IF och konstklubben Kommunpaletten har alla bidraget till trevliga och varierande personalaktiviteter för kommunens personal. Ekonomisk utveckling Resultaträkningen för 2002 uppvisar ett positivt resultat med 13,8 Mkr. Resultatet motsvarar ca 1 % av bruttoomslutningen. Nedan följer en sammanställning av de senaste årens resultat för kommunen exkl. extraordinära poster: År Resultat ,5 Mkr ,7 Mkr ,5 Mkr ,8 Mkr Sveriges kommuner har konsoliderat sin ekonomi de senaste åren, ökningstakten för skatteintäkter under perioden har var mycket hög jämfört med tidigare år under 1990-talet. Falköpings kommun har använt de ökade intäkterna till mer verksamhet, d v s ökade driftkostnader. Nedan följer en sammanställning av utvecklingen med förändringen per år i Mkr samt i %. Bok förändring Bok förändring (Mkr) 1999 Mkr / % 2000 Mkr / % Verksamhetens nettokostnad / + 7, / + 4,5 Skatt/bidrag / + 6, / + 5,1 Bok förändring Bok 2001 Mkr / % 2002 Verksamhetens nettokostnad / + 4, Skatt/bidrag / + 5, För 2001 och 2002 gäller att ökningstakten på intäkterna (skatt/bidrag) är större än ökningstakten på kostnaderna (verksamhetens nettokostnad). Förhållandet var det motsatta de tidigare åren års gynnsamma utfall är till stor del effekten av två tillfälliga förhållanden. Dels har höstens inköpsstopp medfört en lägre nettokostnad (8 10 Mkr) och dels har det tillfälliga sysselsättningsstatsbidraget höjt intäkterna temporärt med drygt 9 Mkr. Under perioden har investeringstakten varit hög och låneskulden ökat från, som lägst 188 Mkr år 1999 till 304 Mkr vid utgången av Låneskulden är i princip oförändrad jämfört med bokslutet Falköpings kommuns ekonomi har inte konsoliderats under perioden. Tvärtom har det

11 11 ekonomiska läget försämrats och känsligheten för förändringar i omvärlden är påtaglig. I en finansiell jämförelse, Finansiell profil, med samtliga kommuner i Västra Götaland för åren är Falköpings kommun en av de kommuner som har absolut sämst utveckling. I 2001 års profil har positionen förbättrats, delvis p g a att vår nettokostnadsökning har bromsats något men främst p g a att många kommuner i länet har fått en försämrad finansiell situation Utfallet 2002 är ytterligare en förbättring, tyvärr skapat med kortsiktiga insatser. Falköpings kommun måste bryta trenden, d v s att med långsiktiga åtgärder successivt stärka ekonomin. Kommunfullmäktige (KF 104:2002) antog i november finansiella mål för mandatperioden ( ). Det finns en enighet om den ekonomiska utvecklingen fram till Falköpings kommuns ekonomi skall bli långsiktigt sund. Däremot finns det, och kommer att finnas, olika politiska uppfattningar om hur Falköpings kommun skall nå en ekonomi i balans. Den årliga budgetprocessen och beslutet om budget i kommunfullmäktige kommer att ange hur det skall gå till. Det noteras att den stämningsansökan som Nordea Finans AB och Nordea Bank AB vardera inlämnade våren 2002 mot Falköpings kommun ännu inte avgjorts i domstol. Yrkat kapitalbelopp uppgår totalt till ca kr. Därutöver yrkas ersättning för ränta och rättegångskostnader. Koncernen Falköpings kommunkoncern består av Falköpings Hyresbostäder AB (koncern), Hotellfastigheter i Falköping AB, Green Market Sweden AB samt Falkbygdens Bredband AB (49%). Under året genomfördes en riktad nyemission i Falbygdens Bredband AB. Den innebar att kommunen är minoritetsägare från Koncernens resultat uppgår 2002 till 13,5 Mkr. Resultatet har påverkats av en nedskrivning av övervärderade anläggningstillgångar på 2,0 Mkr. Falbygdens Bredband AB är en satsning på att bygga infrastruktur för bredband inom Falköpings kommun. Utbyggnaden kommer att ske etappvis enligt kommunens infrastrukturplan. Övrigt

12 12 Ekonomisk översikt I texten nedan hänvisas till diagram. Dessa återfinnes efter kommunfullmäktiges beslut, på sidan 89. Flera av de ord och begrepp som används i översikten förklaras på sidan 78. Årets resultat förändring av eget kapital Årets resultat, som också är förändring av eget kapital, visar ett plus på 13,8 miljoner kronor. Detta medför att kommunen har täckt det underskott enligt balanskravet som redovisades år 2001 på minus 3,7 miljoner. ( Balanskravet innebär att kommunen måste redovisa ett positivt resultat. Se även rubriken Balanskravet längre fram i texten.) Det egna kapitalet uppgår vid årsskiftet till 550,1 miljoner kronor. Anläggningskapitalet uppgår till plus 627,3 miljoner kronor medan rörelsekapitalet uppgår till minus 77,2 miljoner kronor. (Diagram 1) Årets resultat i % av skatte- och bidragsintäkter Resultatet innebär en behållning på 1,3% av skatte- och bidragsintäkterna För 2003 är budgeterat 0,5%. (Diagram 2) Soliditetsutveckling Soliditeten är ett mått på den långsiktiga finansiella styrkan och anger andelen eget kapital av totalt kapital. Ju lägre soliditet desto större är andelen av tillgångarna som finansierats av lån och desto större blir kostnaden för räntor. Soliditeten uppgår nu till 51,2 % jämfört med 51,9% vid föregående årsskifte. Fr.o.m 1998 ingår inte ansvarsförbindelse för pensioner intjänade före 1998 i balansräkningen och påverkar således inte soliditeten. Om ansvarsförbindelsen för pensioner medräknas uppgår soliditeten endast till 1,0%. (Diagram 3) Rörelsekapital Kommunens rörelsekapital utgörs av skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Som framgår av diagrammet har kapitalet varierat kraftigt under åren. Kommunen har under redovisningsperioden haft ett negativt rörelsekapital, som vid utgången av år 2002 uppgår till minus 77,2 miljoner kronor. Detta innebär en försämring jämfört med föregående år med 30,9 miljoner kronor. En av anledningarna är en förskottering på 23 miljoner kronor till Banverket för byggnation av tågstopp i Floby. (Diagram 4) Likvida medel Kommunens likvida medel består av kassaoch bankbehållning och ingår i begreppet rörelsekapital. De likvida medlen har under 2002 minskat från 54,5 till 46,4 miljoner kronor. Anledningen till minskningen är en stor andel ombudgeterade investeringar från 2001 har slutförts under året. (Diagram 5) Låneskuld Kommunens låneskuld har under året ökat från 297,1 till 303,9 miljoner kronor. Låneskulden är i sin helhet upptagen i svensk valuta. Enligt fastställd budget fick låneskulden uppgå till 335 miljoner. Under året har förvärv av en tidigare hyrd skola skett där köpeskillingen finansierades med upptagande av lån. I budgetramarna för de kommande åren har investeringarna lagts på en nivå så att låneskulden skall kunna börja amorteras. (Diagram 6) Låneskuld i % av anläggningstillgångar Under 2002 har låneskulden i procent av anläggningstillgångarna minskat jämfört med föregående år. (Diagram 7)

13 13 Finansiella intäkter och kostnader Under de i diagrammet redovisade åren har kommunen haft ett negativt finansnetto. Med finansnetto avses skillnaden mellan kommunens finansiella kostnader och intäkter. Finansnettot har försämrats marginellt från föregående år, från minus 12,6 miljoner kronor till minus 12,8 miljoner kronor. Genomsnittsräntan på de upptagna lånen har under året varit 4,6% (f.å.4,8%). Räntan på kommunens lån varierar vid årskiftet mellan 3,88% och 6,98%. (Diagram 8) Inkomst- och utgiftsstruktur Mellan 2001 och 2002 har verksamhetens externa kostnader inklusive pensioner ökat med 4,5%. Verksamhetens intäkter har ökat med 4,6%. Skatteintäkternas, inklusive generella statsbidrag, ökning uppgår till 5,9% (Diagram 9 och 10) Investeringar Bruttoinvesteringar överstigande 1,0 miljon kronor under 2002 var: Mkr Marknadsg 21, om- och tillbyggnad 2,2 Vasag Botvidsg, VA-ledn/sanering 1,4 Fredriksbergsskolan, ombyggnad 5,8 Odenbadet, ombyggnad 9,0 Biblioteket, Dalenium 1,9 Ombyggnad Lärcenter 2,4 Ranten cirkulationsplats 8,0 Centrumåtgärder 1,0 Floby resecentrum 4,5 Plockmaskin, avfallsanläggning Fkp 1,8 Biogasanläggning 16,4 Inköp av Vindängen skola 34,5 Moms Som angetts i årsredovisningarna fr.o.m har Skatteförvaltningen under 1995 granskat kommunens hantering av mervärdesskatt m.m. för 1993 och Skatteförvaltningen har konstaterat att kommunen förfarit felaktigt vid framförallt avdrag av ingående moms vid ombyggnad av ålderdomshem. Skatteförvaltningens fordran uppgår till drygt 20 miljoner kronor inklusive skattetillägg och ränta. Länsrätten har i huvudsak avvisat de besvär som anförts av kommunen. Ärendet ligger för närvarande hos Kammarrätten i Jönköping för beslut. I avvaktan på slutligt avgörande i rättslig instans har kommunen uppskov med inbetalning av det påförda beloppet. Om kommunen blir betalningsskyldig tillkommer dock ränta. Något belopp har inte skuldförts i bokslutet 2002 då kommunen ej anser sig skattskyldig. Balanskravet Enligt lag från år 2000 skall intäkterna överstiga kostnaderna. Om kostnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna skall det negativa resultatet regleras under de närmast följande två åren. Om det finns synnerliga skäl kan fullmäktige besluta att sådan reglering inte skall göras. Resultaträkningen uppvisar för 2002 ett plus på 13,8 miljoner kronor. I resultatet för 2002 finns inga poster som med hänsyn till balanskravet skall justera resultatet. Nettoinvesteringar/avskrivningar Nettoinvesteringarna uppgick under 2002 till 93,6 miljoner kronor, vilket är en ökning jämfört med 2001 (45,2 mkr). Avskrivningarna uppgick till 38,8 miljoner kronor. Därtill kommer nedskrivningar av oavskrivet restvärde på 1.4 miljoner kronor avseende fastigheter sålda Anläggningarnas värde har under året ökat med 53,0 miljoner kronor. (Diagram 11)

14 14 Personalöversikt ANTAL ANSTÄLLDA Totalt Kvinnor Män Kommunstyrelsen Antal årsarbetare 63,58 36,58 27 Genomsn. Syssels.grad 93,5% 89,22% 100% Tekniska nämnden Antal årsarbetare 300,8 173,26 126,82 Genomsn. Syssels.grad 87,49% 81,34% 97,55% Kultur- o Fritidsnämnden Antal årsarbetare 44,68 29,38 15,3 Genomsn. Syssels.grad 89,36% 86,41% 95,63% Miljö- o Byggnadsnämnden Antal årsarbetare 19,1 9,5 9,6 Genomsn. Syssels.grad 95,5% 95% 96% Bakgrundsfakta Statistiken är framtagen ur det personaladministrativa systemet på samma sätt för alla förvaltningar. Redovisningen är sammanställd på nämndsnivå. Antal anställda Falköpings kommun har anställda, varav 296 är vikarier. Med anställda menas antal personer med fast kontant lön. Varje person har räknats endast en gång även om personen har flera anställningar. Kvinnor utgör 79,9% och män 20,1%. De största yrkesgrupperna är undersköterskor och lärare. Barn- o utbildningsnämnden Antal årsarbetare 1038,48 819,01 219,47 Genomsn. Syssels.grad 93,3% 92,65% 95,84% Socialnämnden Antal årsarbetare 1001,37 895,55 105,82 Genomsn. Syssels.grad 82,42% 81,49% 92,22% Kompetens- o arbetslivsnämnden Antal årsarbetare 88,7 59,9 28,8 Genomsn. Syssels.grad 95,38% 93,59% 99,31% Räddningsnämnden Antal årsarbetare 44, ,75 Genomsn. Syssels.grad 97,28% 50% 99,43% Hela kommunen Antal årsarbetare 2603, ,43 578,56 Genomsn. Syssels.grad 87,18% 85,75% 92,57% Medelålder 45,8 45,6 46,9 Genomsnittligt antal sjukskrivningsdagar/person Kommunstyrelsen 11,8 15,5 Tekniska nämnden 31,2 29,8 Kultur- o fritidsnämnden 19,9 15,6 Miljö- o byggnadsnämnden 9,5 4,6 Barn- o utbildningsnämnden 24,3 17,7 Socialnämnden 36,8 26,6 Kompetens- o arbetslivsnämnden 29,2 - * Räddningsnämnden 33,1 18,1 Kommunen totalt 29,9 22,6 * nämnden är ny från 2002, ingick tidigare i Kommunstyrelsen och Barn- och utbildningsnämnden Antal årsarbetare Antalet årsarbetare är måttet på hur många heltidsanställda den arbetade tiden motsvarar. Ålder Medelåldern i kommunen är 45,8 år (föreg. år 46,7). Kommunen kommer att behöva ersätta omkring 600 anställda inom en femårsperiod på grund av stora pensionsavgångar m.m. Sjukfrånvaro per förvaltning Sjukfrånvaron redovisas i två tabeller, dels som genomsnittligt antal sjukskrivningsdagar per person, dels sjukfrånvarodagar och kostnad för sjuklön. Genomsnittligt antal sjukskrivningsdagar har stigit med 7,7 dagar per person. Det är flera samverkande faktorer såväl inom som utom kommunen som påverkar utvecklingen av sjukfrånvaron. Arbetet med arbetsmiljöfrågor måste intensifieras.

15 15 Sjukstatistik 2002, antal dagar och sjuklönekostnad Förvaltning Kommunstyrelsek ontoret Räddningstjänste n Tekniska förvaltningen Miljö- o Stadsarkitektkont oret Kultur- o Fritidsförvaltning en Barn- o Utbildningsförvalt ningen Kompetens- och arbetslivsförvaltni ngen Socialförvaltninge n Totalt för kommunen Karensd agar Relaterat till antal anställda Dag Relaterat 2-14 till antal anställda Dag Relaterat till antal anställda Dag 91- Varav Relaterat till sjukbi antal drag anställda (0% sjuklön) Dagar totalt Sjuklön totalt (0% sjuklön) 71 1, , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , Kommentarer till sjukstatistiken Observera att antalet sjukfrånvarodagar tar hänsyn till deltidssjukfrånvaro. Om antalet anställda inom en förvaltning är litet kan statistiken vara missvisande, men kan ändå ge signaler om att det kan vara något i arbetsmiljön som behöver förbättras.

16 16 Fem år i sammandrag Bokslut Soliditet 51,2 51,9 54,1 58,7 58,2 Skuldsättningsgrad 48,8 48,1 45,9 41,3 41,8 Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag 97,5 98,6 99,2 98,9 97,0 Nettokostnadernas, inkl finansnetto, andel av skatteintäkter och statsbidrag 98,7 100,0 100,3 99,6 98,0 Nettokostnad per invånare, kr Eget kapital, mkr Eget kapital per invånare, kr Låneskuld, mkr Inkl. avsättning till pensioner * Låneskuld per invånare, kr Inkl. avsättning till pensioner * Låneskuld i % av anläggningstillgångar 32,1 33,2 25,9 22,8 28,9 Inkl. avsättning till pensioner 33,7 34,8 *27,4 27,5 31,6 Årets resultat, mkr 13,8 0,5-2,7 3,5 122,3 varav extraordinära poster ,3 Årets resultat exkl. extraordinära poster i % av skatteintäkter och generella bidrag 1,3 0-0,3 0,4 2,0 Driftbudgetutfall, mkr 3,3-17,9-8,5 7,5 24,8 Nettoinvesteringar, mkr 93,6 45,2 97,7 76,1 25,6 Nettoinvesteringar per invånare, kr Utdebitering 21:10 20:79 20:79 20:79 20:57 Antal invånare * I bokslutet för 2000 har individuell del överförts till kortfristig skuld, = löneskatt = tkr = kr/invånare

17 17 Resultaträkning (mkr) Not Verksamhetens intäkter 1 276,6 264,4 Verksamhetens kostnader , ,1 Avskrivningar 6-38,8-36,2 Verksamhetens nettokostnad ,7-977,9 Skatteintäkter 3 801,0 755,7 Generella statsbidrag 3 248,3 235,3 Finansiella intäkter 4 2,1 2,4 Finansiella kostnader 5-14,9-15,0 Resultat före extraordinära poster 13,8 0,5 Extraordinära intäkter - - Extraordinära kostnader - - Årets resultat 13,8 0,5

18 18 Finansieringsanalys (mkr) DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Verksamhetens intäkter *1 270,1 250,7 Verksamhetens kostnader * , ,1 Verksamhetens nettokostnader - 987,1-954,4 Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning 1 049,3 991,0 Finansiella intäkter 2,1 2,4 Finansiella kostnader - 14,9-15,0 Verksamhetsnetto 49,4 24,0 INVESTERINGAR Bruttoinvesteringar - 96,2-41,5 Investeringsbidrag och försäljning av mark *3 9,1 14,1 Investeringsnetto *4-87,1-27,4 FINANSIERING Utlåning Utlåning/ökning av långfristiga fordringar - 0,1-0,6 Återbetald utlåning 0,1 0,8 Upplåning Långfristig upplåning 23,0 175,0 Amortering - 16,2-108,1 Finansieringsnetto 6,8 67,1 JUSTERING FÖR FÖRÄNDRING AV RÖRELSEKAPITALET EXKL. LIKVIDA MEDEL - 30,9 63,7 Förändring av omsättningstillgångar 3,1 7,7 Förändring av lagerreserv 0,1-0,2 Förändring av kortfristiga skulder 19,6-25,4 FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL - 8,1 45,8 *1 Intäkter enligt ovan 270,1 250,7 Interna arbeten i investeringsredovisningen 6,5 9,4 Uppskrivning av fastigheter vid försäljning - 4,3 Intäkter enligt resultaträkningen 276,6 264,4 *2 Kostnader enligt ovan , ,1 Kortfristiga avsättningar (ej likvidpåverkande) - 3,3-1,0 Kostnader enligt resultaträkningen , ,1 *3 Försäljning av mark 1,0 10,4 Investeringsbidrag 8,1 3,7 Summa 9,1 14,1 *4 Investeringsnetto enligt ovan 87,1 27,4 Interna arbeten i investeringsredovisningen 6,5 9,4 Försäljning av fastigheter - 8,4 Investeringar enligt investeringsredovisningen 93,6 45,2

19 19 Balansräkning (mkr) Tillgångar Not Anläggningstillgångar Byggnader och mark 7 885,6 827,1 Maskiner och inventarier 8 47,0 52,8 Finansiella anläggningstillgångar 9, 10 14,2 14,0 Omsättningstillgångar Lager 0,5 0,6 Fordringar 11 81,0 84,1 Kassa och bank 12 46,4 54,5 Summa tillgångar 1 074, ,1 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital 13 Balanserat resultat 536,3 535,8 Årets resultat 13,8 0,5 Avsättning för pensioner 15,6 14,2 Skulder Långfristiga skulder ,9 297,1 Kortfristiga skulder ,1 185,5 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 1 074, ,1 Panter och ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser, ej upptagna bland avsättningar eller skulder 517,2 517,9 Borgen och övriga ansvarsförbindelser 374,1 424,2 - varav kommunala bolag 341,2 362,3 - övriga (bostadsrätter, företag 26,3 53,8 och föreningar - förlustansvar egna hem (privatpersoner) 6,6 8,1

20 20 Noter till balans- och resultaträkning Not 1 Verksamhetens intäkter Försäljningsmedel 40,1 38,4 Avgifter, ersättningar 67,6 100,8 Hyror och arrenden 46,3 42,5 Bidrag 95,4 69,0 Övriga intäkter 27,2 13,7 Totalt 276,6 264,4 Not 2 Verksamhetens kostnader Förtroendemän och personal 591,6 564,1 Sociala avgifter 199,2 189,0 Pensionskostnader 54,8 49,3 Material, tjänster 365,3 358,0 Bidrag, vård, ersättningar 49,6 45,7 Totalt 1 260, ,1 Not 3 Skattemedel och generella statsbidrag Skattemedel Kommunalskatt 801,4 756,3 Mellankommunal utjämning -0,4-0,6 Totalt 801,0 755,7 Bidrag Generellt statsbidrag 215,7 209,5 Inkomst/kostnadsutjämning 108,9 96,3 Avgift kommunkontosystemet -76,3-70,5 Totalt 248,3 235,3 Not 4 Finansiella intäkter Ränta på likvida medel 2,1 2,1 Räntebidrag från staten 0 0,3 Totalt 2,1 2,4 Not 5 Finansiella kostnader Räntor på lån 13,9 14,5 Ränta på pensionsavsättning 1,0 0,5 Totalt 14,9 15,0 Not 6 Avskrivningar Fastigheter och anläggningar 28,1 28,5 Maskiner, transportmedel, inventarier 10,7 7,7 Totalt 38,8 36,2 Not 7 Byggnader, gator och mark Bokfört värde 1/1 736,8 740,3 Bruttoinvesteringar 84,8 29,3 Upp- /nedskrivningar -1,9 4,3 Fastighetsförsäljningar och investeringsbidrag -17,8-14,1 Avskrivningar -22,1-23,0 Totalt 779,8 736,8 Industriella anläggningar Bokfört värde 1/1, VA och avfall 90,3 85,6 Bruttoinvesteringar 27,2 11,9 Investeringsbidrag -5,7-1,8 Avskrivningar -6,0-5,4 Totalt 105,8 90,3 Not 8 Maskiner och inventarier Bokfört värde 1/1 52,8 49,2 Bruttoinvesteringar 6,7 14,3 Investeringsbidrag -1,8-2,9 Avskrivningar -10,7-7,8 Totalt 47,0 52,8 Not 9 Värdepapper, andelar m.m. Aktier 7,9 7,8 Andelar 0,1 0,1 Totalt 8,0 7,9

21 21 Not 10 Långfristiga fordringar Falköpings AIK 0,6 0,6 Hotellfastigheter i Falköping AB 4,7 4,7 BRF Tryggheten 0,5 0,5 Övriga fordringar 0,4 0,3 Totalt 6,2 6,1 Not 11 Kortfristiga fordringar Interimsfordringar 11,7 15,4 Egna fakturor 13,7 18,0 Övriga fordringar 55,6 50,7 Totalt 81,0 84,1 Not 15 Kortfristiga skulder Interimsskulder 3,2 3,3 Leverantörsskulder 31,2 46,4 Preliminärskatt och sociala avgifter 31,2 30,6 Semester- och ferielöneskuld 56,4 50,2 Upplupna räntor 4,4 4,5 Övriga skulder 45,6 15,3 Pensionskostnad, individuell del 22,9 18,9 Löneskatt individuell del 10,2 16,3 Totalt 205,1 185,5 Not 12 Likvida medel Kassa 0,3 0,2 Bank 22,7 50,8 Postgiro 23,4 3,5 Totalt 46,4 54,5 Not 13 Eget kapital Anläggningskapital 627,3 582,6 Rörelsekapital -77,2-46,3 Totalt 550,1 536,3 Not 14 Långfristiga skulder Reverslån 303,9 297,1 Totalt 303,9 297,1

22 22 Driftsredovisning Resultatområde Kostnader (tkr) Intäkter (tkr) Netto (tkr) Budget Bokslut Avvikelse Budget Bokslut Avvikelse Budget Bokslut Avvikelse Kommunledning 50768, ,5-2174,5 1798,0 7370,8 5572, , ,7 3398,3 Trafik 8340,0 6887,7 1452,3 0,0 0,0 0,0 8340,0 6887,7 1452,3 Kommunst bidragsgivn 5736,0 5488,3 247,7 0,0 62,0 62,0 5736,0 5426,3 309,7 Turism 1300,0 1300,0 0,0 0,0 0,0 0,0 1300,0 1300,0 0,0 Summa kommunstyr 66144, ,5-474,5 1798,0 7432,8 5634, , ,7 5160,3 Teknisk förvaltning , , , , , , , ,3 459,7 Vatten- och avlopp 30700, ,5-1279, , ,9 2853,9 500,0-1074,4 1574,4 Avfallshantering 14223, ,6-2237, , ,7 1020,7 1253,0 2469,9-1216,9 Summa tekn nämnd , , , , , , , ,8 817,2 Kultur och fritid 41198, ,0 47,0 6050,0 6810,2 760, , ,8 807,2 Fysisk planering 9094,0 8698,9 395,1 2551,0 2662,6 111,6 6543,0 6036,3 506,7 Barn och utbildning , ,9-4885, , ,2 8166, , ,7 3280,3 Kompetens- och arb.liv 55912, ,7-303, , ,1 2560, , ,6 2256,4 Äldre-o handikappoms , , , , , , , ,9-1042,9 Individ- o familjeoms 63612, , ,8 3986,0 4665,5 679, , , ,3 Flyktingverksamhet 10239, ,5-2065,5 6120,0 8956,7 2836,7 4119,0 3347,8 771,2 Summa socialnämnd , , , , , , , , ,0 Räddningstjänst 29471, ,4 498, , ,2-321, , ,2 176,8 Revision 846,0 713,9 132,1 0,0 0,0 0,0 846,0 713,9 132,1 Allmänna val 603,0 687,5-84,5 0,0 0,0 0,0 603,0 687,5-84,5 Pensionsutbetalningar 22900, ,3-1514,3 0,0 0,0 0, , ,3-1514,3 Avsättning till pensioner 0,0 2053,3-2053,3 0,0 0,0 0,0 0,0 2053,3-2053,3 Individuell del av pension 26700, ,6-2077,6 0,0 0,0 0, , ,6-2077,6 Semesterlöneskuld 0,0 6175,0-6175,0 0,0 0,0 0,0 0,0 6175,0-6175,0 Personalförsäkring 0, , , , , , , ,7 3948,7 Kapitalkostnader -24,5 24, , ,7 236, , ,2 261,2 Upp- och nedskrivningar 0,0 1903,0-1903,0 0,0 0,0 0,0 0,0 1903,0-1903,0 Personaldatorer 0,0 355,8-355,8 0,0 213,6 213,6 0,0 142,2-142,2 Moms omsorgsboende 0,0 0,0 3600,0 3597,6-2,4-3600,0-3597,6-2,4 Reservmedel 4800,0 0,0 4800,0 0,0 0,0 0,0 4800,0 0,0 4800,0 Statsbidrag, riktade -5600,0-5600,0-5600,0 5600,0 Summa , , , , , , , ,4 3285,6 Interna poster , ,3 Externa kostn/int , ,3

23 23 Investeringsredovisning (tkr) Resultatområde Budget Redovisning Överskott/Underskott Kommunledning fastighetsinköp 575, , ,8 IT 2 500, , ,5 Bredbandsutbyggnad 1 000, ,0 Oförutsett, ej fördelat - 25, ,0 Netto 4 050, , ,3 Kompetens- och arbetslivsnämnd utgifter 325,1 inkomster - 184,0 netto 200,0 141,1 58,9 Teknisk förvaltning utgifter ,4 inkomster ,4 netto , , ,0 Vatten och avlopp utgifter 9 041,6 inkomster ,9 netto , , ,3 Renhållning utgifter ,8 inkomster ,5 netto , , ,3 Kultur och fritid 100,0 81,0 19,0 Barn och utbildning utgifter 1 410,4 inkomster - 166,5 netto 1 600, ,9 356,1 Social omsorg 2 050, ,4 908,6 Räddningstjänst 2 350,0 222, ,0 Totalt netto

24 24 Investeringsbudget Vid genomgång av årets verksamhet inom ramen för investeringsbudgeten har beslutade, ännu ej färdigställda investeringar, beräknats till tkr enligt sammanställningen nedan. Investeringsprojekten ombudgeteras till Nämnd/resultatområde Ombudgeteras till 2003 (tkr) Kommunstyrelsen utgifter Kompetens- och arbetslivsnämnd utgifter 59 Tekniska nämnden Netto* Kultur och fritid utgifter 19 Barn och utbildning utgifter 356 Social omsorg utgifter 908 Räddningstjänst utgifter Summa Netto: Investeringsbudgeten innehåller även inkomster i form av bl.a. investeringsbidrag Taxeregleringsfonder Driftbudget Affärsdrivande verksamheter Ingående Resultat Fond- Utgående behållning mot budget reglering behållning Vatten och avlopp Avfallshantering Summa