Från sjuan till nian. Helsingfors stads utbildningsverk
|
|
- Tobias Åkesson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Från sjuan till nian Helsingfors stads utbildningsverk
2 Innehåll Sida Välkommen till högstadieskolan 3 Elevupptagningsområdena 4 Skolsamfundet 4 Skolan utvecklas genom samarbete 5 Principerna för antagningen av elever 6 Gemensamma värderingar 8 Botby högstadieskola 9 Högstadieskolan Lönkan 10 Högstadieskolan Svenska normallyceum 11 Munksnäs högstadieskola 12 Åshöjdens grundskola 13 Rudolf Steiner skolan i Helsingfors 14 Blankett för anmälan till högstadieskolan 15 Språkprogrammet 17 Helsingfors stads utbildningsverk Besöksadress Tavastvägen 11 A tfn (09) PB 3000, Helsingfors stad
3 Välkommen till högstadieskolan Vi har en enhetlig grundskola, men det är vanligt att årskurserna 1 6 arbetar i skolor som benämns lågstadieskolor, medan årskurserna 7 9 bildar större skolenheter (högstadieskolor). Övergången till årskurs 7 för med sig en del förändringar i skolgången: nya läroämnen, nya lärare, nya kamrater och ofta en helt ny skola. Den kanske största skillnaden mellan lågstadie- (åk 1 6) och högstadieskolorna (åk 7 9) är att det i årskurserna 7 9 (10) är ämneslärare som undervisar och inte klasslärare. Det finns fem svenska högstadieskolor i Helsingfors. Eleverna har en plats i högstadieskolan i det elevupptagningsområde de hör till enligt bostadsadressen. Man kan också ansöka om plats i en annan högstadieskola, under förutsättning att den skolan har plats för andra elever än de som har s.k. förstahandsrätt att gå i den skolan. Eleverna antas enligt gemensamma antagningsprinciper för de svenska skolorna i Helsingfors. Se närmare om antagningskriterierna på sidan 4. I den här broschyren ingår en kortfattad presentation av de svenska högstadieskolorna inför läsåret Närmare information ges vid de möten för föräldrar och elever som i januari ordnas i varje skola. Undervisningen, skolmaterialet och skolmåltiden är gratis för eleverna också i högstadieskolan. Eleverna kan på ansökan få trafikverkets resekort gratis ifall skolvägen uppnår en viss längd. Resekortet är tidsbegränsat. Det är giltigt från måndag till fredag kl Som skolbiljett är resekortet inte giltigt under kvällar och veckoslut och inte heller under jullovet och sommarlovet. Under höstlovet och sportlovet är kortet däremot 3 giltigt måndag fredag kl Under giltighetstiden kan kortet användas obegränsat. Rätten till resekortet är delvis kopplad till elevantagningskriterierna. Huvudprincipen är att elever som uppfyller de allmänna kriterierna för skolreseförmån (2 km för elever i åk 1 6 och 3 km för elever i åk 7 10) har rätt att få ersättning för resorna till sin närskola. Elever som väljer en annan svensk skola än sin närskola har rätt till skolreseförmån om de antagits på basis av lämplighetstest (musik, latin), p.g.a. val av tyska eller franska som A2-språk eller till specialundervisning. Skolornas språkprogram framgår av tabellen på sid. 15. Information och anmälning I januari ordnar alla fem högstadieskolor var sitt informationsmöte, där de presenterar sin verksamhet närmare. Själva anmälningen till högstadiet äger rum onsdagen den 4 februari kl i varje högstadieskola. På sidan 13 i den här broschyren finns en blankett, Anmälan till högstadieskolan. Fyll i blanketten och ge den till rektorn då du anmäler dig.
4 Elevupptagningsområdena Staden är indelad i fem svenska högstadieområden. I varje område finns det en högstadieskola, där det finns en plats reserverad för de elever som bor i området. Eleverna kan också ansöka om plats i en annan högstadieskola. Läs om antagningsprinciperna på sidan 4. Högstadieområdena Munksnäs högstadieskola Information kl Haga lågstadieskola, Kårböle lågstadieskola, Munksnäs lågstadieskola och Sockenbacka lågstadieskola. Högstadieskolan Lönkan Information kl Drumsö lågstadieskola, Zacharias Topeliusskolan och Minervaskolan. Botby högstadieskola Information kl Blomängens lågstadieskola, Degerö lågstadieskola, Nordsjö lågstadieskola och Östersundom skola. Högstadieskolan Svenska normallyceum Information kl Brändö lågstadieskola, Cygnaeus lågstadieskola och Kronohagens lågstadieskola. Åshöjdens grundskola Information kl Kottby lågstadieskola, Månsas lågstadieskola, Staffansby lågstadieskola och lågstadiet i Åshöjdens grundskola. 4 Skolsamfundet I högstadieskolan undervisas eleverna av ämneslärare i de olika läroämnena. Varje klass har en klassföreståndare, som stöder och hjälper eleverna. I högstadieskolorna finns det också en elevhandledare som ger råd och hjälp i frågor som gäller studierna och yrkesvalet. Veckoarbetstiden i skolan blir längre, eleverna kan ha upp till 7 lektioner per dag. Alla högstadieskolor har någon form av periodisering, vilket innebär att schemat är olika under olika perioder. Arbetsmängden är i medeltal 30 timmar i veckan. Studierna på högstadiet kräver aktivitet, självständighet, ansvarskänsla och anpassningsförmåga av eleverna. Stödundervisning Elever som har tillfälliga svårigheter kan på samma sätt som i de lägre årskurserna få stödundervisning i olika ämnen. Elever med läs- och skrivsvårigheter kan få särskild hjälp. Speciallärarna, skolpsykologerna och skolkuratorerna ger närmare information om verksamheten. Elevvård Ibland kan en elev behöva lite extra stöd i skolgången. Då kan elevvårdspersonalen hjälpa till vid sidan av föräldrarna och lärarna. I alla skolor finns det en elevvårdsgrupp som sammanträder regelbundet. Till gruppen hör rektorn, hälsovårdaren, kuratorn och ibland psykologen, studiehandledaren, specialläraren och ofta också klassföreståndaren. Elevvårdsgruppen arbetar för att i positiv riktning påverka elevernas skolgång och välbefinnande. Det här gäller såväl eleven och klassen som hela skolsamfundet. Till-
5 sammans försöker man finna lösningar också i svåra situationer. Kuratorn och psykologen Inom det svenska skolväsendet i Helsingfors arbetar fem skolkuratorer och fem skolpsykologer. Varje högstadieskola har tillgång till en kurator, som vid behov samarbetar med en psykolog. Viktiga arbetsområden är att lära känna eleverna genom diskussioner med dem i klassen eller små grupper att bidra till trygghet och goda kamratrelationer i skolan att fungera som vuxenstöd för ungdomar som har behov av att prata om sig själva, sin uppväxt och sin utveckling att samarbeta med föräldrar och lärare kring elever som är i behov av särskilt stöd att kartlägga och utreda elevers svårigheter (inlärningssvårigheter, läs- och skrivsvårigheter, psykiska problem och sociala svårigheter) att stödja eleverna och deras familjer i kriser och svårigheter. Målet är att göra elevernas skolsituation så trygg och positiv som möjligt, att främja elevernas psykiska och sociala utveckling och att underlätta inlärningen. Det här sker i nära samarbete med eleven, föräldrarna och lärarna. Alla skolor som ger grundläggande utbildning i Helsingfors har en trygghetsplan, i vilken ingår en plan för att motverka mobbning och en beredskapsplan för krissituationer. En god grund Då eleverna slutfört studierna i högstadieskolan får de ett avgångsbetyg från grundskolan. Betyget ger behörighet för fortsatta studier. Eleverna är läropliktiga tills de fått avgångsbetyg från grundskolan eller senast då det förflutit tio år sedan läroplikten börjat. Skolan utvecklas genom samarbete Läroplanerna utarbetas med gemensamma krafter i skolorna och i distriktet. Att utveckla undervisningen och skolarbetet är en fortlöpande process, där nyckelordet är samarbete. Genom de skolvisa läroplanerna och utvärderingen av skolans verksamhet får också eleverna och föräldrarna bättre möjligheter att tillsammans med lärarna påverka skolarbetet. Föräldrarna är också representerade i skolans direktion. Direktionens uppgifter fastställs i instruktionen för Helsingfors stads utbildningsväsende och till dem hör bland annat att anställa nya lärare. Direktionen sköter också frågor som gäller samarbetet mellan skolan och samhället. Direktionen kan kontaktas i alla frågor som gäller skolans verksamhet. Huvudansvaret för elevens fostran ligger hos föräldrarna. Skolans uppgift är att stödja hemmets fostran. Samarbetet mellan hem och skola är lika viktigt i högstadieskolan som i lågstadieskolan. I de flesta skolor finns aktiva klasskommittéer och föräldraföreningar. Deras roll är bland annat att ordna olika evenemang och möten och de kan också påverka läroplansarbetet. 5
6 Samtliga högstadieskolor har gått in för ett system med vänelever eller stödelever, som hjälper de nya eleverna till rätta. I högstadieskolorna finns det också en elevkår, som arrangerar gemensam verksamhet för eleverna. Principerna för antagningen I första hand Staden är indelad i elevupptagningsområden och inom varje område finns det en grundskola. Eleven har rätt att gå i skola inom det elevupptagningsområde han eller hon bor i. Det är den skolan som är elevens s.k. närskola, som eleven har rätt att i första hand gå i. Samma förstahandsrätt gäller också de elever som enligt lagen om grundläggande utbildning har fått rätt att börja skolan ett år före läropliktsåldern. En elev har förstahandsrätt till en plats i en annan lämplig skola om eleven inte i sin närskola kan fortsätta med studierna i ett främmande språk om eleven önskar undervisning i ett A-språk (franska eller tyska) som inleds i åk 4 eller 5, men den inte ordnas i elevens närskola om den egna skolan av hälsoskäl eller andra särskilda orsaker inte är lämplig för eleven (förutsätter vid behov utlåtande av en specialist). För de elever i specialundervisning som bor i Helsingfors är hela staden deras elevupptagningsområde och de har rätt att gå i en skola som är lämplig för dem. Elevantagning i första hand berättigar till skolreseförmån. I andra hand Till undervisning med elevantagning i andra hand enligt lagen om grundläggande utbildning antas i första hand elever som är bosatta i kommunen. Antagning på basis av lämplighetstest Om eleven i årskurs 3 eller 7 önskar få intensifierad undervisning i musik, till vilken man antas efter ett godkänt lämplighetstest. Antalet platser är på förhand fastställt så att det i årskurserna 3 6 i Minervaskolan får finnas sammanlagt två undervisningsgrupper, och i årskurserna 7 9 i Högstadieskolan Lönkan en undervisningsgrupp per årskurs. Om antalet sökanden med godkänt lämplighetstest överskrider antalet platser, lottas de sista platserna ut bland dem som står näst i tur med samma poäng i godkänt lämplighetstest. Om eleven i årskurs 7 önskar få undervisning i latin, till vilken man antas efter ett godkänt lämplighetstest. Antalet platser är på förhand fastställt så att det i Högstadieskolan Svenska normallyceum får finnas en undervisningsgrupp per årskurs. Om antalet sökanden med godkänt lämplighetstest överskrider antalet platser, lottas de sista platserna ut bland dem som står näst i tur med samma poäng i godkänt lämplighetstest. Elever som antagits till en skola med lämplighetstest har rätt till skolreseförmån. Annan antagning i andra hand Om det finns plats i skolan efter antagningen i första hand, kan platserna fyllas med elevantagning i andra hand, och då först med Helsingforselever. Efter det kan elever från andra kommuner antas. Enhetliga antagningsgrunder tillämpas på samtliga sökande. Antagning 6
7 i andra hand får inte medföra att en ny undervisningsgrupp måste bildas i årskurserna 1 6. Följande principer tillämpas i prioritetsordning. Vid behov används lottdragning för varje kriterium, om det i skolan inte finns rum för alla de elever som söker till skolan och uppfyller kriteriet. Eleven har rätt att börja skolan inom det elevupptagningsområde där han eller hon har fått förskoleundervisning. Om en elev har antagits till en lågstadieskola i ett annat elevupptagningsområde än det egna kan han eller hon söka till områdets högstadieskola. Eleven har syskon i skolan. Om skolvägens längd, trygghet eller trafikförbindelserna ger belägg för det. Vid behov kan skolan ha ett eget antagningskriterium som i så fall specificeras i skolans läroplan. Vid behov använder man sig av lottdragning. Elevantagning i andra hand berättigar inte till skolresförmån. Utsocknes elever I första hand För elever som söker till någon av stadens svenska grundskolor gäller följande principer: En utsocknes elev som bor i Helsingfors har rätt att gå i skola i Helsingfors enligt samma principer som Helsingforselever. Specialelever kan antas till specialklasser i Minervaskolan, Zacharias Topeliusskolan och Ulfåsaskolan förutsatt att motsvarande undervisning inte kan ordnas i den egna kommunen och den kommun där eleven bor har ingått avtal om elevantagning i första hand. Den kommun där eleven bor ersätter de verkliga kostnaderna och ansvarar för arrangemang och 7 ersättning för skolresorna enligt lagen om grundläggande utbildning. Svenska elever från finska kommuner, som inte kan erbjuda svensk grundskolundervisning, kan antas till en svensk grundskola i Helsingfors om den kommun där eleven bor har ingått avtal om elevantagning i första hand. Den kommun där eleven bor ersätter de verkliga kostnaderna och ansvarar för arrangemang och ersättning av skolresorna enligt lagen om grundläggande utbildning. I andra hand En utsocknes elev kan antas till en skola i andra hand förutsatt att det finns lediga platser efter antagning av Helsingforselever i första och andra hand. Det här får inte innebära att nya undervisningsgrupper inrättas i grundskolor med årskurserna 1 6. Hemkommunen beslutar om arrangemang och ersättning för skolresorna. Principerna för elevantagning i andra hand för Helsingforselever gäller på samma sätt också utsocknes elever. Den kommun där eleven bor beslutar om skolreseförmåner. Andra principer Elever som flyttar inom Helsingfors har rätt att fullfölja sin skolgång i den skola de har gått i före flyttningen. Elever som flyttar ut från Helsingfors har rätt att fullfölja läsåret i den skola de har gått i före flyttningen. Efter det kan eleven antas som utsocknes elev till en Helsingforsskola, om det finns plats i skolan. Då tillämpas principerna för antagning av utsocknes elever i andra hand Elevantagningskriterierna innebär att rätten att välja skola till vissa delar är reglerad. Det är framförallt jäm-
8 likhetsaspekter som ligger bakom beslutet strävan efter ett så tätt svenskt skolnät som möjligt och jämngoda utbildningsmöjligheter i olika delar av staden. Gemensamma värderingar Utbildningsnämndens svenska sektion har slagit fast de grundläggande värderingar som skolornas läroplaner bygger på. Sektionen har också antagit en språkstrategi som är gemensam för hela det svenska skolväsendet i Helsingfors och är ett principiellt ställningstagande. Värdegrunden vi har alla rätt att utveckla vår inlärning och bildning och att växa som människor vi fungerar demokratiskt så att alla kan växa som ansvarsmedvetna samfundsmedlemmar och påverka gemensamma angelägenheter vi respekterar varandra, vi arbetar för jämlikhet och tar tillsammans ansvar för en vänlig atmosfär, för trygghet och för varandras välbefinnande vi värdesätter den finlandssvenska och hela den finländska kulturen, vars och ens kulturella bakgrund och vi främjar växelverkan mellan olika kulturer vi tillåter inte någon form av våld, diskriminering eller rasism vi arbetar för hållbar utveckling och vi lär oss att ta ansvar för miljön och framtiden. Språkstrategin Den svenska skolan är främst avsedd för de svensk- och tvåspråkiga barnen. Skolledaren bedömer i samband med antagningen om elevernas språkkunskaper räcker till för skolgång på svenska. Vi samarbetar med dagvården och förskolan för att kunna stödja barnens skolspråk. Vi kommer överens med föräldrarna om hur vi gemensamt kan bära ansvaret för barnens språkliga utveckling. En av skolans viktigaste uppgifter är att stärka elevernas svenska så att de i alla sammanhang kan använda språket på modersmålsnivå. Den svenska skolan är en talande, läsande och skrivande skola. För att utveckla elevernas skolspråk skapar vi arbetsmiljöer som är språkstödjande i fråga om timfördelning, arbetsmetoder och material. Skolbiblioteken är föremål för särskild omsorg. Vi samarbetar med alla som erbjuder svensk service för skolan. Vi utnyttjar regelbundet det svenska kulturutbud som staden erbjuder. Invandrarbarn ges möjlighet att utveckla både skolspråket och sitt eget modersmål. Lärarna i den svenska skolan fungerar alltid som språkliga förebilder för eleverna. Vi strävar efter att all personal i skolan ska kunna svenska. Vårt språkprogram är ett ställningstagande för att stärka alla barns svenska och både de tvåspråkiga och enspråkigt svenska barnens finska. 8
9 Botby högstadieskola Elevantal: 250 Skolan ligger vackert i en fridfull skogsdunge. Miljön är trygg, ren och bullerfri.. Skolhuset är en funktionell och rymlig 60-talsbyggnad. Trafikförbindelserna till skolan är goda bl.a. med metro. Läsåret består av tre perioder. Mellanbetyg ges efter första och andra perioden, läsårsbetyg vid läsårets slut. Vissa ämnen läses inte under alla perioder. Vi har tema-, projekt- och bokarbeten på olika språk, i olika ämnen och över ämnesgränserna. Varje elev gör ett större slutarbete, diplomarbete, i slutet av sin högstadietid. Språk A1-språk: finska A2-språk: engelska, tyska B2-språk från årskurs 8: engelska, franska, tyska Bra start Tillsammans med sin klassföreståndare, studiehandledaren och väneleverna börjar eleverna i sjuan sin högstadietid med två s.k. startdagar utanför skolan. Dessa leds av ungdomsledare från Östra distriktet, som vi samarbetar med. Systemet med vänelever är väletablerat i Botby. Det går ut på att äldre elever tar hand om de nya sjuorna för att motverka mobbning. Väneleverna får årligen utbildning inför denna uppgift. Eleverna deltar också i konfliktlösning genom kamratmedling. Kultur och IKT Vi satsar på kultur, informations- och kommunikationsteknik och uppförande. Vi uppmärksammar våra finlandssvenska traditioner, som Svenska dagen, Lucia, Runebergsdagen och Stafettkarnevalen. Via olika temadagar, evenemang och studiebesök genomsyras undervisningen och skolmiljön av det aktuella temat. Eleverna medverkar på våra olika tillställningar. Färdigheter till detta ger bl.a. den traditionella Vett och Etikettveckan. På det sättet kan eleverna stärka sitt självförtroende, få ett ledigt uppträdande och lära sig uttrycka sig fritt i tal och skrift. Information Torsdag kl Besöksadress Blomängsvägen 2, Hfors 90 PB 3052, Helsingfors stad Rektor Christer Karlsson, tfn christer.karlsson@edu.hel.fi Elevhandledare Jan Sandholm, tfn Skolsekreterare Solveig Joufs, tfn Telefax
10 Högstadieskolan Lönkan Elevantal: 210 I Lönkan lär man sig att respektera varandra och varandras arbete. Genom att främja arbetsglädje, kreativitet och samarbetsförmåga vill skolan fostra till aktivt kunskapssökande och självständigt tänkande. Språk A1-språk: finska A2-språk: engelska, tyska B2-språk från årskurs 8: engelska, franska, tyska. En trygg skola Lönkan lägger stor vikt vid att eleverna ska trivas och ha det bra i skolan. Skolans elevvårdsgrupp samarbetar regelbundet med Folkhälsan, familjerådgivningen, ungdomscentralen och ungdomspolisen bl.a. inom Vågaprogrammet i sjuan. Skolan har ett aktivt antimobbningsteam som genast agerar i mobbningsfall. Vänelevsverksamheten är välutvecklad och väneleverna i åttan och nian stödjer och hjälper de nya sjuorna. De nya sjuorna lär också känna skolans övriga personal i samband med miljöpatrullen. Tillvalsämnen Eleverna i sjuan väljer tillvalsämnen på hösten inför åttan. I Lönkan erbjuds följande tillvalsämnen Paket om 2 tim./vecka: Språk, bildkonst, gymnastik, huslig ekonomi, handelsämnen, musik, psykologi, teknisk slöjd, textilslöjd. KREA: Eleverna väljer ett kreativt ämne (bildkonst, dans och rörelse, drama, musik, teknisk slöjd) i åttan och ett i nian. 10 Musikklassen Skolan ger intensifierad undervisning i musik för elever som efter genomgånget lämplighetstest anses klara av musikspecialiseringen. Ifall minst 12 elever klarar testet bildas en musikklass. Av de sökande förutsätts kunskaper som ungefär motsvarar kurs 2/3 i musikteori och tonträffning enligt musikskolornas fordringar. Eleverna får också ge prov på solistiska färdigheter i ett huvudinstrument och sång. Minervaskolans musikelever är befriade från teoriprovet. Lämplighetstestet ordnas , kl. 9 teoriprov, kl individuella test. Anmälan till kansliet, tfn eller rektor, tfn senast Information av musikläraren Michaela Ijäs, tfn Musikeleverna har 3 4 veckotimmar musik. En av timmarna omfattar undervisning i teori, tonträffning och två omfattar praktiskt musicerande med ensemblespel, kör, bandspel, rytm och rörelse. I åttan och nian kan eleverna välja en tillvalskurs i musik. Specialklass Skolan har specialklasser för årskurs 7 10 (anpassad undervisning). Information Torsdag kl Besöksadress Sandelsgatan 3, Hfrs 26 PB 3059, Helsingfors stad Rektor Solveig Almark-Björk, tfn solveig.almark-bjork@edu.hel.fi Elevhandledare Susanne Runeberg, tfn Kansliet tfn , telefax
11 Högstadieskolan Svenska normallyceum Elevantal: 270 Historia nutid Svenska normallyceum firade sitt 140-årsjubileum hösten Den första normalskolan grundades 1864 och skolan har fungerat i sin nuvarande byggnad sedan Skolan har ett eget vapen och ordspråk Claris obligamur exemplis, lysande förebilder förpliktar oss. Vi verkställer innehållet i vår nya läroplan i en gammal, traditionsrik skola genom att värna om vår historia och våra traditioner men med metoder som är anpassade till dagens krav på en god undervisning. Vi tror på ordning och reda, fasta ramar och regler samtidigt som vi ger utrymme för innovation, fantasi och skapande. Vårt mål är att alla, både personalen och eleverna skall trivas i Norsen. Läget mitt i centrum av staden möjliggör studiebesök på utställningar, museer, teatrar och företag. Gemensamt med andra högstadier Vi arbetar i ämnesrum, vi har vänelever som är stödpersoner för de nya sjuorna och arbetar mot mobbning, vi har en professionell och välfungerande elevvårdsgrupp och specialarbetsdagar sista veckan av skolåret. Speciellt för Norsen Vi poängterar en god umgängeskultur. Vi värnar om ett gott språkbruk. Vi har prov på onsdagsmorgnarna. Vi satsar på matematik och naturvetenskaper. Du kan läsa latin från sjuan Vi samarbetar med skolor i Benin. Vältalighetstävlingen, Vårkonserten, Norsenbalen. 11 Uppvaktningen på Sandudds begravningsplats i samband med vårt självständighetsfirande. Språk A1-språk: finska A2-språk: engelska, franska B1-språk från årskurs 7: latin B2-språk från årskurs 8: engelska, franska, tyska. Norsen kan ta emot en undervisningsgrupp i latin. Latineleverna har en veckotimme mindre än de andra eleverna i huslig ekonomi, slöjd och musik i sjuan. I åttan och nian räknas latinet som tillvalsämne. Eleverna antas på basis av ett lämplighetstest som mäter hur väl du behärskar modersmålet. Ett modelltest delas ut vid informationsmötet. Testet hålls onsdag kl i skolan. Matematik och naturvetenskaper I skolan prövar vi en gruppering av elever med ett stort intresse för matematiska ämnen i en egen grupp där stoffet anpassas efter gruppens intresse och förmåga. Ifall du är intresserad av matematiska ämnen skall du skriva det på anmälningsblanketten, ett test ordnas i februari mars. Information Måndag kl Besöksadress Unionsgatan 2, Hfrs 13 PB 3058, Helsingfors stad Rektor Li-Lo Söderholm, tfn li-lo.soderholm@edu.hel.fi Elevhandledare Maria Viitasalo, tfn Telefax
12 Munksnäs högstadieskola Elevantal: 190 Skolan är belägen i centrala Munksnäs. Skolhuset har gott om utrymme vilket gör skolan lugn och trivsam. Den stora gymnastiksalen och de goda kommunikationerna ger goda möjligheter till idrott. Undervisningen Skolan vill ge eleverna en god grundutbildning och fostra dem till goda medborgare med hänsyn, respekt och omtanke för varandra och omgivningen. Vi vill ge positiva erfarenheter av inlärning samt en känsla av samhörighet. I läroplanen ingår ett antal valbara ämnen i åttan och nian. Utöver dessa kan eleverna i nian välja tre kortkurser enligt eget intresse. Läsåret är indelat i fem perioder och lektionernas längd är 75 minuter. Alla ämnen är indelade i kurser och läses periodiserat. Betyg ges efter period 2, 3, 4 och 5. Språkstrategi En av skolans viktigaste uppgifter är att stärka elevens svenska så att de i alla sammanhang kan och vill använda det svenska språket. Vi försöker utveckla elevernas språk genom timfördelningen, arbetsmetoder och material samt genom att regelbundet utnyttja det svenska kulturutbud som finns till vårt förfogande i vår stad. Språk A1-språk: finska A2-språk: engelska, franska B2-språk från åk 8 9: engelska, franska, tyska, ryska. Dataundervisning Skolan har två datasalar, vilket möjliggör integrering av dataundervisning i den övriga undervisningen. Data kan 12 också väljas som tillvalsämne i åttan och nian. Alla elever har möjlighet att avlägga Tiekes nationella datakörkort. ( En bra start Vi lägger stor vikt vid att eleverna ska trivas och känna sig trygga i skolan. Vänelevernas uppgift är att stödja skolans nya elever och motarbeta mobbning. Väneleverna har en aktiv roll när sjuorna ska lära känna varandra och den övriga skolan. T.ex. arrangeras ett tvådagars välkomstläger i början av skolåret där alla sjuor, några lärare samt väneleverna deltar. Väneleverna handleds av kuratorn och ett par lärare. Utbildning för väneleverna ordnas varje år. För att bättre kunna motarbeta skolk är skolan med om ett pilotprojekt Tidigt ingripande vid skolfrånvaro. Projektet utförs i samråd med Folkhälsans tonårspoliklinik och Helsingfors stads socialverk. Ett gott slut Varje vår ordnar niorna en bal till vilken alla lärare inbjuds. Eleverna lär sig vett och etikett, övar in dans och tillreder middagen tillsammans med läraren i huslig ekonomi. Information Onsdag kl Besöksadress Solnavägen 18 20, Hfrs 33 PB 3064, Helsingfors stad Rektor Gunilla Vuori, tfn: gunilla.vuori@edu.hel.fi Elevhandledare Tariku Ahlfors, tfn Telefax
13 Åshöjdens grundskola Elevantal i årskurs 7 10: 190 Åshöjdens grundskola är en enhetlig grundskola med årskurserna Verksamheten omfattar också en flexklass för elever som riskerar att inte bli godkända i grundskolan. Vi arbetar i norra distriktet för en enhetlig grundskola genom samarbete mellan lågstadierna och de högre klasserna i Åshöjden, för att på bästa sätt uppnå en trygg övergång från sexan till sjuan och en kontinuitet i skolarbetet. Profil och metoder Skolan har en samhällsorienterande profil med kontinuerlig bevakning av t.ex. kultur och politik. Varje period har vi en Helsingforseftermiddag då eleverna genom studiebesök får bekanta sig med sin stad och samhället. Vi använder oss av elevaktiverande och problembaserade undervisningsmetoder och övergick hösten 2007 till 75-minuterslektioner för att ge eleverna större möjlighet till fördjupning och arbetsro. Periodiseringen gör att eleverna kan koncentrera sig på färre ämnen under en period. Under tre av perioderna utför eleverna självständiga, ämnesövergripande arbeten. Arbetena lär eleverna att ta ansvar för planering, tidsschema, informationssökning och utförande. I åttan och nian kan eleverna bland tillvalsämnena välja baskurs eller avancerad kurs i matematik. Baskursen fungerar som stöd för svagare elever, medan avancerad kurs bjuder på utmaningar för elever med ett större intresse för ämnet. Språk A1-språk: finska A2-språk: tyska, engelska B2-språk från årskurs 8: tyska, franska, engelska. 13 Skolans mål Skolans läroplan omfattar såväl kunskapsmål som känslomål. Vi har formulerat två övergripande mål för eleverna: de skall lära sig att lära sig och utvecklas till självständiga individer. Det är vår övertygelse att en elev som uppmuntras att tro på sig själv och sin förmåga lättare kan nå våra kunskapsmål, såväl goda ämneskunskaper som fungerande arbetsrutiner. Vi arbetar för att det skall vara lätt att ta kontakt med skolan, hellre en gång extra än en gång för sällan. Ett annat mål är en ökad elevaktivitet i samarbete med skolans elevkår. Vi arbetar även målmedvetet för arbetsro och jämställdhet. Att trivas i skolan Varje elev har rätt att trivas i skolan. En elev som mår bra kan utnyttja sina resurser och nå goda resultat. Väneleverna i nian finns till hands för de nya eleverna i skolan. Vi arbetar aktivt mot mobbning. Eleverna i sjuan deltar i en fyra dagars lägerskola på hösten för att bättre lära känna varandra, väneleverna och en stor del av de vuxna i skolan. Information Torsdag kl Besöksadress Sturegatan 6, Hfrs 51 PB 3072, Helsingfors stad Rektor Ellinor Hellman, tfn ellinor.hellman@edu.hel.fi Elevhandledare Sonja Andersson, tfn Telefax
14 Rudolf Steiner skolan i Helsingfors Elevantalet i klasserna 7 9: ca 60 Skolan ligger behändigt och centralt i Brunakärr. Vi har två stora idrottsplaner precis intill och dessutom skogen i Centralparken ett perfekt läge också för utomhusvistelse i frisk luft. Vår skola skiljer sig från andra skolor eftersom den är en tolvårig enhetsskola med en extra trettonde klass för dem som tar studenten. Man går alltså i samma skolhus alla år, vilket innebär både trygghet och en möjlighet för eleverna att få såväl yngre som äldre vänner. Samhörigheten med den egna klassen, läraren och det egna klassrummet är ändå stark. Inte att fylla en kanna, men att tända en eld Läroplanen i en steinerskola bygger på en helhetssyn på barnets och den ungas utveckling från sju till arton års ålder. Från ettan till åttan har en och samma klasslärare ansvar för klassens elever, och för en stor del av undervisningen. Senast i nionde klass övertar en ämneslärare ansvaret för klassen. Skoldagen inleds med periodundervisning i modersmål, matematik, historia eller naturvetenskapliga ämnen. Främmande språk och färdighetsämnen undervisas kontinuerligt. Vid undervisningen strävar vi efter att aktivera elevernas hela upplevelseregister och många sinnen: inte bara tanken utan också känslan och viljan engageras. I de olika läroämnena betonas en balans mellan det kunskapsmässiga och det konstnärliga, vilket är en god utgångspunkt för en vidsynt förståelse för världens fenomen och händelser. 14 Böcker och betyg Eleverna gör själva sina arbetshäften, från den första färggranna skrivboken till de högre klassernas fint utarbetade arbetskompendier. Det är alltså en synnerligen kreativ process och ett bra sätt att lära sig och förstå nya saker. I slutet av varje läsår får eleverna ett skriftligt utlåtande i varje ämne. Eleverna bedöms individuellt, var och en efter sin förmåga. I utlåtandena talas det lika mycket om praktiska och konstnärliga färdigheter som om framgången i kunskapsämnen. Elevens sociala utveckling betonas, liksom elevens intressen, initiativ och förmåga att ta ansvar. I Steinerskolan lär sig eleverna samma sak som i andra skolor. Det är bara metoderna som kan skilja sig. Språk Språk har hög prioritet. Alla elever läser finska och engelska från klass 1. Alla börjar med tyska i klass 5. Drama Redan från första klass är scenvana något som vi satsar på. Det ger ett sunt självförtroende och ett kreativt register. I vår skola inrymmer beteckningen drama allt från mindre tablåer, dockteater och skuggteater till större skådespel i femte, åttonde och tolfte klassen. Information Det går bra att hoppa in i Steinerskolan till exempel i sjuan eller åttan. Ta gärna kontakt för ett besök! Lärkträdsvägen 6, Helsingfors Rektor Margaretha Lindgren, tfn margareta.lindgren@rudolfsteinerskolan.fi Info, broschyr, anmälning, tfn Telefax
15 HELSINGFORS UTBILDNINGSVERK ANMÄLAN TILL HÖGSTADIESKOLAN BYTE AV HÖGSTADIESKOLA Elevens namn (stryk under tilltalsnamnet) Personbeteckning pojke flicka Adress Vårdnadshavarens namn Far Telefon Mor Annan Lågstadieskola Klasslärare Högstadieskola Religionssamfund Eleven deltar i åskådningsundervisning Ev. luth. Ev. luth. religion Ort. Ort. religion Annat, vilket? Annan, vilken? Hör inte till något religionssamfund Livsåskådningskunskap Elevens val av slöjd: teknisk slöjd textilslöjd A1-språket traditionell finska modersmålsinriktad finska A2-språket engelska franska tyska befriad Eleven söker till studier i latin (HSn) intensifierad musikundervisning (HLö) Skolvägen hemifrån till distriktets högstadieskola är km. Tilläggsuppgifter (allergier e. dyl.) Anmälningsblanketten returneras till högstadieskolan senast Vårdnadshavarens underskrift 15 Elevens underskrift
16 Tilläggsuppgifter 16
17 Språkprogrammet Åk 3 Åk 4/5 Åk 7 Åk 8 Gymnasiet A1 A2 B1 B2 B3 Brändö ls FI EN FR Cygnaeus ls FI EN FR Kronohagens ls FI EN FR Hs Svenska normallyceum FI EN FR LA EN TY FR Drumsö ls FI EN TY Minervaskolan FI EN TY Zacharias Topeliusskolan FI EN TY Högstadieskolan Lönkan FI EN TY EN TY FR Haga ls FI EN FR Kårböle ls FI EN FR Munksnäs ls FI EN FR Sockenbacka ls FI EN FR Munksnäs högstadieskola FI EN FR EN TY FR RY Blomängens ls FI EN TY Degerö ls FI EN TY Nordsjö ls FI EN TY Botby högstadieskola FI EN TY EN TY FR Kottby ls FI EN TY Månsas ls FI EN TY Staffansby ls FI EN TY Åshöjdens grundskola FI EN TY EN TY FR Brändö gy FI EN TY EN TY FR TY FR SP Gy Lärkan FI EN FR EN TY FR RY TY FR RY Gy Svenska normallyceum FI EN TY LA EN TY FR TY FR LA Tölö gy FI EN TY EN TY FR TY FR Hfrs Aftongymnasium FI EN EN TY FR TY FR RY SP LA IT ÅK 1 Åk 5 Steinerskolan FI EN TY TY FR EN = engelska, FI = finska, FR = franska, IT = italienska, LA = latin, RY = ryska, SP = spanska, TY = tyska ls = lågstadieskola, hs = högstadieskola, gy = gymnasium Därtill erbjuds finska som B1-språk i högstadieskolorna och gymnasierna och svenska som andra språk i samtliga skolor. 17
Läsåret 2011 2012. Från sjuan till nian. Helsingfors stads utbildningsverk
Läsåret 2011 2012 Från sjuan till nian Helsingfors stads utbildningsverk Välkommen till sjuan! I Helsingfors erbjuds grundskoleeleverna möjlighet till en sammanhängande skolgång i det egna området från
Läs merGRUNDSKOLAN NORSEN LÄROPLAN FÖR LÄSÅRET 2015 2016
GRUNDSKOLAN NORSEN LÄROPLAN FÖR LÄSÅRET 2015 2016 Innehållsförteckning 1 UTGÅNGSPUNKT... 3 1.1 Värdegrunden för de svenska skolorna i helsingfors... 3 1.2 Språkstrategi... 3 1.3 Verksamhetsidén... 4 1.4
Läs merVälkommen till skolan!
Välkommen till skolan! Läsåret 2015 2016 Information för föräldrarna till blivande ettor hösten 2015 1 Välkommen till skolan! Innehåll Närskolan i bostadsområdet... 4 Anmälningen till skolan... 5 Eftermiddagsverksamhet
Läs merMINERVASKOLANS LÄROPLAN. för åk 1-6
MINERVASKOLANS LÄROPLAN för åk 1-6 Minervaskolans läroplan sid. 2 Innehåll: 1. Utgångspunkt 5 1.a. Värdegrund 5 1.b. Språkstrategi 5 1.c. Minervaskolans verksamhetsidé 6 1.d. Mål för inlärning och fostran
Läs merVälkommen till skolan!
Läsåret 2011 2012 Information för föräldrarna till blivande ettor Välkommen till skolan! Helsingfors stads utbildningsverk 1 2 Välkommen till skolan! Att börja skolan är i dag ofta mindre dramatiskt än
Läs merKriterier för elevantagning till svenskspråkig grundläggande utbildning i Åbo fr.o.m. 1.1.2014
Kriterier för elevantagning till svenskspråkig grundläggande utbildning i Åbo fr.o.m. 1.1.2014 Bildningssektorn, Åbo stad Svenskspråkig fostran och undervisning 1 Kriterier för elevantagning till svenskspråkig
Läs merLÄROPLAN. Haga lågstadieskola Kårböle lågstadieskola Munksnäs lågstadieskola Sockenbacka lågstadieskola Munksnäs högstadieskola
LÄROPLAN Haga lågstadieskola Kårböle lågstadieskola Munksnäs lågstadieskola Sockenbacka lågstadieskola Munksnäs högstadieskola 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING KAPITEL 1. UTGÅNGSPUNKT... 6 1.1 VÄRDEGRUND...6 1.2
Läs merLÄSÅRSPLAN FÖR VÄSTANKVARNS SKOLA 2015-2016
LÄSÅRSPLAN FÖR VÄSTANKVARNS SKOLA 2015-2016 Innehåll 1. Tyngdpunkter i fostrings- och undervisningsarbetet 2 2. Undervisningsarrangemang 3 2.1 Undervisningsgrupper och gruppstorlekar 3 2.2 Timresursen
Läs merStudiehandledarpaket 2016
Studiehandledarpaket 2016 Anvisningar för dem som slutför den grundläggande utbildningen Gemensam ansökan till yrkesutbildning och gymnasieutbildning Ansökan till yrkesinriktad specialundervisning Ansökan
Läs merKAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd
KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG 7.1 Principerna för stöd Det finns tre nivåer av stöd: allmänt, intensifierat och särskilt stöd. En elev kan få stöd på endast en nivå åt gången. Stödformer som
Läs mer3 BARN I BEHOV AV STÖD I MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN
KORSHOLMS KOMMUNS Innehållsförteckning 1 MÅL FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN 1.1 Stödjandet av hemmets och skolans fostrande arbete...3 1.2 Stödjandet av välbefinnandet, känslolivet och den sociala
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni
Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni Eskilsby skola Grundskola, förskoleklass och fritidshem 1 Presentation av verksamheten läsåret 2013-2014 Eskilsby skola består av en integrerad klass med
Läs merVälkommen till Nya Bagarmossens skola!
Välkommen till Nya Bagarmossens skola! Barn ska få all den kunskap de behöver och samtidigt känna sig trygga Hej, Att välja skola för sina barn är ett viktigt beslut. Du måste som förälder känna dig trygg
Läs merSkola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BILAGA DNR 08-401/179 SID 1 (7) 2008-01-30 Förslag till skolplan Skola i världsklass 1. Inledning Skolans huvuduppgift är att förmedla kunskap och vårt gemensamma bildningsarv
Läs merPlan för arbetet mot diskriminering, kränkande behandling och trakasserier, för trygghet och studiero.
Plan för arbetet mot diskriminering, kränkande behandling och trakasserier, för trygghet och studiero. Reviderad 150427 Nulägesbeskrivning utifrån elevenkät dec 14 samt antalet inrapporterade rapporter
Läs merKvalitetsredovisning 2010
Kvalitetsredovisning 2010 FRITIDSHEM Ladubacksskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Tina Persson 2011-06-08 Innehåll 1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen 5 2 Åtgärder enligt föregående
Läs merLäsåret Från sjuan till nian. Info om övergången till sjuan
Läsåret 2019 2020 Från sjuan till nian Info om övergången till sjuan Välkommen till sjunde klassen Hej! Du har säkert funderat på hur det blir att börja i sjuan. Mycket kommer att kännas välbekant, men
Läs merDAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN
DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN 1. CENTRALA PRINCIPER 1.1 VÄRDEGRUND Vi vårdar och uppfostrar barnen, i samarbete med föräldrarna i en trygg och stödjande miljö. Vi värdesätter barnens
Läs merÄndringar och kompletteringar av läroplanen för den grundläggande utbildningen i Jakobstad
Ändringar och kompletteringar av läroplanen för den grundläggande utbildningen i Jakobstad 2011 FÖRESKRIFT 29.10.2010 DNR 50/011/2010 GODKÄND I BILDNINGSNÄMNDENS SVENSKA SEKTION 61/22.6.2011 INNEHÅLL 1.
Läs merInnehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning
Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans
Läs merSTUDERANDEVÅRDSPLAN. Pargas svenska gymnasium
STUDERANDEVÅRDSPLAN Pargas svenska gymnasium 1. Allmänt Målet med studerandevården i gymnasiet är att främja de studerandes lärande, hälsa och välbefinnande och värna om hela läroanstaltens välbefinnande
Läs merElevhälsoplan för Vörå kommuns skolor
Elevhälsoplan för Vörå kommuns skolor Innehåll 1. Utgångspunkter för elevhälsan 1.1 Mål och begrepp 1.2 Nuläge och behov 1.3 Schematisk struktur över organisationen av elevhälsa 2. Generell elevhälsa 3.
Läs merMunkfors kommun Skolplan 2005 2007
Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Varför ska vi ha en skolplan? Riksdag och regering har fastställt nationella mål och riktlinjer för verksamheten i förskola och skola, samt har gett i uppdrag åt kommunerna
Läs merGYMNASIEUTBILDNING FÖR UNGA
STUDERANDEVÅRDSPLANEN FÖR PARGAS STAD GYMNASIEUTBILDNING FÖR UNGA Innehållsförteckning 1. Allmänt 3 2. Studerandevården vid Pargas svenska gymnasium 3 a. Gemensam studerandevård 3 1. Styrgruppen (gemensam
Läs merBarn -, skol - och ungdomspolitik
I EKSJÖ KOMMUN 2015-2018 VILL MODERATERNA... Barn -, skol - och ungdomspolitik INLEDNING Skolan är en utmaning för vårt samhälle och utgör grunden för både individens och samhällets utveckling. Utbildning
Läs merLäsårsplan. Elevantal. Antal lönegrundsgrupper. Klasser och undervisningspersonal. Timresurs. Arbetsdagar, arbetstider och händelsekalender
Läsårsplan Iniö skola 2014-2015 Elevantal Studerandeantal: 0 19 elever. Antal lönegrundsgrupper Klasser och undervisningspersonal Klasser och undervisningspersonal Elever Fsk 2 elever Åk 1 5 elever Åk
Läs merVi har alla,lärare,elever,föräldrar och övrig personal, förväntningar på varandra.
INFORMATION OM SKOLANS ARBETE LÄSÅRET 2010-2011 Vi har alla,lärare,elever,föräldrar och övrig personal, förväntningar på varandra. Som elev kan du förvänta dig av oss - att vi bemöter dig med respekt -
Läs merHandlingsplan för elever i behov av särskilt stöd
Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Handlingsplanen ligger till grund för att Irstaskolans elever i behov av särskilt stöd ska få bästa möjliga hjälp. Irstaskolan läsåret 2015-2016 Reviderad
Läs merÖverby daghems arbetsplan 2015-2016
Överby daghems arbetsplan 2015-2016 KONTAKTINFORMATION: Adress: Överby Daghem Överbyvägen 62 22150 Jomala Telefon: +358 18 31240 Mobil: +358 457-382 83 56 Mailadress: overbydaghem@jomala.ax Vid Överby
Läs merVälkommen! Till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet. orebro.se
Välkommen! Till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet orebro.se Innehållsförteckning Förskoleklassen Första steget in i skolan 7 Att välja skola 7 En smidig övergång till skolan 7 En typisk dag
Läs merskola för alla barn i Söderhamns kommun
En skola för alla barn i Söderhamns kommun Vi vill: Lyfta fram kulturens möjligheter i skolan Stärka och utveckla musik, rytmik, dans, drama, slöjd, bild och form som vi redan har i skolan Bredda utbudet
Läs merÅRSPLAN 2013-2014. Amosparkens skola
ÅRSPLAN 2013-2014 Amosparkens skola Amosparkens skolas årsplan LÄSÅRET 2013-2014 Amosparkens skola, åk 1-6 Lärarkårens behandling 12 augusti och 29 augusti 2013 Pia Lindfors, rektor Timresursen och dess
Läs merför Kramforsskolan Elevhälsoteam Ingrid Fahlén Ann-Charlotte Andersson Fredrik Thelin Anita Viberg Ida Dahlén Eriksson Malin Wiberg Allan Sundström
för Kramforsskolan Elevhälsoteam Ingrid Fahlén Ann-Charlotte Andersson Fredrik Thelin Anita Viberg Ida Dahlén Eriksson Malin Wiberg Allan Sundström Inledning Vid Kramforsskolan skall det råda nolltolerans
Läs merGuide för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd
Guide för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd 1. Extra anpassningar 2. Extra anpassning och intensifiering 3. Anmälan om risk för bristande måluppfyllse 4. Pedagogisk utredning av en elevs
Läs merPLANEN PÅ SMÅBARNS- FOSTRAN (0-5 ÅR)
PLANEN PÅ SMÅBARNS- FOSTRAN (0-5 ÅR) En gemensam plan gjord av Dragsfjärd, Kimito och Västanfjärd kommun. I arbetsgruppen har suttit tjänstemän från daghemmen, familjedagvården och rådgivningarna på ön.
Läs merVi jobbar alla förf EN SKOLA ATT MÅM BRA I I. Version 1.0 / 5.3.2012. version 1.0
VINDÄNGEN NGEN 2015 Vi jobbar alla förf EN SKOLA ATT MÅM BRA I I Version 1.0 / 5.3.2012 Innehållsf llsförteckning Vår vision Vindängen 2015 hörnstenar eleverna mår bra i föräldrarna mår bra i lärarna mår
Läs merLäroplan för den gymnasieförberedande påbyggnadsutbildningen i Kyrkslätt
1 Läroplan för den gymnasieförberedande påbyggnadsutbildningen i Kyrkslätt Kyrkslätts gymnasium i samarbete med Winellska skolan Denna läroplan baserar sig på den gällande läroplanen i Kyrkslätts kommun
Läs merArbetsplan/Beskrivning
VRENA FRISKOLA Arbetsplan/Beskrivning Läsåret 2013/2014 ARBETSPLAN VRENA FRISKOLA LÄSÅRET 13/14 Under läsåret är våra prioriterade utvecklingsområden: - Få fler elever att känna sig trygga och trivas på
Läs merTranängskolan F-3 plan mot diskriminering och kränkande behandling
Tranängskolan F-3 plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola Ansvariga för planen Rektor ansvarar för planen och ser till att all
Läs merArbetsplan läsåret 09/10 Stentägtskolan Centrala området
Arbetsplan läsåret 07/08 Arbetsplanen ska bygga på Söderhamns kommuns skolplan, samt målen från BUN:s verksamhetsplan. Övriga styrdokument är läroplan Lpo 94, våra kursplaner och allmänna råd för skolbarnsomsorg.
Läs merVälkommen till Löddesnässkolan Förskoleklass 2013/2014
Välkommen till Löddesnässkolan Förskoleklass 2013/2014 2015/2016 Välkommen till Område Löddesnäs Förskoleklass Område Löddesnäs består av förskola, förskoleklass, skola årskurs 1-6 och fritidshem. Alla
Läs merVi vill veta vad tycker du om skolan
Vi vill veta vad tycker du om skolan 1 1 Hur gammal är du? år 2 Är 1 2 du Flicka Pojke 3 Går du i skolår 1 4 2 5 3 6 4 Har du och dina föräldrar valt en annan skola än den som ligger närmast ditt hem?
Läs merBeslut för grundsärskola
Dnr 43-2015:5438 Göteborgs kommun Karin.mickelbo@vastra.goteborg.se Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Kannebäcksskolans grundsärskola belägen i Göteborgs kommun 2 (8) Dnr 43-2015:5438 Tillsyn i
Läs mer1. Undervisning i religion och livsåskådningskunskap i den grundläggande utbildningen
1 OM ANORDNANDE AV UNDERVISNING I RELIGION OCH LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP SAMT RELIGIÖSA EVENEMANG I FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN OCH DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN I denna anvisning beskrivs de bestämmelser om undervisningen
Läs merRedovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015
Barn och utbildning Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015 Ferlinskolan Gun Palmqvist rektor Innehållsförteckning 1. Resultat och måluppfyllelse... 2 1.1 Kunskaper....2 1.1.1 Måluppfyllelse...2
Läs merom allmänna riksomfattande mål för gymnasieutbildningen och om timfördelningen i gymnasieundervisningen
BILAGA 3 Statsrådets förordning om riksomfattande mål för gymnasieutbildningen och om timfördelningen i gymnasieundervisningen Given i Helsingfors den 14 november 2002 Statsrådets förordning om allmänna
Läs merLäroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo
Läroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo Resultatenheten Svenska bildningstjänster, 6/2016 Innehåll INLÄGG... 3 1 UTGÅNGSPUNKTER FÖR DEN FÖRBEREDANDE
Läs merInnehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.
Innehållsförteckning 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande. 3.4 Förskola och hem. 3.5 Samverkan med förskoleklassen,
Läs merPlan mot diskriminering och kra nkande behandling
Plan mot diskriminering och kra nkande behandling Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i AcadeMedia AB ska varje år beskriva sitt arbete mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande
Läs merNulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik
140917 Nulägesanalys Nolhagaskolan grundskola 13/14 Denna nulägesanalys har ringat in att utvecklingsområde läsåret 14/15 är: Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik Uppföljning
Läs merRevisionsrapport. Elevhälsans arbete. Skellefteå kommun. Linda Marklund Robert Bergman
Revisionsrapport Elevhälsans arbete Skellefteå kommun Linda Marklund Robert Bergman Innehåll 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Bakgrund... 4 2.2. Revisionsfråga...
Läs merVilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar?
2011-12-07 Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar? Den 1 juli 2011 började den nya skollagen att tillämpas 1. Lagen tydliggör alla barns/elevers rätt till
Läs merA. Synpunkter på fostrings och undervisningsuppgiften inom den grundläggande utbildningen
VARFÖR OCH I VILKET SYFTE BEHÖVS DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN? Sammandrag av kommentarer till den första frågan i den öppna diskussionen på nätet om mål och timfördelning för den grundläggande utbildningen
Läs merÅbo en traditionsrik och modern skolstad! turku.fi/undervisning
Åbo en traditionsrik och modern skolstad! turku.fi/undervisning 9 500 Småbarnsfostran Småbarnsfostran är växelverkan Åbo har ca 50 dagvårdsenheter, som kan bestå av flera olika daghem eller till exempel
Läs merBeslut. På Skolverkets vägnar. Björn Persson Enhetschef Barbro Nässén Undervisningsråd
Beslut Eslövs folkhögskolas garantiförening, ideell förening Sturegatan 12 241 31 ESLÖV 2005-02-25 1 (1) Dnr 54-2004:3221 Genomförd inspektion av utbildningen vid den fristående gymnasieskolan Grundtvig
Läs mermot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Just så arbetar vi dagligen, där ingen annan dag är den andra lik.
EN SKOLA FÖR ALLA Från början och så länge vi finns! Under 1999 fick Team J-son skolan tillstånd att bedriva grundskola år 4-9, grundsärskola/ träningsskola år 1-10 samt gymnasiesärskola år 1-4. Vår målsättning
Läs merHandlingsplan för att motverka mobbning, diskriminering och kränkande behandling på Jens Billeskolans grundskola och särskola
Handlingsplan för att motverka mobbning, diskriminering och kränkande behandling på Jens Billeskolans grundskola och särskola Upprättad höstterminen 2014 Elevrådet åk 7-9 Christel Nilsson Utvärderas vårterminen
Läs merVÖRÅ KOMMUNS VERKSAMHETSMODELL FÖR ORDNANDET AV UNDERVISNINGEN INOM DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN I ÅK 1-6 FÖR INVANDRARE
VÖRÅ KOMMUNS VERKSAMHETSMODELL FÖR ORDNANDET AV UNDERVISNINGEN INOM DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN I ÅK 1-6 FÖR INVANDRARE INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Invandrarelev i skolan 1.1 Mottagandet till skolan 2.
Läs merKvalitetsrapport för. Montessoriskolan Castello. läsåret 2014-2015
1 Kvalitetsrapport för Montessoriskolan Castello läsåret 2014-2015 2 Kvalitetsrapport Pysslingens skolors kvalitetsarbete syftar till att säkerställa att varje barn och elev oavsett skola ges möjlighet
Läs merSKOLPSYKOLOGERNAS OCH SKOLKURATORERNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014-2015. Sammanfattning
1 SKOLPSYKOLOGERNAS OCH SKOLKURATORERNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSE Sammanfattning Skolpsykologernas och skolkuratorernas arbete har bl.a. bestått av samarbete med skolpersonal och av klientarbete med elever
Läs merELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer
ELEVHÄLSA Elevhälsa - definition Elevernas hälsa är allas angelägenhet och ansvar. Lärande och hälsa går hand i hand. Elever arbetar och presterar bättre om de mår bra fysiskt, psykiskt och socialt. Varje
Läs merAnmälan av elever till grundskolans första klass hösten 2012
Anmälan av elever till grundskolans första klass hösten 2012 Anmälningsblanketten för anmälning av elever till första klass inlämnas till Svenska samskolan i Tammerfors. Vårdnadshavare till elever i förskolan
Läs merArbetsplan. Textdelen
Arbetsplan Textdelen 2015-2016 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH DIREKTIV Verksamheten inom Södra Ålands högstadiedistrikt baserar sig på ett flertal styrdokument, av vilka de viktigaste nämns nedan. Grundskolelagen
Läs merSVENSKA LÄTTLÄST. Välkommen till förskolan och grundskolan
SVENSKA LÄTTLÄST Välkommen till förskolan och grundskolan Skellefteå kommun Skellefteå kommun ligger i norra delen av Sverige längs Norrlandskusten. Kommunen har ungefär 72 000 invånare. I kommunen finns
Läs merMål- och verksamhetsplan för fritidshem i Finspångs kommun. Hästhagens fritidshem
Mål- och verksamhetsplan för fritidshem i Finspångs kommun Hästhagens fritidshem VT 2015 Våra ledstjärnor Ansvar Vi tar initiativ, är engagerade och genomför fattande beslut. Vi är medskapande och tar
Läs merLULEÅ KOMMUN. Borgmästarskolans likabehandlingsplan 2015/2016
LULEÅ KOMMUN Borgmästarskolans likabehandlingsplan 2015/2016 Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, grundskola klass 1-3 och fritidshem. a för planen Det juridiska ansvaret för elevskyddslagens
Läs merNorråsaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Norråsaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskolan Ansvariga för planen Rektor ansvarar för att det varje år upprättas en
Läs merKVALITETSREDOVISNING. Musikskolan. Läsår 2008/2009. Peter Ström. Rektor
KVALITETSREDOVISNING Musikskolan Läsår 2008/2009 Peter Ström Rektor Insändes till BU-kontoret senast den 31augusti 2009 Innehållsförteckning Del 1 Beskrivning av verksamheten Enhetens/skolans rutiner för
Läs merInfo om övergången till sjuan. Läsåret Från sjuan till nian
Info om övergången till sjuan Läsåret 2018 2019 Från sjuan till nian Innehåll 4 5 Viktiga datum 6 7 Hur sker övergången till årskurs 7? 8 9 Vad är nytt i skolan i årskurserna 7 9? 10 11 Språkstudier 2
Läs merNorrsätraskolans kvalitetsredovisning 2013-2014
Grund-/särskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(11) 2014-02-20 Norrsätraskolans kvalitetsredovisning 2013-2014 1. Organisation Skolan består av 2 arbetslag F-3, 4-6. Vi är uppdelade i två byggnader
Läs merRiktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever
Fastställt av Utbildningsnämnden Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever Inom Utbildningsnämndens verksamhetsområde 2015-12-07 Ronneby Kommun Johanna Månsson Chef Start Ronneby Annika Forss Kvalitetssamordnare
Läs merKVALITETSREDOVISNING 2007
KVALITETSREDOVISNING 2007 Klockarbacken Föreståndare Jenny Bengtsson Ordförande Madeleine Andersson Adress Axénsv 11 Postadress 591 97 Motala Telefon 0141-220410 Fax 0141-220411 E-post info@klockarbacken.se
Läs merElevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet?
Elevkår, vadå? Alla elever i skolan tillhör skolans elevkår, på samma sätt som att alla lärare i skolan tillhör skolans lärarkår. Genom en elevkår har eleverna ett representativt organ för att försvara
Läs merHandlingsplan för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola
Handlingsplan för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Rektorsområde förskola och grundskola Rektorsområde gymnasium Hultsfreds kommun rutiner för handläggning, utredning och beslut om mottagande
Läs merInformation till hemmen från
Information till hemmen från Aktuellt under läsåret 2014/2015 Höstterminen 2014 Börjar onsdagen den 20 augusti Terminsavslutning fredagen den 19 december Höstlov vecka 44, 27-31 oktober Vårterminen 2015
Läs merLikabehandlingsplan för Kullens Skola
Likabehandlingsplan för Kullens Skola Innehållsförteckning Inledning 3 Skolans målsättning 3 Lagstiftning och styrdokument 3 Kullens skolas värdegrund 5 Främjande och förebyggande insatser 6 Kartläggning
Läs merLikabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling
Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014/2015 Lackarebäcksskolan För verksamheterna grundskola, förskoleklass samt fritidshem 1( 12) Inledning Lackarebäcksskolans plan
Läs merTrygghetsplan. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Ydreskolan Bule
2014 YDRE KOMMUN Barn och utbildning Ydreskolan Trygghetsplan Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Ydreskolan Bule 2014/2015 Reviderad hösten 2014 Innehållsförteckning Skolledningens ställningstagande
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Gymnasieförordning; utfärdad den 22 december 2010. SFS 2010:2039 Utkom från trycket den 5 januari 2011 Regeringen föreskriver följande. 1 kap. Inledande bestämmelser Förordningens
Läs merElevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015
1 (9) Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015 Förändrad skollag I Lekebergs kommun pågår ett utvecklings- och förändringsarbete av elevhälsan för "att organisera arbetet på ett sätt som gör
Läs merResultat av elev- och föräldraenkät 2014
Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning
Läs merLikabehandlingsplan mot kränkande behandling Ugglemoskolan 2015/2016
Likabehandlingsplan mot kränkande behandling Ugglemoskolan 2015/2016 Vision Ugglemoskolan vill att alla inom skolan ska känna samma rättvisa, likvärdighet och trygghet. Arbetslaget ska utveckla en skola
Läs merÖvergripande Barn- och elevhälsoplan för förskola, grundskola, gymnasieskola
2012-12-20 Övergripande Barn- och elevhälsoplan för förskola, grundskola, gymnasieskola Barn- och utbildningsförvaltningen Lindesbergs kommun Beslutad av Barn- och utbildningsnämnden 2012-12-20 Innehåll
Läs merLäsårsplan för morgon och eftermiddagsverksamheten i Västankvarns skola 2016 2017
Läsårsplan för morgon och eftermiddagsverksamheten i Västankvarns skola 2016 2017 1 Morgon och eftermiddagsverksamheten i Västankvarns skola 2016 2017 Morgon och eftermiddagsverksamheten (eftis) i Västankvarns
Läs merResultatbeskrivning Barn/elev- och föräldraenkät i förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem - hösten 2014
Barn och skola 2014-12-02 1 (5) Lars Andreasson Utvecklingsstrateg Resultatbeskrivning Barn/elev- och föräldraenkät i förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem - hösten 2014 Sammanfattning av
Läs merSYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015 ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS RESULTAT OCH ÅTGÄRDER Vi vill att barnens egna önskemål i ännu större utsträckning ska få utrymme i
Läs merKvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan 7-9 period 1 läsåret 2014/15.
Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan 7-9 period 1 läsåret 2014/15. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt
Läs merRudolf Steinerskolan - att lära för livet. Upptäck waldorfpedagogiken!
Rudolf Steinerskolan - att lära för livet. Upptäck waldorfpedagogiken! Välkommen till Rudolf Steinerskolan, klass ett till nio. Rudolf Steinerskolan är en fristående waldorfskola med cirka 200 elever.
Läs merVÄLKOMMEN TILL SKOLAN!
VÄLKOMMEN TILL SKOLAN! BÄSTA VÅRDNADSHAVARE Att inleda det första skolåret upplevs både med glädje och spänning. I detta häfte finns information som är nyttig då en familjemedlem skall inleda sin skolgång.
Läs merBOX BARNTRÄDGÅRD PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN - 1 - (14)
BOX BARNTRÄDGÅRD PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN - 1 - (14) Innehållsförteckning 1 ENHETENS VERKSAMHETSIDÉ... 3 1.1 PRIMÄR UPPGIFT... 3 1.2 VÄRDEN... 3 1.3 INLÄRNINGSSYN... 3 1.4 SPECIALDRAG, STYRKA, TYNGDPUNKTER
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten
BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014 Förskolan Villekulla Avdelning Igelkotten Inledning: Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Igelkottens
Läs merSverigefinska skolan i Stockholm. Fakta och begrepp om diskriminering och kränkande behandling
1 Sverigefinska skolan i Stockholm Plan mot diskriminering och kränkande behandling för läsåret 2015-2016 Skollagen (2010:800) 6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling. (bilaga) Skollagen (2010:800) 6
Läs merMålinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter och förhindra kränkande behandling. Valåsskolan Läsår 13/14
Barnomsorgs-och utbildningsförvaltningen Valåskolan Målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter och förhindra kränkande behandling Valåsskolan Läsår 13/14 Grundskolan, Förskoleklassen
Läs merVilket kunnande bedöms i grundskolan? Information till grundskolans elever och föräldrar i Ludvika kommun
Vilket kunnande bedöms i grundskolan? Information till grundskolans elever och föräldrar i Ludvika kommun Innehållsförteckning Förord sidan 2 BILD. 3 ENGELSKA 4 HEM- och KONSUMENTKUNSKAP 5 IDROTT OCH HÄLSA
Läs merMötesplats för skolledare på sfi
Mötesplats för skolledare på sfi Bakgrund: efterfrågan i GRINT-intervjuer Nätverkande Gemensamma frågor Pedagogiska frågor i fokus Hur leda lärarlag i utveckling Hur slår vi vakt om kvaliteten på sfi inför
Läs merUtbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6
Utbildningsinspektion i, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna
Läs merBorgens förskola. Verksamhetsplan 2014-15
Borgens förskola Verksamhetsplan 2014-15 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se Besök. Stadshusgången 2 LEDNINGSDEKLARATION
Läs merKvalitetsarbete i skolan Samundervisningsgrupperna årskurs 7-9. Här ingår särskoleelever och grundskoleelever. Gäller för verksamhetsåret 2010-2011
Kvalitetsarbete i skolan Samundervisningsgrupperna årskurs 7-9. Här ingår särskoleelever och grundskoleelever. Gäller för verksamhetsåret 2010-2011 Skola Tundalsskolan Ort Robertsfors Ansvarig rektor Jan
Läs merKvalitetsredovisning för Bergkvara skola Läsåret 2009/2010
Datum 2010-10-18 Kvalitetsredovisning för Bergkvara skola Läsåret 2009/2010 2010-10-07 Anders Thomas rektor Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Plusgiro Torsås kommun Box 503 385 25 TORSÅS Torskolan
Läs merL I K A B E H A N D L I N G S P L A N
L I K A B E H A N D L I N G S P L A N handlar om: 1. att främja barns och elevers lika rättigheter. 2. att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
Läs mer