Välkommen till skolan!

Transkript

1 Läsåret Information för föräldrarna till blivande ettor Välkommen till skolan! Helsingfors stads utbildningsverk 1

2 2

3 Välkommen till skolan! Att börja skolan är i dag ofta mindre dramatiskt än tidigare i och med att de flesta barn redan bekantat sig med undervisningen i förskolan, men för alla innebär skolstarten något nytt. Det är självklart att den ska vara spännande och det är helt naturligt att klivet in i skolelevens vardag ger fjärilar i magen. Ja hoppas att skolstarten blir en glad och positiv milstolpe i barnets och hela familjens liv. Dagens grundskola är inte vad den var för tjugo år sedan. I dag försöker man så väl som möjligt ta hänsyn till barnen som individer, samtidigt som man lär dem att arbeta tillsammans med barn i grupp. För de elever som börjar skola i Helsingfors finns det många olika former av stödjande nätverk. Elever som behöver särskilt stöd erbjuder vi hjälp med inlärningen och skolgången. I skolorna lägger de vuxna stor vikt vid att alla barn har en god vardag och att de ska tycka att det är roligt att lära sig. Elevvården hjälper dem som behöver stöd. I Helsingfors lägger man stor vikt vid utbildningen, och staden har anslagit ett större belopp för ändamålet än i många andra kommuner i Finland. Barnen känner sig trygga när de upplever skolarbetet som en naturlig del av vardagen och när de känner att de vuxna bryr sig om dem och lyssnar på dem. Därför är samarbetet mellan hemmet och skolan speciellt viktigt. Med tanke på barnets bästa är det viktigt att informationen mellan hemmet och skolan löper så väl som möjligt redan från allra första början. Det är bra att redan på sommaren innan skolan börjar lära barnet den tryggaste vägen till skolan. Men det är ändå allt skäl att repetera och öva skolvägen också på hösten. På så sätt känns också den aspekten av skolstarten bekant och trygg. Jag önskar alla barn som börjar skolan i höst och deras föräldrar ett gott och tryggt läsår ! Linjedirektör Niclas Grönholm Helsingfors utbildningsverk Linjen för svensk dagvård och utbildning 3

4 Grundskolan i Helsingfors Skolnätet i Helsingfors är planerat så att nästan alla elever kan gå i närskolan i det egna bostadsområdet under hela sin grundskoletid. I praktiken innebär det en sammanhängande skolgång oavsett om eleven börjar skolan i en enhetlig grundskola med årskurserna 1 9 eller i en lågstadieskola med årskurserna 1 6 och sedan fortsätter i en högstadieskola med årskurserna 7 9 i det egna upptagningsområdet. Grundskolan är gratis. Eleverna får läroböckerna och annat skolmaterial gratis från skolan. Skolan väljer själv vilka läromedel den använder. Böckerna återanvänds ofta. Vårdnadshavarna skaffar en del av elevernas gymnastikutrustning själva. Eleverna får en avgiftsfri måltid varje dag. I flera skolor säljs också mellanmål i skolrestaurangen på eftermiddagen. Alla grundskolelever får gratis skolhälsovård och tandvård. En egen hälsovårdare och skolläkare har utsetts för varje skola. Alla elever i årskurs 1 kallas till undersökning hos skolläkaren och tandvården. Elever i årskurserna 1 6 beviljas ett resekort om skolvägen från hemmet till närskolan, dvs. skolan inom det egna elevantagningsområdet, är minst 2 kilometer. Förmånen gäller också elever som genom lämplighetstest antagits till intensifierad undervisning i en annan skola än den egna närskolan. I lagen om grundläggande utbildning sägs att kommunerna kan anordna eftermiddagsverksamhet för eleverna i årskurs ett och två. Helsingfors stad ordnar sådan verksamhet. Många skolor har dessutom klubbverksamhet på eftermiddagarna. Att få en eftermiddagsplats är inte en subjektiv rättighet på samma sätt som t.ex. dagvården. Man antas till eftermiddagsverksamheten för ett läsår i taget. Arrangören tar ut en fast månadsavgift för verksamheten. Nedsatt avgift eller befrielse från avgiften kan beviljas på basis av familjens inkomster. Helsingfors stad har försäkrat alla grundskolelever mot olycksfall. Försäkringarna täcker inte elevernas privata egendom. 4

5 Arbetet i skolan I allmänhet är barn i sjuårsåldern ivriga och beredda att möta utmaningar och lära sig nya saker. I grundskolans första årskurs lär sig barnet de grundläggande färdigheter som behövs i skolarbetet. Barnet lär sig att ta hand om sitt eget skolmaterial och sina böcker, att sköta läxorna samt att arbeta både i grupp och på egen hand. Under de två första skolåren lär sig eleverna baskunskaper och basfärdigheter. Till baskunskaperna och basfärdigheterna hör läsning, skrivning och grunderna i matematik, miljö och natur, handarbete och gymnastik. I skolan får barnet lära sig, uppleva och skapa tillsammans med andra. En trygg och vänlig atmosfär är en bra grund för inlärningen och främjar barnens delaktighet och välbefinnande. Växelverkan mellan läraren, barnet och hela gruppen är en viktig förutsättning för lärandet. Gemensamma värderingar har slagits fast för att styra verksamheten i Helsingfors stads grundskolor. I värderingarna poängteras att varje elev har rätt till en god inlärning samt att man ska respektera varandra och sin omgivning. Eleverna uppmuntras till självständigt tänkande och till att utveckla inlärningsmiljön i hela skolan. Eleverna deltar i utvecklingen av skolans verksamhet genom elevkårerna. Alla grundskolor i Helsingfors deltar i projektet Ung röst på stan, där eleverna tillsammans med lärarna planerar aktiviteter i anslutning skolgången. I alla skolor tillämpas något slags interaktionsprogram. En del skolor har ett system för förlikning i konflikter mellan eleverna. Välbefinnandet i skolan följs upp regelbundet. Målet är att varje elev ska uppleva skolan som en trygg och trivsam arbetsmiljö där han eller hon får handledning, omsorg och konstruktiv respons i skolvardagen och hjälp i problemsituationer. Skolorna har egna handlingsmodeller för kriser och mobbning. 5

6 Läroplanen Läroplanen skapar grunden för undervisningen i grundskolan. I den fastställs skolans mål för fostran och undervisning. I läroplanen beskrivs vilka ämnen man läser i skolan, hur man arbetar i skolan och hur man kan stödja undervisningen. Skolans läroplan baserar sig på de riksomfattande grunderna för läroplanen och Helsingfors stads kommunala riktlinjer. Läroplanen uppmuntrar eleverna till medverkan. Medverkan innebär en aktivitet där barn och unga sätter upp mål, diskuterar och tänker i genom olika lösningar, deltar i beslutsfattandet och lär sig att bära ansvaret för sina handlingar. Kamratmedling, miljövård och elevkårsverksamhet är exempel på elevernas medverkan. Flera skolor i Helsingfors deltar i det riksomfattande antimobbningsprogrammet KiVa skola. Grundskolorna i Helsingfors arbetar för en hållbar utveckling. Skolorna använder sparsamt med energi, vatten och material och sorterar sitt avfall. I många skolor finns en miljögrupp för eleverna som utvecklar skolans miljöarbete tillsammans med eleverna och lärarna. Skoldagen Skolveckan struktureras enligt ett schema. Längden på lektionerna kan variera. I regel är den 45 minuter. För eleverna i årskurs 1 slutar skoldagen vanligen redan vid 12-tiden. Under största delen av lektionerna arbetar eleverna i årskurserna 1 6 i sina egna klasser med sin egen lärare. Elever i olika åldrar och från olika klasser kan studera i grupp. Vanligtvis består klasserna i årskurs 1 2 av högst 25 elever och i årskurs 3 6 av högst 32 elever per klass. Vid sidan av den egna läraren kan det finnas en speciallärare eller en skolassistent. Klassen kan vara indelad i mindre grupper under en del av lektionerna. Dessutom kan andra av skolans klasslärare undervisa i vissa ämnen, t.ex. språk. Läsåret och loven I Helsingfors är det utbildningsnämnden som beslutar om tidpunkterna för skolloven under läsåret och när terminerna inleds. Privata skolor och grundskolor som staden köper utbildningstjänster av kan själva bestämma när loven infaller. Det är önskvärt att familjerna anpassar sina semestrar till skolloven. Föräldrarna kan ansöka om befrielse från skolarbetet av någon särskild anledning, men eleven är fortfarande läropliktig medan befrielsen gäller. För att frånvaron inte ska inverka negativt på elevens och klassens arbete ska föräldrarna se till att eleven under sin frånvaro utför det nödvändiga skolarbetet. Inlärningsmiljö, vad är det? Lärandet i grundskolan sker inte enbart i klassrummet. En bra inlärningsmiljö väcker barnens nyfikenhet och intresse. Den fysiska inlärningsmiljön innefattar skolans byggnader och lokaler samt läromedlen. Barnet kan lära sig olika saker i olika situationer och på olika platser. Med psykisk och social inlärningsmiljö avses elevens egna färdigheter och känslor samt växelverkan mellan elever och lärare. Med pedagogisk inlärningsmiljö avses de pedagogiska metoder som används i inlärningen och undervisningen. 6

7 Vad lär man sig i grundskolan? Läroämnen som är gemensamma för alla från och med årskurs 1 är modersmål och litteratur, matematik, miljö- och naturkunskap, religion eller livsåskådningskunskap samt konst- och färdighetsämnena musik, bildkonst, handarbete och gymnastik. Eleverna i årskurs 1 har minst 19 lektioner per vecka. Skolan kan i sin läroplan bestämma ett veckotimantal som överskrider minimiantalet timmar. Då är elevens skolvecka längre än vad som nämns ovan. Hälsokunskap undervisas i årskurs 1 4 på miljö- och naturkunskapstimmarna och i årskurs 5 6 på biologi-, fysik- och kemitimmarna. undervisningen I årskurserna 1 6 läser eleverna ett eller två språk utöver sitt modersmål. A1-språket är det obligatoriska språk som man i regel börjar läsa i årskurs 3. Studierna i A2-språket inleds i årskurs 4 eller 5. Samma nivå som i A1-språket uppnås i A2-språket i slutet av årskurs 6. Eleven förväntas förbinda sig att studera det valda språket till den grundläggande utbildningens slut. nyckel A1-språket är det gemensamma språk som eleverna börjar studera i årskurs 3. A2-språket är det språk som eleven börjar studera i årskurs 4 eller 5. B1-språket är ett språk som inleds i åk 7 (latin). B2-språket är ett frivilligt språk som inleds i åk 7 eller 8. Undervisningen i svenska som andraspråk För barn med invandrarbakgrund vars kunskaper i svenska inte är på samma nivå som modersmålet anordnas undervisning i svenska som s.k. andraspråk. Undervisningen lämpar sig vid behov också för barn till återflyttare och adopterade barn. Nybörjarens språkkunskaper utvärderas i skolan, som beslutar om barnet behöver sådan undervisning. Barnet deltar i undervisningen i svenska som andraspråk tills hans eller hennes kunskaper i svenska är lika goda som i modersmålet på alla delområden (läsning, skrivning, tal, hörförståelse, grammatik och ordförråd). Undervisningen är inte stöd- eller specialundervisning. Religion och livsåskådningskunskap Religion och livsåskådningskunskap är obligatoriska läroämnen i grundskolan. Undervisningen är politiskt obunden och konfessionslös. Den religiösa fostran av barnet är hemmets uppgift. I samband med anmälningen till skolan kan vårdnadshavarna meddela om barnet deltar i undervis- 7

8 Grundskolans läroämnen och timantal Årskurs Modersmål och litteratur A1-språk fr.o.m. årskurs A2-språk fr.o.m. årskurs 4 eller 5 6 B-språk, fr.o.m. årskurs 7 eller 8 6 Matematik Miljö- och naturkunskap 4 5 Biologi och geografi (i årskurs 5 6) 3 7 Fysik och kemi (för årskurs 5 6) 2 7 Religion/livsåskådningskunskap Historia och samhällslära 3 7 Konst- och färdighetsämnen: Musik Bildkonst Handarbete Gymnastik Tillvalsämnen 1 12 Huslig ekonomi 3 Hälsokunskap 3 Elevhandledning 2 Sammanlagt minst timmar/vecka

9 Modersmål, hemspråk och upprätthållande språkundervisning I stadens grundskolor har elever med invandrarbakgrund möjlighet att få modersmåls- och hemspråksundervisning och upprätthållande språkundervisning två timmar i veckan. Förutom barn vars modersmål eller hemspråk är något annat än svenska eller finska kan också barn till finländska återflyttare som har gått i skola utomlands delta i undervisningen. Modersmålsundervisning anordnas också för samiska eller romska barn. En förutsättning för att sådan undervisning ska ordnas är att undervisningsgruppen för respektive språk har minst fyra anmälda elever. Anmälan till undervisningen görs i den egna skolan antingen i samband med inskrivningen till skolan eller på en separat blankett som fås av skolan. Undervisningen ges huvudsakligen på eftermiddagen efter den övriga undervisningen, men eventuellt också på morgonen innan den övriga undervisningen börjar. Det är inte alltid möjligt att ordna undervisningen i den egna skolan, eftersom grupperna kan bestå av elever från flera olika skolor. ningen i religion eller livsåskådningskunskap. Skolan kan ordna religiösa tillställningar såsom gudstjänster och religiösa morgonsamlingar. Elevernas vårdnadshavare informeras i början av läsåret om vilka religiösa tillställningar som kommer att ordnas och deras innehåll. Lämplighetstest En del skolor erbjuder intensifierad undervisning till vilken eleverna antas på basis av ett lämplighetstest. Den intensifierade undervisningen börjar i årskurs 3 eller 7. Inom stadens svenska utbildning erbjuds intensifierad undervisning i musik. De elever som har antagits på basis av ett lämplighetstest kan antingen utgöra en separat grupp eller placeras med de andra i samma årskurs. I detta fall hålls endast lektionerna i de intensifierade läroämnena, t.ex. musiktimmarna, i en egen grupp. Den intensifierade undervisningen innebär vanligtvis en eller två veckotimmar mer undervisning än det riksomfattande minimiantalet för ämnet i fråga. Bedömningen av eleven I slutet av vårterminen får alla elever ett läsårsbetyg, där elevens framsteg och arbete bedöms. I Helsingfors får eleverna en verbal bedömning som betyg i årskurserna 1 2. Sifferbetyg får eleven senast på läsårsbetyget för årskurs 6. 9

10 Stöd i skolarbetet Alla barn växer och utvecklas på olika sätt. Också inlärningen är individuell. I skolan kan barnet behöva stöd för att kunna utveckla sina egna färdigheter och sitt kunnande på bästa möjliga sätt. I Helsingfors grundskolor har barnet möjlighet att få stöd i skolarbetet på många olika sätt. På ett allmänt plan stöds inlärningen bl.a. genom mångsidiga och varierande skoluppgifter, arbete i flexibla undervisningsgrupper, stödundervisning, klubbverksamhet, specialundervisning på deltid och elevvårdens tjänster. Om man i samråd med vårdnadshavarna konstaterar att barnet behöver ytterligare stöd i inlärningen kan man t.ex. göra upp en individuell läroplan där målen och medlen för barnets inlärning beskrivs. Hemmets roll i stödjandet av barnets inlärning och utveckling är viktig. Barnets inlärning utvärderas och man diskuterar med vårdnadshavarna om stödet har varit tillräckligt. Om eleven är i behov av ytterligare stöd kan ett beslut om särskilt stöd bli aktuellt. Det särskilda stödet kan bestå av specialundervisning i den egna klassen, i en liten grupp eller en specialskola. Omsorgen om elevens välbefinnande är en del av elevvården i skolan. Det är hemmets uppgift att uppfostra barnet och tillgodose dess grundläggande behov. Skolan stödjer hemmet i dess fostrande uppgift. Läraren är med eleverna varje dag. Elevvårdsgruppen I varje skola finns en elevvårdsgrupp till vilken rektorn, hälsovårdaren, skolkuratorn/psykologen och specialläraren vanligtvis hör. Av skolpsykologen får man hjälp om barnet har problem med skolgången, kompisarna eller om det skett stora förändringar i barnets liv. Skolpsykologen kan behövas också för att lösa problem med inlärningen, koncentrationen, att fungera i grupp samt känslolivsrelaterade frågor. 10

11 Samarbetet mellan hem och skola Barnet upplever att skolan är trygg och går gärna i skolan då föräldrarna med intresse deltar i barnets skolgång och samarbetar med läraren. Ett lyckat samarbete förutsätter ömsesidigt engagemang och förtroende. I årskurserna 1 6 i grundskolan är det klassläraren som svarar för kontakten mellan hemmet och skolan. Skolan informerar hemmen om frågor som gäller barnet och skolan. På motsvarande sätt förväntas föräldrarna informera skolan om frågor som gäller barnet, till exempel frånvaro. Enligt grunderna för läroplanen är samarbetet mellan hem och skola är en del av skolans verksamhet. Skolan kommer överens om verksamhetsformerna tillsammans med föräldrarna. Föräldrarna får en chans att bekanta sig med varandra genom tillställningar som ordnas av skolan eller av klassföräldrarna. De flesta skolorna har också en föräldraförening som stödjer hela skolans verksamhet. Samtliga skolor i Helsingfors har en direktion med representanter för föräldrarna. Det är utbildningsnämndens svenska sektion i Helsingfors som utser medlemmarna för en period på fyra år. Direktionen beslutar om skolans verksamhetsplan, väljer de ordinarie lärarna, godkänner budgeten och lägger fram ett förslag till läroplan för sektionens godkännande. För samarbetet mellan hem och skola har man utvecklat det elektroniska systemet Wilma, som fungerar som en informationskanal mellan föräldrarna och skolorna. Genom Wilma får föräldrarna aktuell information om sitt barns skolgång. Också den elektroniska anmälningen till skolan går via Wilma. Stöd ditt barn i skolarbetet Lärande genom lek är en väsentlig del av barndomen. I skolan förflyttas tyngdpunkten i inlärningen på medveten träning och inövning. Hemläxor är en viktig del av skolarbetet. I synnerhet i början behö- Kom ihåg följande: Försäkra dig om att ditt barn känner sig tryggt och älskat Prata om såväl trevliga som tråkiga saker med ditt barn Var en förälder till ditt barn du får också sätta gränser Hjälp ditt barn att utveckla sina sociala färdigheter Lär ditt barn att använda pengar ansvarsfullt Uppmuntra ditt barn i skolgången Se till att ditt barn äter mångsidigt och hälsosamt under dagen Se till att ditt barn får tillräckligt med motion och vila Ta din roll som vuxen och förälder på allvar! 11

12 ver barnet hjälp med läxorna. Det är bra att göra upp regler för läxläsningen genast från början. Om barnet från första början lär sig att man måste lägga ner tid på läxorna och att de går före andra aktiviteter är det till stor nytta också med tanke på den fortsatta skolgången. Hitta ditt barns starka sidor: en god lyssnare, flitig, bra på att sjunga, rita, lägga pussel osv. Genom att du lyfter fram det som ditt barn är bra på får han eller hon ett gott självförtroende och blir en stark individ. Var finns mer information? På utbildningsverkets webbplats > Grundskolor finns närmare information om utbildningen. Information om skolornas utbildningsutbud finns också på Helsingfors stads webbplats > Svenska > Utbildning och studier. Nyttig information finns också bakom dessa länkar: Den regionala föreningen för föräldraföreningar i Helsingfors HELVARY ry Förbundet Hem och skola Finlands Föräldraförbund pa svenska Mannerheims Barnskyddsförbund Programmet KiVa Skola > Svenska Sommarlägerverksamhet Infobanken för invandrare 12

13 Skolorna presenteras I Helsingfors finns det såväl kommunala skolor som privata och statliga skolor. I den här broschyren presenteras stadens svenska skolor för årskurserna 1 6. Varje elev som börjar i grundskolans första årskurs har anvisats en närskola och i den skolan har han eller hon rätt att gå. De svenska skolorna i Helsingfors är indelade i fem elevupptagningsområden: Norra, östra, södra och västra distriktet och Tölö distrikt. Elevupptagningsområdena Norra Åshöjdens grundskola Kottby lågstadieskola Månsas lågstadieskola Staffansby lågstadieskola Södra Högstadieskolan Svenska normallyceum Brändö lågstadieskola Cygnaeus lågstadieskola Kronohagens lågstadieskola Västra Munksnäs högstadieskola Haga lågstadieskola Kårböle lågstadieskola Munksnäs lågstadieskola Sockenbacka lågstadieskola Tölö Högstadieskolan Lönkan Drumsö lågstadieskola Zacharias Topeliusskolan Minervaskolan Östra Botby högstadieskola Blomängens lågstadieskola Degerö lågstadieskola Nordsjö lågstadieskola Östersundom skola 13

14 Norra distriktet Östra distriktet 14 Kottby lågstadieskola Pohjolagatan 45 PB 3060, Helsingfors stad Filial: Arabias kvartersskola Parisgatan 4 PB Helsingfors stad Rektor Annika Snickars Tfn , E-post: annika.snickars@hel.fi Årskurserna 1 6, 120 elever. Förskola i utbildningsverkets regi. Alla nya ettor anmäls vid Pohjolagatan 45. tyska Månsas lågstadieskola Aspdungevägen 5 PB 3066, Helsingfors stad Rektor Pia Silvander Tfn , E-post: pia.silvander@hel.fi Årskurserna 1 6, 70 elever. Förskola i utbildningsverkets regi. A2 från årskurs 5: engelska eller tyska Staffansby lågstadieskola Trastvägen 20 PB 3069, Helsingfors stad Rektor Birgitta Ponthin Tfn , E-post: birgitta.ponthin@hel.fi Årskurserna 1 6, 120 elever. A2 från årskurs 5: engelska eller tyska Åshöjdens grundskola Sturegatan 6 PB 3072, Helsingfors stad Rektor Ellinor Hellman Tfn , E-post: ellinor.hellman@hel.fi Årskurserna 1 10, 220 elever. A2 från årskurs 5: engelska eller tyska Blomängens lågstadieskola Blomängsvägen 2 PB 3051, Helsingfors stad Rektor Gun-Lis Holmstén Tfn , E-post: gun-lis.holmsten@hel.fi Årskurserna 1 6, 200 elever. Förskola i utbildningsverkets regi tyska Degerö lågstadieskola Borgbyggarvägen 16 PB 3055, Helsingfors stad Rektor Bo-Håkan Söderholm Tfn , E-post: bo-hakan.soderholm@edu.hel.fi Årskurserna 1 6, 140 elever. tyska

15 Östra distriktet Västra distriktet Nordsjö lågstadieskola Haga lågstadieskola Munksnäs lågstadieskola Fjärdstråket 6 PB 3067, Helsingfors stad Rektor Ole Sandbacka Tfn , E-post: ole.sandbacka@hel.fi Årskurserna 1 6, 120 elever tyska Östersundom skola Knutersvägen 924 PB 3081, Helsingfors stad Rektor Agneta Lundmark Tfn , E-post: agneta.lundmark@edu.hel.fi Årskurserna 1 6, 90 elever. A2 från årskurs 4: engelska Stormyrvägen 22 PB 3057, Helsingfors stad Biträdande rektor Pamela Leka Tfn E-post: pamela.leka@edu.hel.fi Årskurserna 1 6, 110 elever. Förskola i utbildningsverkets regi. franska Kårböle lågstadieskola Sorolavägen 2 PB 3062, Helsingfors stad Biträdande rektor Helga Thrainsdottir Tfn E-post: helga.thrainsdottir@edu.hel.fi Årskurserna 1 6, 50 elever. franska Locklaisvägen 9 a PB 3065, Helsingfors stad Biträdande rektor Mia Förars-Pöytäniemi Tfn , E-post: mia.forars-poytaniemi@edu.hel.fi Årskurserna 1 6, 200 elever. Förskola i utbildningsverkets regi. franska Sockenbacka lågstadieskola Kånalavägen 13 b PB 3068, Helsingfors stad Biträdande rektor Mia Förars-Pöytäniemi Tfn , E-post: mia.forars-poytaniemi@edu.hel.fi Årskurserna 1 4, 20 elever. franska 15

16 Södra distriktet Tölö distrikt Brändö lågstadieskola Ståhlbergsvägen 2 PB 3053, Helsingfors stad Rektor Gun Erikson-Blomfelt Tfn E-post: gun.erikson-blomfelt@hel.fi Årskurserna 1 6, 100 elever. franska Cygnaeus lågstadieskola Sjömansgatan 9 PB 3054, Helsingfors stad Rektor Ronnie Rehn Tfn , E-post: ronnie.rehn@hel.fi Årskurserna 1 6, 240 elever. franska Kronohagens lågstadieskola Gengatan 7 PB 3061, Helsingfors stad Rektor Anne von Hellens-Onat Tfn , E-post: anne.von.hellens-onat@hel.fi Årskurserna 1 6, 70 elever. franska Drumsö lågstadieskola Tallbergsallén 12 PB 3056, Helsingfors stad Rektor Ann-Marie Herlin Tfn , E-post: ann-marie.herlin@hel.fi Årskurserna 1 6, 170 elever. tyska Minervaskolan Apollogatan 12 PB 3063, Helsingfors stad Rektor Michaela Lindqvist Tfn , E-post: michaela.lindqvist@hel.fi Årskurserna 1 6, 160 elever. Musikklasser från åk 3, specialklasser tyska 16

17 Tölö distrikt Specialskolor Specialiserade privata/ statliga skolor i Helsingfors Zacharias Topeliusskolan Stenbäcksgatan 14 PB 3070, Helsingfors stad Rektor Carita Glasgow Tfn , E-post: carita.glasgow@hel.fi Årskurserna 1 9, 110 elever. Förskola i utbildningsverkets regi Specialklasser tyska Minervaskolans specialklasser Zacharias Topeliusskolans specialklasser Ulfåsaskolan Mannerheimvägen 98 PB 3071, Helsingfors stad Rektor Diana Öhman Tfn E-post: diana.ohman@hel.fi Rudolf Steiner skolan i Helsingfors The English School European Schooling Helsinki Lycée franco-finlandais Deutsche Schule Helsinki International School of Helsinki Suomalais-venäläinen koulu 17

18 18

19 Varje skola har en egen webbplats med information om skolan. Skolornas webbplatser finns på adressen > Sök skolor. Utgivare Helsingfors stads utbildningsverk, Besöksadress Tavastvägen 11 A, tfn (09) , fax (09) , PB 3000, Helsingfors stad Utbildningsverkets infodisk tfn (09) , fax (09) , Utbildningsverkets webbplats Alla guider och broschyrer >Broschyrer och informationsmaterial Layout Luovaamo Foto Pertti Nisonen Trykeri Newprint Oy

20 Välkommen till skolan Information för föräldrarna till blivande ettor 20 Läsåret