LEDA BYGGPROJEKT Uppdragets innehåll och omfattning

Transkript

1 LEDA BYGGPROJEKT Uppdragets innehåll och omfattning 1

2 Förlag och distribution AB Svensk Byggtjänst Stockholm Tel Svenska Teknik & Designföretagen, STD-företagen, arbetar för medlemsföretagens bästa i syfte att stärka deras konkurrenskraft och långsiktiga lönsamhet. STD-företagen vill främja en hög kvalitet, en sund utveckling, en bra lönsamhet och goda arbetsvillkor i medlemsföretagen. Vår verksamhet bygger på fyra fokusområden: profilering upphandling och konsultaffärer löne- och anställningsvillkor kompetensförsörjning STD-företagen ingår i Almega, som är en organisation för tjänsteföretag i Sverige. Almega är den största förbundsgruppen inom Svenskt Näringsliv. STD-företagen är medlem i den globala teknikkonsultorganisationen FIDIC, i den europeiska motsvarigheten EFCA och på arbetsgivarfronten genom Almega i UNICE. 2

3 Inledning Denna skrift är en bearbetning och utveckling av en tidigare utgåva med titeln Ledning av byggprojekt som publicerades av Arkitekt- och Ingenjörsföretagen Syftet med Leda byggprojekt är att den ska vara ett hjälpmedel och underlätta bestämningen av konsultuppdragets innehåll, kvalitet och omfattning vid upphandling av projektledningstjänster för såväl privata som offentliga beställare. Upphandling av projektledningstjänster skiljer sig väsentligt från upphandling av andra kategorier av konsulttjänster. För att ge bästa kundnytta är det viktigt att projektledningens värdeskapande förmåga uppmärksammas i upphandlingsprocessen. Dokumenten ABK, AF Konsult och Leda byggprojekt kompletterar varandra. ABK, som är ett branschöverenskommet dokument, är grunden för den avtalsmässiga överenskommelsen mellan kund och konsult medan AF Konsult ger förtydligade instruktioner för uppdragets genomförande. Såväl ABK som AF Konsult anger att uppdragets omfattning preciseras i konsultavtalet. Leda byggprojekt blir på så sätt en del av kontraktshandlingen när den förtecknats i kontraktet. Eftersom varje uppdrag ska ses som unikt är det av stor vikt att momenten i arbetsuppgifterna värderas och ges det innehåll som är specifikt för respektive uppdrag. Andra tidigare publikationer i serien av riktlinjer för hur arkitekt- och konsultuppdrag kan definieras till omfattning och redovisningsnivå kommer också att bearbetas och ges ut på nytt. Denna uppdatering har beställts av Svensk Teknik och Design i samarbete med Svensk Byggtjänst och har tagits fram av WSP Management genom Jan-Erik Ivansson. 3

4 Innehållsförteckning Inledning 3 1. Byggprojektets ledning och dess organisation 6 2. Projektledningens kunskapsområden och projektprocessen Kunskapsområden Projektprocessen Projektledningsprocessen Förstudieskede Programskede Systemprojekteringsskede Detaljprojekteringsskede Produktionsskede Provningsskede Besiktningsskede Avslutningsskede Projekteringsledningsprocessen Planering, styrning och kontroll av projektering Förstudie Programskede Systemprojekteringsskede Detaljprojekteringsskede Produktionsskede Provningsskede Besiktningsskede Avslutningsskede Arbetsuppgifter inom respektive kunskapsområde Bygg- och installationsledningsprocessen Detaljprojektering Produktion 5.3 Provning Besiktning Avslutning Arbetsuppgifter inom respektive kunskapsområde Projektgrindar Projektgrind 1: Före projektstart Projektgrind 2: Godkänd förstudie Projektgrind 3: Godkänt program Projektgrind 4: Godkänd systemhandling Projektgrind 5: Godkänd bygghandling Projektgrind 6: Driftsättning Projektgrind 7: Färdig anläggning Projektgrind 8: Överlämnande 38 4

5 6.9 Projektgrind 9: Avslutat projekt Byggprojektets ledning och dess organisation Projektformen används idag inom alla branscher för olika typer av uppgifter. Definitionen av ett projekt är att arbetsuppgiften ska vara avgränsad att arbetsuppgiften ska genomföras under viss tid och ta resurser i anspråk att arbetsuppgiften ska styras mot ett mål. Projektledningen svarar för projektets totala genomförande och är den övergripande funktionen inom vilken projektet ska organiseras, administreras och ledas. Projektledningen kan organiseras på olika sätt. Projektledaren svarar för projektets ledning och kan vara knuten till detta som konsult eller genom beställarens egen organisation. I det senare fallet anlitas ofta konsulter för att biträda projektledaren med specialkompetens. Under projektledningen sorterar bland annat projekterings- samt bygg- och installationsledningsfunktionerna. I mindre projekt kan samma person ha de olika ledningsfunktionerna medan man i större projekt och i projekt med stort eller specifikt teknikinnehåll, t ex processindustri, bygger upp en organisation med personer som är ansvariga för respektive teknikområde och för samordningen av dessa. Den större organisationen används också i byggprojekt med delad upphandling. Under alla förhållanden är det viktigt att projektledningen har det övergripande ansvaret för projektet, dess resursanvändning, prioriteringsfrågor och samordning. Projektledare med ombudsställning företräder sin huvudman (byggherren) i alla frågor som rör projektets genomförande. För projektledningen är det viktigt att få projektgruppen att samverka inom gruppen. Det är också viktigt att få projektgruppen att samverka med de organisationer/grupper som finns runt om projektet. Ett bra ledarskap för genomförande av ett byggprojekt skiljer sig inte från ett bra ledarskap i allmänhet. Nedanstående mjuka parametrar har framhållits av STD:s temagrupp för projektledning: Ledarskap att skapa ett entusiastiskt samarbete och rikta individernas samlade kapacitet och övriga resurser mot att nå uppsatta mål. Målstyrning att sätta upp mål för projektet och att se till att projektdeltagarna förstår dessa mål samt att projektarbetet genom uppföljning under projektets gång utvecklas i rätt riktning. Delaktighet att se till att samtliga projektdeltagare i projektgruppen får den information som de behöver och att de stimuleras, entusiasmeras och motiveras av projektledningen. Engagemang att projektledningen har kunskap om hur man skapar goda relationer i projektgruppen genom: uppskattning och respekt feedback/konstruktiv kritik lyssnande information problemlösning hantering av konflikter. Delegering att projektledningen har förmågan att se till att arbetsuppgifterna som gruppen ska arbeta med fördelas på ett riktigt sätt och att alla arbetar med rätt saker. Projektledningen måste också se till att projektdeltagarna har befogenheter att utföra sina uppgifter. Ett bra sätt för att undvika många tids- och kostnadskrävande problem är att skapa en organisation med en tydlig beslutsstruktur för hur projektet ska genomföras. Det får inte råda någon tvekan om vilket ansvar och vilka befogenheter de olika ledningsfunktionerna och personerna i dessa funktioner har. Det är angeläget att hålla isär begreppen projektledning, projekteringsledning och bygg- och installationsledning eftersom deras respektive beslutsområden har olika omfattning. Av figur 1 framgår principerna för den projektorganisation 5

6 som ligger till grund för detta synsätt. Det aktuella projektets genomförandeorganisation kan åskådliggöras med hjälp av denna modell. Projektledaren såväl som andra sakkunniga personer från konsult- och byggledet kan, parallellt med sin linjefunktion, ingå i beställarens interna beslutsorganisation samt i referens- och expertgrupper. I mindre projekt kan flera funktioner innehas av samma person. Oavsett hur många personer de olika ledningsfunktionerna delas upp på, är det viktigt att klargöra vilken funktion som innehas av vem och att beslutsordningen fastläggs och respekteras. Figur 1. Principiell uppbyggnad av projektets genomförandeorganisation med funktioner för projektledning, projekteringsledning samt bygg- och installationsledning. 6

7 2. Projektledningens kunskapsområden och projektprocessen Att dela in byggprocessen i kunskapsområden är ett sätt att strukturera projektledningens arbete i hanterbara delar. De kunskapsområden som används i denna skrift bygger på den kunskap och praxis som Project Management Institute (PMI) har samlat och redovisat i A Guide to the Project Management Body of Knowledge (PMBOK ). 2.1 Kunskapsområden Omfattning Kunskapsområdet omfattning avser de processer som fordras för att säkerställa att projektet utförs på ett framgångsrikt sätt. Omfattning innebär att ta fram projektets mål, innehåll och avgränsningar. Projektledningen ska fastställa omfattningen av sitt projekt innan det startas upp. Omfattningen utgör grunden för planering, styrning och uppföljning av de arbeten som fordras för att genomföra projektet såsom att: fastställa projektets mål och ramar gå igenom tänkbara åtgärder och resurser tydligt avgränsa projektets mål och till vilken nivå som redovisning ska ske förankra projektet; klara ut hur detta ska ske med kund och övriga inblandade fördela ansvar och befogenheter bestämma tider för projektet Samordnad ledning Samordnad ledning avser de processer som fordras för att säkerställa att projektets olika delar blir samordnade. Den samordnade ledningen innebär att ta fram en projektplan, att genomföra projektet enligt projektplanen samt att ha övergripande kontroll och styrning av ändringar Produkt/objekt Produkt/objekt avser de processer som fordras för att säkerställa att projektprodukten definieras och levereras till kunden inom projektets ramar Tid Kunskapsområdet tid avser de processer som fordras för att säkerställa att projektet slutförs i rätt tid. Området omfattar aktivitetsbestämning, bestämning av aktivitetsföljd, uppskattning av aktiviteters längd, framtagning av tidplan och tidsstyrning. Tidsstyrning omfattar planering, styrning och uppföljning av projektets aktiviteter och händelser med avseende på varaktighet, samband och beroenden. Kunden ska efter projektets färdigställande överta och ta anläggningen i bruk, antingen genom att den egna verksamheten startar eller genom att hyresgäster flyttar in, allmänheten får tillträde eller liknande. Oplanerade tidsförändringar orsakar i de flesta fall intäktsbortfall för kunden och måste antingen minimeras eller åtminstone förutspås i så god tid att åtgärder hinner sättas in. Alla aktiviteter och processtider i ett projekts olika skeden måste kunna bedömas såväl översiktligt initialt som successivt och mer detaljerat under projektets gång. Detta gäller såväl konsulters och 7

8 entreprenörers arbete som hanteringstider för myndigheter och olika beslutsforum. Det är av yttersta vikt att tidskritiska aktiviteter och beslutstidpunkter definieras tidigt samt genomförs och följs upp kontinuerligt. Risker som identifierats ska bedömas utifrån dess påverkan på projekttidplanen Ekonomi Ekonomi avser de processer som fordras för att säkerställa att projektet slutförs inom fastställd budget. Kunskapsområdet omfattar kalkylering, budgetering, prognostisering samt styrning och uppföljning av de kostnader och intäkter som projektets aktiviteter och investeringar genererar. Sällan genomförs ett projekt för dess rent tekniska eller estetiska innehåll. Projektet syftar som oftast till att kunden, genom investerade medel, kan tillgodoräkna sig en bibehållen eller ökad lönsamhet. Projektets ekonomi är därför ett av de allra väsentligaste områdena att fokusera på under projektgenomförandet. Redan i projektets tidigaste faser ska en grov kostnadsuppskattning kunna ställas mot en intäktsanalys för att bedöma projektets ekonomiska bärighet. Successivt och vartefter projektet framskrider ska alltmer förfinade kostnadsanalyser göras för att slutkostnaden i största möjliga grad ska kunna bedömas. Hänsyn till projektets lönsamhet kan ha större betydelse än fokus på att minimera kostnaderna. Ökade kostnader kan således generera ökade intäkter. Risker som identifierats skall bedömas avseende dess kostnadspåverkan Organisation Organisation avser de processer som fordras för att projektet på bästa sätt ska dra nytta av de personer och företag som är engagerade i projektet. Området omfattar organisationsplanering, bemanning och utveckling av projektgruppen. Organisation omfattar att sätta samman en effektiv grupp som ska genomföra projektet och uppnå projektmålen. Gruppen ska tillsammans ha erforderlig kompetens samt tydlig fördelning av ansvar och befogenheter. Projektledaren är ytterst ansvarig för att genomföra projektet i relation till de satta målen och därmed ansvarig för att organisera och bemanna projektorganisationen. En rätt sammansatt projektorganisation underlättar genomförandet av ett projekt, genom att alla projektdeltagare vet vilka krav och förväntningar som finns på dem. När en projektorganisation upprättas ska utgångspunkten vara vad som ska göras samt av vem eller vilka. Exempel på faktorer som påverkar organisationen är projektets omfattning, tidplan och dess ekonomi (hårda faktorer). En effektiv grupp skapas inte enbart genom att föra samman ett antal personer kring ett gemensamt projekt. Projektledarens kunskaper om gruppdynamik är avgörande för att projektorganisationen ska bli så bra och effektiv som möjligt. Ett gott samarbete samt stor tillit inom projektorganisationen är faktorer som bör värderas när en projektorganisation bildas (mjuka faktorer). Vid ett genomförande med så kallad partnering (samverkansentreprenad) är även entreprenören delaktig i en mellan beställaren och entreprenören integrerad projektorganisation Kommunikation Kommunikation avser de processer som fordras för att i rätt tid generera, behandla och bevara ändamålsenlig information om projektet. Ledning och hantering av kommunikation i projekt omfattar att säkerställa att muntlig och skriftlig kommunikation och kunskapsutbyte mellan projektintressenter sker i rätt tid och på rätt sätt. En lyckad kommunikationsprocess i projekt baseras på genomtänkt kommunikationsplanering, genomtänkt distribution av information samt på god lägesrapportering. Kommunikationsplanering innebär att skapa principer och metoder som ska användas internt och externt för kommunikation. Distribution av information betyder att relevant information görs tillgänglig för projektets intressenter i rätt tid. Lägesrapportering betyder att samla in och distribuera information om hur projektet utvecklas. 8

9 Hantering av projektets intressenter betyder även att på ett seriöst sätt bemöta externa intressen som till exempel allmänhetens, samt att verka för ett gott samarbete och en god insyn i de delar av arbetet som är relevanta för allmänheten Kvalitet, miljö och arbetsmiljö Kvalitet avser de processer som fordras för att säkerställa att projektet kommer att tillfredsställa de behov som var anledningen till projektet. Miljö avser de processer som fordras för att projektet ska genomföras så att hänsyn tas till inre och yttre miljö. Området omfattar miljöplanering och miljöstyrning. Arbetsmiljö avser de processer som fordras för att säkerställa att hänsyn tas till hälsa och säkerhet samt myndighetskrav i fråga om byggarbetsmiljösamordning. Kvalitet och miljö omfattar kvalitets- och miljöplanering, kvalitets- och miljösäkring samt uppföljningen av kvalitets- och miljöarbetet. Den upplevda kvaliteten i ett projekt ska motsvara intressenternas förväntningar för att projektet ska anses vara lyckat. En av projektledarens uppgifter är att sätta kvalitets- och miljömål samt att göra en kravspecifikation utifrån kundens och övriga intressenters förväntningar och därefter styra projektet mot dessa mål genom kvalitets- och miljöplanering, kvalitets- och miljösäkring samt uppföljning. Att styra kvalitets- och miljöarbetet är avgörande för om projektet blir framgångsrikt. Att göra fel kan ge konsekvenser i både tid och kostnad. Det är billigare att undvika misstag än att åtgärda fel. Därför lönar sig förebyggande kvalitetsarbete Upphandling Upphandling avser de processer som fordras för att skaffa varor och tjänster från leverantörer utanför den egna organisationen. Kunskapsområdet omfattar att planera upphandlingen, planera kontraktsstyrning, skapa förfrågan, välja leverantör, administrera kontraktet och att avsluta kontraktet. När man ska genomföra ett projekt behöver man skaffa resurser, material eller utrustning externt. Projektledningen ska ha kunskapen att avgöra: om man ska upphandla hur man ska upphandla vad man ska upphandla när upphandlingen ska genomföras vem som ska leverera. För att kunna leda upphandlingsprocessen är det viktigt att projektledningen har kunskap om lagstiftningen inom området och när den är tillämplig, hur man väljer leverantör och hur ett juridiskt hållbart avtal (kontrakt) upprättas. På så sätt minimeras riskerna vid upphandling. I upphandlingar är en bra förhandlingsteknik en värdefull kompetens för projektledningen Myndighetskontakter Myndighetskontakter avser de processer som fordras för att säkerställa att projektet genomförs med hänsyn till gällande lagar, regler och föreskrifter samt att kontakter med myndigheter hanteras. Förutom själva produktframtagningen (projektet) ska således projektledningen hantera ett antal externa processer. Särskilda handläggare ska rekryteras med de kompetenskrav som är definierade för kvalitetsansvarig enligt plan- och bygglagen (PBL) samt för byggarbetsmiljösamordnare enligt arbetsmiljölagen (BAS U och BAS P) Riskhantering Riskhantering avser de processer som rör identifiering, analys och åtgärder beträffande risker i projektet. Avsnittet omfattar identifiering av risk, riskvärdering, riskbemötande och riskstyrning. 9

10 Riskhantering i projekt är en systematisk och cyklisk process som identifierar, analyserar, övervakar och bemöter risker samt hanterar osäkerheter så att projektmålen uppnås. Riskhantering i projekt är en viktig uppgift för projektledaren. Genom att tänka efter före kan många oönskade händelser, som påverkar projektmålen, förhindras och/eller konsekvenser mildras. Riskhanteringsprocessen ger ett viktigt underlag till projektledaren före beslut om investeringar och för lämpliga strategival för genomförande av projekt. Riskhanteringsprocessen ska anpassas till projektets riskbild och storlek och ses som ett komplement till de övriga kunskapsområdena. När resultatet av riskhanteringen används för styrning av projektet och åtgärdande av risker och osäkerheter, ökar sannolikheten att nå projektmålen. 2.2 Projektprocessen Den övergripande projektprocessen indelas lämpligen i skeden enligt figur 2. För varje skede finns definierat vad som ska åstadkommas. Skedena skiljs åt med s k projektgrindar, dvs avstämningstillfällen för att säkerställa att man uppnått avsedda resultat innan man går in i nästa skede. Inom bygg- och anläggningsområdet innefattar projektets livscykel (byggprocessen) följande faser: förstudie program projektering byggande provning, besiktning avslutning (driftsättning och överlämnande till förvaltning). Det kan vara praktiskt att kalla de stora stegen för faser och de små för skeden, t ex projekteringsfas byggfas respektive systemhandlingsskede bygghandlingsskede. Dessa produktrelaterade processer är endast kopplade till projektprodukten, t ex projektering och byggande. De projektrelaterade processerna (management) inom bygg- och anläggningsområdet innebär normalt planering, övervakning och styrning av projektering, upphandling och entreprenadarbeten. I de flesta projekt finns det inga tydliga gränser mellan de olika faserna och skedena, utan arbetet sker kontinuerligt med överlappande aktiviteter mellan skedena. Trots detta är det viktigt att avstämningstillfällen, projektgrindar, finns för att säkerställa att rätt resultat motsvarar uppsatta mål och ramar. I projektplaneringen ska därför fastställas tidpunkter för passage av projektgrindar och för hur långt man kan fortsätta in i nästa skede innan avstämning skett av föregående skede. I kapitel 3 5 ges i punktform kortfattade förslag till vad som kan eller bör utföras i respektive skede. Varje projekt har dock sina egna förutsättningar och exakt vad som ska göras eller uppnås måste beslutas i planeringen av det enskilda projektet, utifrån de förutsättningar som gäller för just detta projekt. 10

11 Figur 2.1. Den övergripande projektprocessen är indelad i skeden, som skiljs åt med projektgrindar. För respektive skede finns definierat vad som ska åstadkommas. Projektgrindarna är avstämningstillfällen för att säkerställa att man uppnått avsedda resultat innan man går in i nästa skede. 11

12 3. Projektledningsprocessen 3.1 Förstudieskede Förstudien ska ligga till grund för ett eventuellt programarbete och omfattar t ex projektformulering, inventering av rådande förutsättningar, studier av projektets möjligheter, strategisk utformning, beskrivning av den planerade verksamheten Projektomfattning Identifiera projektets mål, ramar och genomförandestrategier Planera projektets omfattning Anmärkning Samordnad ledning Inrätta beslutsgrupp för fortsättning/avslut projektaktiviteter Inventera alternativa genomförandeformer Inventera externa projektintressenter Produkt/objekt Inventera befintliga förhållanden Upprätta översiktlig verksamhetsbeskrivning Uppskatta lokalareor Upprätta utkast för ramprogram Tid Uppskatta tidsramar och projekttider Ekonomi Uppskatta kostnader Budgetera förstudieskedet 12

13 Budgetera programskedet Gör intäkts- och kostnadsanalys samt lönsamhetsbedömning Organisation Planera organisation och resurser Fastställ arbetsuppgifter/befogenheter Kommunikation Planera extern kommunikation Planera projektrapporteringen Kvalitet Gör en inledande definition av kvalitetspolicyn Miljö/arbetsmiljö Anmärkning Identifiera och dokumentera relevanta övergripande miljöaspekter Gör en inledande inventering av de arbetsmiljöfrågor som ska beaktas i projektgenomförandet Upphandling Upphandla konsulter för förstudieskedet Upprätta plan för upphandling av resurser för programskedet Myndigheter Stäm av mot gällande översiktsplan och detaljplan Inventera behovet av myndighetskontakter i projektgenomförandet Utred om miljökonsekvensbeskrivning fordras Gör en översiktlig inventering av gällande regelverk 13

14 Riskhantering Gör en riskanalys med avseende på övergripande projektrisker Förtydliganden/Övriga uppgifter 3.2 Programskede I byggnadsprogrammet redovisas areabehov, tekniska krav, miljökrav, gestaltningsprogram, miljöprogram m m. Programhandlingarnas omfattning och redovisningsnivå fastställs. I samråd med kunden engagerar projektledaren erforderlig kompetens för att genomföra programprojekteringen. Syftet med programskedet är att efter förstudien slutgiltigt definiera slutproduktens mål, krav och egenskaper och beskriva dessa i programhandlingar. Projektets underlag bearbetas för att förbättra noggrannheten i uppskattningen av kostnad, tid och resurser. Projektet struktureras i hanterbara aktiviteter. Bland de definierade aktiviteterna bör finnas kvalitetsförfaranden, lägesavstämningar samt utarbetande av projektplan. Varje aktivitet bör definieras på ett sådant sätt att dess resultat är mätbara. Bestämning av omfattning bör resultera i en struktur av aktiviteter som definierar den totala projektomfattningen. Rutiner för hantering av ändringar i projektets omfattning upprättas Projektomfattning Fastställ projektets mål, ramar och genomförandestrategier Planera projektets omfattning Anmärkning Samordnad ledning Inrätta styrgrupp Utvärdera alternativa genomförandeformer Hantera externa projektintressenter Upprätta en projektplan Genomför startmöte med konsultgruppen Produkt/objekt 14

15 Ange programhandlingars omfattning och redovisningsnivå Skaffa rutin för ändringshantering för ändringar i förhållande till fastställd programhandling Tid Upprätta och fastställ huvudtidplan Upprätta och håll en beskedstidplan uppdaterad under programskedet Ekonomi Välj ekonomisystem och kontoplan för projektgenomförandet Genomför kostnadsstyrning, löpande uppföljning av nedlagda kostnader och avstämning mot fastställd budget för programskedet Budgetera för systemprojektering eller för hela projekteringsfasen Upprätta programkalkyl Bedöm kostnader för projektet i sin helhet baserat på programkalkyl och erfarenhetsdata Upprätta rutin för fakturahantering Organisation Anmärkning Upprätta/uppdatera organisationsplan och befattningsbeskrivningar Kommunikation Upprätta kommunikationsplan för projektet Föreslå de dokumenthanteringssystem och programvaror som ska användas i projektet Upprätta CAD-manual Kvalitet Upprätta kvalitetsplan och kontrollplan/program för projektet 15

16 3.2.9 Miljö Upprätta miljöplan och ev miljöprogram för projektet Arbetsmiljö Upprätta plan för hantering av arbetsmiljöfrågor i projekteringsskedet Utse byggarbetsmiljösamordnare P under utredningsskede (BAS P) Upphandling Upprätta plan för upphandling av resurser för kommande skeden Rekrytera konsultgrupp samt upprätta avtal Upprätta avtal med de leverantörer som nyttjas under detta skede och eventuellt för kommande skeden Utvärdera alternativa entreprenad- /genomförandeformer Myndigheter Upprätta/uppdatera plan för myndighetskontakter Kontakta myndigheter för klarläggande och ev utredningar Riskhantering Upprätta plan för riskhantering Håll riskloggen uppdaterad Utför en riskanalys baserat på riskloggen och upprätta en handlingsplan Förtydliganden/Övriga uppgifter 3.3 Systemprojekteringsskede I systemprojekteringsskedet definieras produkten slutligt i fråga om standard, tekniska lösningar och funktioner. På basis av systemprojekteringen stäms projektets totala genomförandekostnad av och en budget upprättas vilken i normalfallet är underlag för äskande av anslag. 16

17 3.3.1 Projektomfattning Anmärkning Genomför systemprojektering Hantera ändringar i projektomfattning enligt upprättade rutiner Samordnad ledning Genomför och följ upp projektplanen Upprätta projekthandbok med planer, rutiner och anvisningar för projektarbetet Projektledaren ansvarar för att planering, styrning och kontroll av projekteringen utförs av projektorganisationen Projektledaren ska lämna rapporter om projektläget till berörda enligt överenskomna rutiner Produkt/objekt Fastställ systemhandlingarnas omfattning och redovisningsnivå Utför förberedande produktionsplanering Hantera ändringar gentemot fastställda programhandlingar Tid Upprätta en projekteringstidplan senast under inledningen av skedet. Tidplanen bör omfatta både system- och detaljprojektering Upprätta en beskedstidplan och håll den uppdaterad under projekteringen Tillämpa tidsstyrning genom löpande uppföljning av projekttidplan och huvudtidplan Ekonomi Tillämpa kostnadsstyrning genom löpande uppföljning av nedlagda kostnader Upprätta systemkalkylen Revidera projektbudgeten 17

18 Reglera kostnadsförändringar (ÄTA-reglering) Organisation Uppdatera organisationsplan och befattningsbeskrivningar Gör en konflikthanteringsplanering Kommunikation Följ upp att kommunikationsplanen efterlevs Upprätta en handlingsförteckning Kvalitet Anmärkning Följ upp kvalitetsplanen Rekrytera kvalitetsansvarig enligt PBL Miljö Granska handlingar ur miljösynpunkt och mot miljöprogram Upprätta miljörevisionsprogram Utför miljörevisioner Arbetsmiljö Följ upp arbetsmiljöplanering genom arbetsmiljösamordnare (BAS P) Upphandling Komplettera upphandling av konsulter inför bygghandlingsskedet Utvärdera alternativa entreprenad-/genomförandeformer Handla upp entreprenörer baserat på programhandlingar om beslut finns om samverkanslösning/tidig partnering/funktionsentreprenad Handla upp entreprenörer baserat på systemhandlingsskedet om beslut finns om samverkanslösning/sen partnering 18

19 Upprätta avtal med de leverantörer som nyttjas under detta skede och eventuellt för kommande skeden Uppdatera plan för upphandling av resurser för kommande skeden, baserat på organisationsplan och genomförandeplanering Myndigheter Kontakta myndigheter enligt planen för myndighetskontakter Uppdatera planen för myndighetskontakter baserat på projektplanen Riskhantering Hålla riskloggen uppdaterad Utför en riskanalys baserat på riskloggen och uppdatera handlingsplanen Förtydliganden/Övriga uppgifter 3.4 Detaljprojekteringsskede I detaljprojekteringsskedet utformas det tekniska underlaget enligt systemprojekteringsskedet till bygghandlingar. Bygghandlingarnas omfattning och redovisningsnivå fastställs baserat på planerad genomförandeform. Produktionsplanering utförs, t ex tidplanering, arbetsplatsplanering, etableringsplanering, logistik och driftsättning. Ändringar i förhållande till fastställda programhandlingar ska hanteras enligt fastställda rutiner och dokumenteras på ett uppföljningsbart sätt. Konsekvenser av ändringar ska i erforderlig omfattning klarläggas och dokumenteras innan beslut om ändring fattas. Befogenhet att fatta beslut om ändringar ska anges i befattningsbeskrivningar, men generellt gäller att beslut ska fattas av styrgrupp. Verifiering av projekteringsresultat sker genom godkännande av handlingar. Underlag för godkännande är projektörers egenkontroll, samgranskningar och intressenternas granskningar Projektomfattning Skaffa resurser för att genomföra detaljprojektering Genomför detaljprojektering Hantera ändringar i projektomfattning enligt upprättade rutiner Anmärkning 19

20 3.4.2 Samordnad ledning Genomför och följ upp projektplanen Gör översyn av projektplanen Följ upp och revidera projekthandboken löpande med hänsyn till projektets förutsättningar Planera, styr och kontrollera projekteringen enligt projektplanen Lägesrapportera till berörda enligt överenskomna rutiner Produkt/objekt Fastställ bygghandlingarnas omfattning och redovisningsnivå baserat på planerad genomförandeform Utför produktionsplanering, t ex tidplanering, arbetsplatsplanering, etableringsplanering, logistik och driftsättning Hantera ändringar Verifiera projekteringsresultat genom godkännande av handlingar Tid Uppdatera projekteringstidplanen Upprätta och håll en beskedstidplan uppdaterad under projekteringen Tillämpa tidsstyrning genom löpande uppföljning av projekttidplanen och huvudtidplanen Ekonomi Styr kostnader genom löpande uppföljning av nedlagda kostnader och avstämning mot fastställd projektbudget Upprätta detaljerad kalkyl på basis av bygghandlingar Revidera projektbudgeten med anledning av större förändringar Reglera kostnadsförändringar (ÄTA-regleringar) Organisation 20

21 Anmärkning Uppdatera organisationsplan och befattningsbeskrivningar Upprätta byggledningsorganisation Gör en övergripande produktionsplanering Kommunikation Följ upp kommunikationsplanen Uppdatera adress- och distributionslistor Följ upp externa kommunikationsbehov Kvalitet Följ upp kvalitetsplanen relativt projektomfattning och genomförandeplanering Kontrollera leverantörers kvalitetsplanering och planerade egenkontroll Utför kvalitetsrevisioner enligt revisionsplanen Miljö Granska handlingar ur miljösynpunkt Gör en miljörevision Kommunicera miljöfrågor vid fastställda projektmöten Arbetsmiljö Styr och följ upp arbetsmiljöplaneringen genom byggarbetsmiljösamordnare BAS P Upprätta underlag för en arbetsmiljöplan för produktionsskedet Upprätta förhandsanmälan till Arbetsmiljöverket Upphandling Utvärdera alternativa entreprenad-/genomförandeformer Uppdatera plan för upphandling av entreprenörer och leverantörer för kommande skede Upprätta förfrågningsunderlag för entreprenader och 21

22 leveranser Myndigheter Upprätta bygglovsansökan Upprätta rivningslov samt rivningsplan Upprätta bygganmälan med förslag till kontrollplan samt uppgift om kvalitetsansvarig Undersök misstänkt förekomst av markföroreningar samt upplys miljöförvaltningen om dem Riskhantering Uppdatera riskloggen Utför en riskanalys baserat på riskloggen och uppdatera handlingsplanen Kommunicera projektrisker vid fastställda projektmöten 3.5 Produktionsskede I produktionsskedet utformas produkten enligt bygghandlingar som tagits fram under föregående skede. Detaljerad produktionsplanering utförs t ex tidplanering, arbetsplatsplanering, etableringsplanering, logistik och driftsättning. Ekonomistyrning, tidsstyrning samt kvalitetsstyrning och miljöstyrning ska göras inom ramen för rutiner i projektplanen. Ändringar i förhållande till fastställda handlingar ska hanteras enligt fastställda rutiner och dokumenteras på ett uppföljningsbart sätt. Konsekvenser av ändringar ska regleras ekonomiskt och tidsmässigt Projektomfattning Skaffa resurser för att genomföra produktionen Genomför produktionen Hantera ändringar i projektomfattning enligt upprättade rutiner Anmärkning Samordnad ledning Genomför och följ upp projektplanen Följ upp projekthandboken och revidera löpande med hänsyn till projektets förutsättningar 22

23 Planera, styr och kontrollera produktionen enligt projektplanen Gör en lägesrapportering till berörda enligt överenskomna rutiner Produkt/objekt Anpassa produktionsplanering med underlag från entreprenörer Hantera ändringar samt dokumentation i reviderings-pm Verifiera produktionsresultatet genom besiktningar och uppföljning av egenkontroll Tid Tillämpa tidsstyrning genom uppföljning av huvudtidplan, projekttidplan och produktionstidplan Detaljplanera för kommande skeden Ekonomi Kostnadsstyr genom löpande uppföljning av nedlagda kostnader och avstämning mot fastställd projektbudget Upprätta slutkostnadsprognos Upprätta åtgärdsförslag vid avvikelser samt rapportera till styrgrupp för beslut om åtgärder Reglera kostnadsförändringar/programändringar (ÄTA-regleringar/justering av kontraktriktkostnad) Organisation Anmärkning Uppdatera organisationsplan och befattningsbeskrivningar Kommunikation Styr kommunikationsplaneringen genom att följa upp kommunikationsplanen Revidera kommunikationsplanen vid behov Uppdatera adress- och distributionslistor 23

24 3.5.8 Kvalitet Följ upp kvalitetsplanen Följ upp leverantörers kvalitetsarbete Utför revisioner enligt revisionsplanen Miljö Följ upp att miljöplanen efterlevs Utför en miljörevision Kommunicera miljöfrågor vid fastställda projektmöten Arbetsmiljö Utför arbetsuppgifter enligt arbetsmiljölagen i fråga om byggarbetsmiljösamordnare U (BAS U) Redovisa skyddsronder Utför arbetsmiljörevisioner Upphandling Uppdatera planen för upphandling av entreprenörer och övriga leverantörer vid behov Upphandla entreprenörer i enlighet med upphandlingsplanen Upprätta kontrakt för beställarens och leverantörens/entreprenörens undertecknande Kontraktsstyr genom uppföljning av åtagande enligt avtal Ändra kontrakt till följd av ändrade kontraktsförutsättningar Myndigheter Upprätta förhandsanmälan till Arbetsmiljöverket Upprätta ansökan om byggnadstillstånd Upprätta ansökan om tillstånd för byggetablering på allmän plats Upprätta ansökan om tillstånd från kommunen för nyttjande av kommunal gatu- eller parkmark 24

25 Upprätta ansökan om separat bygglov för bodetablering Upprätta ansökan om bygglov för byggskylt Rapportera misstänkt förekomst av markföroreningar till miljöförvaltning Riskhantering Uppdatera riskloggen Utför en riskanalys baserat på risklogg och uppdateringen av handlingsplanen Kommunicera projektrisker vid fastställda projektmöten samt genom lägesrapporter Förtydliganden/Övriga uppgifter 3.6 Provningsskede Enskilda och samverkande funktioner i projektprodukten ska provas. Efter att respektive entreprenör har driftsatt, egenprovat och injusterat den egna anläggningsdelen sker ett samordnat funktionsprov. Avsikten är att prova de funktionskedjor där mer än en entreprenör samverkar. Resultatet av egenprovning och samordnad provning ska användas vid utvärdering av om utförandet är - kontraktsenligt Projektomfattning Hantera ändringar i projektomfattning enligt upprättade rutiner Anmärkning Samordnad ledning Genomför och följ upp projektplanen Följ upp och revidera projekthandboken löpande med hänsyn till projektets förutsättningar Rapportera om projektläget till berörda enligt överenskomna rutiner Produkt/objekt 25

26 Prova enskilda och samverkande funktioner i projektprodukten Utvärdera kontraktsenligt utförande Genomför utbildning för driftspersonal enligt överenskommelse i avtal Tid Tillämpa tidsstyrning genom uppföljning av huvudtidplan och projekttidplan Detaljplanera för kommande skeden Ekonomi Kostnadsstyr genom löpande uppföljning av nedlagda kostnader och avstämning mot fastställd projektbudget Upprätta slutkostnadsprognos Upprätta åtgärdsförslag vid avvikelser samt rapportera till styrgrupp för beslut om åtgärder Reglera kostnadsförändringar/programändringar (ÄTA-regleringar/justering av kontraktriktkostnad) Organisation Uppdatera organisationsplan och befattningsbeskrivningar Kommunikation Styr kommunikationsplaneringen genom att följa upp kommunikationsplanen Revidera kommunikationsplanen vid behov Uppdatera adress- och distributionslistor Kvalitet Följ upp kvalitetsplanen Följ upp leverantörers kvalitetsarbete Utför revisioner enligt revisionsplanen 26

27 3.6.9 Miljö Anmärkning Följ upp att miljöplanen efterlevs Utför en miljörevision Kommunicera miljöfrågor vid fastställda projektmöten Arbetsmiljö Utför arbetsuppgifter enligt arbetsmiljölagen i fråga om byggarbetsmiljösamordnare U (BAS U) Redovisa skyddsronder Utför arbetsmiljörevisioner Upphandling Kontraktsstyr genom uppföljning av åtagande enligt avtal Ändra kontrakt till följd av ändrade kontraktsförutsättningar Myndigheter Genomför myndighetsföreskrivna provningar Riskhantering Håll riskloggen uppdaterad Utför riskanalys baserat på riskloggen och uppdatera handlingsplanen regelbundet Kommunicera projektrisker vid fastställda projektmöten samt i projektledarens lägesrapporter Förtydliganden/Övriga uppgifter 3.7 Besiktningsskede I samband med att entreprenadarbetena färdigställs hålls slutbesiktning där det kontrolleras att arbetena är utförda i enlighet med kontrakt/avtal. 27

28 Efter slutbesiktning hålls slutmöte, där noteringar från slutbesiktningen och eventuella fortlöpande besiktningar gås igenom och eventuella resterande anmärkningar antecknas. Drift- och skötselpärmar ska överlämnas av entreprenören i detta skede. I samband med slutbesiktningen görs uppföljning av egenkontroll och kvalitetskontroll, dels som underlag för beslut om godkännande av entreprenader, dels som underlag för slutredovisning till byggnadsnämnd Projektomfattning Hantera ändringar i projektomfattning enligt upprättade rutiner Anmärkning Samordnad ledning Genomför och följ upp projektplanen Följ upp och revidera projekthandboken löpande med hänsyn till projektets förutsättningar Rapportera om projektläget till berörda enligt överenskomna rutiner Produkt/objekt Gå igenom protokoll från genomförda fortlöpande besiktningar Utför slutbesiktning med slutmöte Överlämna dokumentation enligt kontraktsåtagande Tid Fatta vid slutbesiktning/slutmöte överenskommelser om åtgärdandetid för besiktningsanmärkningar garantitid, start och slut tidpunkter för service under garantitid Ekonomi Kostnadsstyr genom löpande uppföljning av nedlagda kostnader och avstämning mot fastställd projektbudget Upprätta slutkostnadsprognos 28

29 Upprätta åtgärdsförslag vid avvikelser samt rapportera till styrgrupp för beslut om åtgärder Organisation Kommunikation Kvalitet Följ upp egenkontroll och kvalitetskontroll Miljö Följ upp miljömålen Sammanställ en miljödokumentation Arbetsmiljö Anmärkning Byggarbetsmiljösamordnare U (BAS U) sammanställer arbetsmiljöaspekter för förvaltningsskedet Upphandling Genomför kontraktsstyrning genom uppföljning av åtagande enligt avtal Ändra kontrakt till följd av ändrade kontraktsförutsättningar Påbörja entreprenadens garantitid vid godkänd slutbesiktning Myndigheter Genomför i samband med slutbesiktningen även myndighetsrelaterade besiktningar i de fall detta är aktuellt Riskhantering Håll riskloggen uppdaterad Utför en riskanalys baserat på riskloggen och uppdatera handlingsplanen regelbundet 29

30 Kommunicera projektrisker vid fastställda projektmöten samt i projektledarens lägesrapporter Förtydliganden/Övriga uppgifter 3.8 Avslutningsskede Projektet är som regel i allt väsentligt avslutat när entreprenaderna blivit godkända och avlämnade till beställaren och avtalad dokumentation är överlämnad till förvaltningen. När projektet är fullständigt avslutat ska projektledaren upprätta en slutrapport med verifikation och dokumentation av projektresultaten som kunden ska godkänna (verifiering och dokumentation sker normalt genom hänvisning till andra dokument). Rapporterna bör även redovisa lärdomar från projektarbetet så att detta blir en del av erfarenhetsbasen för kommande projekt Projektomfattning Upprätta en slutrapport med verifikation och dokumentation av slutresultatet Redogör för lärdomar inför kommande nya projekt Anmärkning Samordnad ledning Genomför erfarenhetsåterföring genom workshop där samtliga dominanta aktörer deltar Produkt/objekt Överlämna drift- och skötselinstruktioner efter eventuell komplettering Tid Följ upp projekttidplanen för erfarenhetsdata Ekonomi Gå igenom kostnadsförändringar (slutreglering) med leverantörer och gör överenskommelser om oreglerade poster 30

31 Verkställ slutfakturering Gör ekonomisk slutrapportering för statistikuppgifter med slutkostnad, ytor m m Upprätta prognos för eventuella ej reglerade poster Organisation Kommunikation Kvalitet Miljö Arbetsmiljö Upphandling Avsluta kontrakt med leverantörer efter att slutuppgörelse har träffats Kontraktsavslutning med överenskommelse om att kontraktsmässiga åtaganden är uppfyllda med överenskomna ändringar Myndigheter För projekt med beslut om kontrollplan enligt PBL ska slutredovisning ske till byggnadsnämnden och ett slutbevis erhållas Riskhantering Anmärkning Avsluta och arkivera risklogg och riskanalys. Sammanställ erfarenhetsdata Förtydliganden/Övriga uppgifter 31

32 4. Projekteringsledningsprocessen Projekteringsarbetet ska med utgångspunkt från projektets övergripande tid- och resursplaner organiseras, administreras och samordnas. I detta ingår att ta fram detaljtidplaner, kostnadsrapporter samt att underhand biträda med utvärderingar av projekteringsresultatet. Eventuella avvikelser och förändringar i förhållande till projektets tidplaner, program eller andra beslutade förutsättningar ska följas upp och rapporteras. Tillämpning och bevakning av kvalitetssäkring och kostnadsstyrning under projekteringens olika faser, administrativ samordning av projekterande konsulter samt administrativ samordning av handlingar som avser hus, mark, installationer och inredning, är arbetsuppgifter som projekteringsledningen normalt ansvarar för. För den tekniska samordningen svarar den projektör som utsetts till uppgiften, i normalfallet arkitekt eller vvs-projektör. 4.1 Planering, styrning och kontroll av projektering När konsulter är upphandlade ska ett startmöte med konsultgruppen hållas där förutsättningarna för projekteringen klargörs. Programhandlingar ska gås igenom så att konsulterna har insyn i projektets mål och förutsättningar. Projekteringsledaren ska bevaka att projekteringen genomförs med fokus på att omsätta programmet i entydiga och samordnade handlingar som medger en rationell produktion med ett minimum av felkostnader. Projekteringsledaren ska initiera och medverka i konstruktionsgenomgångar som genomförs av respektive teknikområde samt ska initiera och medverka i gemensamma genomgångar av programkrav, driftsfrågor, systemval, konstruktionslösningar och miljöaspekter för att samordna berörda teknikområden. Projekteringsledaren ska leda och protokollföra projekteringsmöten i syfte att samordna och styra projekteringsarbetet. Projekteringsledaren ska ta fram rutiner för hantering av ändringar och revideringar i handlingar. 4.2 Förstudie I förstudien prövas projektidén ur ett övergripande perspektiv. I huvudsak tas det projekterande resultatet fram av arkitekt, vanligtvis i form av verksamhetsprogram, situationsplan, planer och fasader. Övriga konsulter medverkar i mån av behov och upprättar då vanligtvis övergripande beskrivningar samt eventuella skisser med betoning på kostnadsdrivande lösningar. Definition av vilka handlingar som ska tas fram i förstudien definieras inledningsvis. Tillgänglig mediaförsörjning och geotekniska förhållanden inklusive grundvattennivåer undersöks. Verksamhetsprogram och utkast till lokalprogram tas fram. Volymstudie och inpassning till befintliga förhållanden projekteras. Erforderliga provisoriska åtgärder samt projektets inverkan på befintlig verksamhet bedöms. 4.3 Programskede I programskedet utreds förutsättningarna för ett projekt på en mer detaljerad nivå än i förstudien. Upphandling av projektörer utförs. I inledningen av detta skede tas mer specifika mål fram samt en gemensam definition av vilka handlingar som ska tas fram och vilka frågor som ska behandlas av vem. 32

33 Inventering av befintliga förhållanden görs. Verksamhetsbeskrivningen fördjupas och kompletteras med lokalprogram, byggnadsprogram och gestaltningsprogram som översiktligt löses in på övergripande ritningar såsom situationsplan, planlösningar, fasader och huvudsektioner. Programkrav formuleras, såsom krav på arkitektonisk gestaltning, areabehov, fria mått i plan och höjd, kapaciteter, lastförutsättningar, grundläggningsmetoder, temperaturkrav, dragkriterier, luxtal, effekter, brand, akustik, yttre mark m m. Krav på flexibilitet och generalitet formuleras. Befintliga mediaförsörjningar inventeras. Utvärdering om det finns lämplig(a) referensanläggning(ar). I programskedet kan framtagna krav redovisas översiktligt. Alternativa lösningar kan förekomma. Det förekommer att dessa handlingar benämns förslagshandlingar. För att ha rätt nivå på projekteringen i nästkommande skede bör man i programskedet se över vilken typ av entreprenadform som är aktuell. 4.4 Systemprojekteringsskede I systemhandlingsskedet redovisas en mer definitiv utformning med avseende på byggnadens eller anläggningens utformning, konstruktion och installationer. I inledningen av detta skede tas en gemensam definition fram över vilka frågor som ska behandlas av vem. Erforderliga kapacitetsmätningar på befintliga mediaförsörjningar görs. Olika av varandra beroende byggnadsdelar och installationer samordnas beträffande storlek, läge och utformning. Samordning redovisas på situationsplan, planritningar och med detaljsektioner för huvudstråk och trånga sektioner. Vidare redovisas bl a typsnitt, principiella uppställningsritningar, typrum, brandskyddsdokumentation, säkerhet och skydd, ljud och vibrationskrav samt ytredovisning och yttre mark. Installationer redovisas i tekniska program och systemval preciseras. Effektuppgifter, flödesscheman och belysningsprinciper tas fram. Projektörernas övergripande kvalitetsplaner för systemhandlingsskedet tas fram. Eventuella arbetsmiljöfrågor som ska beaktas i de kommande skedena ses över. 4.5 Detaljprojekteringsskede I detta skede tas bygghandlingar fram som i de flesta fall föregåtts av förfrågningsunderlag. Projekteringsarbetet planeras och genomförs enligt valda entreprenad- och ersättningsformer. Inledningsvis definieras vilka handlingar, preliminär handlingsförteckning från respektive konsult, och vilka frågor som ska tas fram av respektive projektör i detaljprojekteringen. Det är inte ovanligt att detaljprojekteringen görs parallellt med produktionen. I större upphandlingar upprättas förfrågningsunderlag med fördel i samverkan mellan projektörer, projektledning och upphandlare. Om produktionsledningen finns tillgänglig nyttjas även deras erfarenhet för vad och hur förfrågningsunderlag ska redovisa. Granskningsrutiner upprättas. Överenskommelse om ändringar och/eller tillägg av förfrågningsunderlaget förekommer under upphandlingsprocessen. Listor förs över gällande besked och kostnadsförändringar. Antalet inblandade personer, vanligen i kombination med tidspress, ställer krav på tydlighet samt ordning och reda. Med fördel preciseras hantering av godkännande av handlingar, olika ritningsstatus, handlingsförteckningar, PM-hantering, numreringsprinciper, ritningsformat, beskedshantering och kostnadsförändringar m m. 33

34 4.6 Produktionsskede Detaljprojekteringen pågår ofta parallellt med produktionsskedet vilket ställer särskilt tydliga krav på att beskedshantering och beslut dokumenteras. Ändringar i utföranden som kräver förändringar i handlingar ska dokumenteras i en ändringslista och beslutas av behörig person, samt distribueras inom konsultgruppen. Rutiner för numrering och utskick av reviderings-pm och reviderade handlingar ska upprättas. Projekteringsmöten efter färdigställande av bygghandlingar ska hållas vid behov. Projekteringsledare och berörda projektörer ska delta vid konstruktionsgenomgångar med upphandlade entreprenörer och gå igenom upprättade handlingar och tekniska lösningar. Projekteringsledaren ska kalla till konstruktionsgenomgångar enligt överenskommelse med byggledningen. Vid behov kan teknikmöten hållas med projektörer och entreprenörer under produktionstiden då tekniska frågor diskuteras. Projekteringsledaren ska kalla till teknikmöte enligt överenskommelse med byggledningen. Uppföljning på plats görs efter överenskommelse. 4.7 Provningsskede Projektörer ska efter överenskommelse delta i samordnad provning i den omfattning som fordras. Det är även lämpligt att projektörer är delaktiga i att ta fram program för provning av anläggningsdelar och samordnad provning. Underlag för drift och skötselrutiner tas fram. Relationshandlingar ska upprättas, oftast utifrån underlag från respektive entreprenör. 4.8 Besiktningsskede I besiktningsskedet deltar vanligtvis inte projektörerna. Det förekommer att projekteringsledaren behöver vara behjälplig med att svara på frågor från besiktningsmännen. Vid dessa tillfällen är en korrekt hanterad beskedslista ett utmärkt stöd. 4.9 Avslutningsskede Projekteringsledaren och projektörerna deltar med fördel i erfarenhetsåterföring i samband med avslutningsskedet. Eventuell kvarstående ekonomisk reglering med projektörer avslutas Arbetsuppgifter inom respektive kunskapsområde Produkt/objekt Anmärkning Gör administrativ samordning av projekteringen Gör teknisk samordning av projekteringen Ta fram IT- och CAD-manual 34