ARKITEKTENS ROLL I BYGGPROCESSEN VBEA05 Byggprocessen Fördjupningsuppgift
|
|
- Helen Berg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ARKITEKTENS ROLL I BYGGPROCESSEN VBEA05 Byggprocessen Fördjupningsuppgift 9 februari 2015 Erik Appelgren Simon Fast Anton Lundblad Alex Svärd
2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Referat... 3 Arkitekten som projektinitierare, Conny Sjölund (2006)... 3 Intervjuer... 5 Ida Lindberg/Arkitekt MAA/Partner på Over Byen Arkitekter/Danmark... 5 Lennart Welin/Arkitekt SAR/MSA/Lennart Welin Arkitekt AB/Sverige... 7 Diskussion... 9 Slutsats Källförteckning... 12
3 Inledning Under vår utbildning får vi ständigt höra att arkitekten i Danmark har en starkare position i projekteringsskedet och uppförandet av byggnaden än den svenska motparten. Vi vill i detta arbete försöka ta reda på hur det egentligen ser ut och om det är någon av ländernas synsätt som är att föredra. Är det en kombination av de båda eller finns det ett sätt som är optimalt? Vilken roll bör vi som arkitekter egentligen ha, med tanke på den kunskap vi besitter? Den svenska utbildningen är vad vi förstår mer tekniskt inriktad än den danska, trots detta tycks man i Danmark ha mer makt under byggprocessen, varför är det så? Detta är några av de frågor som vi hoppas få svar på genom detta arbete. Frågeställning: Vad är skillnaden mellan den danska och svenska arkitektens roll i byggprocessen? - Finns det ett optimalt arbetssätt? - Vilken roll bör arkitekten ha i en byggprocess? - Hur påverkar utbildningen arkitektens roll? Metod: Vi kommer i detta arbete försöka besvara dessa frågor genom intervjuer med både en dansk och en svensk arkitekt. Vi kommer även att utgå och samla fakta från en magisteruppsats om arkitekten som projektinitierare för att koppla till våra intervjuer och våra egna reflektioner och tankar. För frågeformulär se Bilaga 1. Referat Arkitekten som projektinitierare, Conny Sjölund (2006) I sin magisteruppsats börjar Sjölund med att presentera läsaren för de vanligaste entreprenadformerna, byggprojektaktörerna och ägandeförhållanden. Han går även igenom hur byggprocessen fungerar idag. Han försöker också sätta fingret på de egenskaper som påverkar en byggnads arkitektoniska upplevelse, de mjuka, omätbara värdena. För att komma till en slutsats i sin frågeställning utgår författaren från två olika typer av material. Dels teoretiskt genom arkitekterna Lars Asklund och Lars Öste som båda varit byggherrar,
4 dels genom att studera fyra praktiska fall där arkitekterna på olika sätt haft en mer framträdande roll. I sin slutsats redovisar Sjölund ett antal parametrar som är av stor vikt för att arkitekten ska kunna genomföra sitt arbete som byggherre med goda resultat. Till att börja med bör arkitektkontoret vara tillräckligt stort för att kunna finansiera ett projekt från idé till färdig produkt. Ett större företag besitter även en bredare kompetens och har inte samma behov av att hyra in konsulterande aktörer i samma utsträckning som ett mindre kontor. Eftersom arkitektkontor trots allt har relativt liten erfarenhet av att träda in i rollen som projektinitierare menar Sjölund att det första projekten bör vara av hanterlig storlek. Han tar även upp fyra exempel där arkitekten initierar ett projekt med mer eller mindre fortsatt kontroll, dessa är: A. Att fungera som arkitekt och initiera ett projekt samt eventuellt utveckla det något med t.ex. skisser och beskrivningar, för att sedan sälja idén till byggprojektet åt en intresserad byggherre. B. Som i punkt A, men även följa upp med arkitektplaneringen som konsultuppdrag åt byggherren. C. Som i A eller B och även gå in i rollen som byggprojektledare. D. Att ta ett helhetsansvar och fungera som arkitekt, byggherre och byggprojektledare (Sjölund, 2006). Då arkitekter åtar sig rollen som byggherre genereras för arkitekten främmande arbetsuppgifter, exempelvis som ekonom. Detta ger ytterligare kontroll över byggprocessen och upplevs ofta som befriande då de arkitektoniska intentionerna blir enklare att förverkliga. Däremot är detta inte en van roll hos arkitekten, vilket kan resultera i svårigheter för denne att genomföra sin uppgift. Sjölund menar att arkitektens kompetens bör utökas med kunskaper inom ekonomi, marknadsföring och projektledning. Detta kan åtgärdas genom att i utbildningen erbjuda en bredare teknisk bas, eftersom den svenska arkitektutbildningen idag premierar estetisk kunskap. Mot detta ställer författaren att det redan finns utbildningar där arkitektonisk och ingenjörsmässig kompetens är sammanvävda, exempelvis Civilingenjörsutbildning i arkitektur på Luleå tekniska universitetet och dubbel examen som civilingenjör och arkitekt på Chalmers. Detta kan, om kompetenserna blir mindre definierade även hos arkitekten, resultera i en miljö där arkitekternas roll blir marginaliserad (Sjölund, 2006).
5 Intervjuer Ida Lindberg/Arkitekt MAA/Partner på Over Byen Arkitekter/Danmark * *Översatt av författarna Var börjar och hur långt sträcker sig arkitektens ansvar och inflytande i byggprocessen? Hade du önskat att det varit annorlunda? Anser du att arkitekten behöver få en starkare roll? Hur tror du i så fall att det kan ske? Arkitektens roll skiljer sig från projekt till projekt och därmed även arkitektens inflytande. I vissa fall är arkitektens deltagande enbart i de första faserna (program och förslagsfasen). I andra fall i program, förslags samt projekteringsfasen. I sista fall genom hela projektet: program, förslag, projekteringsfasen, som rådgivare i byggnadsskedet och som kontrollansvarig i driftsfasen. Det är skillnad på ansvar och arkitektens inflytande. Ansvar: Arkitekten har ansvar när vi ritar bindande ritningar, det vill säga bygghandlingar. Det gör vi inte i det första av de ovannämnda fallen men i de två sista. Inflytande: Arkitektens inflytande hänger på hur stor roll vi får i projektet. Är arkitekten med genom hela projektet, alla faser, försäkrar att det blir ett arkitektoniskt projekt och att det arkitektoniska tankarna blir genomförda. Är arkitekten inte med blir projektet lätt övertaget av andra rådgivare exempelvis konsulter och entreprenörer. Vilket kan leda till att de arkitektoniska idéerna försvinner i besparingarna. En arkitekt jobbar för en byggherre och är en byggherres rådgivare, hen bestämmer hur stor roll en arkitekt har i det enskilda projektet. Det är självklart skillnad på hur mycket inflytande man har som arkitekt, om man jobbar på en stor eller liten, offentlig eller privat arkitektbyrå och vilken typ av uppdrag man arbetar med (restaurering, ombyggnation, nybyggnation eller tävlingar). I Danmark finns en stark tradition kring arkitektens roll och därmed arkitekturen. Arkitekten är oftast involverad i alla skeden och har därför stort inflytande. Så tycker jag att de ska vara eftersom att det skapas och genomförs god arkitektur. Inom ett byggprojekt är många fackgrupper involverade. Arkitekten är en av dem, och alla måste bidra med sina kompetenser och kan inte ersätta varandra.
6 Är du ofta ute och besöker byggarbetsplatsen? Hur tycker du då att du blir bemött? I vilken fas av byggprocessen upplever du att arkitekten stöter på begränsningar? Är det i möte med andra konsulter? Är det på grund av lagar och föreskrifter? Jag tycker det är viktigt att det på arbetsplatsen etableras en miljö där de olika fackgrupperna respekterar varandras färdigheter. Då arkitekten arbetar för byggherren kan förhållandet till hantverkarna på byggarbetsplatsen vara en utmaning, då byggherren och hantverkarna har olika ekonomiska intressen. Arkitekten är oftast med som byggledare och deras position skiljer sig därmed från hantverkarnas, vilket också kan skapa problem. Vilken påverkan har beställaren på gestaltningen? Hur stor makt har arkitekten? Beställaren (byggherren) har alltid sista ordet. Men arkitekten har stort inflytande, makt, då arkitekten är beställarens (byggherrens) rådgivare. När kopplas de olika konsulterna (VVS, el, ingenjörer etc.) in i projektet? Är det när designen i stort sätt är genomarbetad eller är det redan i skisstadiet? Hur tungt väger de olika konsulternas önskemål? Det beror på projektets storlek och vilken typ av projekt. Initialt arbetar ofta ingenjör och arkitekt tillsammans, då ingenjören också är rådgivare för beställaren eller arkitekten. Sen tillkommer alla hantverkare. Borde vi som arkitektstudenter utbildas bredare eller bli mer nischade specialister? Jag anser inte att man är färdigutbildad som arkitekt när man slutar på arkitektskolan. Man får också se arbetet som en vidareutbildning, då man inte hinner lära sig allt under utbildningen. Arkitektyrket är både teoretiskt och praktiskt. Om man gör arkitektstudierna bredare (t.ex. hantverk, ekonomi, konstruktionslära etc.), går man miste om andra för yrket viktiga kunskaper, som jag tycker är viktiga att utveckla.
7 Lennart Welin/Arkitekt SAR/MSA/Lennart Welin Arkitekt AB/Sverige Hur fungerar samarbetet mellan arkitekt och entreprenör i Danmark/Sverige? Samarbetet mellan arkitekt och entreprenör fungerar oftast bra. Det finns ibland tendenser i entreprenörledet att minska arkitektens roll. Hur fungerar samarbetet mellan beställare och arkitekt? Vilka är fördelarna/nackdelarna? Ett stort problem i Sverige är att beställarekompetensen generellt sett i regel är ganska svag. Är arkitekten med i det initiala arbetet är det inte ovanligt att beställaren förlitar sig på arkitektens kunskap. Nackdelen med svag beställare är att arkitekten kan få svårt att värdera uppfattningarna. Fördelen med en stark beställare är att hen kan formulera kravspecifikationer och att samarbetet med arkitekten, baserat på kunskapsbas, då kan leda fram till ett bättre projekt. Vilken påverkan har beställaren på gestaltningen? Hur stor makt har arkitekten? Se fråga 2 om stark eller svag beställare. Arkitekten har skyldighet att ta makten i gestaltningsfrågor, tyvärr förekommer motsatsen. När kopplas de olika konsulterna (VVS, el, ingenjörer etc.) in i projektet? Är det när designen i stort sätt är genomarbetad eller är det redan i skisstadiet? Hur tungt väger de olika konsulternas önskemål? Ofta kopplas tekniska konsulter in i ett senare skede vilket enligt min uppfattning är fel. Tekniska konsulternas medverkan från början är av stor betydelse. Att designa en byggnad utan kunskapen om bärande system eller behov av installationsutrymme kan annars bli direkt förödande för den gestaltning som var tänkt. Under förutsättning att teknikkonsulternas önskemål är baserad på kunskap och beprövad erfarenhet är det självklart att ta hänsyn till önskemålen. Följer du som arkitekt projektet hela vägen till den färdiga byggnaden eller finns det en punkt där du släpper projektet? Vilka fördelar ser du med ditt arbetssätt? Personligen har jag ett krav att få medverka i hela projektet. Antingen genom produktion av samtliga handlingar och sedan delta under byggets gång eller också ta fram bygglovshandlingar och kravspecifikation och därefter fungera som beställareombud till
8 slutförandet. Tyvärr, tyvärr är denna roll förhållandevis sällsynt. Arkitekten är ofta alltför svag för att hävda sin viktiga roll i byggprojekten. På vilket sätt tycker du att arkitektens roll skiljer sig i Sverige mot i Danmark? Ex. makt, kontroll, ansvar (i byggprocessen)? Danska arkitekter är på annat sätt involverade i projekt från start till slut och har därmed också större makt och ansvar. Vilka fördelar ser du med att jobba som arkitekt i Sverige/Danmark? Den stora fördelen med att arbeta i Sverige är den dialog av samförstånd och samarbete som oftast förekommer. Ute i Europa är arkitekten i regel totalansvarig och förväntas kunna svara på alla frågor som övriga aktörer vill ha besvarade. Är arkitekten bäst lämpad att verka som konsult (estetik, rumsliga frågor) eller är vår grundkompetens även lämpad för att ta en mer ledande roll i byggprocessen? Beklagligt tror jag inte att arkitektens grundkompetens direkt efter utbildningens slut är tillräcklig för att ta en ledande roll i byggprocessen. För egen del anser jag det vara nödvändigt att utbildningen fokuserar mer på teknik och ekonomifrågor utan att ge avkall på den viktiga gestaltarrollen. Borde vi som arkitektstudenter utbildas bredare eller bli mer nischade specialister? Utbildningen bör bli bredare. Tekniska kunskaper får dock inte få karaktären av övertagande, utan mer ge en allmän kunskap om behov och att kunna ge anvisningar till teknikerna om visionen. Vilka kunskaper väger tyngst som arkitekt i respektive land (ex. bred teknisk bas, ekonomiskt kunnande, projektledning, estetik etc.)? Eftersom arkitekterna självmant tagit flera steg bakåt och inte kunnat hävda sin betydelse i professionen har många arkitekter distanserats till husritare. De kunskaper som ni själv räknar upp borde vara en självklarhet för den svenska arkitekten.
9 Diskussion Vi inser att efter att ha granskat de genomförda intervjuerna samt Conny Sjölunds uppsats om arkitekten som projektinitierare att det krävs ett mycket bredare underlag för att dra några klara slutsatser. Trots detta finns det en hel del intressant underlag att diskutera. Vi har i vår diskussion valt att fokusera på arkitektens olika ställning i Sverige respektive Danmark samt arkitektutbildningens inverkan på den nutida och framtida byggbranschen. När vi analyserade vårt intervjumaterial upptäckte vi att både Lindberg och Welin påpekade att den danska arkitekten har en starkare roll i byggprocessen. Detta har enligt Lindberg en kulturell förklaring då yrkets status är bibehållet genom tiden medan vi i Sverige lämnade över stora delar av ansvaret under det kraftiga bostadsbyggandet på 50- och 60-talet (muntlig källa, Welin). Efter detta har arkitekten i Sverige inte återtagit kontroll över byggnationen. I det granskade materialet tycks det råda en gemensam syn att arkitekten åter vill ha en större roll i byggprocessen. Detta för att kunna påverka och driva igenom den arkitektoniska gestaltningen, så att inte dessa värden går förlorade under processens gång. Det tycks vara fallet i dagens husproduktion då arkitekten inte behåller ansvaret för byggnaden under senare skeden i processen. Den stora frågan är då om arkitekten har kompetens nog att vara ledande genom byggprocessen. Welin menar att arkitekten är den ända som på riktigt kan åta den rollen men tycker att utbildningen saknar kunskaper inom teknik och ekonomi. Mer tid bör läggas på dessa områden utan att förminska den gestaltande delen av utbildningen. För att uppnå detta framlägger Welin ett förslag där arkitektutbildningen utökas. Lindberg nämner också utbildningens begränsningar. Hon påpekar att utbildningen långt ifrån är över efter de fem åren på arkitektutbildningen utan fortsätter genom arbetslivet. Welin håller med i denna aspekt men tycker trots allt att utbildningen bör omprioriteras. Nu ligger ansvaret på individen att förse sig och lära sig den nödvändiga kunskap som krävs för att leda ett projekt och få fram den arkitektoniska gestaltningen i samband med en hård ekonomisk verklighet. Enligt Welin ska arkitekten vara visionären, våga och kunna ta den rollen. Det är trots allt arkitekten som skapar någonting från ingenting. Vad gäller Lindbergs analys av läget i Danmark kan vi inte annat än hålla med. Byggbranschen är, vad vi redan förstått under de få år vi studerat, en plats som är väldigt traditionellt bunden och nya förslag tar tid att genomföra. Dock tror vi att även andra orsaker kan ligga bakom de danska arkitekternas bibehållna auktoritet. Bland annat är det danska praktikantsystemet i grunden uppbyggt på oavlönat arbete, en fördel som inte enbart påverkar
10 konkurrenskraften, men som vi anser även måste påverka den tid de färdigutbildade arkitekterna kan lägga på projektledning istället för ex. ritningsproduktion. Welins förslag om en breddning av teknikdelen under utbildningen är en självklar faktor för att arkitektens roll i Sverige ska stärkas. Vi tror dock inte att utbildningen ska förlängas i förhållande till dagens utbildning, utan snarare omprioritera eller effektivisera de tekniska kurserna. En tanke på förändring hade varit att man i större omfattning än idag kopplade tekniska frågor till de gestaltningsmässiga uppgifterna och gradvis introducerade mer teknik i dessa. I denna fråga verkar Lindberg vara av en lite annan uppfattning än Welin och vi kan hålla med om även denna modell. Dock tror vi att fokusen kring den interna utbildningen på företagen i detta fall måste stärkas och även innefatta projektledning. I sådana fall kan detta tillvägagångssätt säkerligen appliceras med samma goda resultat som i Welins förslag. Båda de arkitekter vi pratat med anser också att risken finns om vi som arkitekter inte tar en ledande roll, att entreprenörer eller andra konsulter på sikt påverkar förslagen i en för oss oönskad riktning. Detta med en vinst i ekonomi men i förlust av de mjuka värden vi anser viktiga för hur man upplever en byggnad. En ekonomisk vinst väger ofta tungt, därför anser vi det av stor vikt att man som arkitekt har en bra relation med byggherren och att denne är införstådd med vad man som arkitekt vill uppnå. Om man arbetar på detta nära sätt, tror vi risken är mindre att viktiga arkitektoniska kvalitéer sorteras bort på grund av ekonomisk vinning. Slutsats Ett arbetsliv med större ansvar, där arkitekten ges möjlighet att leda en byggprocess och få fram den vision som hen och beställaren vill åt tror vi kommer leda till ett mer givande arbete och därmed även bidra till ett intressantare liv. Med detta ansvar tillkommer även mer jobb, en uppoffring som alla kanske inte är beredda att göra. Ansvaret är idag på var och en som vill ta den rollen, men med en ökad generell kompetens kanske många tvingas in i en roll man inte vill ha. Dock kan man fråga sig om arkitekter har någon skyldighet att ta rollen, till att befästa arkitektyrket och arkitekten som ledande inom byggprocessen. Om man anser att hen är bäst lämpad att leda en byggprocess för att skapa hållbara och trivsamma byggnader och miljöer tycker vi det. Då tillkommer det att vår kunskap måste förstärkas antingen via en omprioritering i utbildningen eller exempelvis att erbjuda vidare utbildningen på företagen där fokus läggs på det utbildningen inte inrymmer. Vi anser att arkitekter är den yrkesgrupp som
11 är bäst lämpad att förverkliga beställarens vision. Detta då de besitter en övergripande kunskap, eller åtminstone skulle kunna göra det, vilket är en förutsättning för att sammanbinda projekten till en övertygande helhet. En ytterligare fördel är att arkitekten är en medverkade aktör i det initiala skedet av ett projekt och har ingen egentlig orsak att släppa ansvaret innan färdigställandet. Vi vill ha ett stimulerande arbetsliv med varierade arbetsuppgifter. Det är en stor anledning till varför folk har valt denna utbildning. Då kan det komma att krävas att vi tar för oss på marknaden och på sikt få en mer ledande roll inom den svenska byggprocessen.
12 Källförteckning Lindberg, I. (den 02 Februari 2015). (E. Appelgren, S. Fast, A. Lundblad, & A. Svärd, Intervjuare) Sjölund, C. (2006). Arkitekten som projektinitierare. Stockholm: KTH. Welin, L. (den 02 Februari 2015). (E. Appelgren, S. Fast, A. Lundblad, & A. Svärd, Intervjuare)
Mentorsprojektet. Rapport 1 2003-08-16. Extern utvärdering, Tvärkulturell konsult. Brännkyrkag 49 Valhallavägen 157 118 22 Stockholm 115 57 Stockholm
Mentorsprojektet Rapport 1 2003-08-16 Extern utvärdering, Tvärkulturell konsult Önver Cetrez Niklas Karlsson Brännkyrkag 49 Valhallavägen 157 118 22 Stockholm 115 57 Stockholm Tel: 08-641 05 35 0739-39
Läs merAlumnstudie 2015. Genomförd av Linda Widetoft
Alumnstudie 2015 Genomförd av Linda Widetoft Vilka 32 pers. intervjuade (av 70) 1/3 kvinnor Var Majoriteten av Alumnerna växte upp i Småland och valde att stanna kvar efter avslutade studier. Den främsta
Läs merJag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande kurs i Latinamerikakunskap.
Praktikrapport Louisa Flores Praktikplats Global Utmaning Birger Jarlsgatan 27 111 34 Stockholm Utbildning Jag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande
Läs merUR-val svenska som andraspråk
AV-nr 101196tv 5 Förberedelse UR-val svenska som andraspråk Klass vad är det? Handledning av Meta Lindberg Attlerud Programmet Klass vad är det? kan visas som inledning till en diskussion om olikheter
Läs merBoende för äldre 2015
Grupperbjudande: 1000 kr rabatt/person vid minst 3 anmälda! Boende för äldre 2015 Planera för framtidens äldreboende Behovsanpassad arkitektur för äldre Verktyg för att stimulera självständighet och delaktighet
Läs merCoachning - ett verktyg för skolan?
Coachning - ett verktyg för skolan? Om coachning och coachande förhållningssätt i skolvärlden Anna-Karin Oskarsson Några ord om den ursprungliga uppsatsen Det här är en förkortad version av magisteruppsatsen
Läs merRådgivningsbesökets utmaningar. Huvudbudskap: Varför är det värt att prata om samtal?
Rådgivningsbesökets utmaningar Uppdatera det personliga mötet nya kanaler för miljörådgivning 9-10 november 2010, Arlanda stad Hanna Ljunggren Bergeå Hanna.Bergea@sol.slu.se Huvudbudskap: Det finns en
Läs merDen fria tidens pedagogik. Maria Hjalmarsson, Lektor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet
Den fria tidens pedagogik Maria Hjalmarsson, Lektor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet Presentationens upplägg Historik Fritidshem lite fakta Fritidshemmets uppdrag Olika förståelser av begreppet
Läs merUtvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation
Läs merAtt förändra framgångsrikt. Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan
Att förändra framgångsrikt Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan INNEHÅLL ATT FÖRÄNDRA FRAMGÅNGSRIKT 3 Så fungerar matriserna 3 Exempel förtydligade
Läs mer13. Vad tycker du om samarbete och enskilt arbete på kurserna när det gäller laborationer?
Enkäten Bakgrund 1. Vilket kön har du? Man Kvinna 2. Hur gammal är du? -25 26-30 31-35 36-3. Vilket program läste/läser du? Inom parenteserna står de olika namn utbildningarna haft genom åren. C (Datavetenskaplig
Läs merChecklista med Tips & råd för din webbplats
Checklista med Tips & råd för din webbplats Din hemsida är navet i din marknadsföring. Den ska visa vem du är, vad du erbjuder och hur just du kan lösa dina kunders problem och den ska hjälpa dig sälja
Läs merVärdegrund för äldreomsorgen
Värdegrund för äldreomsorgen Erik Blennberger Institutet för organisations- och arbetslivsetik Ersta Sköndal högskola Vad menas med värdegrund? 1. Grundläggande värden för en organisation eller verksamhet.
Läs merUtvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation
Läs merEn annan mycket roligare del i arbetet var att jag ofta fick följa med min handledare ut på
Manpower Student är ett eget bolag och en egen avdelning inom Manpower. Manpower är världsledande när det gäller arbetsmarknadsrelaterade tjänster som rekrytering, uthyrning och jobbförmedling. De finns
Läs merHandledning alternativa lönemodellen. En handledning skapad av SLA och Kommunal
Handledning alternativa lönemodellen En handledning skapad av SLA och Kommunal Innehåll Handledning alternativa lönemodellen... 1 En handledning skapad av SLA och Kommunal... 1 1 Hur inför vi den alternativa
Läs merHUSBYGGET Bygga nytt hus? Ett stort och omfattande projekt, och också väldigt roligt. Allt om Villor&Hus frågade
Arkitektens bästa tips inför HUSBYGGET Bygga nytt hus? Ett stort och omfattande projekt, och också väldigt roligt. Allt om Villor&Hus frågade Tony Sundberg, arkitekt SAR/MSA på Sävsjö Trähus, om hans bästa
Läs merKarriär och förälder. För dig som väntar barn, är föräldraledig eller har barn och arbetar
Karriär och förälder För dig som väntar barn, är föräldraledig eller har barn och arbetar Vilka möjligheter har du som förälder att få en bra balans mellan arbetsliv och familj? Lathund för dig som väntar
Läs merKompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4
Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4 Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda till ett nytt jobb. TSL
Läs merMentorguide. Handledning för mentorer i mentorprogram på Chalmers
Mentorguide Handledning för mentorer i mentorprogram på Chalmers 1 Innehåll 2 Så här används guiden... 4 3 Översikt över mentorprogrammet... 5 3.1 Syfte och mål med mentorprogrammet... 5 3.2 Mentorprogrammets
Läs merSjuksköterskors specialistutbildning - vilket slags examen? Högskoleverkets rapport 2010:5 R Remiss från Utbildningsdepartementet
PM 2010:109 RIV (Dnr 001-1659/2010) Sjuksköterskors specialistutbildning - vilket slags examen? Högskoleverkets rapport 2010:5 R Remiss från Utbildningsdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår att
Läs merKartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg
Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Akademikerförbundet
Läs merTrivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27
Trivsel på jobbet en åldersfråga? 2 Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern bygger på telefonintervjuer med ett representativt urval av svenskar i åldern 20 65 år som arbetar minst halvtid. Jobbhälsobarometern
Läs merAtt ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:
Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina
Läs merBeslut Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden)
Utbildningsplan Kandidatprogrammet i Inredningsarkitektur och möbeldesign Beslut Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden) 2015-12-09 Gäller studenter antagna
Läs merARKITEKTUR OCH PEDAGOGIK
ARKITEKTUR OCH PEDAGOGIK Oktober 2003 Den här skriften har vi tagit fram för att illustrera vår syn på sambandet mellan arkitektur och pedagogik och med detta tillägg vill vi sätta fokus på viktiga aspekter
Läs merLära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin
Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Problem... Någonting man försöker undervika och om möjligt göra sig av med eller En möjlighet
Läs merPolicy för hållbar utveckling, miljömål och handlingsplan LUNDS UNIVERSITET
Policy för hållbar utveckling, miljömål och handlingsplan LUNDS UNIVERSITET Lunds universitets policy för hållbar utveckling Lunds universitet ska förstå, förklara och förbättra vår värld och människors
Läs merParticipatory Design III
Participatory Design III Participatory Design & Språkmönster Vecka 3 Summering av förra veckan Participatory Design Utgår från artikelseminariet Framtidsverkstad Språkmönster Binda ihop SUMMERING AV VECKA
Läs merFörarbete, planering och förankring
Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Att arbeta med vilka etiska värden och normer som ska känneteckna den äldreomsorgsverksamhet vi arbetar i och hur vi konkret ska
Läs merDnr KK15/377 POLICY. Konstpolicy för Nyköpings kommun
Dnr KK15/377 POLICY Konstpolicy för Nyköpings kommun 2016 Dnr KK15/377K15/377 2/6 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 2.1 Politiska utgångspunkter... 3 2.2 Situationsspecifika
Läs merGrimstaskolans plan för entreprenörskap samt studie och yrkesvägledning
Grimstaskolans plan för entreprenörskap samt studie och yrkesvägledning stockholm.se 1 Grimstaskolans plan för entreprenörskap samt studie och yrkesvägledning Ur Grimstaskolans arbetsplan: Vi behöver motverka
Läs merPå webbsidan Matriskonstruktion kan du följa hur en matris kan byggas upp. Det här exemplet utvecklar tankar från den visade matrisen.
Exempelmatris På webbsidan Matriskonstruktion kan du följa hur en matris kan byggas upp. Det här exemplet utvecklar tankar från den visade matrisen. Utgångspunkten för matrisen är att läsa såväl ämnets
Läs merSamtal kring känsliga frågor
Samtal kring känsliga frågor Ibland ställs du inför en situation där du behöver samtala med en medarbetare om något besvärligt eller känsligt. Skälen kan vara många - exempelvis: att du inte är nöjd med
Läs merFrån vision till byggnad. Krister Johannesson Högskolan i Skövde/ Linnéuniversitetet
Från vision till byggnad Krister Johannesson Högskolan i Skövde/ Linnéuniversitetet Avhandling: I främsta rummet Hur omsätts en vision om ett högskolebibliotek i och genom en byggnad? 1) Vad kännetecknar
Läs merPraktikrapport. Göteborgs Universitet. Samhällsvetenskapliga fakulteten. Kvalificerad arbetspraktik med. samhällsvetenskaplig inriktning
Praktikrapport Göteborgs Universitet Samhällsvetenskapliga fakulteten Kvalificerad arbetspraktik med samhällsvetenskaplig inriktning Hannes Larsson Westerlund hannes.larswest@gmail.com Göteborgs Spårvägar
Läs merHuddingetrainee: ingenjör och arkitekt
Huddingetrainee: ingenjör och arkitekt Till dig som ska börja ditt sista år på en arkitekt- eller ingenjörsutbildning inom Lantmäteri, Mark & Fastighetsjuridik, Väg & Vatten, GIS eller Samhällsplanering.
Läs merAce Simulation AB. Utveckling av kunskapsflödet i företaget. Johan Nydén, Erik Sandlund och Tom Widerström. Linköpings universitet.
Ace Simulation AB Utveckling av kunskapsflödet i företaget Johan Nydén, Erik Sandlund och Tom Widerström Linköping 2007-03-02 Sammanfattning Syftet med den här rapporten är att åskådliggöra hur ett företag
Läs merUTVÄRDERINGSRAPPORT 2014-03-26
UTVÄRDERINGSRAPPORT 2014-03-26 Innehållsförteckning Inledning 3 Beskrivning av behov och förutsättningar i projektansökan 5 Kvantitativ utvärderingsinformation 6 Kvalitativ utvärderingsinformation 8 Relevanta
Läs merFrån läkarsekreterare till vårdadministratör
Yrkeshögskoleutbildning Medicinsk sekreterare Kristinehamn Från läkarsekreterare till vårdadministratör Examensarbete 35 poäng Författare: Annika Ek Handledare: Doris Karlsson Våren 2015 SAMMANFATTNING
Läs merVARGAVINTER JOJO SNÖN DEN FINNS FORTFARANDE KVAR MEN DET FINNS ÄNDÅ DE SOM TROR ATT DET BLIR EN VÅR
11:ans medlemsblad Brf Stockholmshus nr 11 Gubbängen www.stockholmshus11.se Nummer 1 Våren 2013 VARGAVINTER JOJO SNÖN DEN FINNS FORTFARANDE KVAR MEN DET FINNS ÄNDÅ DE SOM TROR ATT DET BLIR EN VÅR Snön
Läs merTD ungdomsprojekt. Uppföljning september 2015
TD ungdomsprojekt Uppföljning september 2015 Innehåll Sammanfattning... 2 Bakgrund... 2 Syfte... 2 Metod... 2 Resultat... 3 Upplevelsen av att arbeta på TD-enheten... 3 Vikten av att få ett sådant här
Läs mer5 vanliga misstag som chefer gör
5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom
Läs merMedicinsk fotterapeut Redovisningsekonom Bygglovshandläggare Kvalificerad inköpare. www.nyhs.se
Medicinsk fotterapeut Redovisningsekonom Bygglovshandläggare Kvalificerad inköpare www.nyhs.se FRAMTIDENS KUNSKAPER - MORGONDAGENS JOBB! Välkommen till Norrlands Yrkeshögskola Norrlands Yrkeshögskola har
Läs merUtbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden) 2013-02-13.
UTBILDNINGSPLAN Utbildningsplan för Kandidatprogrammet i Industridesign, 180 högskolepoäng (hp) Beslut Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden) 2013-02-13.
Läs merSärskilda bestämmelser om barnträdgårdslärarnas
Särskilda bestämmelser om barnträdgårdslärarnas arbetstid . Arbetstidsbestämmelser för barnträdgårdslärarna. Tillämpningen av arbetstidsbestämmelserna. Vad ska jag göra om problem uppstår? . Arbetstidsbestämmelser
Läs merStöd på BVC vid misstanke att barn far illa
Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa Kartläggning i Stockholms län Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-11-10 Diarienummer: HSN 1402-0316 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Läs merAldrig mer krångliga system
Whitepaper Aldrig mer krångliga system När du investerar i ett nytt system är det viktigt att ställa rätt krav på användbarhet. Bra användbarhet ökar produktiviteten och arbetsglädjen. Läs mer på www.visma.se/commerce
Läs merUtbildningens betydelse för framtidens jobb i Västsverige
Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:2190 av Lars Mejern Larsson m.fl. (S) Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det
Läs mer! / » det finns en frustration. Trots. blivit något.« : : : /
Det saknas 1 4 läkare på Sveriges vårdcentraler. Skillnaderna är stora mellan olika landsting, men inte ett enda av dem lever upp till målet: att det ska finnas en fast allmänläkare per 1 5 invånare. Det
Läs merElevdemokrati och inflytande
Elevdemokrati och inflytande Student democracy and influence Projektarbete VT-13 Karin Bylund NVSP3 Handledare: Yvonne Toth Innehåll 1. Inledning... 3 1:1 Inledning... 3 1:2 Sammanfattning... 3 1:3 Syfte
Läs merSagor och berättelser
Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter
Läs mermiljö och samhällsbyggnad Till dig som ska börja ditt sista år på en utbildning inom miljö eller samhällsbyggnad
Huddingetrainee: miljö och samhällsbyggnad Till dig som ska börja ditt sista år på en utbildning inom miljö eller samhällsbyggnad Ska skriva ett examensjobb och har inget emot att få betalt för det Vill
Läs merRegeringskansliet Kulturdepartementet 103 33 Stockholm. D-nr: KN 2015/8606 YTTRANDE 2016-03-07
Regeringskansliet Kulturdepartementet 103 33 Stockholm D-nr: KN 2015/8606 YTTRANDE 2016-03-07 SOU 2015:88 GESTALTAD LIVSMILJÖ - EN NY POLITIK FÖR ARKITEKTUR, FORM OCH DESIGN (KU2015/02481/KL) Konstnärsnämnden
Läs merVälkommen Till Kryssets förskola 2015
Välkommen Till Kryssets förskola 2015 Informationsfolder Kryssets förskola 2014-2015 Välkommen till Kryssets förskola Vision Vi utbildar världsmedborgare Vi är världen, världen är vi. Kryssets förskola
Läs merLIA handledarutbildning 22/10. Att vara handledare
LIA handledarutbildning 22/10 Att vara handledare What s in it for me? Fundera över hur du kan se den studerande som resurs på din arbetsplats Studerande som resurs Reflektion Inspiration extra hand kan
Läs merStudieplanering i organisationen
Studieplanering i organisationen 1 Syftet Vi vill tillsammans med våra medlems- och samarbetsorganisationer starta en process som handlar om att utveckla studieverksamheten. Genom att presentera ett antal
Läs merAnalys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända
Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 2 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion
Läs merBYGG- och INSTALLATIONSTEKNIK
NYA KURSTILLFÄLLEN KURSINBJUDAN 2016 2016 > 22-23 september i Stockholm > 6-7 december i Stockholm BYGG- och INSTALLATIONSTEKNIK för icke byggare - att tolka och förstå byggnader, teknik, energi- och miljöfrågor
Läs merFörhandling - praktiska tips och råd
Förhandling - praktiska tips och råd Tänk på att informationen i detta material inte har uppdaterats sedan januari 2014. Aktuella lagar (inklusive beloppsgränser) har förändrats sedan dess och praxis på
Läs merPraktikrapport Rädda Barnens Regionkontor Malmö Verksamhetsutvecklare
Samhällsvetenskapliga fakulteten Göteborgs universitet Kvalificerad arbetspraktik med samhällsvetenskaplig inriktning HT2013 Caroline Engels Tidigare utbildning: Kandidat i Utvecklingsstudier med inriktning
Läs merHur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv?
Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv? NTF Skåne 2009 Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende
Läs merSamverkan mellan skola och arbetsliv på ett yrkesprogram ett exempel
Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan mellan skola och arbetsliv på ett yrkesprogram ett exempel Här presenteras ett fiktivt exempel med syfte att inspirera till samverkan inom gymnasieskolan med studie-
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete 2013/2014
Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 Tallbacka förskoleenhet Förskolorna: Fantasia, Paprikan, Pumpan, Stenbacka Solna stad 1 Beskrivning av förskoleenheten Tallbacka förskoleenhet består av fyra förskolor,
Läs merDialog om verksamhetens behov
Dialog om verksamhetens behov Förord Att bygga ändamålsenliga lokaler är svårt att sedan få lokalerna att användas på rätt sätt kan vara ännu svårare. För att undvika det här problemet är det viktigt att
Läs merHållbara och trygga lösningar. För miljön, våra kunder och framtida generationer
Hållbara och trygga lösningar. För miljön, våra kunder och framtida generationer Vi siktar högt. Men arbetar jordnära. Sandström erbjuder kvalificerade konsulttjänster inom Mark & Miljö, Bygg & Anläggning
Läs merHur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)
BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)
Läs merVerktyg för arbete utifrån lotsmodellen
Verktyg för arbete utifrån lotsmodellen Förberedelser Arbete utifrån lotsmodellen är ett erbjudande till barnen och deras vårdnadshavare. Tackar familjen nej, är det inte möjligt att använda denna form
Läs merUTVECKLA SÅ UTVECKLAR NI ER FÖRENING!
UTVECKLA SÅ UTVECKLAR NI ER FÖRENING! HEJ! Föreningen eller klubben är en av de viktigaste grundstenarna i Socialdemokraterna. Det är den verksamhet som de flesta av våra medlemmar möter i sitt vardagsengagemang.
Läs merUtbildning för framtidens jobb i Västsverige
Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:2065 av Adnan Dibrani m.fl. (S) Utbildning för framtidens jobb i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
Läs merSamhällskunskap Civics
1 Ämnesprov, läsår 2012/2013 Ersättningsprov Samhällskunskap Civics Delprov A2 Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen.
Läs merPRIDE-HEMUPPGIFTER Hemuppgift 5 Sida 1 / 9
PRIDE-HEMUPPGIFTER Hemuppgift 5 Sida 1 / 9 Namn: PRIDE-hemuppgift FEMTE TRÄFFEN Barnets rätt till familjerelationer Att upprätthålla familjen och familjerelationerna är viktigt bl.a. för att barnet ska
Läs merHantering av konst. Gotlands kommun. Revisionsrapport 2010-12-16. Ramona Numelin
Hantering av konst Gotlands kommun Revisionsrapport 2010-12-16 Ramona Numelin Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund och revisionsfråga... 3 Revisionsfråga... 3 3. Metod... 3 4. Kommunfullmäktiges
Läs merTio punkter för en lärande arbetsplats
Tio punkter för en lärande arbetsplats Arbetsplatslärande är ett begrepp som får allt större utrymme i samhällsdebatten. Ordet används bland annat inom gymnasieskolan, på yrkesutbildningar, vid internutbildningar,
Läs merSjälvreflektionsinstrument familjecentral en användarguide
Självreflektionsinstrument familjecentral en användarguide Ett instrument för att förverkliga familjecentralen som idé Agneta Abrahamsson Vibeke Bing Sofia Kjellén Innehållsförteckning Inledning Användarguidens
Läs merKvalitet före driftsform
Kvalitet före driftsform - Ett program för valmöjligheter med ansvar för framtiden Socialdemokraterna i Haninge, Handenterminalen 3 plan 8 136 40 Haninge. Tel 745 40 74 socialdemokraterna.haninge@telia.com
Läs merUtsikterna för olika utbildningsgrupper Trender och prognoser Humanister 30 tusental Prognos över tillgång och efterfrågan på arbetskraft till 2020 30 25 25 20 20 15 15 10 5 Förvärvsarbetande PROGNOS Tillgång
Läs merTrainee för personer med funktionsnedsättning - 2015
Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet
Läs merDialog Respekt för privatliv och personlig integritet
Respekt för privatliv och personlig integritet Av 1 kap. 1 tredje stycket i socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet. Innan vi
Läs merHjo kommuns medborgare ska ha tillgång till lättillgänglig och relevant information om kommunens verksamheter
Kommunstyrelsens och byggnadsnämndens kompletterande mål för 2015 2(17) 3(17) Inledning Enligt Hjo kommuns målmodell ska kommunfullmäktige i budgetdokumentet besluta om ett antal kommunövergripande, prioriterade
Läs merUndersökning om pensioner och traditionell pensionsförsäkring. Kontakt AMF: Ulrika Sundbom Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum: 160616
Undersökning om pensioner och traditionell pensionsförsäkring Kontakt AMF: Ulrika Sundbom Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum: 160616 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Undersökningen har genomförts av
Läs merAtt vara chef Ny roll för chefer och medarbetare
Att vara chef Ny roll för chefer och medarbetare Ny roll för chefer och för medarbetare Vår omvärld förändras i snabb takt och vår verksamhet berörs på många sätt. Det handlar om allt från digitalisering
Läs merLATHUND Att planera en mässa eller utställning
LATHUND Att planera en mässa eller utställning När man medverkar vid utställningar av olika slag är det viktigt att ha en klar strategi kring sitt deltagande. Att bara åka dit på vinst och förlust med
Läs merBarn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS
Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS Du är tryggheten Att vara ett stöd och en lugn, trygg punkt för ditt barn är om möjligt ännu viktigare när barnet hamnar på sjukhus.
Läs merELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Källkritik s. 11. Fördelar och nackdelar s. 4. Samarbete s. 10. Slutsatser s. 9. Konsekvenser s.
Källkritik s. 11 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Samarbete s. 10 Slutsatser s. 9 ELEVHJÄLP Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Lösningar s. 8 Perspektiv s. 7 Likheter och skillnader s. 6 1 Resonera/diskutera/samtala
Läs merOm du har några frågor om undersökningen kan du vända dig till <<Kontaktperson>>, <<Tfn kontaktp.>>, som är kontaktperson på din arbetsplats.
DAGS ATT TYCKA TILL OM DITT JOBB! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan arbetar här och för blivande arbetare. För att kunna vara det behöver
Läs merERFARENHETER AV ATT ANVÄNDA FOKUSGRUPPER
UPPLÄGG Planering ERFARENHETER AV ATT ANVÄNDA FOKUSGRUPPER Emmie Wallin MPH 20091218 Genomförande Analys Problem Etik BAKGRUNDEN TILL UPPSATSEN Studerat hälsobokslut i flera arbeten Otillräcklig metod?
Läs merVälfärd på 1990-talet
Lättläst Välfärd på 1990-talet Lättläst En lättläst sammanfattning av SOU 2001:79 från Kommittén Välfärdsbokslut. Du beställer denna skrift från: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm telefon: 08-690 91
Läs merFör att kunna genomföra en diskussion bör ämnet och syftet för diskussionen vara kända för eleven.
Att kunna föra en strukturerad diskussion handlar om att på ett fungerande sätt delge andra sina åsikter och tankar i ett ämne. Det handlar om att både kunna tala, lyssna och förstå turtagningens principer.
Läs merKursutvärdering Ämne: SO Lärare: Esa Seppälä/Cecilia Enoksson Läsåret 12-13 Klass: SPR2
8 Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt EAS 1. Hur var ditt första intryck av denna kurs? Mycket bra 6 21 Bra 21 75 Dåligt - - Mycket dåligt 1 4 EAS - - Antal EAS:. Antal svarande: 28. Mv: (Skala 1) = 78,57
Läs merStenhus vid Diocletanius palats Split, KroaIen, c:a 300 e.kr.
Arkitekturens värde och arkitekternas val Danske Ark 141114 Staffan Carenholm Då 1970-1974 1975-2002 2002-2011 1980-2011 1978-2011 SAR ArkitektFörbundet Sveriges Arkitekter Förbundsdirektör VD ArkitektService
Läs merBoverket Plan- och bygglagen
Boverket Plan- och bygglagen Innehållsförteckning 3 Lov- och byggprocessen 4 Vad är bygglov? 5 Intervju med Magnus Olsson 6 Vad är syftet med bygglov? 7 Vad är nyttan med bygglov? 8 Olika typer av ärenden
Läs merSammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007
Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007 135 av 167 studenter (81%) har Lärare, tidigare år, förskola 39% besvarat utvärderingen Lärare, tidigare år, grundskola
Läs mer2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28
2013:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De anställdas syn
Läs merUTBILDNINGSPLAN. Byggteknik med inriktning mot byggnadsutformning, 120 poäng. Building Technology with specialisation in Architectural Engineering,
Dnr: 608/2002-51 Grundutbildningsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik UTBILDNINGSPLAN Byggteknik med inriktning mot byggnadsutformning, 120 poäng Building Technology with specialisation in
Läs merArbetslivsrepresentanter dialogseminarium
Minnesanteckningar 1(6) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Ulrika Thafvelin 08-563 08770 Ulrika.thafvelin@uk-ambetet.se 2013-02-19 Arbetslivsrepresentanter dialogseminarium Möte 1, kl. 9.00-12.00
Läs merFörstudie förekomsten ändrings- och tilläggsarbeten
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Gunilla Svensson 2014-11-26 SFN 2014/0901 0480-450513 Servicenämnden Förstudie förekomsten ändrings- och tilläggsarbeten (ÄTA) Förslag till beslut Servicenämnden
Läs merSVENSKA BÅGSKYTTEFÖRBUNDET. Modernt Fältskytte
SVENSKA BÅGSKYTTEFÖRBUNDET Modernt Fältskytte Fotograf Jari Hjerpe Studieplan Studieplan Inledning Modernt Fältskytte Välkomna till en gemensam stund kring bordet! Styrelsepaketet syftar främst till att
Läs merFÖRSTUDIE: MEDBORGARDIALOG
FÖRSTUDIE: MEDBORGARDIALOG VAD ÄR FÖRSTUDIE: MEDBORGAR Jagvillhabostad.nu erhöll under våren 2010 ekonomiska medel från Allmänna Arvsfondens satsning Vi deltar för att under ett års tid genomföra en förstudie
Läs mer