ARKITEKTENS ROLL I BYGGPROCESSEN VBEA05 Byggprocessen Fördjupningsuppgift

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ARKITEKTENS ROLL I BYGGPROCESSEN VBEA05 Byggprocessen Fördjupningsuppgift"

Transkript

1 ARKITEKTENS ROLL I BYGGPROCESSEN VBEA05 Byggprocessen Fördjupningsuppgift 9 februari 2015 Erik Appelgren Simon Fast Anton Lundblad Alex Svärd

2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Referat... 3 Arkitekten som projektinitierare, Conny Sjölund (2006)... 3 Intervjuer... 5 Ida Lindberg/Arkitekt MAA/Partner på Over Byen Arkitekter/Danmark... 5 Lennart Welin/Arkitekt SAR/MSA/Lennart Welin Arkitekt AB/Sverige... 7 Diskussion... 9 Slutsats Källförteckning... 12

3 Inledning Under vår utbildning får vi ständigt höra att arkitekten i Danmark har en starkare position i projekteringsskedet och uppförandet av byggnaden än den svenska motparten. Vi vill i detta arbete försöka ta reda på hur det egentligen ser ut och om det är någon av ländernas synsätt som är att föredra. Är det en kombination av de båda eller finns det ett sätt som är optimalt? Vilken roll bör vi som arkitekter egentligen ha, med tanke på den kunskap vi besitter? Den svenska utbildningen är vad vi förstår mer tekniskt inriktad än den danska, trots detta tycks man i Danmark ha mer makt under byggprocessen, varför är det så? Detta är några av de frågor som vi hoppas få svar på genom detta arbete. Frågeställning: Vad är skillnaden mellan den danska och svenska arkitektens roll i byggprocessen? - Finns det ett optimalt arbetssätt? - Vilken roll bör arkitekten ha i en byggprocess? - Hur påverkar utbildningen arkitektens roll? Metod: Vi kommer i detta arbete försöka besvara dessa frågor genom intervjuer med både en dansk och en svensk arkitekt. Vi kommer även att utgå och samla fakta från en magisteruppsats om arkitekten som projektinitierare för att koppla till våra intervjuer och våra egna reflektioner och tankar. För frågeformulär se Bilaga 1. Referat Arkitekten som projektinitierare, Conny Sjölund (2006) I sin magisteruppsats börjar Sjölund med att presentera läsaren för de vanligaste entreprenadformerna, byggprojektaktörerna och ägandeförhållanden. Han går även igenom hur byggprocessen fungerar idag. Han försöker också sätta fingret på de egenskaper som påverkar en byggnads arkitektoniska upplevelse, de mjuka, omätbara värdena. För att komma till en slutsats i sin frågeställning utgår författaren från två olika typer av material. Dels teoretiskt genom arkitekterna Lars Asklund och Lars Öste som båda varit byggherrar,

4 dels genom att studera fyra praktiska fall där arkitekterna på olika sätt haft en mer framträdande roll. I sin slutsats redovisar Sjölund ett antal parametrar som är av stor vikt för att arkitekten ska kunna genomföra sitt arbete som byggherre med goda resultat. Till att börja med bör arkitektkontoret vara tillräckligt stort för att kunna finansiera ett projekt från idé till färdig produkt. Ett större företag besitter även en bredare kompetens och har inte samma behov av att hyra in konsulterande aktörer i samma utsträckning som ett mindre kontor. Eftersom arkitektkontor trots allt har relativt liten erfarenhet av att träda in i rollen som projektinitierare menar Sjölund att det första projekten bör vara av hanterlig storlek. Han tar även upp fyra exempel där arkitekten initierar ett projekt med mer eller mindre fortsatt kontroll, dessa är: A. Att fungera som arkitekt och initiera ett projekt samt eventuellt utveckla det något med t.ex. skisser och beskrivningar, för att sedan sälja idén till byggprojektet åt en intresserad byggherre. B. Som i punkt A, men även följa upp med arkitektplaneringen som konsultuppdrag åt byggherren. C. Som i A eller B och även gå in i rollen som byggprojektledare. D. Att ta ett helhetsansvar och fungera som arkitekt, byggherre och byggprojektledare (Sjölund, 2006). Då arkitekter åtar sig rollen som byggherre genereras för arkitekten främmande arbetsuppgifter, exempelvis som ekonom. Detta ger ytterligare kontroll över byggprocessen och upplevs ofta som befriande då de arkitektoniska intentionerna blir enklare att förverkliga. Däremot är detta inte en van roll hos arkitekten, vilket kan resultera i svårigheter för denne att genomföra sin uppgift. Sjölund menar att arkitektens kompetens bör utökas med kunskaper inom ekonomi, marknadsföring och projektledning. Detta kan åtgärdas genom att i utbildningen erbjuda en bredare teknisk bas, eftersom den svenska arkitektutbildningen idag premierar estetisk kunskap. Mot detta ställer författaren att det redan finns utbildningar där arkitektonisk och ingenjörsmässig kompetens är sammanvävda, exempelvis Civilingenjörsutbildning i arkitektur på Luleå tekniska universitetet och dubbel examen som civilingenjör och arkitekt på Chalmers. Detta kan, om kompetenserna blir mindre definierade även hos arkitekten, resultera i en miljö där arkitekternas roll blir marginaliserad (Sjölund, 2006).

5 Intervjuer Ida Lindberg/Arkitekt MAA/Partner på Over Byen Arkitekter/Danmark * *Översatt av författarna Var börjar och hur långt sträcker sig arkitektens ansvar och inflytande i byggprocessen? Hade du önskat att det varit annorlunda? Anser du att arkitekten behöver få en starkare roll? Hur tror du i så fall att det kan ske? Arkitektens roll skiljer sig från projekt till projekt och därmed även arkitektens inflytande. I vissa fall är arkitektens deltagande enbart i de första faserna (program och förslagsfasen). I andra fall i program, förslags samt projekteringsfasen. I sista fall genom hela projektet: program, förslag, projekteringsfasen, som rådgivare i byggnadsskedet och som kontrollansvarig i driftsfasen. Det är skillnad på ansvar och arkitektens inflytande. Ansvar: Arkitekten har ansvar när vi ritar bindande ritningar, det vill säga bygghandlingar. Det gör vi inte i det första av de ovannämnda fallen men i de två sista. Inflytande: Arkitektens inflytande hänger på hur stor roll vi får i projektet. Är arkitekten med genom hela projektet, alla faser, försäkrar att det blir ett arkitektoniskt projekt och att det arkitektoniska tankarna blir genomförda. Är arkitekten inte med blir projektet lätt övertaget av andra rådgivare exempelvis konsulter och entreprenörer. Vilket kan leda till att de arkitektoniska idéerna försvinner i besparingarna. En arkitekt jobbar för en byggherre och är en byggherres rådgivare, hen bestämmer hur stor roll en arkitekt har i det enskilda projektet. Det är självklart skillnad på hur mycket inflytande man har som arkitekt, om man jobbar på en stor eller liten, offentlig eller privat arkitektbyrå och vilken typ av uppdrag man arbetar med (restaurering, ombyggnation, nybyggnation eller tävlingar). I Danmark finns en stark tradition kring arkitektens roll och därmed arkitekturen. Arkitekten är oftast involverad i alla skeden och har därför stort inflytande. Så tycker jag att de ska vara eftersom att det skapas och genomförs god arkitektur. Inom ett byggprojekt är många fackgrupper involverade. Arkitekten är en av dem, och alla måste bidra med sina kompetenser och kan inte ersätta varandra.

6 Är du ofta ute och besöker byggarbetsplatsen? Hur tycker du då att du blir bemött? I vilken fas av byggprocessen upplever du att arkitekten stöter på begränsningar? Är det i möte med andra konsulter? Är det på grund av lagar och föreskrifter? Jag tycker det är viktigt att det på arbetsplatsen etableras en miljö där de olika fackgrupperna respekterar varandras färdigheter. Då arkitekten arbetar för byggherren kan förhållandet till hantverkarna på byggarbetsplatsen vara en utmaning, då byggherren och hantverkarna har olika ekonomiska intressen. Arkitekten är oftast med som byggledare och deras position skiljer sig därmed från hantverkarnas, vilket också kan skapa problem. Vilken påverkan har beställaren på gestaltningen? Hur stor makt har arkitekten? Beställaren (byggherren) har alltid sista ordet. Men arkitekten har stort inflytande, makt, då arkitekten är beställarens (byggherrens) rådgivare. När kopplas de olika konsulterna (VVS, el, ingenjörer etc.) in i projektet? Är det när designen i stort sätt är genomarbetad eller är det redan i skisstadiet? Hur tungt väger de olika konsulternas önskemål? Det beror på projektets storlek och vilken typ av projekt. Initialt arbetar ofta ingenjör och arkitekt tillsammans, då ingenjören också är rådgivare för beställaren eller arkitekten. Sen tillkommer alla hantverkare. Borde vi som arkitektstudenter utbildas bredare eller bli mer nischade specialister? Jag anser inte att man är färdigutbildad som arkitekt när man slutar på arkitektskolan. Man får också se arbetet som en vidareutbildning, då man inte hinner lära sig allt under utbildningen. Arkitektyrket är både teoretiskt och praktiskt. Om man gör arkitektstudierna bredare (t.ex. hantverk, ekonomi, konstruktionslära etc.), går man miste om andra för yrket viktiga kunskaper, som jag tycker är viktiga att utveckla.

7 Lennart Welin/Arkitekt SAR/MSA/Lennart Welin Arkitekt AB/Sverige Hur fungerar samarbetet mellan arkitekt och entreprenör i Danmark/Sverige? Samarbetet mellan arkitekt och entreprenör fungerar oftast bra. Det finns ibland tendenser i entreprenörledet att minska arkitektens roll. Hur fungerar samarbetet mellan beställare och arkitekt? Vilka är fördelarna/nackdelarna? Ett stort problem i Sverige är att beställarekompetensen generellt sett i regel är ganska svag. Är arkitekten med i det initiala arbetet är det inte ovanligt att beställaren förlitar sig på arkitektens kunskap. Nackdelen med svag beställare är att arkitekten kan få svårt att värdera uppfattningarna. Fördelen med en stark beställare är att hen kan formulera kravspecifikationer och att samarbetet med arkitekten, baserat på kunskapsbas, då kan leda fram till ett bättre projekt. Vilken påverkan har beställaren på gestaltningen? Hur stor makt har arkitekten? Se fråga 2 om stark eller svag beställare. Arkitekten har skyldighet att ta makten i gestaltningsfrågor, tyvärr förekommer motsatsen. När kopplas de olika konsulterna (VVS, el, ingenjörer etc.) in i projektet? Är det när designen i stort sätt är genomarbetad eller är det redan i skisstadiet? Hur tungt väger de olika konsulternas önskemål? Ofta kopplas tekniska konsulter in i ett senare skede vilket enligt min uppfattning är fel. Tekniska konsulternas medverkan från början är av stor betydelse. Att designa en byggnad utan kunskapen om bärande system eller behov av installationsutrymme kan annars bli direkt förödande för den gestaltning som var tänkt. Under förutsättning att teknikkonsulternas önskemål är baserad på kunskap och beprövad erfarenhet är det självklart att ta hänsyn till önskemålen. Följer du som arkitekt projektet hela vägen till den färdiga byggnaden eller finns det en punkt där du släpper projektet? Vilka fördelar ser du med ditt arbetssätt? Personligen har jag ett krav att få medverka i hela projektet. Antingen genom produktion av samtliga handlingar och sedan delta under byggets gång eller också ta fram bygglovshandlingar och kravspecifikation och därefter fungera som beställareombud till

8 slutförandet. Tyvärr, tyvärr är denna roll förhållandevis sällsynt. Arkitekten är ofta alltför svag för att hävda sin viktiga roll i byggprojekten. På vilket sätt tycker du att arkitektens roll skiljer sig i Sverige mot i Danmark? Ex. makt, kontroll, ansvar (i byggprocessen)? Danska arkitekter är på annat sätt involverade i projekt från start till slut och har därmed också större makt och ansvar. Vilka fördelar ser du med att jobba som arkitekt i Sverige/Danmark? Den stora fördelen med att arbeta i Sverige är den dialog av samförstånd och samarbete som oftast förekommer. Ute i Europa är arkitekten i regel totalansvarig och förväntas kunna svara på alla frågor som övriga aktörer vill ha besvarade. Är arkitekten bäst lämpad att verka som konsult (estetik, rumsliga frågor) eller är vår grundkompetens även lämpad för att ta en mer ledande roll i byggprocessen? Beklagligt tror jag inte att arkitektens grundkompetens direkt efter utbildningens slut är tillräcklig för att ta en ledande roll i byggprocessen. För egen del anser jag det vara nödvändigt att utbildningen fokuserar mer på teknik och ekonomifrågor utan att ge avkall på den viktiga gestaltarrollen. Borde vi som arkitektstudenter utbildas bredare eller bli mer nischade specialister? Utbildningen bör bli bredare. Tekniska kunskaper får dock inte få karaktären av övertagande, utan mer ge en allmän kunskap om behov och att kunna ge anvisningar till teknikerna om visionen. Vilka kunskaper väger tyngst som arkitekt i respektive land (ex. bred teknisk bas, ekonomiskt kunnande, projektledning, estetik etc.)? Eftersom arkitekterna självmant tagit flera steg bakåt och inte kunnat hävda sin betydelse i professionen har många arkitekter distanserats till husritare. De kunskaper som ni själv räknar upp borde vara en självklarhet för den svenska arkitekten.

9 Diskussion Vi inser att efter att ha granskat de genomförda intervjuerna samt Conny Sjölunds uppsats om arkitekten som projektinitierare att det krävs ett mycket bredare underlag för att dra några klara slutsatser. Trots detta finns det en hel del intressant underlag att diskutera. Vi har i vår diskussion valt att fokusera på arkitektens olika ställning i Sverige respektive Danmark samt arkitektutbildningens inverkan på den nutida och framtida byggbranschen. När vi analyserade vårt intervjumaterial upptäckte vi att både Lindberg och Welin påpekade att den danska arkitekten har en starkare roll i byggprocessen. Detta har enligt Lindberg en kulturell förklaring då yrkets status är bibehållet genom tiden medan vi i Sverige lämnade över stora delar av ansvaret under det kraftiga bostadsbyggandet på 50- och 60-talet (muntlig källa, Welin). Efter detta har arkitekten i Sverige inte återtagit kontroll över byggnationen. I det granskade materialet tycks det råda en gemensam syn att arkitekten åter vill ha en större roll i byggprocessen. Detta för att kunna påverka och driva igenom den arkitektoniska gestaltningen, så att inte dessa värden går förlorade under processens gång. Det tycks vara fallet i dagens husproduktion då arkitekten inte behåller ansvaret för byggnaden under senare skeden i processen. Den stora frågan är då om arkitekten har kompetens nog att vara ledande genom byggprocessen. Welin menar att arkitekten är den ända som på riktigt kan åta den rollen men tycker att utbildningen saknar kunskaper inom teknik och ekonomi. Mer tid bör läggas på dessa områden utan att förminska den gestaltande delen av utbildningen. För att uppnå detta framlägger Welin ett förslag där arkitektutbildningen utökas. Lindberg nämner också utbildningens begränsningar. Hon påpekar att utbildningen långt ifrån är över efter de fem åren på arkitektutbildningen utan fortsätter genom arbetslivet. Welin håller med i denna aspekt men tycker trots allt att utbildningen bör omprioriteras. Nu ligger ansvaret på individen att förse sig och lära sig den nödvändiga kunskap som krävs för att leda ett projekt och få fram den arkitektoniska gestaltningen i samband med en hård ekonomisk verklighet. Enligt Welin ska arkitekten vara visionären, våga och kunna ta den rollen. Det är trots allt arkitekten som skapar någonting från ingenting. Vad gäller Lindbergs analys av läget i Danmark kan vi inte annat än hålla med. Byggbranschen är, vad vi redan förstått under de få år vi studerat, en plats som är väldigt traditionellt bunden och nya förslag tar tid att genomföra. Dock tror vi att även andra orsaker kan ligga bakom de danska arkitekternas bibehållna auktoritet. Bland annat är det danska praktikantsystemet i grunden uppbyggt på oavlönat arbete, en fördel som inte enbart påverkar

10 konkurrenskraften, men som vi anser även måste påverka den tid de färdigutbildade arkitekterna kan lägga på projektledning istället för ex. ritningsproduktion. Welins förslag om en breddning av teknikdelen under utbildningen är en självklar faktor för att arkitektens roll i Sverige ska stärkas. Vi tror dock inte att utbildningen ska förlängas i förhållande till dagens utbildning, utan snarare omprioritera eller effektivisera de tekniska kurserna. En tanke på förändring hade varit att man i större omfattning än idag kopplade tekniska frågor till de gestaltningsmässiga uppgifterna och gradvis introducerade mer teknik i dessa. I denna fråga verkar Lindberg vara av en lite annan uppfattning än Welin och vi kan hålla med om även denna modell. Dock tror vi att fokusen kring den interna utbildningen på företagen i detta fall måste stärkas och även innefatta projektledning. I sådana fall kan detta tillvägagångssätt säkerligen appliceras med samma goda resultat som i Welins förslag. Båda de arkitekter vi pratat med anser också att risken finns om vi som arkitekter inte tar en ledande roll, att entreprenörer eller andra konsulter på sikt påverkar förslagen i en för oss oönskad riktning. Detta med en vinst i ekonomi men i förlust av de mjuka värden vi anser viktiga för hur man upplever en byggnad. En ekonomisk vinst väger ofta tungt, därför anser vi det av stor vikt att man som arkitekt har en bra relation med byggherren och att denne är införstådd med vad man som arkitekt vill uppnå. Om man arbetar på detta nära sätt, tror vi risken är mindre att viktiga arkitektoniska kvalitéer sorteras bort på grund av ekonomisk vinning. Slutsats Ett arbetsliv med större ansvar, där arkitekten ges möjlighet att leda en byggprocess och få fram den vision som hen och beställaren vill åt tror vi kommer leda till ett mer givande arbete och därmed även bidra till ett intressantare liv. Med detta ansvar tillkommer även mer jobb, en uppoffring som alla kanske inte är beredda att göra. Ansvaret är idag på var och en som vill ta den rollen, men med en ökad generell kompetens kanske många tvingas in i en roll man inte vill ha. Dock kan man fråga sig om arkitekter har någon skyldighet att ta rollen, till att befästa arkitektyrket och arkitekten som ledande inom byggprocessen. Om man anser att hen är bäst lämpad att leda en byggprocess för att skapa hållbara och trivsamma byggnader och miljöer tycker vi det. Då tillkommer det att vår kunskap måste förstärkas antingen via en omprioritering i utbildningen eller exempelvis att erbjuda vidare utbildningen på företagen där fokus läggs på det utbildningen inte inrymmer. Vi anser att arkitekter är den yrkesgrupp som

11 är bäst lämpad att förverkliga beställarens vision. Detta då de besitter en övergripande kunskap, eller åtminstone skulle kunna göra det, vilket är en förutsättning för att sammanbinda projekten till en övertygande helhet. En ytterligare fördel är att arkitekten är en medverkade aktör i det initiala skedet av ett projekt och har ingen egentlig orsak att släppa ansvaret innan färdigställandet. Vi vill ha ett stimulerande arbetsliv med varierade arbetsuppgifter. Det är en stor anledning till varför folk har valt denna utbildning. Då kan det komma att krävas att vi tar för oss på marknaden och på sikt få en mer ledande roll inom den svenska byggprocessen.

12 Källförteckning Lindberg, I. (den 02 Februari 2015). (E. Appelgren, S. Fast, A. Lundblad, & A. Svärd, Intervjuare) Sjölund, C. (2006). Arkitekten som projektinitierare. Stockholm: KTH. Welin, L. (den 02 Februari 2015). (E. Appelgren, S. Fast, A. Lundblad, & A. Svärd, Intervjuare)

Boende för äldre 2015

Boende för äldre 2015 Grupperbjudande: 1000 kr rabatt/person vid minst 3 anmälda! Boende för äldre 2015 Planera för framtidens äldreboende Behovsanpassad arkitektur för äldre Verktyg för att stimulera självständighet och delaktighet

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 5 Förberedelse UR-val svenska som andraspråk Klass vad är det? Handledning av Meta Lindberg Attlerud Programmet Klass vad är det? kan visas som inledning till en diskussion om olikheter

Läs mer

Mentorsprojektet. Rapport 1 2003-08-16. Extern utvärdering, Tvärkulturell konsult. Brännkyrkag 49 Valhallavägen 157 118 22 Stockholm 115 57 Stockholm

Mentorsprojektet. Rapport 1 2003-08-16. Extern utvärdering, Tvärkulturell konsult. Brännkyrkag 49 Valhallavägen 157 118 22 Stockholm 115 57 Stockholm Mentorsprojektet Rapport 1 2003-08-16 Extern utvärdering, Tvärkulturell konsult Önver Cetrez Niklas Karlsson Brännkyrkag 49 Valhallavägen 157 118 22 Stockholm 115 57 Stockholm Tel: 08-641 05 35 0739-39

Läs mer

ARKITEKTENS UPPDRAG Omfattning och redovisningsnivå

ARKITEKTENS UPPDRAG Omfattning och redovisningsnivå ARKITEKTENS UPPDRAG Omfattning och redovisningsnivå Förlag och distribution AB Svensk Byggtjänst 113 87 Stockholm Tel 08-457 10 00 www.byggtjanst.se Svenska Teknik & Designföretagen, STD-företagen, arbetar

Läs mer

Värdegrund för äldreomsorgen

Värdegrund för äldreomsorgen Värdegrund för äldreomsorgen Erik Blennberger Institutet för organisations- och arbetslivsetik Ersta Sköndal högskola Vad menas med värdegrund? 1. Grundläggande värden för en organisation eller verksamhet.

Läs mer

Från vision till byggnad. Krister Johannesson Högskolan i Skövde/ Linnéuniversitetet

Från vision till byggnad. Krister Johannesson Högskolan i Skövde/ Linnéuniversitetet Från vision till byggnad Krister Johannesson Högskolan i Skövde/ Linnéuniversitetet Avhandling: I främsta rummet Hur omsätts en vision om ett högskolebibliotek i och genom en byggnad? 1) Vad kännetecknar

Läs mer

Beslut Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden)

Beslut Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden) Utbildningsplan Kandidatprogrammet i Inredningsarkitektur och möbeldesign Beslut Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden) 2015-12-09 Gäller studenter antagna

Läs mer

Coachning - ett verktyg för skolan?

Coachning - ett verktyg för skolan? Coachning - ett verktyg för skolan? Om coachning och coachande förhållningssätt i skolvärlden Anna-Karin Oskarsson Några ord om den ursprungliga uppsatsen Det här är en förkortad version av magisteruppsatsen

Läs mer

HUSBYGGET Bygga nytt hus? Ett stort och omfattande projekt, och också väldigt roligt. Allt om Villor&Hus frågade

HUSBYGGET Bygga nytt hus? Ett stort och omfattande projekt, och också väldigt roligt. Allt om Villor&Hus frågade Arkitektens bästa tips inför HUSBYGGET Bygga nytt hus? Ett stort och omfattande projekt, och också väldigt roligt. Allt om Villor&Hus frågade Tony Sundberg, arkitekt SAR/MSA på Sävsjö Trähus, om hans bästa

Läs mer

ARKITEKTUR OCH PEDAGOGIK

ARKITEKTUR OCH PEDAGOGIK ARKITEKTUR OCH PEDAGOGIK Oktober 2003 Den här skriften har vi tagit fram för att illustrera vår syn på sambandet mellan arkitektur och pedagogik och med detta tillägg vill vi sätta fokus på viktiga aspekter

Läs mer

Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre?

Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre? Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre? Vi vill fördjupa oss i ämnet för att undersöka om man genom att vara både arkitekt och byggherre kan uppnå en arkitektur med högre kvalité. I sådant fall på

Läs mer

Den fria tidens pedagogik. Maria Hjalmarsson, Lektor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet

Den fria tidens pedagogik. Maria Hjalmarsson, Lektor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet Den fria tidens pedagogik Maria Hjalmarsson, Lektor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet Presentationens upplägg Historik Fritidshem lite fakta Fritidshemmets uppdrag Olika förståelser av begreppet

Läs mer

Mentorguide. Handledning för mentorer i mentorprogram på Chalmers

Mentorguide. Handledning för mentorer i mentorprogram på Chalmers Mentorguide Handledning för mentorer i mentorprogram på Chalmers 1 Innehåll 2 Så här används guiden... 4 3 Översikt över mentorprogrammet... 5 3.1 Syfte och mål med mentorprogrammet... 5 3.2 Mentorprogrammets

Läs mer

Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden) 2013-02-13.

Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden) 2013-02-13. UTBILDNINGSPLAN Utbildningsplan för Kandidatprogrammet i Industridesign, 180 högskolepoäng (hp) Beslut Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden) 2013-02-13.

Läs mer

Checklista med Tips & råd för din webbplats

Checklista med Tips & råd för din webbplats Checklista med Tips & råd för din webbplats Din hemsida är navet i din marknadsföring. Den ska visa vem du är, vad du erbjuder och hur just du kan lösa dina kunders problem och den ska hjälpa dig sälja

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Regeringskansliet Kulturdepartementet 103 33 Stockholm. D-nr: KN 2015/8606 YTTRANDE 2016-03-07

Regeringskansliet Kulturdepartementet 103 33 Stockholm. D-nr: KN 2015/8606 YTTRANDE 2016-03-07 Regeringskansliet Kulturdepartementet 103 33 Stockholm D-nr: KN 2015/8606 YTTRANDE 2016-03-07 SOU 2015:88 GESTALTAD LIVSMILJÖ - EN NY POLITIK FÖR ARKITEKTUR, FORM OCH DESIGN (KU2015/02481/KL) Konstnärsnämnden

Läs mer

Arkitektens roll i byggprocessen

Arkitektens roll i byggprocessen 1 Arkitektens roll i byggprocessen Hur upplevs arkitektens roll i byggprocessen och hur kan arkitektens roll förändras eller förbättras? Inledning Sedan arkitekturens begynnelse har arkitektens roll varit

Läs mer

Participatory Design III

Participatory Design III Participatory Design III Participatory Design & Språkmönster Vecka 3 Summering av förra veckan Participatory Design Utgår från artikelseminariet Framtidsverkstad Språkmönster Binda ihop SUMMERING AV VECKA

Läs mer

Policy för hållbar utveckling, miljömål och handlingsplan LUNDS UNIVERSITET

Policy för hållbar utveckling, miljömål och handlingsplan LUNDS UNIVERSITET Policy för hållbar utveckling, miljömål och handlingsplan LUNDS UNIVERSITET Lunds universitets policy för hållbar utveckling Lunds universitet ska förstå, förklara och förbättra vår värld och människors

Läs mer

Ace Simulation AB. Utveckling av kunskapsflödet i företaget. Johan Nydén, Erik Sandlund och Tom Widerström. Linköpings universitet.

Ace Simulation AB. Utveckling av kunskapsflödet i företaget. Johan Nydén, Erik Sandlund och Tom Widerström. Linköpings universitet. Ace Simulation AB Utveckling av kunskapsflödet i företaget Johan Nydén, Erik Sandlund och Tom Widerström Linköping 2007-03-02 Sammanfattning Syftet med den här rapporten är att åskådliggöra hur ett företag

Läs mer

BYGG- och INSTALLATIONSTEKNIK

BYGG- och INSTALLATIONSTEKNIK NYA KURSTILLFÄLLEN KURSINBJUDAN 2016 2016 > 22-23 september i Stockholm > 6-7 december i Stockholm BYGG- och INSTALLATIONSTEKNIK för icke byggare - att tolka och förstå byggnader, teknik, energi- och miljöfrågor

Läs mer

Dialog om verksamhetens behov

Dialog om verksamhetens behov Dialog om verksamhetens behov Förord Att bygga ändamålsenliga lokaler är svårt att sedan få lokalerna att användas på rätt sätt kan vara ännu svårare. För att undvika det här problemet är det viktigt att

Läs mer

Att förändra framgångsrikt. Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan

Att förändra framgångsrikt. Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan Att förändra framgångsrikt Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan INNEHÅLL ATT FÖRÄNDRA FRAMGÅNGSRIKT 3 Så fungerar matriserna 3 Exempel förtydligade

Läs mer

Alumnstudie 2015. Genomförd av Linda Widetoft

Alumnstudie 2015. Genomförd av Linda Widetoft Alumnstudie 2015 Genomförd av Linda Widetoft Vilka 32 pers. intervjuade (av 70) 1/3 kvinnor Var Majoriteten av Alumnerna växte upp i Småland och valde att stanna kvar efter avslutade studier. Den främsta

Läs mer

Dnr KK15/377 POLICY. Konstpolicy för Nyköpings kommun

Dnr KK15/377 POLICY. Konstpolicy för Nyköpings kommun Dnr KK15/377 POLICY Konstpolicy för Nyköpings kommun 2016 Dnr KK15/377K15/377 2/6 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 2.1 Politiska utgångspunkter... 3 2.2 Situationsspecifika

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Jag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande kurs i Latinamerikakunskap.

Jag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande kurs i Latinamerikakunskap. Praktikrapport Louisa Flores Praktikplats Global Utmaning Birger Jarlsgatan 27 111 34 Stockholm Utbildning Jag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande

Läs mer

Maria Arvidsson, Isabelle Easterling, Julia Gustafsson och Micaela Malmqvist

Maria Arvidsson, Isabelle Easterling, Julia Gustafsson och Micaela Malmqvist ARKITEKTENS OLIKA ROLLER I BYGGPROCESSEN Bakgrund I Sverige sker samhällets styrning av den byggda miljön via lagar (riksdagen), förordningar som regeringen fastställer samt föreskrifter från myndigheter.

Läs mer

Utbildning för framtidens jobb i Västsverige

Utbildning för framtidens jobb i Västsverige Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:2065 av Adnan Dibrani m.fl. (S) Utbildning för framtidens jobb i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

Läs mer

Kurssekreterare Postadress: Besöksadress: Telefon:

Kurssekreterare Postadress: Besöksadress: Telefon: Gemensamt kursprogram: Projektarbete i byggprocessen VBE675 - Ledning 7,5 hp VBE680 - Programarbete, samhällsplanering och gestaltning 7,5 hp VBE685 - Projektering och design 7,5 hp VBE690 - Produktion,

Läs mer

På webbsidan Matriskonstruktion kan du följa hur en matris kan byggas upp. Det här exemplet utvecklar tankar från den visade matrisen.

På webbsidan Matriskonstruktion kan du följa hur en matris kan byggas upp. Det här exemplet utvecklar tankar från den visade matrisen. Exempelmatris På webbsidan Matriskonstruktion kan du följa hur en matris kan byggas upp. Det här exemplet utvecklar tankar från den visade matrisen. Utgångspunkten för matrisen är att läsa såväl ämnets

Läs mer

Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Västsverige

Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Västsverige Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:2190 av Lars Mejern Larsson m.fl. (S) Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det

Läs mer

Anders Bengtsson och Olof Nilsson HANTVERK ÖVER TRE GENERATIONER

Anders Bengtsson och Olof Nilsson HANTVERK ÖVER TRE GENERATIONER Anders Bengtsson och Olof Nilsson HANTVERK ÖVER TRE GENERATIONER Tofta Snickeri har satt sin prägel på Varberg sedan 1939 när företaget grundades av Åke Bengtsson. Inledningsvis bestod uppdragen av renoveringsjobb,

Läs mer

Kandidatenkäten 2014

Kandidatenkäten 2014 Kandidatenkäten 20 Förord För femte året i rad har Sveriges Arkitekter gjort en enkät till studenter som genomfört sitt tredje studieår på någon av de tio utbildningar som idag berättigar till medlemskap

Läs mer

Förhandling - praktiska tips och råd

Förhandling - praktiska tips och råd Förhandling - praktiska tips och råd Tänk på att informationen i detta material inte har uppdaterats sedan januari 2014. Aktuella lagar (inklusive beloppsgränser) har förändrats sedan dess och praxis på

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Akademikerförbundet

Läs mer

Handledning alternativa lönemodellen. En handledning skapad av SLA och Kommunal

Handledning alternativa lönemodellen. En handledning skapad av SLA och Kommunal Handledning alternativa lönemodellen En handledning skapad av SLA och Kommunal Innehåll Handledning alternativa lönemodellen... 1 En handledning skapad av SLA och Kommunal... 1 1 Hur inför vi den alternativa

Läs mer

! / » det finns en frustration. Trots. blivit något.« : : : /

! / » det finns en frustration. Trots. blivit något.« : : : / Det saknas 1 4 läkare på Sveriges vårdcentraler. Skillnaderna är stora mellan olika landsting, men inte ett enda av dem lever upp till målet: att det ska finnas en fast allmänläkare per 1 5 invånare. Det

Läs mer

Karriär och förälder. För dig som väntar barn, är föräldraledig eller har barn och arbetar

Karriär och förälder. För dig som väntar barn, är föräldraledig eller har barn och arbetar Karriär och förälder För dig som väntar barn, är föräldraledig eller har barn och arbetar Vilka möjligheter har du som förälder att få en bra balans mellan arbetsliv och familj? Lathund för dig som väntar

Läs mer

Sjuksköterskors specialistutbildning - vilket slags examen? Högskoleverkets rapport 2010:5 R Remiss från Utbildningsdepartementet

Sjuksköterskors specialistutbildning - vilket slags examen? Högskoleverkets rapport 2010:5 R Remiss från Utbildningsdepartementet PM 2010:109 RIV (Dnr 001-1659/2010) Sjuksköterskors specialistutbildning - vilket slags examen? Högskoleverkets rapport 2010:5 R Remiss från Utbildningsdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår att

Läs mer

Medicinsk fotterapeut Redovisningsekonom Bygglovshandläggare Kvalificerad inköpare. www.nyhs.se

Medicinsk fotterapeut Redovisningsekonom Bygglovshandläggare Kvalificerad inköpare. www.nyhs.se Medicinsk fotterapeut Redovisningsekonom Bygglovshandläggare Kvalificerad inköpare www.nyhs.se FRAMTIDENS KUNSKAPER - MORGONDAGENS JOBB! Välkommen till Norrlands Yrkeshögskola Norrlands Yrkeshögskola har

Läs mer

En annan mycket roligare del i arbetet var att jag ofta fick följa med min handledare ut på

En annan mycket roligare del i arbetet var att jag ofta fick följa med min handledare ut på Manpower Student är ett eget bolag och en egen avdelning inom Manpower. Manpower är världsledande när det gäller arbetsmarknadsrelaterade tjänster som rekrytering, uthyrning och jobbförmedling. De finns

Läs mer

Programmets benämning: Danspedagogprogrammet Study Programme in Dance Pedagogy

Programmets benämning: Danspedagogprogrammet Study Programme in Dance Pedagogy Dnr: HS 2014/95 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Danspedagogprogrammet Programkod: Beslut om fastställande: HGDNS Föreliggande utbildningsplan är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4

Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4 Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4 Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda till ett nytt jobb. TSL

Läs mer

Rådgivningsbesökets utmaningar. Huvudbudskap: Varför är det värt att prata om samtal?

Rådgivningsbesökets utmaningar. Huvudbudskap: Varför är det värt att prata om samtal? Rådgivningsbesökets utmaningar Uppdatera det personliga mötet nya kanaler för miljörådgivning 9-10 november 2010, Arlanda stad Hanna Ljunggren Bergeå Hanna.Bergea@sol.slu.se Huvudbudskap: Det finns en

Läs mer

Aldrig mer krångliga system

Aldrig mer krångliga system Whitepaper Aldrig mer krångliga system När du investerar i ett nytt system är det viktigt att ställa rätt krav på användbarhet. Bra användbarhet ökar produktiviteten och arbetsglädjen. Läs mer på www.visma.se/commerce

Läs mer

13. Vad tycker du om samarbete och enskilt arbete på kurserna när det gäller laborationer?

13. Vad tycker du om samarbete och enskilt arbete på kurserna när det gäller laborationer? Enkäten Bakgrund 1. Vilket kön har du? Man Kvinna 2. Hur gammal är du? -25 26-30 31-35 36-3. Vilket program läste/läser du? Inom parenteserna står de olika namn utbildningarna haft genom åren. C (Datavetenskaplig

Läs mer

ANSÖKAN OM BIDRAG. Initiativtagare: Peder Wallenberg, Stiftelsen Carpe Vitam

ANSÖKAN OM BIDRAG. Initiativtagare: Peder Wallenberg, Stiftelsen Carpe Vitam ANSÖKAN OM BIDRAG Ansökan skriven av : Frida Ölverudh Sato, projektansvarig Stiftelsen Carpe Vitam Björn Söderberg, social entreprenör, projektledare Tuki Nepal och initiativtagare till Build up Nepal.

Läs mer

Samverkan mellan skola och arbetsliv på ett yrkesprogram ett exempel

Samverkan mellan skola och arbetsliv på ett yrkesprogram ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan mellan skola och arbetsliv på ett yrkesprogram ett exempel Här presenteras ett fiktivt exempel med syfte att inspirera till samverkan inom gymnasieskolan med studie-

Läs mer

Hela byggprocessen. verktyg för att säkerställa att byggprojekten utförs så. effektivt som möjligt och uppfyller samtliga ställda mål.

Hela byggprocessen. verktyg för att säkerställa att byggprojekten utförs så. effektivt som möjligt och uppfyller samtliga ställda mål. Byggprocessen På Higabgruppen värderar vi kundnytta och långsiktighet högt och vi vill bygga och förvalta fastigheter som erbjuder god kvalitet och god funktion för kunden. Hela byggprocessen Kostnader

Läs mer

Tryckhjältarna AB Säljutbildning med motstånd Av Niklas Brinkfeldt & Malin Näsholm

Tryckhjältarna AB Säljutbildning med motstånd Av Niklas Brinkfeldt & Malin Näsholm Handelshögskolan vid Umeå universitet Företagsekonomi A, Företagets organisation och ledning MOMENT 2 FÖRETAGETS ORGANISATION OCH LEDNING CASE 1 Tryckhjältarna AB Säljutbildning med motstånd Av Niklas

Läs mer

Grimstaskolans plan för entreprenörskap samt studie och yrkesvägledning

Grimstaskolans plan för entreprenörskap samt studie och yrkesvägledning Grimstaskolans plan för entreprenörskap samt studie och yrkesvägledning stockholm.se 1 Grimstaskolans plan för entreprenörskap samt studie och yrkesvägledning Ur Grimstaskolans arbetsplan: Vi behöver motverka

Läs mer

STs jobbsökarguide. tips och råd på vägen mot drömjobbet

STs jobbsökarguide. tips och råd på vägen mot drömjobbet STs jobbsökarguide tips och råd på vägen mot drömjobbet 1 ST, 2015. Produktion: STs kommunikationsenhet. Tryck: Vitt Grafiska, juni 2015. Upplaga 2 000 ex. Beställ fler exemplar på www.st.org. Artikelnr

Läs mer

Förarbete, planering och förankring

Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Att arbeta med vilka etiska värden och normer som ska känneteckna den äldreomsorgsverksamhet vi arbetar i och hur vi konkret ska

Läs mer

Ingenjörsinriktad yrkesträning

Ingenjörsinriktad yrkesträning Ingenjörsinriktad yrkesträning Olivia Eldh V07 2010-08-27 Lunds Tekniska Högskola Väg och vattenbyggnad Sweco Structures Sweco är ett internationellt konsultföretag med samlad kunskap inom teknik, miljö

Läs mer

Självreflektionsinstrument familjecentral en användarguide

Självreflektionsinstrument familjecentral en användarguide Självreflektionsinstrument familjecentral en användarguide Ett instrument för att förverkliga familjecentralen som idé Agneta Abrahamsson Vibeke Bing Sofia Kjellén Innehållsförteckning Inledning Användarguidens

Läs mer

Trädgårdsmästarprogrammet med inriktning mot hälsa och design, 120/180 hp

Trädgårdsmästarprogrammet med inriktning mot hälsa och design, 120/180 hp HÖGSKOLAN I GÄVLE UTBILDNINGSPLAN Trädgårdsmästarprogrammet med inriktning mot hälsa och design Programkod: NGTRK Fastställd av utbildnings- och forskningsnämnden 2010-12-09 Utbildningsplan Trädgårdsmästarprogrammet

Läs mer

Ending the War Between Sales and Marketing Philip Kotler, Neil Rackham och Suj Krishnaswam Elina Andersson Pernilla Klippberg Rebecca Helander

Ending the War Between Sales and Marketing Philip Kotler, Neil Rackham och Suj Krishnaswam Elina Andersson Pernilla Klippberg Rebecca Helander Ending the War Between Sales and Marketing Philip Kotler, Neil Rackham och Suj Krishnaswam Elina Andersson Pernilla Klippberg Rebecca Helander Jasmine El-Nawajhah Inledning Dagens marknader präglas av

Läs mer

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27 Trivsel på jobbet en åldersfråga? 2 Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern bygger på telefonintervjuer med ett representativt urval av svenskar i åldern 20 65 år som arbetar minst halvtid. Jobbhälsobarometern

Läs mer

Consump. Om du kör miljövänligt så visar den grön text och kör du inte miljövänligt så visar rött, kör du något där emellan visar den gult.

Consump. Om du kör miljövänligt så visar den grön text och kör du inte miljövänligt så visar rött, kör du något där emellan visar den gult. Consump Consump är en produkt som ska få dig att köra miljövänligare. Den består av en display som visar hur mycket din bil drar och priset per mil. Den har tre olika lägen som lyser grönt, gult eller

Läs mer

Information om tidplan och processbeskrivning för målbild 2017 för två nya skolor i maj 2017.

Information om tidplan och processbeskrivning för målbild 2017 för två nya skolor i maj 2017. Datum: 2014-09-25 Sida: 1 (6) Mariestads kommun Sektor Utbildning Utbildningsnämnden Information om tidplan och processbeskrivning för målbild 2017 för två nya skolor i maj 2017. Projekt skollokaler f-6

Läs mer

Lokal Pedagogisk planering- Teknik åk6-vt 13 Grimstaskolan

Lokal Pedagogisk planering- Teknik åk6-vt 13 Grimstaskolan Lokal Pedagogisk planering- Teknik åk6-vt 13 Grimstaskolan Syfte - Att utveckla elevernas möjligheter att kommunicera - Att använda det svenska språket i tal och skrift i teknik - Skapande arbete ger eleverna

Läs mer

Konsekvensutredning Boverkets allmänna råd om rivningsavfall

Konsekvensutredning Boverkets allmänna råd om rivningsavfall Konsekvensutredning Boverkets allmänna råd om rivningsavfall Boverket september 2013 Titel: Konsekvensutredning Boverkets allmänna råd om rivningsavfall Utgivare: Boverket september 2013 Dnr: 1255-369/2013

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014 Etablering av vissa nyanlända - etableringsuppdraget - genomförandet av 2015-02-20 Verksamhetsår 2014 Sida: 2 av 20 Sida: 3 av 20 Dnr: Af-2013/208922 Datum: 2015-02-20

Läs mer

Huddingetrainee: ingenjör och arkitekt

Huddingetrainee: ingenjör och arkitekt Huddingetrainee: ingenjör och arkitekt Till dig som ska börja ditt sista år på en arkitekt- eller ingenjörsutbildning inom Lantmäteri, Mark & Fastighetsjuridik, Väg & Vatten, GIS eller Samhällsplanering.

Läs mer

Vi gör så att Gävle växer

Vi gör så att Gävle växer Gävle kommun 801 84 Gävle www.gavle.se Vi gör så att Gävle växer Jobba med oss! satsar för framtiden och erbjuder varje år praktikplatser, examensjobb och traineeplatser. Praktik Vi söker engagerade universitets-

Läs mer

Förstudie förekomsten ändrings- och tilläggsarbeten

Förstudie förekomsten ändrings- och tilläggsarbeten TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Gunilla Svensson 2014-11-26 SFN 2014/0901 0480-450513 Servicenämnden Förstudie förekomsten ändrings- och tilläggsarbeten (ÄTA) Förslag till beslut Servicenämnden

Läs mer

Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa

Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa Kartläggning i Stockholms län Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-11-10 Diarienummer: HSN 1402-0316 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Läs mer

Akademiska bibliotek Funktioner, form, planering, design Några inslag sammanställda av Krister Johannesson

Akademiska bibliotek Funktioner, form, planering, design Några inslag sammanställda av Krister Johannesson Akademiska bibliotek Funktioner, form, planering, design Några inslag sammanställda av Krister Johannesson Flemingsberg Tänkbara prioriteringar för visioner (utesluter ej varandra men kan vara olika för

Läs mer

Ansökan om att starta Hantverksprogrammet, inriktning frisör vid Tyresö Gymnasium

Ansökan om att starta Hantverksprogrammet, inriktning frisör vid Tyresö Gymnasium TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2008-09-14 Utvecklingsförvaltningen 1 (10) Eva Svensson, rektor Tyresö Gymnasium Tel: 08-5782 99 35 Diarienummer 2008 GAN 042 Gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden Ansökan

Läs mer

Jan Kling IVsk. Bättre arbetsmiljö Säkrare arbetsplatser

Jan Kling IVsk. Bättre arbetsmiljö Säkrare arbetsplatser Jan Kling IVsk Bättre arbetsmiljö Säkrare arbetsplatser Ordnings- och skyddsregler Nödutgång Återsamlingsplats 2 2013-03-14 FiA dagen 12 mars 2013 Branschgemensamt samarbete för god arbetsmiljö och säkrare

Läs mer

VARGAVINTER JOJO SNÖN DEN FINNS FORTFARANDE KVAR MEN DET FINNS ÄNDÅ DE SOM TROR ATT DET BLIR EN VÅR

VARGAVINTER JOJO SNÖN DEN FINNS FORTFARANDE KVAR MEN DET FINNS ÄNDÅ DE SOM TROR ATT DET BLIR EN VÅR 11:ans medlemsblad Brf Stockholmshus nr 11 Gubbängen www.stockholmshus11.se Nummer 1 Våren 2013 VARGAVINTER JOJO SNÖN DEN FINNS FORTFARANDE KVAR MEN DET FINNS ÄNDÅ DE SOM TROR ATT DET BLIR EN VÅR Snön

Läs mer

Praktikrapport Rädda Barnens Regionkontor Malmö Verksamhetsutvecklare

Praktikrapport Rädda Barnens Regionkontor Malmö Verksamhetsutvecklare Samhällsvetenskapliga fakulteten Göteborgs universitet Kvalificerad arbetspraktik med samhällsvetenskaplig inriktning HT2013 Caroline Engels Tidigare utbildning: Kandidat i Utvecklingsstudier med inriktning

Läs mer

Utsikterna för olika utbildningsgrupper Trender och prognoser Humanister 30 tusental Prognos över tillgång och efterfrågan på arbetskraft till 2020 30 25 25 20 20 15 15 10 5 Förvärvsarbetande PROGNOS Tillgång

Läs mer

Affärsplan för CoolaPrylar AB 2008-08-15

Affärsplan för CoolaPrylar AB 2008-08-15 Affärsplan för CoolaPrylar AB 2008-08-15 I all korthet Här skriver du en sammanfattning på din affärsidé med en (max två) meningar. Coola Prylar AB ska sälja trendiga och funktionella hushållsprylar främst

Läs mer

Förhållandet mellan mästare och lärling

Förhållandet mellan mästare och lärling Fjärde nordiska mötesplatsen på Island Den 25 och 26 september hölls den fjärde mötesplatsen inom projektet Lärande på arbetsplats som skolmyndigheter från de nordiska länderna turas om att arrangera för

Läs mer

Besiktningsförrättarens perspektiv - Sammanställning och tolkning av fyra besiktningsförrättares svar på frågeformulär

Besiktningsförrättarens perspektiv - Sammanställning och tolkning av fyra besiktningsförrättares svar på frågeformulär Besiktningsförrättarens perspektiv - Sammanställning och tolkning av fyra besiktningsförrättares svar på frågeformulär SIDA 1 (6) I syfte att ge studien ett bredare perspektiv på problemen kring fel och

Läs mer

2. KÄRLEK Kärlekens tillämpning tredje delen: En tjänande kärlek (1 Kor. kap 9)

2. KÄRLEK Kärlekens tillämpning tredje delen: En tjänande kärlek (1 Kor. kap 9) Tro Hopp - Kärlek 2. KÄRLEK Kärlekens tillämpning tredje delen: En tjänande kärlek (1 Kor. kap 9) Paulus föredöme (kap 9) Aposteln Paulus vet, att han aldrig kan påverka de troende att tänka och handla

Läs mer

Status Egenkontroll. Klarar byggbranschen att leverera kvalité eller bara egenkontrolldokument? CMB 6 mars. Rolf Jonsson och Christian Koch

Status Egenkontroll. Klarar byggbranschen att leverera kvalité eller bara egenkontrolldokument? CMB 6 mars. Rolf Jonsson och Christian Koch Status Egenkontroll Klarar byggbranschen att leverera kvalité eller bara egenkontrolldokument? CMB 6 mars Rolf Jonsson och Christian Koch Finansierad av SBUF och CMB Presentation: Christian Koch 2012-

Läs mer

Sagor och berättelser

Sagor och berättelser Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter

Läs mer

miljö och samhällsbyggnad Till dig som ska börja ditt sista år på en utbildning inom miljö eller samhällsbyggnad

miljö och samhällsbyggnad Till dig som ska börja ditt sista år på en utbildning inom miljö eller samhällsbyggnad Huddingetrainee: miljö och samhällsbyggnad Till dig som ska börja ditt sista år på en utbildning inom miljö eller samhällsbyggnad Ska skriva ett examensjobb och har inget emot att få betalt för det Vill

Läs mer

Skola Arbetsliv. Tillväxten. börjar i skolan. en metod som öppnar dörrarna mellan skola och näringsliv

Skola Arbetsliv. Tillväxten. börjar i skolan. en metod som öppnar dörrarna mellan skola och näringsliv Skola Arbetsliv Tillväxten börjar i skolan en metod som öppnar dörrarna mellan skola och näringsliv TÄNK PÅ ATT dörr mellan skola och arbetsliv. gymnasieskolan, i samhället och senare i arbetslivet. tillväxt

Läs mer

dec 2014 Medicinska sekreterare en översikt

dec 2014 Medicinska sekreterare en översikt dec 2014 Medicinska sekreterare en översikt 1 Medicinska sekreterare en översikt Vision är fackförbundet som organiserar drygt 173 000 medlemmar som leder, planerar, utvecklar och administrerar välfärden.

Läs mer

Hållbara och trygga lösningar. För miljön, våra kunder och framtida generationer

Hållbara och trygga lösningar. För miljön, våra kunder och framtida generationer Hållbara och trygga lösningar. För miljön, våra kunder och framtida generationer Vi siktar högt. Men arbetar jordnära. Sandström erbjuder kvalificerade konsulttjänster inom Mark & Miljö, Bygg & Anläggning

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015

Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015 Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015 Gislaveds särskola Vi har i år haft två klasser med särskoleelever på Gislaveds Gymnasiums nationella särskoleprogram.. Vi har två nationella program: Programmet

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Byggteknik med inriktning mot byggnadsutformning, 120 poäng. Building Technology with specialisation in Architectural Engineering,

UTBILDNINGSPLAN. Byggteknik med inriktning mot byggnadsutformning, 120 poäng. Building Technology with specialisation in Architectural Engineering, Dnr: 608/2002-51 Grundutbildningsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik UTBILDNINGSPLAN Byggteknik med inriktning mot byggnadsutformning, 120 poäng Building Technology with specialisation in

Läs mer

ANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET

ANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET Dnr: ORU 1.2.1-4488/2013 ANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET Fastställd av: styrelsen Datum: 2013-12-12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2. Disposition av Anställningsordningen 3. Utgångspunkter

Läs mer

Elevdemokrati och inflytande

Elevdemokrati och inflytande Elevdemokrati och inflytande Student democracy and influence Projektarbete VT-13 Karin Bylund NVSP3 Handledare: Yvonne Toth Innehåll 1. Inledning... 3 1:1 Inledning... 3 1:2 Sammanfattning... 3 1:3 Syfte

Läs mer

Praktik med yrkeskompetensbedömning. Helt enkelt.

Praktik med yrkeskompetensbedömning. Helt enkelt. Praktik med yrkeskompetensbedömning. Helt enkelt. Det här är KFS Ett väl fungerande samhälle behöver sådant som el, vatten, avlopp, kommunikationer, avfallshantering, besöksmål, skola, vård och omsorg.

Läs mer

Studieplanering i organisationen

Studieplanering i organisationen Studieplanering i organisationen 1 Syftet Vi vill tillsammans med våra medlems- och samarbetsorganisationer starta en process som handlar om att utveckla studieverksamheten. Genom att presentera ett antal

Läs mer

Anmälan mot Göteborgs universitet angående nekande att rätta inlämnade uppgifter

Anmälan mot Göteborgs universitet angående nekande att rätta inlämnade uppgifter Göteborgs universitet Rektor Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Magnus Granlund 08-563 088 38 magnus.granlund@hsv.se

Läs mer

SVENSKA BÅGSKYTTEFÖRBUNDET. Modernt Fältskytte

SVENSKA BÅGSKYTTEFÖRBUNDET. Modernt Fältskytte SVENSKA BÅGSKYTTEFÖRBUNDET Modernt Fältskytte Fotograf Jari Hjerpe Studieplan Studieplan Inledning Modernt Fältskytte Välkomna till en gemensam stund kring bordet! Styrelsepaketet syftar främst till att

Läs mer

Arbetslivsrepresentanter dialogseminarium

Arbetslivsrepresentanter dialogseminarium Minnesanteckningar 1(6) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Ulrika Thafvelin 08-563 08770 Ulrika.thafvelin@uk-ambetet.se 2013-02-19 Arbetslivsrepresentanter dialogseminarium Möte 1, kl. 9.00-12.00

Läs mer

Verktyg för arbete utifrån lotsmodellen

Verktyg för arbete utifrån lotsmodellen Verktyg för arbete utifrån lotsmodellen Förberedelser Arbete utifrån lotsmodellen är ett erbjudande till barnen och deras vårdnadshavare. Tackar familjen nej, är det inte möjligt att använda denna form

Läs mer

Kvalitet före driftsform

Kvalitet före driftsform Kvalitet före driftsform - Ett program för valmöjligheter med ansvar för framtiden Socialdemokraterna i Haninge, Handenterminalen 3 plan 8 136 40 Haninge. Tel 745 40 74 socialdemokraterna.haninge@telia.com

Läs mer

Brottsoffer i fokus. En genomlysning av verksamheter med fokus på stöd till brottsoffer i Huddinge kommun. Stiftelsen Tryggare Sverige

Brottsoffer i fokus. En genomlysning av verksamheter med fokus på stöd till brottsoffer i Huddinge kommun. Stiftelsen Tryggare Sverige Brottsoffer i fokus En genomlysning av verksamheter med fokus på stöd till brottsoffer i Huddinge kommun Stiftelsen Tryggare Sverige Adress: Stiftelsen Tryggare Sverige Crafoords väg 14 Box 45407 104 31

Läs mer

Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin

Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Problem... Någonting man försöker undervika och om möjligt göra sig av med eller En möjlighet

Läs mer

Västsvensk Byggkonst Fas 2 Pang i bygget

Västsvensk Byggkonst Fas 2 Pang i bygget Projektansökan för Kulturmedel från Västra Götalandsregionen Projektbeskrivning för Västsvensk Byggkonst Fas 2 Pang i bygget Ett utvecklingsprojekt med syfte att skapa en hållbar plattform för samarbete

Läs mer