Kommentar till partneringavtal mellan beställare och entreprenör, version

Transkript

1 BYGGHERRARNA Verksamhetsutskottet Avtal & regelverk Håkan Albrecht Kommentar till partneringavtal mellan beställare och entreprenör, version Förord Mall/idé till partneringavtal har utarbetats av verksamhetsutskottet Avtal & regelverk inom Byggherrarna. Partneringavtal finns i två versioner ett för alternativet beställare och entreprenör och ett för alternativet beställare, konsult och entreprenör. Bakgrunden till att avtalsutskottet intresserade sig för partneringavtal i slutet av 2004 var att olika varianter började komma fram på marknaden. Flera varianter bedömdes vara ofullständiga i fråga om rättslig reglering och i några fall ofördelaktiga för beställaren. Verksamhetsutskottet inledde arbetet med att ta fram mall/idé till partneringavtal med att undersöka vad som finns i England och Danmark som är de länder i Europa som har kommit längst med partnering. I och med att Danmark har motsvarigheten till AB, ABT och ABK och även i övrigt en rättsordning som är lik den svenska valde avtalsutskottet ett dansk partneringavtal som förebild. Den ifyllnadsversion av partneringavtal som finns på medlemsdelen på Byggherrarnas hemsida, kan ändras och kompletteras för att anpassas till det aktuella projektet. I det följande kommenteras vissa avsnitt för att belysa och göra det enklare att använda mall/idé till partneringavtalet. Syftet med partneringavtal är att parterna i samverkan skall komma fram till ett totalentreprenadavtal för genomförande av projektet. Inledning I inledningen anges parterna och lämnas en allmän beskrivning av projektet, exempelvis med text från programupplägg för projektet, jmf punkt 3 Avtalsunderlag. Avsikten med samarbetsformen partnering är att åstadkomma en bättre helhetslösning än i traditionella entreprenadformer. Fördelarna med partnering är i första hand att beställaren kan dra nytta av entreprenörens resurser och kompetens i utredning och projektering. I sista stycket förutsätts att om underkonsulter och underentreprenörer anlitas i Skede 1 och Skede 2 skall de medverka enligt partneringmodellen. Det åligger därför entreprenören att i förekommande fall träffa avtal med anlitad underkonsult och underentreprenör som tryggar detta. 1. Avtalets omfattning Kännetecknande för partnering är öppet samarbete som innebär att parterna har insyn i och får ta del av alla handlingar och underlag för alla ekonomiska parametrar i projektet. Partneringavtalet innehåller inte annan sanktion mot denna grundläggande regel än att beställaren kan avbryta partneringsamarbetet, jmf punkt 8 om avbeställningsrätt för beställaren.

2 2 1.2 Skedesuppdelning Skedesuppdelningen syftar till att parterna i Skede 1 och Skede 2 skall utreda alla förutsättningar för utförande av entreprenaden så att okända faktorer inte skall finnas i Skede 3. Genom utformningen av ABT 06 kapitel 1 6, jmf punkt 10 Avtalsfrågor, är syftet att entreprenören skall initiera och medverka i utredningar för att under Skede 1 och Skede 2 reda ut oklarheter. 1.3 Tillfälligt avbrott Syftet med bestämmelserna i 1.3.1, och är att beställaren skall kunna få rådrum för att ta upp beslut av större vikt i exempelvis en bolagsstyrelse eller kommunfullmäktige. Beslut av större vikt kan vara om förutsättningar finns att fortsätta från Skede 1 till Skede 2 eller om förutsättningar finns att teckna avtal om utförande i Skede 3. Beställaren förutsätts inte använda möjligheten till tillfälligt avbrott i mindre frågor av mera löpande karaktär. 2 Hållning och målsättning 2.1 Process Målet med partneringprocessen beskrivs i åtta strecksatser som var och en bör diskuteras igenom i workshopen i Skede 1, jmf punkt 4.3 Workshop, för att parterna emellan klargöra vad de betyder mera konkret i det aktuella projektet. ABT 06 påverkas i flera delar av partnering med ökad kommunikation mellan parterna.. Verksamhetsutskottet ser inte något behov att ändra ABT 06 för att öka kommunikationen mellan parterna men om parterna ser behov av det kan det göras i AFD.321 (startmöte) och/eller AFD.323 (byggmöten). 2.2 Partneringledare Om partneringledare utses bör det vara en utomstående opartisk person som av parterna upplevs som neutral. Någon vedertagen roll finns inte för partneringledare varför dennes uppgift måste preciseras av parterna och gränsdragningen mot projektledarens ansvar klargöras. Flera konsultföretag har satsat på utbildning av partneringledare. 2.3 Produkt Det förutsätts att beställaren tydligt redovisar sina behov för entreprenören. Det sker i programupplägget för projekten, jmf punkt 3 Avtalsunderlag, samt under Skede 1 och Skede 2 allteftersom projektet blir alltmer genomarbetat och preciserat. Enligt ABT 06 kommentaren till kapitel 1 1 skall beställarens krav avseende exempelvis livslängd, framtida drift- och underhållskostnader eller livscykelkostnader tydligt anges. Kravet på tydlighet gäller även vid partnering. Kvalitetsplan enligt ABT 06 kapitel 2 2 är central i kvalitetsarbetet. Arbetet startar med entreprenörens beskrivning av kvalitetsåtgärder i Skede 1, jmf punkt 5.1 Ansvarsfördelning vid

3 3 genomförande av Skede 1, och upprättande av kvalitetsplan av entreprenören i Skede 2, jmf Ansvarsfördelning vid genomförande av Skede Benchmarking/referensobjekt Enligt ABT 06 kommentaren till kapitel 1 1 skall anges i vilket avseende referensobjekt skall tjäna som förebild. Det kan exempelvis vara akustik, energiförbrukning, speciella skönhetsvärden och andra kvaliteer. Begreppet benchmarking betyder jämförelse i ett eller flera anseenden med annat eller andra projekt. Vanligtvis är syftet att jämförelsen skall visa på nivån i ett visst avseende hos jämförelseobjekt som med viss marginal skall förbättras i det aktuella partneringprojektet. 3 Avtalsunderlag Avtalsunderlag är partneringavtalet med bilagor. ABK 96 kan komma att gälla mellan parterna för de fall att Skede 3 inte kommer till stånd, jmf punkt 10 Skede 1 och Skede 2 - ifall avtal avseende Skede 3 inte kommer inte till stånd. Mall/idé för entreprenadavtal i Skede 3 och mall/idé för AF-del är ännu inte utarbetade men beräknas vara klara hösten 2009 och då finnas på medlemsdelen av Byggherrarnas hemsida. 4 Organisation och samarbetsform 4.1 Styrgrupp För personer som ingår i styrgruppen bör anges vilken behörighet de har. 4.2 Projektledning Beställaren utser projektledare som normalt är den som i beställarens organisation är projektledare för projektet. 4.3 Workshop Workshopen leds av partneringledaren om sådan utsetts. Om partneringledare inte utses i projektet bör ändå övervägas att en utomstående neutral person leder workshopen. I workshopen bör i första hand behandlas frågor som kan vara kontroversiella mellan parterna. Den gemensamma uppfattningen i sådana frågor skall avspeglas i avsiktsförklaringen. 4.4 Möten Vid projektgenomgångsmöten bör delta personer med behörighet att besluta i förekommande frågor.

4 4 5 Parternas arbetsuppgifter och ansvar 5.1 Ansvarsfördelningen vid genomförande av Skede 1 I partnering Skede 1 finns en naturlig ansvarsfördelning i några frågor som angivits för beställare och entreprenör men i flertalet frågor är ansvaret gemensamt. Beträffande både ansvar och ansvar för framtagande av handlingar är avsikten att fördelningen skall anpassas till omständigheterna i det aktuella projektet. 5.2 Ansvarsfördelning vid genomförande av Skede 2 Avsikten är att parterna i slutet av Skede 2 skall vara framme vid avtal om genomförande i Skede 3. Projekteringen behöver inte vara slutförd i Skede 2 men alla erforderliga utredningar bör vara genomförda så att förutsättningarna för projektering och utförande i Skede 3 är kända för entreprenören, jmf punkt 10 ABT 06 kapitel 2 4 under Skede 1 och Skede 2 ifall avtal avseende Skede 3 kommer till stånd. 6 Projektekonomi 6.1 Målsättning Målsättningen att underskrida budgeterade ramar och söka kostnadsbesparande lösningar med bibehållen kvalitet är drivkraften till partnering. Tanken är att kostnadsgenererande fel och misstag i projekteringen skall undvikas genom att entreprenörens erfarenheter och kunnande tas till vara i ett tidigt skede. För entreprenören innebär partnering fördelen att kunna initiera erforderliga utredningar och i lugn och ro bedöma kostnader och därigenom undvika överraskningar. Den största kostnadsbesparingen och kvalitetshöjningen ligger sannolikt i den kreativitet som samverkan i Skede 1 och Skede 2 ger. 6.2 Öppna böcker Öppna böcker i sig leder inte i sig till att det ekonomiska resultatet optimeras men är en av beståndsdelarna i partnering som bidrar till att ge beställaren underlag för ställningstaganden vid exempelvis alternativa utformningar, olika tekniska lösningar och val av underentreprenör. Om entreprenören vill att den som för beställarens räkning skall ta del av entreprenörens ekonomi skall ha en viss ekonomisk kompetens, exempelvis vara auktoriserad revisor, skall detta anges i partneringavtalet. 6.3 Budgetramar Partneringavtalet innehåller inte någon koppling mellan budgetramar i Skede 1 och Skede 2 och ersättning till entreprenör i Skede 1 och Skede 2 varför det ankommer på beställaren att bevaka att alla kostnader, inklusive kostnader för entreprenören, ryms inom budgetramarna. 6.4 Ersättning till Entreprenören Partneringavtalet innehåller alternativen löpande räkning med takpris, fast pris och löpande räkning, jmf punkt 6.4. I alla tre alternativen kan utöver arvode endast tillkomma kostnader för annat om beställaren och entreprenören överenskommit om det.

5 5 Om entreprenören vill anlita konsult skall det ske i samråd med beställaren vilket i praktiken innebär att entreprenören kan anlita endast av beställaren godkänd konsult. 6.6 Oenighet om pris Partneringavtal innehåller möjlighet att föra upp frågor om pris till högre nivåer. Om högsta nivån inte kan komma överens omöjliggörs att fullfölja partneringsamarbetet. 7 Ersättning I partneringsamarbete är incitament den naturliga ersättningsformen för att beställare och entreprenör skall ekonomiskt få del av framgången när kostnaden understiger riktkostnaden. Fast pris kan tillämpas när alla kostnader i förväg är kända och utrymmet för kostnadspåverkan i Skede 3 är begränsat. 8 Avbeställning Partneringsamarbetet bygger på att beställaren har en uttalad fördel av samarbetet, jmf punkt 6.1 Målsättning. Om beställaren under Skede 1 eller Skede 2 märker att samarbetet inte leder till avsett resultat har beställaren rätt att avbryta samarbetet utan annan ersättning till entreprenören än den upparbetade ersättningen enligt punkt Tidplan Ramtidplan utarbetas av beställaren, jmf punkt 3 Avtalsunderlag. 10 Avtalsfrågor Skede 1 och Skede 2 ifall avtal avseende Skede 3 inte kommer till stånd. Enligt ABK 96 punkt 6.3 är den sammanlagda skadeståndsskyldigheten enligt ABK 96 begränsad till 120 basbelopp om inte annat avtalats. I detta belopp skall inte vite eller skadestånd för försening räknas in. Prisbasbeloppet för 2009 är kr (120 x kr = kr). Skede 1 och Skede 2 ifall avtal avseende Skede 3 kommer till stånd Särregleringarna i förhållande till ABT 06 är motiverade bland annat av att i Skede 1 och Skede 2 skall förutsättningarna Skede 3 klaras ut och några oväntade omständigheter skall inte komma fram i Skede 3. Det förväntas således av entreprenören att han i Skede 1 och Skede 2 skall initiera och begära utredningar. Observera att beställaren ansvarar för uppgifter, undersökningsmaterial och tekniska lösningar som ingår i vissa angivna bilagor till partneringavtalet, jmf särregleringen av ABT 06 kapitel Oenighet Vid oenighet är avsikten att parterna i första hand skall söka lösa tvist inom partneringprojektet och, om det inte lyckas, på ledningsnivå inom deltagande företag. Först om parterna har uttömt alla egna resurser för att lösa tvisten gäller allmän domstol och, vid tvist om större värden,

6 6 skiljeförfarande. Beställare som inte använder skiljeförfarande måste således ändra texten i punkt Innehållsförteckning I innehållsförteckningen till partneringavtalet skall alla bilagor förtecknas.