BILAGA KONSTRUKTÖR KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR

Transkript

1 Version:

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAMSKEDE... 4 BEHOVSANALYS... 4 KRAVSPECIFIKATIONER... 4 Lokal- och funktionsprogram... 4 Lokal- Fastighets- tomtutredning och plananalys... 4 Byggnadsprogram... 5 PROJEKTERINGSSKEDE: SYSTEMPROJEKTERING... 7 BESLUTSUNDERLAG OCH ALTERNATIVA LÖSNINGAR... 7 Kreativ process... 7 Systemval... 8 DOKUMENTATION... 9 Beskrivningar... 9 Ritningar... 9 Gränsdragning mot arkitekt... 9 KALKYL... 9 PROJEKTERINGSSKEDE: DETALJPROJEKTERING - FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG KONSTRUKTION INTERAKTION MELLAN KONSULTER Geometri Detaljering FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG Dokumentation Kontroll Färdigställande BYGGSKEDE Bygghandling Produktion Dokumentation FÖRVALTNINGSSKEDE Version:

3 Driftuppföljning Version:

4 PROGRAMSKEDE Målet med programskedet är att ta fram ett Byggnadsprogram vilket är en sammanställning av de krav som byggnaden/lokalen skall uppfylla. Det skall utgöra underlag för fortsatt projektering och en kostnadsuppskattning. Ändringar i den fortsatta projekteringsprocessen skall alltid relateras till byggnadsprogrammet eller reviderade utgåvor av detta. BEHOVSANALYS Normalt deltager inte Konstruktören i detta skede KRAVSPECIFIKATIONER Lokal- och funktionsprogram Normalt deltar inte Konstruktören i detta skede Lokal- Fastighets- tomtutredning och plananalys Analysen skall sammanställa förutsättningarna för avsedd lokal, fastighet eller tomt i relation till den verksamhet som avses. Även eventuella framtida behov skall beaktas. Normala byggbehov kräver inget deltagande från Konstruktör i detta skede. I vissa fall förbättras analysen om bidrag från Konstruktör lämnas. Se nedan. Utförande: Speciella företeelser som kan påverka val av tomt eller placering skall belysas. Det kan exempelvis vara påverkan av: - dåliga eller onormala grundförutsättningar - speciella grundvattenförutsättningar - stora lasters/stora spännvidders påverkan på byggnadshöjd Vid ombyggnad påverkar befintlig byggnads egenskaper möjligheterna. Därför bör följande genomföras: - bedömning av befintlig byggnads status för stomme och byggteknik - tidiga bedömningar om rimliga stomingrepp - bedömning om lastkapaciteter - bedömning av befintlig grundläggnings kapacitet - inventering och sammanställning av befintlig byggnads dokumentation och överensstämmelse Ovanstående parametrar skall kommuniceras med Kärnfastigheter och övriga konsulter så att relevant hänsyn tas i detta tidiga skede. Dialogformen är avgörande för ömsesidig förståelse. Version:

5 Avlämning: Genomförda utredningar, överslag och bedömningar redovisas i en sammanställd rapport Underlag Konstruktör till utredning Lokal-, fastighets-, tomtutredning och plananalys innehållande: - sammanställning speciella företeelsers påverkan på utformning - redogörelse av verksamhetens krav samt dess konsekvenser som är av konstruktiv karaktär Vid ombyggnad: - sammanställning över befintliga förutsättningar - förteckning över befintlig dokumentation (K-ritningar och beräkningar) Byggnadsprogram Byggnadsprogrammet utgör en sammanställning av alla programhandlingar vilka är basen för fortsatt projektering. Deltagarna tar fram en samordnad programhandling för respektive profession. Myndighetskrav förutsätts vara varje projektörs ansvar att följa och därför upprepas de inte i programhandlingen. Programhandlingen skall vidare vara underlag för att kunna lämna anbud för fortsatt projektering. Målsättningen med konstruktörens insats är att utreda, sammanställa och dokumentera de tekniska faktorer som kommer att påverka fortsatt gestaltning eller som måste tas hänsyn till. I ett program för fortsatt konstruktionsarbete skall inte lösningar presenteras. I stället skall krav på byggnadens konstruktion sammanställas. Eventuella byggnadspåverkande krav från installatörer inarbetas i programhandlingen. Byggnadsprogramskedet avslutas med en slutsamordning, såväl intern som extern, och en kostnadsberäkning utifrån nyckeltal och erfarenhetsvärde anpassade till lokalen eller byggnaden samt de krav som ställts. Kostnadsberäkningen utförs normalt inte av konstruktören. Gällande kravspecifikationer från Kärnfastigheter: - Riktlinjer Energiprestanda och Inneklimat för Kärnfastigheter Tillhandahållna mallar - mall för projektgemensam gränsdragningslista (för projektering och entreprenad). Utförande: Speciella krav utöver de gängse normstyrda skall anges. Krav som skall definieras kan exempelvis handla om: - dåliga eller onormala grundförutsättningar - speciella grundvattenförutsättningar - krävande gestaltning - stora spännvidder - stora laster - förväntad flexibilitet - utbyggbarhet - påbyggbarhet Version:

6 - beständighets- och livslängdskrav - materialkrav - aktuell tomts begränsning av produktionsmetoder - aktuell tomts klimatförutsättningar - tillgänglig byggtid - förutsättningar och krav på brandskydd - inarbeta gällande kravspecifikationer från Kärnfastigheter - projektgemensam gränsdragningslista anpassas grovt. VVS Projektör samordnar. Vid ombyggnad genomförs dessutom: - fördjupad bedömning av befintlig byggnads status för stomme och byggteknik - fördjupade bedömningar av rimliga stomingrepp - fördjupade bedömningar av lastkapaciteter - bedömning av befintlig grundläggnings kapacitet - kartläggning av ev. antikvariska spelregler Ovanstående parametrar skall kommuniceras med Kärnfastigheter och övriga konsulter så att relevant hänsyn tas i detta tidiga skede. Dialogformen är avgörande för ömsesidig förståelse. Avlämning: Programhandling K som underlag till Byggnadsprogram innehållande: - inarbetning av Lokal-, fastighets-, tomtutrednings och plananalys - förutsättningar för dimensionering såsom laster, brandkrav, energikrav, fukt - speciella krav enligt ovan - hänvisning till Bygg-PM projektgemensam gränsdragningslista - skedesindelad handlingsförteckning - bilaga med informationshandlingar nödvändiga för projektet Version:

7 PROJEKTERINGSSKEDE: SYSTEMPROJEKTERING I systemhandlingsskedet skall system och byggnadens utformning väljas utifrån de krav och förutsättningar som getts av programbeskrivning Byggnadsprogram. Alternativa system och utformningar för såväl arkitektur, teknik som konstruktion skall studeras och installationernas förläggning samt dess utrymmesbehov skall visualiseras och måttsättas i alla kritiska snitt. Målet är att presentera systemhandlingar som beskriver planlösning, höjder, byggnadens konstruktiva utformning, byggnadens tekniska försörjningssystem med förläggning och principscheman på ett sådant sätt att den efterföljande detaljprojekteringen kan koncentreras till detaljlösningar och utarbetande av förfrågningshandlingar. Bakgrunden till de systemlösningar som valts skall redovisas med de möjligheter och begränsningar som de innebär. Systemhandlingar skall vara kalkylerbara och utgöra underlag för en systemhandlingskalkyl. BESLUTSUNDERLAG OCH ALTERNATIVA LÖSNINGAR Målet är att presentera lösningar som totalt sett uppfyller de krav som ställts i byggnadsprogrammet. Projektering av en byggnad kan liknas vid en stor optimeringsprocess där brukarkrav, gestaltningskrav, olika teknikslag, ekonomiska villkor, myndighetskrav mm inte sällan är kontraproduktiva. En väl genomförd projektering sammanväger de olika delkraven till en optimal helhet. Detta möjliggörs enbart genom att parterna lyssnar på varandra och förstår varandras delmål. Kreativ process Konstruktören skall ta del av arkitektens och beställarens beskrivning av projektet. Det är av största vikt att förstå målsättningen med byggnadens funktion och gestaltning. Konstruktören skall, med arkitektens första skisser och byggnadsprogrammet som grund, ta fram ett relevant antal alternativa stomlösningar. Dessa skall göras presenterbara i skissform. Presentation för övriga deltagare skall göras på ett pedagogiskt sätt. I denna kreativa process skall konstruktören aktivt ta del av övrigas presentationer av tänkbara system. För- och nackdelar med projekteringskollegors förslag skall kommuniceras. I detta sammanhang kommer några förslag att enkelt sorteras bort. Konstruktören skall, tillsammans med samordningsansvarig för energi, göra en inledande energianalys av förekommande system. Avstämning byggdelar skall göras tillsammans med arkitekt och samordningsansvarig för energi. I processen skall de i projektet bestämda energimålen lösas in. Version:

8 Detta görs i samråd med övriga projektörer och samordningsansvarig för energi. Ingen enskild projektör har företräde utan att uppfylla målen är allas gemensamma ansvar. Underlag för beräkning lämnas till energisamordnaren. Avlämning kreativ process: - ett par alternativa förslag redovisas för att studeras vidare avseende byggnadspåverkan, energipåverkan och livscykelkostnad Systemval Efter den kreativa fasen är det dags att göra slutgiltiga val. Det är av största vikt att alla projektörer har uppnått jämförbar status på sina förslag. Kritiska delar utkristalliseras när presentationer görs. Dessa delar måste studeras djupare. De val som görs nu är de absolut viktigaste för en fortsatt god process. Delkalkyler på resp. förslag kan behöva göras för att ekonomisk påverkan på systemvalen skall kunna inses. Konstruktören måste dimensionsbestämma huvudbärverk och stämma av mått och utrymmesbehov med övriga aktörer. Underlag för energibalansberäkning i form av bl a u-värde på konstruktionsdelar och yta för köldbryggor tas fram av konstruktören till energisamordnare och övriga projektörer. Inför beslut om system skall förslaget till slutgiltigt systemurval noga samordnas. Efter godkänd samordning, godtagbara ekonomiska ramar och uppnådd funktion/gestaltning kan valen göras. Avlämning Systemval : Systemvalsbeskrivning K innehållande: - motiv för valda systemlösningar - generalitets- och flexibilitetsnivåer beskrivs med möjligheter och begränsningar i en konsekvensanalys - underlag kostnadsanalys systemval - miljöplan för projekteringen utifrån gjorda val - underlag till livscykelkostnadsanalys - underlag till energibehovsberäkning i form av u-värde konstruktionsdelar och ytor för köldbryggor m m. Version:

9 DOKUMENTATION BILAGA KONSTRUKTÖR Handlingarna skall användas som information till många intressenter. Stor vikt skall därför läggas vid utformningen av redovisningen för att ge en klar bild av den planerade byggnaden och dess tekniska system. Handlingarna måste vara så detaljerade att en träffsäker kalkyl kan tas fram utifrån handlingarna av intern eller extern kalkylator. Beskrivningar - Konstruktören författar en kortfattad stombeskrivning där valt stomsystem dokumenteras. Lämpligt är att denna beskrivning utformas som komplement till ritningar. Hänvisning görs beskrivning till Bygg-PM projektgemensam gränsdragningslista. Ritningar Ritningar upprättas för dokumentation av valt system. All ritningshantering skall ske i 3D, se CAD manualen. Systemritningar skall omfatta: - planer, normalt i skala 1:100 - huvudsektioner i skala 1:100 eller 1:50 - principsektioner i skala 1:20 (1:25) - särskilt studerade snitt i skala 1:20 (1:25) Gränsdragning mot arkitekt Konstruktören redovisar stomme inklusive grundläggning. Arkitekten redovisar principiella uppbyggnader för väggar, tak m.fl. byggdelar där isolering, tätskikt och ytskikt framgår. Särskild genomgång avseende redovisning skall hållas mellan konstruktör och arkitekt. Båda parter är lika ansvariga för att den genomförs. Arkitekt ansvarar för att genomgången dokumenteras KALKYL Normalt ingår inte kalkyl i konstruktörens åtagande men konstruktören skall lämna underlag. Version:

10 PROJEKTERINGSSKEDE: DETALJPROJEKTERING - FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG Förfrågningsunderlaget skall alltid ha en sådan form och innehålla alla erforderliga detaljer för att entreprenören skall kunna beräkna kostnaderna och lämna ett bindande anbud utan reservationer. Handlingar skall redovisas så detaljerat att omfattning, kvalitet och utförande av ingående konstruktioner, apparater och material framgår helt entydigt. Underlaget skall vidare redovisa entreprenadens omfattning och dess gränser. Om förändringar sker som ändrar förutsättningarna från systemskedet så skall de delar av systemskedet som berörs göras om. KONSTRUKTION INTERAKTION MELLAN KONSULTER I detta skede sker det egentliga konstruktionsarbetet med dimensionering och bearbetning av systemhandlingarnas generalitet. Utbytet av information mellan de olika konsultdisciplinerna är högst avgörande. Var och en ansvarar för sitt aktiva deltagande vid utbyte av information både för att ge och att få information. Målet är att efter detta skede kan merparten av det återstående konstruktiva arbetet utföras enskilt av respektive konsult. Geometri Byggnadens geometri fastställs. Dimensionering och bearbetning av systemhandlingarna till underlag med status motsvarande 50- delsritningar tas fram. Alla mått och dimensioner bestäms. Vilka kompletterande sektioner och detaljer som skall finnas bestäms gemensamt mellan konsulterna. Principer för undertak och inredning fastställs. Beräkningar för bestämning av samtliga dimensioner genomförs. Resultatet stäms av mot systemskedets förutsättningar samt tillsammans med övriga aktörer. Beskrivningsarbete påbörjas av arkitekten. Beslut om vilka stomdelar som beskrivs på K-ritning resp i byggnadsbeskrivning tas tillsammans med arkitekten. Version:

11 AVSTÄMNING GEOMETRI: PLANER OCH SEKTIONER - planritningar och huvudsektioner skala 1:50 läggs upp och stäms av med arkitekten - bjälklagskonstruktioner, balkar etc stäms av så att erforderliga utrymmen uppnås beträffande rumshöjder, undertak och installationer - inverkan på konstruktioners funktion orsakad av ingjutningsgods eller genomföringar av installationer kontrolleras - var och vilka kompletterande sektioner och detaljer som behövs bestäms. Gränsdragning arkitekt/konstruktör stäms av - deltaga i 3-D samordning av ritningar under särskilda konsultsamordningsmöten - konsekvenser, miljö- och hälsa, av valda material verifieras - konsekvenser arbetsmiljö för valda material verifieras Detaljering I detta skede ritas merparten av byggnadens detaljer och inredning. Kontakten och dialogen mellan de inblandade konsulterna är tät och detaljerad. Samtliga förutsättningar för utförande av resterande arbete skall redovisas. Efter denna fas är detaljering så klar att respektive konsult själv kan rita klart sina ritningar. Byggnadens samtliga detaljsektioner studeras fullt ut. Varje bjälklagsnivå gås igenom för att alla förekommande snitt skall identifieras. Håltagningar läggs in efter underlag från VVS och El. Lösningar tas fram med avseende på bärighet, energi (köldbryggor), byggfysik (fukt och beständighet), funktion och utseende. Samtidigt beaktas byggbarhet och ekonomi. Redovisning av detaljer skall göras tillsammans med arkitekten. Den ska ske på ett sådant sätt att A- och K-handlingar beskriver helheten. K ritar stommen med dess infästningar. A ritar den fullt färdiga sektionen inklusive isoleringar, tätskikt, ytskikt och beklädnader. Ansvar för detaljernas lösande är gemensamt för arkitekten och konstruktören. Arkitekten är samordningsansvarig. AVSTÄMNING KONSULTSAMORDNING: Vid konsultsamordningsmöte samordnas: - sektioner och detaljer - höjder - håltagning, ursparning, gropar - att 3-D modell uppdateras och är utan fel - uppfyllandet av brandkrav - brandskyddets utrymmesbehov - gränsdragning - byggdelars uppbyggnad m a p fukt - byggdelars uppbyggnad m a p energi, köldbryggor och täthet - golvbeläggningars och golvfalls påverkan på konstruktionshöjder Version:

12 FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG Detaljeringen av förfrågningsunderlaget kan variera beroende på projektets art men skall alltid ha en sådan form att entreprenörerna kan beräkna sina kostnader och att det klart framgår vad som skall ingå i upphandlingen och hur kvaliteten på produkten kommer att säkerställas. Kärnfastigheters mall för administrativa föreskrifter anpassas till det aktuella projektet. Respektive konsult kompletterar texten tillsammans med projektledaren. Handlingarna skall betecknas FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG och dateras. Dokumentation I detta skede tas ett komplett preliminärt förfrågningsunderlag fram inför slutsamordning bestående av alla ritningar, sammanslagen 3-D modell, och beskrivningar inklusive eventuella bygg-pm. Utbyte av kompletterande detaljuppgifter utförs. Hänvisning till annans handling får ej göras utan överenskommelse mellan parterna Respektive projektör skall verifiera att av den lämnade uppgifter har införts rätt i annans handling. Ritningar utförs med redovisningsteknik motsvarande rekommendationer i av Byggstandardiseringen (BST) och SIS utgiven publikation Bygghandlingar 90. Beteckningar och symboler skall följa svensk standard alternativt av branschorganisationer eller BST rekommenderad standard. För ritningar skall användas program enligt Kärnfastigheters CAD manual. Beskrivningar upprättas enligt gällande AMA. Grund- och tilläggskontroll som krävs enligt myndighetsföreskrifter skall vara preciserad på föreskriftsritning och ingå i förfrågningsunderlaget. Kompletterande utbyte av uppgifter med övriga projektörer - ursparningar, ev. ingjutningsgods redovisas med mått såväl till storlek som läge - uppgifter om ev. förändringar i pelares/balkars mått - underlag för uppdaterat BYGG-PM Projektgemensam gränsdragningslista lämnas till VVS Projektör. Beskrivningar Förfrågningsunderlaget skall omfatta: - handlingsförteckning innehållande alla förekommande handlingar - byggnadsbeskrivning upprättad av arkitekt där konstruktören författar kapitel som berör stommen - i förekommande fall skall genomförandebeskrivning eller arbetsordning upprättas, detta kan gälla stomingrepp i befintlig byggnad (beskrivning kan göras på ritning) - i förekommande fall skall stombeskrivning utföras för upphandling av prefabricerade stommar Version:

13 Bilagor BILAGA KONSTRUKTÖR - BYGG-PM Projektgemensam gränsdragningslista Ritningar Ritningar upprättas för dokumentation av förfrågningsunderlaget. Ritningar skall minst omfatta: - planer, normalt i skala 1:50 - huvudsektioner i skala 1:50 - övriga sektioner i skala 1:20, 1:10 eller 1:25 - detaljer i skala 1:10 eller 1:5 Förfrågningsunderlaget skall omfatta: Mark - stödmurar, trappor och andra permanenta konstruktioner i mark redovisas av markkonsult - dräneringsledningar redovisas på grundplan. Markkonsult redovisar anslutningsledningar och -brunnar - placering och principutformning av tillfälliga sponter redovisas Grundläggning - grundplaner med läges- och dimensionsmått samt armering redovisas - plintar, pålning, pålhuvud etc redovisas i förekommande fall på separata planer Platsgjuten betong - dimensionsmått, armering och ingjutningsgods och golvfall redovisas på samma ritning - ursparningar, hål och schakt med konstruktiv påverkan redovisas - väggarmering redovisas på planer, dock redovisas skiv- och flaggarmeringar på väggelevationer - armeringsförteckning upprättas ej Prefabricerad betong - stomplaner, huvudsektioner och måttdetaljer upprättas som förslagshandling. Belastningar anges - dimensionering av prefabricerade element utförs ej, tillverkningsritningar upprättas ej - granskning och samordning av leverantörens ritningar utförs avseende överensstämmelse med upprättade förslagshandlingar och övriga byggnadsdelar Stål - konstruktioner redovisas på planer tillsammans med andra byggnadsmaterial - uppställningar och detaljritningar redovisas utvisande enbart stål - stålspecifikationer upprättas ej Limträ - konstruktioner redovisas på planer tillsammans med andra byggnadsmaterial - uppställningar och detaljritningar redovisas utvisande enbart limträ Version:

14 Takstolar - konstruktioner redovisas på planer tillsammans med andra byggnadsmaterial, laster redovisas - geometri redovisas i elevationer - granskning och samordning av leverantörens ritningar utförs avseende överensstämmelse med upprättade förslagshandlingar och övriga byggnadsdelar Stomkompletteringar - takuppbyggnader, takfall, brunnsplaceringar, takgenomföringar redovisas av arkitekt - fasaduppbyggnader, infästningar och anslutningar redovisas av arkitekt Värmeisolering - dimensionering av isoleringsbehov görs av K - köldbryggor analyseras av K. Utformning av detaljer genomförs i samråd av A och K - isolering i väggar och tak redovisas av A - isolering i grund redovisas av K Ljudisolering - redovisas av arkitekt Brandisolering - konstruktören redovisar brandskyddsisolering/målning av stomme, övrig brandisolering redovisas av arkitekt. AVSTÄMNING - SLUTSAMORDNING - arkitekt tar fram samplottade ritningar, konstruktören deltar i samordningsprocessen Kontroll Efter den gemensamma slutsamordningen av dokumentationen ovan införs de överenskomna förändringarna och kompletteringarna. En granskningshandling upprättas och distribueras. Kontrollskedet anger inte ett skede där egenkontrollen skall börja utan ett skede där den avslutas. Egenkontroll skall utföras kontinuerligt under alla de tidigare skedena. Så kallade konstruktionsgenomgångar skall utföras internt i alla de tidigare skedena. Efter varje avslutat skede (Program-, System-, och Detaljprojekteringsskede) skall en slutgenomgång utföras där eventuella kvarvarande fel upptäckta i de tidigare konstruktionsgenomgångarna skall vara åtgärdade. Av annan utförd AF del kompletteras med specifik text för handlingsförteckning, personuppgifter etc. AVSTÄMNING: SLUTGRANSKNING - remiss till berörd aktuell förvaltning/nyttjare brukare, förvaltare och sakkunniga AVSTÄMNING: KALKYL - konstruktören gör en sammanställning av de kostnadspåverkande förändringarna som skett Version:

15 Färdigställande BILAGA KONSTRUKTÖR När inkomna granskningssynpunkter bearbetats och handlingarna har uppdaterats färdigställs Förfrågningsunderlaget och en intern genomgång utförs kallad frisläppande av handling. I denna säkerställer man att underlaget är komplett och att inga kvarvarande fel finns. Därefter läggs handlingarna upp på Kärnfastigheters projektportal. UPPHANDLING AV ENTREPRENÖRER - konstruktören deltar vid behov AVSTÄMNING SKEDE DETALJPROJEKTERING - konstruktören deltar och delger erfarenheter Version:

16 BYGGSKEDE BILAGA KONSTRUKTÖR Byggskedet inleds med att färdigställa bygghandlingarna. Vid ombyggnad kan kompletterande inventeringar vara nödvändiga särskilt om det förekommit rivningsarbeten. Eventuella förändringar skall utredas och förslag till åtgärder upprättas. Bygghandling Bygghandlingarna skall ge entreprenören den information denne behöver för att uppfylla byggherrens krav som hämtats från systemprojekteringen. Efter det att entreprenör är upphandlad skall bygghandlingarna färdigställas. Respektive konsult arbetar då in de eventuella förändringar som upphandlingen har inneburit. Konsult deltar efter behov vid projektgenomgång med entreprenörerna. Projektledaren kallar de som han anser skall närvara. AVSTÄMNING. SLUTLIG EGENKONTROLL - konstruktören deltar vid behov STARTMÖTE MED ENTREPRENÖR - konstruktören deltar Produktion Konsulter deltar vid informationsmöten / konstruktionsgenomgångar inför påbörjande av nya arbetsmoment på byggarbetsplatsen samt skall ha beredskap att svara på telefonfrågor och göra arbetsplatsbesök vid behov. Normalt förmedlas dessa frågor via beställarens representanter i byggprocessen. Frågor som förmedlas direkt mellan entreprenör och konsult skall dokumenteras och kännedomskopia skall delges beställarens representanter/sakkunniga Information skall även omfatta de arbetsmoment i entreprenaden som projektören identifierat som kritiska ur kvalitets-, arbetsmiljö och miljö-/hälsosynpunkt. Dokumentation Relationshandlingar upprättas från det underlag som entreprenörerna har tillhandahållit. För de arbeten i entreprenaden som innebär konstruktions- och projekteringsansvar ingår för entreprenören att ta fram relationshandlingar enligt respektive bilaga. SLUTBESIKTNING - konstruktören deltar normalt inte vid slutbesiktning AVSTÄMNING: BYGGSKEDE - konstruktören sammanställer sina synpunkter och deltar vid möte om återföring av erfarenheter Version:

17 FÖRVALTNINGSSKEDE Under förvaltningsskedet skall uppföljning av det levererade projektet utföras. I projektet inblandade sakkunniga, entreprenörer, förvaltning/nyttjare skall tillsammans med förvaltaren, driftpersonal, Kärnfastigheters teknikavdelning och projektledaren träffas för att utvärdera det färdiga resultatet. Vid behov kallas även berörda projektörer. Driftuppföljning Driftuppföljning innebär bl a att de förväntade energimål som satts i projekteringsprocessen verifieras. Men det är även en erfarenhetsåterföring från aktuell förvaltning/nyttjare om vad som fungerar bra och vad som fungerar dåligt i anläggningen. 3-5st möten á 3-4h skall ingå i projektet. Normalt leder och protokollför sakkunnig VVS/Styr mötet. Det sista mötet skall hållas precis innan 2-års besiktningen. Vid det bör även projektörerna och samordningsansvarig för energi och eventuellt för fukt deltaga och då görs även en genomgång av de samlade erfarenheterna. Tillhandahållna mallar: - protokollmall för Driftuppföljningsmöte Utförande: Projektledaren ansvarar för: - att kallelse utöver den i utlåtandet inskrivna sker till berörda - att aktuell förvaltning/nyttjare till mötet har sammanställt synpunkter avseende: - funktion - trivsel - klimat - belysning - akustik - säkerhet - rätt/fel - att förvaltaren till mötet ska ha sammanställt synpunkter på: - funktion - slitage/underhåll - rätt/fel - energi användning uppdelad på energislag och poster - fukt - service - att driftorganisationen till mötet ska ha sammanställt synpunkter på: - funktion - slitage/underhåll - rätt/fel - service Version: