BILAGA GEOTEKNIK KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR

Transkript

1 Version: 2a

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAMSKEDE... 3 BEHOVSANALYS... 3 KRAVSPECIFIKATIONER... 3 Lokal- och funktionsprogram... 3 Lokal- Fastighets- tomtutredning och plananalys... 3 Byggnadsprogram... 4 PROJEKTERINGSSKEDE: SYSTEMPROJEKTERING... 5 BESLUTSUNDERLAG OCH ALTERNATIVA LÖSNINGAR... 5 GEOTEKNIK... 5 MARKMILJÖ... 6 REDOVISNING... 6 Kreativ process... 7 Systemval... 7 DOKUMENTATION... 8 Beskrivningar... 8 KALKYL... 8 PROJEKTERINGSSKEDE: DETALJPROJEKTERING - FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG... 9 PROJEKTERING... 9 FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG... 9 BYGGSKEDE FÖRVALTNINGSSKEDE Driftuppföljning Version: 2a

3 PROGRAMSKEDE Målet med programskedet är att ta fram ett Byggnadsprogram vilket är en sammanställning av de krav som byggnaden/lokalen skall uppfylla. Det skall utgöra underlag för fortsatt projektering och en kostnadsuppskattning. Ändringar i den fortsatta projekteringsprocessen skall alltid relateras till byggnadsprogrammet eller reviderade utgåvor av detta. BEHOVSANALYS Normalt deltager inte Geoteknikern i detta skede KRAVSPECIFIKATIONER Lokal- och funktionsprogram Normalt deltar inte Geoteknikern i detta skede Lokal- Fastighets- tomtutredning och plananalys Analysen skall sammanställa förutsättningarna för avsedd lokal, fastighet eller tomt i relation till den verksamhet som avses. Även eventuella framtida behov skall beaktas. Utförande: De generella geotekniska, hydrogeologiska och markmiljötekniska förutsättningarna tas fram genom studier av geologiska kartblad och genom en inventering av tidigare utförda undersökningar i närområdet. Helsingborgs kommun har ett arkiv för tidigare utförda undersökningar. Onormala grundförhållanden eller speciella grundvattenförutsättningar som kan påverka val av tomt eller placering av byggnad skall framförallt belysas. Vid ombyggnad kan också ovanstående information krävas för bedömning av befintlig grundläggnings kapacitet. Ovanstående parametrar skall kommuniceras med Kärnfastigheter och övriga konsulter så att relevant hänsyn tas i detta tidiga skede. Dialogformen är avgörande för ömsesidig förståelse. Geoteknikern har framförallt dialog med Konstruktör samt med Projektör för mark, yttre VA och trädgård. Avlämning: Genomförd utredning kan redovisas i en Teknisk PM Geoteknik-Inventering till Utredning Lokal-, fastighets-, tomtutrednings och plananalys eller till programbeskrivning Byggnadsprogram innehållande: - förteckning över inventerat material - beskrivning av förväntade geotekniska, hydrogeologiska och miljötekniska förhållanden - beskrivning av geotekniska åtgärder - förslag till undersökningsprogram Version: 2a

4 Byggnadsprogram BILAGA GEOTEKNIK Geoteknikerns utför inte ytterligare arbeten i programskedet. Avlämning: - Teknisk PM Geoteknik-Inventering ingår som underlag till Byggnadsprogram. Version: 2a

5 PROJEKTERINGSSKEDE: SYSTEMPROJEKTERING I systemhandlingsskedet skall system och byggnadens utformning väljas utifrån de krav och förutsättningar som getts av programbeskrivning Byggnadsprogram. Alternativa system och utformningar för såväl arkitektur, teknik som konstruktion skall studeras och installationernas förläggning samt dess utrymmesbehov skall visualiseras och måttsättas i alla kritiska snitt. Målet är att presentera systemhandlingar som beskriver planlösning, höjder, byggnadens konstruktiva utformning, byggnadens tekniska försörjningssystem med förläggning och principschemor på ett sådant sätt att den efterföljande detaljprojekteringen kan koncentreras till detaljlösningar och utarbetande av förfrågningshandlingar. Bakgrunden till de systemlösningar som valts skall redovisas med de möjligheter och begränsningar som de innebär. Systemhandlingar skall vara kalkylerbara och utgöra underlag för en systemhandlingskalkyl. BESLUTSUNDERLAG OCH ALTERNATIVA LÖSNINGAR Målet är att presentera lösningar som totalt sett uppfyller de krav som ställts i byggnadsprogrammet. Projektering av en byggnad kan liknas vid en stor optimeringsprocess där brukarkrav, gestaltningskrav, olika teknikslag, ekonomiska villkor, myndighetskrav mm inte sällan är kontraproduktiva. En väl genomförd projektering sammanväger de olika delkraven till en optimal helhet. Detta möjliggörs enbart genom att parterna lyssnar på varandra och förstår varandras delmål. GEOTEKNIK Beroende på vad som framkommit i Teknisk PM Geoteknik-Inventering finns ett antal vägval som också kan kopplas till Geoteknisk klass eller Geoteknisk kategori enligt Eurokoderna. 1. Tidigare undersökningar ger en klar bild av förhållandena. Osäkerheterna är små. Planerad byggnad har 1-2 våningar med begränsade laster. Ingen källare (GK1). 2. Tidigare undersökningar saknas eller ger endast en generell bedömning av förhållandena. Osäkerheter finns. Planerad byggnad har laster som understiger 5 MN för enstaka pelare resp. 1 MN/m i linjelast från vägg. Ursprungligt porvattentryck (grundvattennivå) ligger under planerad schaktbotten (GK2). Version: 2a

6 3. Tidigare undersökningar saknas eller ger endast en generell bedömning av förhållandena. Osäkerheter finns. Planerad byggnad har laster som överstiger 5 MN för enstaka pelare resp. 1 MN/m i linjelast från vägg. Ursprungligt porvattentryck (grundvattennivå) ligger över planerad schaktbotten (GK3). För alternativ 2 och 3 skall utföras en geoteknisk undersökning. För alternativ 1 kan Teknisk PM Geoteknik-Inventering tjäna som projekteringsunderlag följt av en schaktbottenbesiktning i byggskedet. Undersökningar skall utföras i detta skede Systemprojektering inför den s k kreativa processen nedan. MARKMILJÖ Motsvarande vägval görs avseende de markmiljötekniska aspekterna: 1. Ingen tidigare verksamhet inom fastigheten kan ha genererat föroreningar i jord och grundvatten. 2. Osäkerhet finns angående tidigare verksamheter. 3. Miljöfarlig verksamhet finns eller har funnits inom tomten, t.ex deponier, kemtvätt, tung industri, bensinstation m m. För alternativ 2 bör en översiktlig undersökning utföras tillsammans med den geotekniska undersökningen. Förutom lukt- och synintryck i samband med provtagningar bör utvalda prover skannas med fältinstrument typ XRF (metaller) och PID (olja). Baserat på resultat bör vissa prover skickas till laboratorieanalys för verifiering. För alternativ 3 bör en detaljerad miljöteknisk undersökning utföras med provtagningar och analyser som är inriktade mot förväntade föroreningar och hot spots. Inför undersökningen måste en inventering utföras tillsammans med intervjuer och besök på plats. REDOVISNING Utförda undersökningar redovisas i två handlingar. En Rapport Geoteknisk undersökning, Rgeo samt Projekteringsunderlag Geoteknik". Version: 2a

7 Rapport Geoteknisk undersökning, Rgeo Rgeo ska endast innehålla faktaresultat utan tolkningar från utförda fält- och laboratorieundersökningar. Rgeo bör ha följande innehåll: - inledning, bakgrund - tidigare undersökningar - nu utförda undersökningar - koordinat- och höjdsystem - bilagor: laboratorieförsök - ritningar: planer samt sektioner med höjdskala 1:100 Ritningar skall upprättas i programvaran AutoGRAF, som är ett branchgemensamt redovisningsprogram. Projekteringsunderlag Geoteknik Projekteringsunderlag Geoteknik ska innehålla tolkningar, rekommendationer och förslag till geotekniska åtgärder och bör ha minst följande innehåll: - inledning, bakgrund - tidigare undersökningar - hänvisning till Rgeo - planerat projekt - ev. befintliga anläggningar (Byggnader, gator, ledningar mm) - jord, berg och grundvattenförhållanden - dimensioneringsförutsättningar - geoteknisk åtgärder - kontroller Kreativ process Geoteknikern skall ta del av arkitektens/konstruktörens och beställarens beskrivning av projektet. Det är av största vikt att förstå målsättningen med byggnadens funktion och gestaltning. Geoteknikern skall, med konstruktörens första skisser och byggnadsprogrammet som grund, ta fram ett relevant antal alternativa grundläggningssätt. Dessa skall förmedlas till konstruktören. Systemval Efter den kreativa fasen är det dags att göra slutgiltiga val. Det är av största vikt att alla projektörer har uppnått jämförbar status på sina förslag. Kritiska delar utkristalliseras när presentationer görs. Dessa delar måste studeras djupare. De val som görs nu är de absolut viktigaste för en fortsatt god process. Geoteknikern deltar vid systemval som rådgivare till i huvudsak konstruktör och markprojektör som gör och presenterar de val som baseras på geoteknikerns undersökningsresultat. Version: 2a

8 DOKUMENTATION BILAGA GEOTEKNIK Handlingarna skall användas som information till många intressenter. Stor vikt skall därför läggas vid utformningen av redovisningen för att ge en klar bild av den planerade byggnaden och dess tekniska system. Handlingarna måste vara så detaljerade att en träffsäker kalkyl kan tas fram utifrån handlingarna av intern eller extern kalkylator. Beskrivningar En Rapport Geoteknisk undersökning, Rgeo samt Projekteringsunderlag Geoteknik utgör dokumentationen av geoteknikerns undersökningar. KALKYL Normalt ingår inte kalkyl i geoteknikerns åtagande men underlag skall lämnas vid mer komplicerade schakt- eller grundläggningsarbeten avseende georelaterade delar som stödkonstruktioner, grundvattensänkningar eller grundförstärkningar. Delkalkyler kan behöva göras om olika förslag till grundläggning övervägs. Delkalkyler ska dock kopplas till bedömningar av teknik och miljö för att kunna utgöra ett beslutsunderlag. Version: 2a

9 PROJEKTERINGSSKEDE: DETALJPROJEKTERING - FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG Förfrågningsunderlaget skall alltid ha en sådan form och innehålla alla erforderliga detaljer för att entreprenören skall kunna beräkna kostnaderna och lämna ett bindande anbud utan reservationer. Handlingar skall redovisas så detaljerat att omfattning, kvalitet och utförande av ingående konstruktioner, apparater och material framgår helt entydigt. Underlaget skall vidare redovisa entreprenadens omfattning och dess gränser. Om förändringar sker som ändrar förutsättningarna från systemskedet så skall de delar av systemskedet som berörs göras om. PROJEKTERING Detta skede kan likställas med skede systemprojektering avseende geoteknisk projektering. När förfrågningsunderlag ska tas fram och planerad anläggnings utformning och grundläggningsnivå är bestämd kan kompletterande undersökningar erfordras. FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG Av tidigare handlingar utgör endast RGeo en handling som kan bifogas ett förfrågningsunderlag då den endast innehåller faktauppgifter. För upphandling av totalentreprenad kan detta vara den enda geoteknik handlingen. Projekteringsunderlag Geoteknik, ska som det låter användas i projekteringen. När byggnadens utformning är bestämd ska de geotekniska förhållandena och de geotekniska åtgärderna inarbetas i en annan beskrivning anpassad för byggskedet. Även om det upphandlas en totalentreprenad tar inte entreprenören över ansvaret för jord- berg och grundvatten, varför det normalt också upprättas en Teknisk beskrivning-geoteknik. Det är viktigt att förtydliga att byggherren, oavsett entreprenadform, har ansvaret för förekommande jord- berg och grundvatten. För upphandling av andra entreprenadformer bör de geotekniska förhållandena och de geotekniska åtgärderna inarbetas i markbyggnadsbeskrivningen (AMA98), d.v.s. ingen separat geoteknik handling utan inarbetade texter avseende förhållanden, schakt, fyllning, grundvattensänkning m m. Version: 2a

10 BYGGSKEDE BILAGA GEOTEKNIK Normalt engageras Geoteknikern i olika kontrollåtgärder som har beskrivits i Teknisk beskrivning eller i Markbyggnadsbeskrivningen som t.ex.: - schaktbottenbesiktningar - packningskontroller - mätning av vibrationer - mätning av grundvattennivåer Version: 2a

11 FÖRVALTNINGSSKEDE Under förvaltningsskedet skall uppföljning av det levererade projektet utföras. I projektet inblandade sakkunniga, entreprenörer, förvaltning/nyttjare skall tillsammans med förvaltaren, driftpersonal, Kärnfastigheters teknikavdelning och projektledaren träffas för att utvärdera det färdiga resultatet. Vid behov kallas även berörda projektörer. Driftuppföljning Driftuppföljning innebär bl a att de förväntade energimål som satts i projekteringsprocessen verifieras. Men det är även en erfarenhetsåterföring från aktuell förvaltning/nyttjare om vad som fungerar bra och vad som fungerar dåligt i anläggningen. 3-5st möten á 3-4h skall ingå i projektet. Normalt leder och protokollför sakkunnig VVS/Styr mötet. Det sista mötet skall hållas precis innan 2-års besiktningen. Vid det bör även projektörerna och samordningsansvarig för energi och eventuellt för fukt deltaga och då görs även en genomgång av de samlade erfarenheterna. Tillhandahållna mallar: - protokollmall för Driftuppföljningsmöte Utförande: Projektledaren ansvarar för: - att kallelse utöver den i utlåtandet inskrivna sker till berörda - att aktuell förvaltning/nyttjare till mötet har sammanställt synpunkter avseende: - funktion - trivsel - klimat - belysning - akustik - säkerhet - rätt/fel - att förvaltaren till mötet ska ha sammanställt synpunkter på: - funktion - slitage/underhåll - rätt/fel - energi användning uppdelad på energislag och poster - fukt - service - att driftorganisationen till mötet ska ha sammanställt synpunkter på: - funktion - slitage/underhåll - rätt/fel - service Version: 2a