MILJÖBYGGPROGRAM SYD. Kap 5 Byggnadsakustik Eva Sjödahl

Transkript

1 MILJÖBYGGPROGRAM SYD Kap 5 Byggnadsakustik Eva Sjödahl

2 Kärnområden Miljöbyggprogram Syd version 2 innehåller följande kärnområden 1. Energi 2. Fuktsäkerhet 3. Innemiljö 4. Urban biologisk mångfald 5. Byggnadsakustik 6. Trafikbuller Avsnitt 5 och 6 har tillkommit sedan version 1

3 Frågeställningar Blir ljudmiljön bättre? Hur påverkas projekteringens olika skeden? Kommer administrationen att öka / minska?

4 Markanvisning Krav att miljöbyggprogram Syd skall följas ställs av kommunen i samband med markanvisning och andra avtal

5 Bostäder / lokaler Till bostäder räknas Lägenheter Småhus Radhus Studentlägenheter Företagslägenheter Vårdboende LSS-boende Boendeformer för permanent bruk Ljudkrav återfinns i SS 25267:2004

6 Lokaler De lokaler som omfattas är: Förskolor Grundskolor Gymnasieskolor Lokaler för högre utbildning Fritidshem Vårdlokaler Kontor Hotell Ljudkrav definieras i SS 25268:2007

7 Byggherrens ansvar Byggherren ansvarar för att kraven i byggnadsakustik följs vid projekteringen. Särskild kompetens för byggnadsakustisk projektering ska tidigt knytas till projektet Vid ev miljöbyggsamråd eller tekniskt samråd skall tydligt kunna redovisas hur kraven ska uppnås

8 Krav för olika miljöklasser Miljöklasser -A, B resp C Miljöklass A - ljudklass A enligt SS 25267:2004 för bostäder och SS 25268:2007 för lokaler i samtliga delar (förutom Trafikbuller, där avsnitt 6 gäller) Miljöklass B - ljudklass B Miljöklass C - ljudklass C lika ovan. 8

9 Krav för olika miljöklasser För samtliga miljöklasser gäller: Kompetens en akustiker ska följa upp ljudskyddet genom hela byggprocessen Projektering och dokumentation En ljudskyddsdokumentation upprättas av Akustiker tidigt i projekteringsskedet. Hålls uppdaterad genom byggprocessens olika skeden. Innehåll preciseras i bilaga 5

10 Val av miljöklass För att bygga på kommunal mark krävs minst miljöklass C Byggherren kan själv däröver välja miljöklass B eller A i något eller flera av kärnområdena Ambitionsnivån fastställs i samband med markanvisning i ett ambitionskontrakt

11 Redovisningskrav 11 Samma redovisningskrav gäller för samtliga miljöklasser Ambitionsnivå tecknas Ingen generell granskning vid bygglovshandläggningen förutom att trafikbuller är OK Då projektet färdigställts skall resultatprotokoll lämnas in

12 Redovisningskrav i projekteringsskedet Byggherren ska på begäran kunna uppvisa Akustikerns kontaktuppgifter Ljudskyddsdokumentation gjord av akustiker med krav samt anvisningar hur kraven skall uppfyllas

13 Redovisningskrav i projekteringsskedet Ljudskyddsdokumentationen ska senast vara klar till tekniskt samråd Ett särskilt miljöbyggsamråd kan hållas med stadsbyggnadskontorets handläggare om byggherren så begär det. Lämpligen i samband med bygglovsansökan.

14 Redovisningskrav i resultatprotokollet Följande ska bifogas: Akustikerns kontaktuppgifter Akustiker ska verifiera att ställda krav uppfyllts genom inlämnande av intyg, protokoll över utförda mätningar samt ljudskyddsdokumentationen som relationshandling En del av verifieringen ska utgöras av mätning i färdig byggnad. Mätstandarder återfinns i SS resp SS 25268

15 Redovisningskrav i driftrapporten Inga redovisningskrav finns för Byggnadsakustik

16 Ljudskyddsdokumentation Ljudskyddsdokumentationen ska täcka de båda kärnområdena Byggnadsakustik och Trafikbuller Dokumentationen upprättas i tidigt skede, uppdateras och kompletteras under byggprocessen.

17 Byggprocessens olika skede Programskede Projekteringsskede Byggskede Färdigställande

18 Programskede Välj ljudklass Dimensionerande ljudnivåer utomhus inomhus Beskrivning konstruktioner, miljöklassens påverkan på planlösningar, byggnadens utformning, lokalisering Omfattning / ansvar för verifiering Bör finnas framme före val av ambitionsnivå

19 Projekteringsskedet Ljudskyddsdokumentationen utvecklas med Detaljlösningar, anvisningar av konstruktioner för olika ljudisolering (fönster, väggar, dörrar, bjälklag etc) Kontrollpunkter tas fram Mätanvisningar (mätmetod, när, vad, kompetens hos mätpersonal)

20 Projekteringsskedet För trafikbuller skall redovisas: Bullervärden vid exponerade fasader Tyst / ljuddämpad sida Uteplats Om Leq > 55 dba skall planritningar finnas med som visar att kriterierna uppfylls. Skall vara klart till bygglovsansökan

21 Byggskedet Akustiker fungerar som sakkunnig, granskar handlingar, rådgivning kritiska moment etc

22 Färdigställande Efter granskning under produktionen skall Akustiker verifiera / lämna intyg på att vald miljöklass innehålls Ljudskyddsdokumentationen som relationshandling till resultatprotokollet tillsammans med intyg samt protokoll över utförda mätningar

23 Verifiering, kontroll, redovisning Mätningar av akustiker med dokumenterad erfarenhet av liknande mätningar Mätningar i bostäder och lokaler Luft- och stegljudsisolering Ljudisolering mot trafik och andra yttre ljudkällor Ljudnivåer från installationer Efterklangstid (ljudabsorptionsarea) Ljudtrycksnivåer på uteplatser /skolgårdar

24 Våra inledande frågor Blir ljudmiljön bättre? Troligtvis om alla steg följs Hur påverkas projekteringens olika skeden? Akustikern mer aktiv under samtliga skeden Kommer administrationen att öka / minska? Ökar något, men resultatprotokollet då bygget är klart är en bra sammanställning på ljudkvaliteten -