Bilaga. Akustik TEKNISKA ANVISNINGAR. Fastighetsförvaltningens Projekteringsanvisningar

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Bilaga. Akustik TEKNISKA ANVISNINGAR. Fastighetsförvaltningens Projekteringsanvisningar"

Sven-Erik Ivarsson
för 4 år sedan
Visningar:

1 Bilaga Akustik TEKNISKA ANVISNINGAR Fastighetsförvaltningens Projekteringsanvisningar 1

2 Bilaga: Akustik, Tekniska anvisningar Maj 29 Detta dokument ingår som bilaga till Fastighetsförvaltningens Projekteringsanvisningar. Denna bilaga måste alltid läsas i enlighet med läsanvisningarna i projekteringsanvisningarnas övergripande dokument, punkt 1 Introduktion.

3 Innehåll Allmänt 4 Luftljudsisolering 4 Praktisk innebörd av olika reduktionstal 5 Stegljudsnivå 5 Rumsakustik 6 Ljud från installationer 7 Trafikbuller 7 Kontrollmätningar 8 Övrigt om ljud i konstruktioner 9

4 Allmänt För skolor/förskolor, vårdboendes gemensamma lokaler och vårdlokaler gäller ljudklass B enligt gällande version av SS För lägenheter/boenderum på vårdboende, LSS-boende etcetera gäller ljudklass B enligt gällande version av SS avseende luft- och stegljudsisolering, medan krav enligt Boverkets byggregler, BBR, gäller avseende ljud från trafik, ljud från installationer och efterklangstid i trapphus och korridor. I de fall kravtabellerna i någon av de ovan angivna standarderna inte innefattar aktuell rumstyp, görs en bedömning i samråd med fastighetsförvaltningen och arkitekten om hur rummet används. Rummet kravsätts som jämförbart utrymme i tabell eller ges objektsspecifika krav. I fall där det förekommer ljudkänsliga personer, eller i fall där det bedöms att det kan alstras höga ljudnivåer, ska objektsspecifika krav tas fram som är anpassade efter situationen. Detta gäller för till exempel för vårdboende, LSS-boende eller där hörselskadade barn eller personal vistas. Här kan högre krav erfordras än de som gäller i normalfallet, till exempel ljudklass A. Högre ljudkrav ska förankras med fastighetsförvaltningen. Luftljudsisolering För lokaler gäller ljudklass B enligt gällande version av SS Till utrymme för enskilt arbete eller samtal, exempelvis expedition och kontor gäller dock R w 40 db mot annat utrymme. Till utrymme för musik eller dans gäller dock ljudklass C enligt gällande version av SS Ljudklass B kan användas som målvärde vid projektering. För bostäder gäller ljudklass B enligt gällande version av SS25267 avseende luft- och stegljudsisolering. För bostäder gäller krav enligt aktuell BBR avseende ljud från 4

5 trafik, ljud från installationer och efterklangstid i trapphus och korridorer. Utrymmen för musik, aula, hörsal och andra speciella utrymmen ska alltid specialstuderas med avseende på akustik. Objektsanpassade krav sätts med hänsyn tagen till verksamhet och byggnadens planlösning. Praktisk innebörd av olika reduktionstal I samband med projektering ska den praktiska innebörden av reduktionstal göras och följande ska minst beaktas: R w, db Beskrivning 30 db Normalt samtal hörs och är ofta störande. 35 db Normalt samtal kan höras. Högröstat samtal hörs och är ofta störande. 40 db Normalt samtal kan höras. Högröstat samtal hörs. 44 db Sekretess vid normal röststyrka. 48 db Högröstat samtal uppfattas ej, men kan höras. Betraktas ofta som tillräckligt för sekretess. Avlyssning intill vägg möjlig under tysta förhållanden. 52 db Högröstat samtal uppfattas ej, men kan höras. Väljs vid sträng sekretess. 55 db Högröstade samtal hörs ej. Måttlig ljudnivå från musikanläggning kan höras. Stegljudsnivå För lokaler gäller ljudklass B enligt gällande version av SS För bostäder gäller ljudklass B enligt gällande version av SS25267 För att kunna projektera stegljud i lokaler behöver en bedömning göras om vilka rum/utrymmen som har hög, respektive låg stegljudsbelastning. Hög stegljudsbelastning gäller för utrymme där gångtrafik, stolskrap eller andra slagljud kan förväntas förekomma ofta, exempelvis frekvent nyttjade korridorer och andra gångytor, cafeteria, pausrum och klassrum. 5

6 Låg stegljudsbelastning gäller för utrymme där gångtrafik, stolskrap eller andra slagljud endast kan förväntas förekomma i liten omfattning t.ex. i förråd, hygienrum, små kontorsrum, små konferensrum, gästrum och vårdrum. Rumsakustik För lokaler gäller ljudklass B enligt gällande version av SS För bostäder gäller krav enligt aktuell BBR avseende efterklangstid i trapphus och korridorer. Vid projektering ska beaktas vad som är skrivet om placering av ljudabsorbenter i utrymme för talkommunikation enligt gällande standard. I utrymme för talkommunikation krävs normalt att ljudabsorbenter eller diffusorer placeras även på väggar och inte bara i tak. I utrymmen för föreläsningar bör även krav på taluppfattbarhet ställas. Detta finns inte reglerat i standarder utan måste kravställas separat i varje projekt. I LSS-boende eller liknande bör även efterklangstid i boenderum regleras. Om det finns risk för höga skrik rekommenderas åtgärder så att efterklangstiden i boenderummen inte överstiger 0,5 sekunder. I utrymme för musik ska rumsakustiken studeras noga. Lämplig efterklangstid bestäms av användningsområdet och rummets storlek. Mindre rum kan lämpligtvis ligga runt 0,6 sekunder och större rum runt 0,8 sekunder. Rum där det kan förväntas vara höga ljudnivåer, t.ex. replokalsliknande rum eller trumrum bör ha kortare efterklangstid. I fall med talat utrymningslarm ställs även i BBR krav på taluppfattbarhet och detta måste beaktas. 6

7 Ljud från installationer För lokaler gäller ljudklass B enligt gällande version av SS Dock gäller att riktvärden enligt FoHMFS 24:13 ska klaras. I utrymmen för undervisning gäller alltså att ljud från installationer inte ska överstiga 30 dba. Vilka rum som klassas som undervisningsrum avgörs i varje enskild projektering. Ljudklass A avseende dbc-nivån gäller dock för rumskategorier 6b, 12c, 18c, 23b, 28c enligt SS Det innebär en skärpning från 55 dbc till 50 dbc i vissa mindre rum t.ex. cellkontor, mötesrum, undersökningsrum, behandlingsrum, vilrum. För bostäder gäller krav enligt aktuell BBR. Vid arbetsplats där krav ställs på stadigvarande koncentration gäller, förutom krav enligt SS 25268, även krav enligt Arbetsmiljöverket AFS 25:16, se tabell nedan. Mittfrekvens 1/3 oktavband Ekvivalent ljudtrycksnivå (db) 25 31, För utvändigt buller från installationer gäller riktvärden enligt naturvårdsverket. Se Naturvårdsverkets hemsida för gällande krav. Åtgärder ska göras i erforderlig omfattning på installationer så att naturvårdsverkets riktlinjer klaras. Detta gäller installationer som på något sätt alstrar buller utvändigt. Riktvärdena gäller både egna och omgivande byggnader. Trafikbuller För lokaler gäller ljudklass B enligt gällande version av SS25268 invändigt. För bostäder gäller krav enligt aktuell BBR invändigt. 7

8 Dimensionerande ljudtrycksnivå utomhus från trafik och andra stadigvarande ljudkällor bestäms med beräkning eller mätning. Krav på ljudnivå utomhus framgår av gällande detaljplan. I de fall planen är äldre och inte omfattar riktvärden kring buller kan t.ex. Trafikbullerförordningen eller Boverkets eller Naturvårdsverkets riktlinjer användas i samråd med kommunen. Kontrollmätningar Kontrollmätningar ska göras enligt gällande mätstandarder. Mätning av luft- och stegljudsisolering ska göras enligt SS-EN ISO :24 och SS-EN ISO :25, eller efterkommande standarder som ersätter dessa. Mätning av efterklangstid i rum ska göras enligt SS-EN ISO :2008, eller efterkommande standard som ersätter denna. Mätning av ljudnivå från installationer ska göras enligt SS-EN ISO 10052:2004 eller SS-EN ISO 16032:2004, eller efterkommande standard som ersätter denna. Omfattning av mätningar görs upp mellan fastighetsförvaltningen och akustiker. Lämpligtvis minst ett rum och en konstruktion av varje typ. Vid klassning enligt Miljöbyggnad ska mätningar göras i den omfattning som krävs enligt gällande miljöbyggnadsdirektiv. Bedömningar enligt Miljöbyggnad ska undvikas då resultatet av dessa kan bli helt godtyckligt. Bedömningar ska endast göras som komplement till mätningar och endast då det inte är rimligt att göra alla erforderliga mätningar. Om fastighetsförvaltningen önskar ska representant från fastighetsförvaltningen närvara vid mätningarna. Vid underkända mätvärden ska ommätning göras. Då ska alla tidigare underkända konstruktioner/rum mätas upp samt minst ett nytt rum eller konstruktion av samma typ för att säkerställa att felet inte är systematiskt. 8

9 Övrigt om ljud i konstruktioner Det finns några kända riskkonstruktioner som bör undvikas eller i alla fall hanteras med varsamhet. Nedanstående är inte en heltäckande redovisning av problemkonstruktioner, men det är några av de vanligaste fallen. Erforderlig tjocklek på platta på mark påverkar vilka krav på luft- och stegljudskrav som går att ställa. Valet av plattjocklek samordnas med rådgivaren och projektören inom akustik. Som ett alternativ till ökad plattjocklek kan plattan slitsas/ delas vid väggar där höga luft- eller ljud stegljudskrav ska gälla. Lättbetongkonstruktioner bör undvikas på grund av risken för höga flanktransmissioner. Befintliga lätta bjälklag är ofta svåra att få upp i hög ljudklass utan omfattande åtgärder. Lätta bjälklag är ofta problematiska vid stomljudsproblem varför vibrerande maskiner som t.ex. fläktaggregat inte ska ställas på lätta bjälklag. 9

10 FASTIGHETSFÖRVALTNINGEN Drottninggatan 7 Postadress Helsingborg Reception

Relevanta dokument

Ljudklassning av utrymmen i byggnader

SS 02 52 68 Ljudklassning av utrymmen i byggnader Foto: Ingemansson Syftet med den nya standarden SS 02 52 68 är att komplettera BBR och möjliggöra kvalitetsdeklaration av olika lokaltyper med avseende