BILAGA ENERGI KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR

Transkript

1 Version: 1a

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BEHOVSANALYS... 3 KRAVSPECIFIKATIONER... 3 Lokal- och funktionsprogram... 3 Lokal- Fastighets- tomtutredning och plananalys... 3 Byggnadsprogram... 4 BESLUTSUNDERLAG OCH ALTERNATIVA LÖSNINGAR... 6 Kreativ Process... 6 Systemval... 7 DOKUMENTATION... 7 Beskrivningar... 7 KALKYL... 8 PROJEKTERINGSSKEDE: DETALJPROJEKTERING - FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG... 9 KONSTRUKTION INTERAKTION MELLAN KONSULTER... 9 Geometri... 9 Detaljering... 9 FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG Dokumentation Kontroll Färdigställande BYGGSKEDE Bygghandling Produktion Dokumentation FÖRVALTNINGSSKEDE Driftuppföljning Version: 1a

3 PROGRAMSKEDE Målet med programskedet är att ta fram ett Byggnadsprogram vilket är en sammanställning av de krav som byggnaden/lokalen skall uppfylla. Det skall utgöra underlag för fortsatt projektering och en kostnadsuppskattning. Ändringar i den fortsatta projekteringsprocessen skall alltid relateras till byggnadsprogrammet eller reviderade utgåvor av detta. BEHOVSANALYS Normalt deltar energisamordnare inte i detta skede. KRAVSPECIFIKATIONER Lokal- och funktionsprogram Normalt deltar inte Energisamordnare i detta skede. Lokal- Fastighets- tomtutredning och plananalys Analysen skall sammanställa förutsättningarna för avsedd lokal, fastighet eller tomt och den verksamhet som avses. Även eventuella framtida behov skall beaktas. Vid nybyggnad och större ombyggnader analyseras/bedöms möjligheterna/förutsättningarna för alternativa energikällor i samråd med VVS Projektören och beställarens teknikstab samt projektledaren. Utförande: Energisamordnaren svarar för frågor avseende: - bevakning av Kärnfastigheters energimål. Specifikt mål skall beslutas till varje byggnad inkl mål för användning av verksamhetsel - bevakning av Kärnfastigheters klimatkrav - eventuella särskilda krav eller utrustning från verksamheten som påverkar energianvändningen - utredning av faktorer i omgivningen som kan påverka energianvändningen eller förändra möjligheten att uppnå Kärnfastigheters energimål eller klimatkrav. Är det en ombyggnad görs även en energikartläggning (tillsammans med övriga konsulter) av byggnaden, som kompletterar tidigare utförd energideklaration, avseende: - energianvändningen för verksamhetsel, fastighetsel, varmvatten, värme och kyla - energistatus hos klimatskal, installationssystem, styr- och övervakningssystem - särskilt energislukande apparater eller utrustning och dess användning - erfarenheter/synpunkter från driftsentreprenör Ovanstående parametrar skall kommuniceras med Kärnfastigheter och övriga konsulter så att relevant hänsyn tas i detta tidiga skede. Dialogformen är avgörande för ömsesidig förståelse. Version: 1a

4 Avlämning: Genomförda utredningar inklusive, överslagsberäkningar och bedömningar redovisas i en sammanställd rapport Underlag Energi till utredning Lokal-, fastighets-, tomtutrednings och plananalys innehållande: - fastställande av Kärnfastigheters energimål för byggnaden inkl verksamhetsel - fastställande av Kärnfastigheters inneklimatkrav för byggnaden - eventuell påverkan på energi eller inneklimat från verksamheten - eventuell påverkan på energi eller inneklimat från yttre faktorer Vid ombyggnad: - sammanställning befintlig byggnads energianvändning och krav på energibesparing uppdelad i energislag - krav på förbättring av klimatskal, installationssystem, styr- och övervakningssystem och eller konstruktion avseende energi Byggnadsprogram Byggnadsprogrammet utgör en sammanställning av alla programhandlingar vilka är basen för fortsatt projektering. Deltagarna tar fram en samordnad programhandling för respektive profession. Myndighetskrav förutsätts vara varje projektörs ansvar att följa och därför kan de inte till fullo specificeras i programhandlingen. Programhandlingen skall vidare vara underlag för att kunna lämna anbud för fortsatt projektering. Målet med Programhandling Energi är att definiera de stora övergripande frågeställningarna och kravnivåerna för att respektive projektör enskilt och tillsammans med övriga projektörer skall kunna uppfylla energimålet vid den fortsatta projekteringen, inte att tillhandahålla lösningar. Byggnadsprogramskedet avslutas med en slutsamordning, såväl intern som extern, och en kostnadsberäkning utifrån nyckeltal och erfarenhetsvärde anpassade till lokalen eller byggnaden samt de krav som ställts. Kostnadsberäkning utförs normalt inte av Energisamordnare. Gällande kravspecifikationer från Kärnfastigheter: - Bilaga Riktlinjer för Energi- och Inneklimat Utförande: - vid projekterings/konsultmöten skall Energisamordnaren se till att energi och klimatfrågor bevakas genom att i dialog med varje projektör identifiera möjligheter till energibesparing för respektive projektörs ansvarsområde - risker skall beskrivas avseende klimat värderas och ges en ansvarig för åtgärd - fördela ansvar för redovisning av energisparmål och krav mellan projektörer Ovanstående parametrar skall kommuniceras med Kärnfastigheter och övriga konsulter så att relevant hänsyn tas i detta tidiga skede. Dialogformen är avgörande för ömsesidig förståelse. Version: 1a

5 Avlämning: Programhandling Energi innehållande: - gjorda utredningar med förutsättningar och krav specificerade (energimål) - gränsdragning mellan konsulterna i det fortsatta arbetet (gränsdragningen skall tydligt tala om vem som ansvarar för vad inför nästa skede i projekteringen.) Version: 1a

6 PROJEKTERINGSSKEDE: SYSTEMPROJEKTERING I systemhandlingsskedet skall system och byggnadens utformning väljas utifrån de krav och förutsättningar som getts av programbeskrivning Byggnadsprogram. Alternativa system och utformningar såväl arkitektur, teknik som konstruktion skall studeras och installationernas förläggning samt dess utrymmesbehov skall visualiseras i alla kritiska snitt och måttsättas. Målet är att presentera systemhandlingar som beskriver planlösning, höjder, byggnadens konstruktiva utformning, byggnadens tekniska försörjningssystem med förläggning och principscheman på ett sådant sätt att den efterföljande detaljprojekteringen kan koncentreras till detaljlösningar och utarbetande av förfrågningshandlingar. Bakgrunden till de systemlösningar som valts skall redovisas med de möjligheter och begränsningar som de innebär. Systemhandlingar skall vara kalkylerbara och utgöra underlag för en systemhandlingskalkyl. BESLUTSUNDERLAG OCH ALTERNATIVA LÖSNINGAR Målet är att presentera lösningar som totalt sett uppfyller de krav som ställts i byggnadsprogrammet. Projektering av en byggnad kan liknas vid en stor optimeringsprocess där brukarkrav, gestaltningskrav, olika teknikslag, ekonomiska villkor, myndighetskrav mm inte sällan är kontraproduktiva. En väl genomförd projektering sammanväger de olika delkraven till en optimal helhet. Detta möjliggörs enbart genom att parterna lyssnar på varandra och förstår varandras delmål. Kreativ Process Energisamordnare skall ta del av arkitektens och beställarens beskrivning av projektet. Det är av största vikt att förstå målsättningen med byggnadens funktion och gestaltning. I den kreativa processen skall Energisamordnaren tillsammans med projektörerna värdera helheten från olika alternativa förslag från övriga projektörer och egna förslag. I denna process är det Energisamordnarens ansvar att aktivt delta, utföra beräkningar och bidra till lösningar. Avlämning KREATIV PROCESS : - redovisning av utvärderingen av de alternativa systemförslagen från övriga konsulter avseende energi och inneklimat. Utvärderingen ska omfatta beräkningsresultat och konsekvensanalys - redovisa hur driftkostnaden påverkas av de olika systemförslagen - redovisa hur byggnadens gestaltning påverkas. Andel fönsterytor, placering i väderstreck osv - möjligheter att utnyttja stommen för temperaturutjämning Version: 1a

7 Systemval BILAGA ENERGI Efter den kreativa fasen är det dags att göra slutgiltiga val. Det är av största vikt att alla projektörer har uppnått jämförbar status på sina förslag. Kritiska delar utkristalliseras när presentationer görs. Dessa delar måste studeras djupare. De val som görs nu är de absolut viktigaste för en fortsatt god process. Viss fördjupad analys måste göras för att, tillsammans med övriga projektörer, slutligt välja system samt visa hur energimålen och klimatkraven skall lösas i projekten. Systemvalens livscykelkostnader skall kostnadsberäknas. Det är systemvalens totala kostnadspåverkan som skall beräknas. Projektörer lämnar underlag för beräkning av livcykelkostnad avseende energi och drift till energisamordnaren som beräknar byggnadens totala energianvändning och livcykelkostnad för olika alternativ (Vid val av enskilda material och komponenter beräknar respektive projektör) I denna process är det Energisamordnarens ansvar att aktivt delta för att identifiera möjliga energibesparingar och att beräkna byggnadens totala energianvändning utifrån uppgifter från övriga konsulter. Energisamordnaren skall också bistå projektörerna med verifiering att ställda krav på inneklimatet innehålls genom att beräkna operativa temperaturer. Avlämning SYSTEMVAL : Systemvalsbeskrivning innehållande: - motiv och verifiering vid val av energitekniska lösningar. - motiv och verifiering vid val av inneklimattekniska lösningar - krav/egenskaper som krävs för att uppfylla valda systemlösningar (krav på styrning, klimatskal, stomme, installationer och byggnadens/fönsters placering DOKUMENTATION Handlingarna skall användas som information till många intressenter. Stor vikt skall därför läggas vid utformningen av redovisningen för att ge en klar bild av den planerade byggnaden och dess tekniska system. Systemkalkylen skall baseras på systemhandlingarna. Handlingarna måste därför vara så detaljerade att en träffsäker kalkyl kan tas fram utifrån handlingarna av intern eller extern kalkylator. I slutet av skedet då merparten av systemhandlingarna är framme utför Energisamordnaren en energiberäkning och underlag till driftskostnadskalkyl. Beskrivningar En Energi- och inneklimatdokumentation (systemhandling) tas fram som visar förutsättningarna och nyckeltal för såväl den fortsatta projekteringen, som för bygg- och för förvaltningsskedet samt mål för energianvändning uppdelad i energislag inkl verksamhetsel. Totalt och per kvadratmeter Version: 1a

8 (BRA). Energi- och inneklimatdokumentationen skall sedan uppdateras genom projektet skeden. Den skall även innehålla sista versionen av energisimuleringen. KALKYL Kalkyl ingår inte i Energisamordnarens åtagande men att bistå och lämna uppgifter ingår. Version: 1a

9 PROJEKTERINGSSKEDE: DETALJPROJEKTERING - FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG Förfrågningsunderlaget skall alltid ha en sådan form och innehålla alla erforderliga detaljer för att entreprenören skall kunna beräkna kostnaderna och lämna ett bindande anbud utan reservationer. Handlingar skall redovisas så detaljerat att omfattning, kvalitet och utförande av ingående konstruktioner, apparater och material framgår helt entydigt. Underlaget skall vidare redovisa entreprenadens omfattning och dess gränser. Om förändringar sker som ändrar förutsättningarna från systemskedet så skall de delar av systemskedet som berörs göras om. KONSTRUKTION INTERAKTION MELLAN KONSULTER I detta skede sker det egentliga konstruktionsarbetet med dimensionering och bearbetning av systemhandlingarnas generalitet. Utbytet av information mellan de olika konsultdisciplinerna är högst avgörande. Var och en ansvarar för sitt aktiva deltagande vid utbyte av information både för att ge och att få information. Målet är att efter detta skede kan merparten av det återstående konstruktiva arbetet utföras enskilt av respektive konsult. Geometri I detta skede skall byggnadens geometri fastställas. Energisamordnare bevakar faktorer som påverkar energi användning och klimat. Detaljering I detta skede ritas merparten av byggnadens detaljer och inredning. Kontakten och dialogen mellan de inblandade konsulterna är tät och detaljerad. Samtliga förutsättningar för utförande av resterande arbete skall redovisas. Efter denna fas är detaljering så klar att respektive konsult själv kan rita klart sina ritningar i nästa fas. Energisamordnaren bevakar att valda lösningar och material från speciellt Arkitekt, Konstruktör, VVSoch Elkonstruktör kan godtas utifrån ställda energi- och inneklimatkrav. Speciellt skall detaljlösningar (t ex köldbryggor) studeras som har stor inverkan på inneklimat och energianvändningen. Installationssystemens utformning bevakas. Version: 1a

10 Energisamordnaren upprättar en slutlig energiberäkningsmodell av huset. AVSTÄMNING: KONSULTSAMORDNING: Vid konsultsamordningsmöte samordnas - tekniska lösningar av detaljer avseende köldbryggor och lufttäthet - val av belysningsarmaturer avseende energianvändning - val av pumpar och fläktar samt dimensionering av rör- och kanalsystem - val av driftstrategi för installationstekniska system - gränsdragning vid redovisning av detaljer främst mellan arkitekt och konstruktör FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG Detaljeringen av förfrågningsunderlaget kan variera beroende på projektets art men skall alltid ha en sådan form att entreprenörerna kan beräkna sina kostnader och att det klart framgår vad som skall ingå i upphandlingen och hur kvaliteten på produkten kommer att säkerställas. Kärnfastigheters mall för administrativa föreskrifter anpassas till det aktuella projektet. Respektive konsult kompletterar texten tillsammans med projektledaren. Handlingarna skall betecknas FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG och dateras. Dokumentation I detta skede tas ett komplett preliminärt förfrågningsunderlag fram inför slutsamordning bestående av alla ritningar och beskrivningar inklusive eventuella PM. Utbyte av kompletterande detaljuppgifter utförs. Hänvisning till annans handling får ej göras utan överenskommelse mellan parterna Respektive projektör skall verifiera att av den lämnade uppgifter har införts rätt i annans handling. Handlingarna skall även innehålla sådana krav som beställaren har för dokumentation, uppföljning och förvaltning av byggnaden. Tilläggskontroll som krävs enligt myndighetsföreskrifter eller intern föreskrift skall vara preciserad i dokument eller förteckning i förfrågningsunderlaget och de skall användas för verifiering i entreprenaden. Energisamordnaren uppdaterar Energi- och inneklimatdokumentationen. Av annan utförd AF del kompletteras med specifik text för energi och klimat. (Bl a om uppföljning av kontrollpunkter enligt Energi- och inneklimatdokumentationen.) Se även Dokumentation längre fram. Beskrivningar Beskrivningar upprättas för dokumentation av förfrågningsunderlaget. Förfrågningsunderlaget skall omfatta: - Energi- och inneklimatdokumentation (förfrågningsunderlag) inklusive förslag till en kontrollplan för produktionsskedet och verifieringsplan för förvaltningsskedet. Version: 1a

11 Ritningar Ritningar upprättas av konsulter för dokumentation av förfrågningsunderlaget. Energisamordnare bevakar detaljlösningar. AVSTÄMNING: SLUTSAMORDNING. Kontroll Efter den gemensamma slutsamordningen av dokumentationen ovan införs de överenskomna förändringarna och kompletteringarna. En granskningshandling upprättas och distribueras. Kontrollskedet anger inte ett skede där egenkontrollen skall börja utan ett skede där den avslutas. Egenkontroll skall utföras kontinuerligt under alla de tidigare skedena. Så kallade konstruktionsgenomgångar skall utföras internt i alla de tidigare skedena. Efter varje avslutat skede (Program-, System-, och Detaljprojekteringsskede) skall en slutgenomgång utföras där eventuella kvarvarande fel upptäckta i de tidigare konstruktionsgenomgångarna skall vara åtgärdade. AVSTÄMNING: SLUTGRANSKNING - remiss till berörda brukare, förvaltare och sakkunniga AVSTÄMNING: KALKYL - - Färdigställande När inkomna granskningssynpunkter bearbetats och handlingarna har uppdaterats färdigställs Förfrågningsunderlaget och en intern genomgång utförs kallad frisläppande av handling. I denna säkerställer man att underlaget är komplett och att inga kvarvarande fel finns. Därefter distribueras handlingarna till av projektledaren angiven plats. UPPHANDLING AV ENTREPRENÖRER - Energisamordnaren deltar endast vid behov AVSTÄMNING: SKEDE DETALJPROJEKTERING - Energisamordnare deltar och delger återföring av erfarenheter - vid uppföljningen skall också utvärdering ske avseende uppfyllande av samarbetsformer med beställare och övriga projektörer samt om projekteringen har följt Kärnfastigheters projekteringsanvisningar, denna bilaga samt Bilaga Riktlinjer för Energi- och Inneklimat. Version: 1a

12 BYGGSKEDE BILAGA ENERGI Byggskedet inleds med att färdigställa bygghandlingarna. Vid ombyggnad kan kompletterande inventeringar vara nödvändiga särskilt om det förekommit rivningsarbeten. Eventuella förändringar skall utredas och förslag till åtgärder upprättas. Bygghandling Bygghandlingarna skall ge entreprenören den information denne behöver för att uppfylla byggherrens krav som hämtats från systemprojekteringen. Efter det att entreprenör är upphandlad skall bygghandlingarna färdigställas. Respektive konsult arbetar då in de eventuella förändringar som upphandlingen har inneburit. Om materialval ändras vid upphandlingen skall dessa utvärderas ur energi- och inneklimatsynpunkt och kontrollplanen skall uppdateras. Energisamordnare deltar efter behov vid projektgenomgång med entreprenörerna. Projektledaren kallar de som han anser skall närvara. AVSTÄMNING BYGGHANDLING: - slutlig egenkontroll, samordning vid behov - kontrollplan avseende förändringar som skett vid upphandling. PROJEKTGENOMGÅNG MED ENTREPRENÖRER - Energisamordnare deltar Produktion Energisamordnare deltar vid informationsmöten / konstruktionsgenomgångar inför påbörjande av nya arbetsmoment på byggarbetsplatsen samt skall ha beredskap att svara på telefonfrågor och göra arbetsplatsbesök vid behov. Normalt förmedlas dessa frågor via beställarens representanter i byggprocessen. Frågor som förmedlas direkt mellan entreprenör och konsult skall dokumenteras och kännedomskopia skall delges beställarens representant. Information skall även omfatta de arbetsmoment i entreprenaden som projektören identifierat som kritiska ur kvalitets-, brand, fukt, energi, arbetsmiljö och miljö- /hälsosynpunkt. Energisamordnare utför verifiering av utförda arbeten enligt energikontrollplanen. Dokumentation Relationshandlingar upprättas från det underlag som entreprenörerna har tillhandahållit. För de arbeten i entreprenaden som innebär konstruktion och projektering ingår för entreprenören att ta fram relationshandlingar enligt respektive bilaga. Version: 1a

13 Energi- och inneklimatdokumentationen skall omfatta projekterings-, bygg- och förvaltningsskedet uppdaterat och kompletterat med följande bilagor: sammanfattning av resultat, mål och krav från projekteringen avseende energi- och inneklimat protokoll från byggmöten där energi- och inneklimatfrågor behandlas ifylld kontrollplan avseende energi- och inneklimat (upprättas av entreprenörerna) avvikelserapporter och redovisning av utförda åtgärder (upprättas av entreprenörerna) eventuella särskilda besiktningsprotokoll, utlåtanden som rör energi- och inneklimat (upprättas av besiktningsman) övrig dokumentation (foton, utlåtanden, utredningar etc.) SLUTBESIKTNING - Energisamordnare deltar efter behov vid slutbesiktning - Energisamordnare deltar normalt inte vid överlämning av projekt till förvaltaren AVSTÄMNING: BYGGSKEDE - Energisamordnare sammanställer sina synpunkter och deltar vid möte om återföring av erfarenheter - utvärdera om utförda lösningar motsvarar de krav som specificerats i Byggnadsprogrammet under Programskedet. Version: 1a

14 FÖRVALTNINGSSKEDE Under förvaltningsskedet skall uppföljning av det levererade projektet utföras. I projektet inblandade sakkunniga, entreprenörer, förvaltning/nyttjare skall tillsammans med förvaltaren, driftpersonal, Kärnfastigheters teknikavdelning och projektledaren träffas för att utvärdera det färdiga resultatet. Vid behov kallas även berörda projektörer. Driftuppföljning Driftuppföljning innebär bl a att de förväntade energimål som satts i projekteringsprocessen verifieras. Men det är även en erfarenhetsåterföring från aktuell förvaltning/nyttjare om vad som fungerar bra och vad som fungerar dåligt i anläggningen. 3-5st möten á 3-4h skall ingå i projektet. Normalt leder och protokollför sakkunnig VVS/Styr mötet. Det sista mötet skall hållas precis innan 2-års besiktningen. Vid det bör även projektörerna och samordningsansvarig för energi och eventuellt för fukt deltaga och då görs även en genomgång av de samlade erfarenheterna. Energisamordnare deltar och utför vid vinterprov termografering av byggnaden. Energi- och inneklimatdokumentationen skall kompletteras med foton från termograferingen. Energisamordnaren ansvarar för att energianvändningen redovisas enligt kontrollplanen och myndighetskrav. Inneklimatet mäts och redovisas i kontrollplanen. Tillhandahållna mallar: - protokollmall för Driftuppföljningsmöte Utförande: Projektledaren ansvarar för: - att kallelse utöver den i utlåtandet inskrivna sker till berörda - att aktuell förvaltning/nyttjare till mötet har sammanställt synpunkter avseende: - funktion - trivsel - klimat - belysning - akustik - säkerhet - rätt/fel - att förvaltaren till mötet ska ha sammanställt synpunkter på: - funktion - slitage/underhåll - rätt/fel - energi användning uppdelad på energislag och poster - fukt Version: 1a

15 - service - att driftorganisationen till mötet ska ha sammanställt synpunkter på: - funktion - slitage/underhåll - rätt/fel - service Version: 1a