KRAV. KVALITETSARBETE Del A, Projektering PROJEKTNAMN

Transkript

1 kademiska Hus KRV på leverantörernas KVLITETSRETE el, Projektering För Projektet nr: PROJEKTNMN Fastighetsbeteckning Ort Upprättad 200x-xx-xx.(Projektledaren) Kompletterande dokument 200x-xx-xx...(Projektledaren)

2 1 Krav på projektörers kvalitetsarbete 1.1 llmänt kademiska Hus kräver inte av sina leverantörer att de skall vara certifierade enligt ISO 9000 även om detta självklart är fördelaktigt. Vi kräver däremot att våra leverantörer har systematiserat sitt kvalitetsarbete genom att arbeta med kvalitetssystem och kvalitetsplaner. kademiska Hus kommer genom uppföljningsarbete respektive kvalitetsrevisioner att förvissa sig om att projekteringsarbetet sker på ett kvalitetssäkrat sätt. I dokumentet angivna krav ansluter till ISO Om så önskas kan detta dokument erhållas med i högerspalt angivna koder enligt ISO Koderna anger var motsvarande kravelemente kan förväntas finnas i leverantörens kvalitetssystem.(under utarbetande) En konsult, som upprättat sitt kvalitetssystem enligt ISO 9000, kommer att finna att många av de krav, som finns preciserade i detta dokument, redan innehålls i det egna kvalitetssystemet. Krav, som inte ingår i det egna kvalitetssystemet, måste inlemmas i den projektspecifika kvalitetsplanen. En väsentlig del i dessa krav är hur kvalitetstänkandet skall föras vidare och påverka varje enskild medarbetare, såväl anställda hos projektören som eventuellt anlitad underkonsult. tt projektledaren godkänt projektörens kvalitetsplan innebär inte att kademiska Hus avstår från att i senare skede utföra kvalitetsrevisioner eller att kademiska Hus övertar något ansvar för densamma. 1.2 Projekteringstidplan Projekteringsledaren ansvarar för att en detaljerad projekteringstidplanen upprättas enligt F konsult. Projekteringstidplanen måste vara mycket detaljerad. Projekteringsledaren skall upprätta en rutin som säkerställer att projekteringstidplanen revideras och distribueras efter varje förändring, som godkänts av projektledaren. et skall framgå av kvalitetsplanerna att det är varje mötesdeltagares skyldighet att vid projekteringsmöten anmäla om man ej ligger i fas med tidplanen Kvalitetsplan för samordnad projektering. (KSP) Rubricerad kvalitetsplan skall upprättas av konsultgruppens projekteringsledare. KSP skall vara så upplagd att det enkelt och tydligt framgår hur verifiering av respektive punkt skall ske. Projektledaren skall snabbt kunna ges skriftlig dokumentation om läget. KEMISK HUS STOKHOLM Kravkval proj_2003.doc Sidan 2 av 7

3 Rutin skall finnas för att säkerställa att de krav på kostnadsstyrning, som beskrivs i F konsult hanteras på lämpligt sätt exempelvis bland annat i projekteringstidplanen. I Riktlinjer för projektering beskrivs de huvudprinciper, som gäller vid projektering för kademiska Hus. I KSP skall anges hur projektörsgruppen säkerställer att optimala helhetslösningar väljs. Projekteringsledaren skall säkerställa att samtliga projektörer, även de som inte ingår i konsultgruppen (exempelvis inredningsarkitekt), inbegripas i KSP Om någon del av entreprenad innebär ett konstruktionsansvar måste sålunda detta behandlas i KSP. -3 Projekteringsledaren skall upprätta gränsdragningslista för arbetsfördelning mellan projektörer.lla de arbetsuppgifter, som ingår i avtalet, skall finns med och projektörerna skall vara införstådda med att ytterligare projektörer ej kommer att anlitas. E F G H KSP skall innehålla kontrollmoment mot den gränsdragningslista, som är upprättad mellan kademiska Hus och aktuell hyresgäst. KSP skall innehålla rutiner för att säkerställa att fastlagt byggnadsprogram och gällande rumsfunktionsprogram uppfylls genom den fortsatta projekteringen. Projekteringsledaren tillser att - samordnaren upprättar en - manual, som gör att det är enkelt att föra in nya personer i projektet. I manualen skall även beskrivas hur det färdiga resultatet skall levereras till kademiska Hus. Om någon typ av provrum, provutförande eller dylikt planeras skall detta framgå av KSP och projekteringstidplanen I Enligt F konsult skall alla de svårigheter, som projektören upptäckt under projekteringsskedet och som påverkar entreprenadens genomförande, bearbetas till lämpliga kontrollmoment som skall införas i entreprenörens egenkontrollplan för byggskedet. et kan handla om ordningsföljd, montagesätt, detaljlösningar, materialhantering, provisoriska åtgärder, leveranstider etc. Projekteringsledaren skapar rutin, som håller dessa tankar levande och dokumentationen kontinuerlig. J... Projekteringsledaren ska tillse att arbetsmiljöfrågor beaktas enl. rbetsmiljölagen 1997:1160 (ändring SFS 2008:934). Även anslutande föreskrifter FS 1999:3 samt följdändring FS 2008:16 skall beaktas. KSP skall innehålla rutiner för att säkerställa att projekteringen samordnas och anpassas till FS 1999:3 (senaste utgåvan). Om projektledaren engagerat konsulter att medverka i samordnad funktionsprovning bör detta tagas upp i KSP. KEMISK HUS STOKHOLM Kravkval proj_2003.doc Sidan 3 av 7

4 1.4 E F G Krav som gäller samtliga projektörer I F konsult respektive i Kontrakt med konsult eller Uppdragsbekräftelse finns en punkt, där uppdragets omfattning specificeras. et ansvar, som konsulten tagit på sig enligt denna specifikation skall återspeglas i konsultens kvalitetsplan. v kvalitetsplanen skall tydligt framgå vilka som är ansvariga för olika funktioner inom kontoret, både generellt och specifikt för projektet och ur kvalitetssynpunkt. Respektive projektör skall omedelbart efter upphandling starta arbetet med att upprätta sin kvalitetsplan så att den snabbt får en sådan utformning att projektledaren kan godkänna den. Observera att enligt F konsult förfaller inte första fakturan till betalning förrän kademiska Hus erhållit och godkänt förslag från projektör beträffande kvalitetsplan. Normalt har projektören ett genomarbetat kvalitetssystem som ligger till grund för arbetet att upprätta kvalitetsplan. Projektörens förslag till kvalitetsplan skall dels kontrolleras mot dessa krav, dels mot det egna kvalitetssystem. v kvalitetsplanen skall framgå hur egenkontroll och annat kvalitetsarbete drivs och verifieras på ett systematiskt och väldokumenterat sätt. Verifiering av konstruktioner skall ske kontinuerligt och i så tidigt skede som möjligt. eräkningar skall dokumenteras och verifieras kontinuerligt och vara uppställda och förtydligade med figurer på sådant sätt att en utomstående enkelt kan sätta sig in i beräkningarna. etta gäller självklart även då beräkningarna är utförda med dator. Verifiering av databeräkningar kan om så är möjligt ske med enkla manuella överslagsmetoder eller genom kontroll av indata. Rimlighetsbedömning skall alltid utföras vid verifiering av stora system. Genom att dokumentationen och verifieringen utföres kontinuerligt skall projektledaren alltid kunna ges aktuell, skriftlig information av projekteringsläget. Kvalitetsplanerna skall innehålla särskild instruktion om hur olika typer av ändringar skall hanteras. et skall tydligt framgå att en ändring, som påverkar andra dokument, på ett entydigt sätt når berörda parter. I stora projekt är det ofta nödvändigt att införa rutiner som samlar upp en del av informationsflödet mellan projektörerna till större block. Kvalitetsplanerna skall innehåller beskrivningar om dokumentstyrning. Rutiner för exempelvis distribution, mottagande, hantering och arkivering av ritningar, fax, och andra dokument skall finnas. Rutinerna skall bland annat säkerställa att alla projektörer arbetar med rätt underlag. Kvalitetsplanerna skall innehålla rutiner för hur projektör dokumenterar erhållna och lämnade besked, kontakter med myndigheter etc KEMISK HUS STOKHOLM Kravkval proj_2003.doc Sidan 4 av 7

5 H... I.... J. K L M... N O P Q e olika överväganden som projektören gjort för att komma fram till lämpligaste material, stomsystem etc. skall tydligt dokumenteras liksom överväganden om lägsta årskostnad för olika systemval. Från projektledaren inhämtas uppgifter om avskrivningstider och kalkylränta. I samband med systemredovisningen skall upprättas brandskyddsdokumentation. Var och en av projektörerna ansvarar för att dessa frågor bevakas utifrån respektive projektörs ansvarsområde under hela projekteringsskedet etta skall framgå ur kvalitetsplanerna. I samband med systemredovisningen skall upprättas särskilda handlingar som beskriver ljudkrav. Var och en av projektörerna ansvarar för att dessa frågor bevakas utifrån respektive projektörs ansvarsområde under hela projekteringsskedet. etta skall framgå ur kvalitetsplanerna. Kvalitetsplanerna skall innehålla rutiner som säkerställer att även anlitade underleverantörer kan uppfylla kademiska Hus krav på kvalitetsarbete. Kvalitetsplanen skall innehålla rutiner för hur sådan granskning, som beskrivs i F konsult skall utföras. Granskningstider måste preciseras. I samtliga kvalitetsplaner skall återfinnas de texter hämtade från kademiska Hus kvalitetsplan som behandlar llmän orientering om projektet, Kortfattad målbeskrivning, samt Tekniska förvaltarmål. Samtliga kvalitetsplaner skall innehålla rutiner för hur man säkerställer att projekteringen uppfyller samhälleliga krav på arbetsmiljö enligt FS 1999:3 (senaste utgåvan). Om skyddsrum ingår i projektet skall Skyddsrumsregler checklista utgiven av Räddningsverket följas. v kvalitetsplan skall framgå hur projektör säkerställer att projekteringen sker med hänsyn till tillgänglighet, service möjligheter, transporter, ljudoch ljusförhållanden för driftpersonal. Samtliga kvalitetsplaner skall innehålla rutiner för att säkerställa att projekteringen uppfyller byggherrens miljöprogram och miljöplaner KEMISK HUS STOKHOLM Kravkval proj_2003.doc Sidan 5 av 7

6 1.5 Krav på arkitektens kvalitetsplan I frågor rörande gestaltning skall framgå vilka rutiner, som finns beträffande detta. Om det sålunda finns något internt forum, där gestaltning regelbundet diskuteras, skall detta framgå av kvalitetsplanen. Väsentliga frågor, som vid sådana genomgångar ej funnit sin lösning, skall dokumenteras. e olika överväganden, som arkitekten gjort för att finna helhetslösningar och för att göra bästa val av rumsindelning, rumshöjd, material etc. skall dokumenteras. Även underlag för dessa överväganden skall dokumenteras. v kvalitetsplanen skall framgå, hur man säkerställer att de samhälleliga krav, som finns preciserade i PL, PF, VL, VF och R (senaste utgåvan), innehålls i de upprättade handlingarna. Särskild rutin beträffande uppföljning av krav om tillgänglighet och varsamhet skall finnas. Kvalitetsplanen skall innehålla rutiner för att säkerställa att utformningen blir bra med avseende på fukt, köldbryggor, täthet och byggbarhet Krav på byggnadskonstruktörens kvalitetsplan. Kontrollera att kvalitetsplanen innehåller rutiner för att säkerställa att konstruktionslösningarna blir bra med avseende på fukt, köldbryggor, täthet och byggbarhet. I systemhandlingarna skall redovisas alla dimensioneringskriterier på ett överskådligt sätt, således även nedböjningskriterier, vibrationskrav, påkörningslaster, explosionslaster, skyddsrumslaster etc. Redovisningen skall ske på ritningar. Grundläggningsförhållanden och grundläggningssätt redovisas särskilt För geokonstruktioner i GK 2 och GK 3 skall tilläggskontroll specificeras såsom kontroll av schaktbotten, provpålning, pålkontroll etc. rbetsmomenten skall bearbetas till lämpliga kontrollmoment, som skall införas i egenkontrollplanerna för byggskedet. Om det finns anledning att misstänka att grunden innehåller radon måste detta undersökas och åtgärder vidtagas för att säkerställa låg radonhalt. Om det i byggentreprenaden ingår att borttransportera schaktmassor måste anges om dessa innehåller radon i sådan mängd, att det innebär risk. ll tilläggskontroll, som finns angiven i R, KR, SK, K (senaste utgåvan) etc. skall anges på sådant sätt att ett kontrolldokument skapas, där egenkontroll och verifiering kan införas. eträffande grundkontroll se Krav på leverantörens kvalitetsarbete del, yggproduktion punkt 3.6, 3.7, 3.8 och Krav på VVS projektörens kvalitetsplan. I kvalitetsplanen skall det anges hur funktionsprov skall utföras och doku KEMISK HUS STOKHOLM Kravkval proj_2003.doc Sidan 6 av 7

7 menteras samt hur den samordnade provningen under entreprenadtiden skall utföras och dokumenteras. nsvariga för rör, ventilation, kyla, sprinkler, styr- och övervakning och ev. andra huvuddelar skall anges. 4.1 För att hyresgästen skall få börja att använda huset eller anläggningen måste det förutom en godkänd besiktning av ventilationsentreprenaden även finnas en godkänd besiktning av funktionen (OVK). VVS-projektören skall utforma handlingarna så att - det enkelt går att kontrollera injusteringar och injusteringsvärden. - det finns föreskrifter om hantering av kanaler och aggregat mm på arbetsplatsen det går att kontrollera renheten i kanalsystemet. - det finns färdiga drift-och underhållsinstruktioner framme till OVKbesiktningen. - det finns kontinuerlig flödesmätning vid samtliga aggregat. 1.8 Krav på El- och Teleprojektörens kvalitetsplan. I kvalitetsplanen skall det anges hur funktionsprov skall utföras och dokumenteras samt hur den samordnade provningen under entreprenadtiden skall utföras och dokumenteras. 1.9 Krav på övriga kvalitetsplaner för projektörer Om det finns andra projektörer måste givetvis även dessa upprätta motsvarande kvalitetsplaner. et kan vara kalkylprojektör, mängdkalkylprojektör, besiktningsmän, U-projektör m.fl. Vi skall komplettera med krav på brandkonsult och ljudkonsult KEMISK HUS STOKHOLM Kravkval proj_2003.doc Sidan 7 av 7