Redovisa rätt i Miljöbyggnad

Transkript

1 Redovisa rätt i Miljöbyggnad Nyproduktion Version Detta är en sammanställning av vad som behöver redovisas vid ansökan om certifiering i Miljöbyggnad. I manualerna och ansökningsformulären finns en del anvisningar som här har kompletterats med de vanligaste kommentarerna från SGBC och granskarna. Redovisningen är viktig dels för att tredjepartskontroll av uppgifterna i ansökan ska kunna genomföras dels för att byggnaden ska kunna verifieras innan den har varit i bruk i två år. Det är inga nya eller tillkommande redovisningskrav och de gäller oavsett manualversion. Just dessa anvisningar gäller för nyproducerade byggnader. Det finns ett motsvarande för befintliga byggnader. Om ansökan avser en ombyggnad väljer man redovisning efter bedömningskriterier som beror på ombyggnadens omfattning. Slutkontroll innan inlämning Innan inlämning titta igenom ansökningshandlingarna i sin helhet och försäkra er om att alla uppgifter finns med och på rätt ställe. Ett enkelt fel kan förlänga ansökningstiden med flera månader. Enkla och onödiga fel är: Uppgifter saknas i formuläret. Det är nödvändigt att allt är ifyllt eftersom dessa uppgifter hamnar i vår databas och ligger till grund för kontrollen innan huset har varit i drift i två år, det vill säga verifieringen. Olika uppgifter lämnas till olika indikatorer, till exempel U-värden, luftflöden, luftläckage, energianvändning, LT-värde, rumsareor. Vi måste veta vad som gäller för byggnaden, annars kan inte betyg fastställas och det går inte att verifiera. Kontrollera att samma uppgifter lämnas i formuläret och i bilagan, annars vet inte granskarna vilken uppgift som ska bedömas. Bilagor och styrkande dokument saknar koppling till den aktuella byggnaden. Där det är relevant ska framgå att intyg, krav från beställare, undersökningar och utlåtanden från sakkunnig gäller för det aktuellt projektet. 1 Energianvändning i nyproducerad byggnad Beräkning av BBR-krav för lokalbyggnader eller för byggnader med både bostäder och lokalbyggnader. Gör t ex pdf-utskrift av beräkningshjälpmedel för BBR-energikrav på Miljöbyggnads hemsida. Aktuella indata till energiberäkningarna: o Klimatort, högsta lufttemperatur inomhus sommar, lägsta lufttemperatur inomhus vinter, internvärme (personer, närvarograd, belysning, elapparater etc), varmvattenanvändning, verksamhetstider, klimatskal: lufttäthet, köldbryggor, delareor med U- värden: ytterväggar, tak, fönster, grundkonstruktion etc, fönsterglasens g-värden, g syst, reglering av solskydd, typ av ventilationssystem, ventilationsflöden; lägsta-, högstaoch närvaroluftflöde om VAV, SFP-tal, temperaturverkningsgrad på värmeåtervinnare, tilluftstemperatur, ventilationens drifttider, värmekälla, verkningsgrad hos värmekälla, eventuell COP vid flera utetemperaturer, kylkälla, ev kylmaskins COP Beräknad storlek på verksamhetsenergi eller hushållsel (ingår inte i BBR-redovisningen). Bifoga inte utskriftsrapport från energiberäkningsprogram. Alla formulärrutor ska vara ifyllda för att vi ska veta om en energipost är noll eller glömd. Uppgifter som lämnas i formulär och bilaga måste stämma överens. Uppgifter som förekommer i denna och andra indikatorer måste vara lika; t ex areor, ventilationsflöden, U-värden, luftläckage, g-värden, temperaturverkningsgrad på värmeåtervinning. Typ av värmeåtervinnare ska framgå; roterande, kopplade vätskebatterier etc Redovisa rätt i Miljöbyggnad, nyproducerade byggnader,

2 Storleken på beräknad verksamhetsenergi eller hushållsel i indikator 1 måste vara samma som i indikator 4. Tänk på att redovisa eventuell uppräkning av elanvändning till kylmaskin, dvs BBR-regeln. Utnyttja Svebys förslag på indata till energiberäkningarna för att kontrollera rimligheten i egna antaganden. Använd gärna det nya formuläret Redovisning av indata till indikator 1 som stöd för att få med erforderliga indata till energiberäkningen. 2 Värmeeffektbehov i nyproducerad byggnad Om DVUT bestämts med högre tidskonstant än 1 dygn ska förutsättningar och beräkning redovisas. Pdf av beräkningshjälpmedel från Miljöbyggnads hemsida för att redovisa beräkningsförutsättningar; U-värden, areor, köldbryggor, ventilationsflöden, värmeåtervinning och luftläckage. Om metoden Effektsignatur används ska värmeeffektbehov per timme redovisas som funktion av utetemperatur i diagram. Markera resulterande värmeeffektbehov vid DVUT. Areor ska överensstämma med andra indikatorers. U-värden ska överensstämma med andra indikatorers. Det finns flera accepterade sätt att räkna ventilationsflöde i denna indikator. Förklara vilken metod som ni har använt. Det kan finnas anledning att välja olika DVUT i indikator 2 och 10. Notera hur ni tänkt i så fall. 3 Solvärmelast i nyproducerad byggnad Ritning av våningsplan som är representativt och speciellt kritiskt för solvärmelast våningsvalet ska motiveras kortfattat Bedömda rum ska markeras på planritning val ska motiveras kortfattat Våningsplanets A temp och varje bedömt rums area Visa att de bedömda rummens area är 20 % (strax över) av våningsplanets A temp Projekteringsunderlag, helst bygghandling som visar g-värde på glas Typ av solskydd och egenskaper Redovisa beräkning av g syst Redovisning av beräkning om lägre solintensitet än 800 W/m 2 används. Situationsplan som visar eventuellt skuggande grannar. Norrpil på alla planritningar Beräkningsresultat och indikatorbetyg för varje bedömt rum Indikatorbetyg enlig aggregeringsprincipen Redovisa gärna beräkningarna i tabell. Motivera val av typiska våningsplan. Det är inte alltid den översta våningen som är den typiska det beror också på t ex rums- och fönsterstorlek. Det kan finnas flera typiska våningsplan, till exempel i bostadshus med takvåning blir det ofta minst två plan som är typiska. Motivera val av de rum som bedöms på de typiska våningsplanen. Ibland behövs motiv till varför rum inte har valts. Orsaken kan vara självklar för den som söker, men svårare att genomskåda för en granskare. Generellt är det bättre att motivera lite för mycket än för lite. Det kan finnas skäl att bedöma mindre än 20 % av våningsplanets A temp det ska i så fall motiveras. g-värden som används i beräkningarna ska vara implementerade i projekten, till exempel ska de finnas i projekteringshandlingar; beskrivningar eller på ritning. Det räcker inte med en tidig utredning där olika förslag jämförs, det ska finnas en förankring i projekthandlingarna. Solskydd som ger ett visst beräkningsresultat ska ha en förankring i projektet. Redovisa rätt i Miljöbyggnad, nyproducerade byggnader,

3 Det är OK att använda samma bevisning som i indikator 11 - om det är relevant. Samma redovisning måste finnas med i båda indikatorerna så att granskarna lätt hittar den. Bifoga gärna en med skärmdump av beräkningsresultatet g syst eller uppgifter från leverantör. Det är ok att använda kopia på motsvarande dokument i indikator 11. Kontrollera att samma g-värden på fönsterglas och samma typ av solskydd redovisas i indikator 1 och Energislag i nyproducerad byggnad Resultat från energiberäkning, det vill säga sammanfattning från indikator 1 med redovisad antagen hushållsel eller verksamhetsenergi. Pdf-utskrift av beräkningsverktyget på Miljöbyggnads hemsida där total årlig energianvändning fördelas efter ursprung på de fyra Miljökategorierna. Avtal i den mån det behövs för att styrka val av Miljökategori för miljömärkt fjärrvärme eller el. Om grön fjärrvärme eller grön el används, ska det finnas ett intyg på detta. Om intyget visar att all el eller fjärrvärme som fastighetsägaren köper är grön behöver det inte finnas en koppling till byggnaden. Om endast en viss del av fjärrvärmen eller elen som fastighetsägaren köper är grön ska intyget visa en koppling till den aktuella byggnaden. Av intyget ska framgå att avtalet sträcker sig två år fram i tiden (till verifieringen). Alternativt behövs ett intyg från fastighetsägaren att avtalet avses förlängas eller förnyas med annan leverantör (vilken behöver inte uppges) så att kraven uppfylls. Kontrollera att energianvändning som beräknats i Indikator 1 stämmer med den som används i indikator 4 och glöm inte att inkludera verksamhetsenergi eller hushållsel. Egendefinierad fjärrvärme ska följa uppdelning på Miljökategorier och i övrigt hanteras enligt Miljöbyggnads regler. 5 Ljudmiljö i nyproducerad byggnad Utdrag ur programhandling, helst bygghandling eller särskild ljudbeskrivning som visar att ljudkrav är formulerade enligt standarderna SS eller SS Handlingar som styrker att ljudsakkunnig deltar i projektet, att byggnaden projekterats efter kraven och att dessa följs upp under byggskedet. Kompetens hos ljudsakkunnig knuten till projektet Kolla speciellt att alla fyra rumsparametrarna verkligen är behandlade i ansökan; stegljud, luftljud, installationsljud och ljud utifrån. Kontrollera att bilagan inte endast redovisar ljudkrav som ska vara uppfyllda. Det ska också visas att ljudkraven implementerats i projektet, till exempel som förutsättningar för utformnings- eller systemval och dimensionering för övriga projektörer. Alternativt en handling som visar att kraven i ljudhandling har gått ut med förfrågan eller att de nått entreprenören. 6 Radon i nyproducerad byggnad Protokoll med uppmätt markradonhalt och klassning som låg-, medel- eller högradonmark. Utlåtande från sakkunnig om resultatet baseras på mätningar i nära grannskap. Projekterings-, helst bygghandlingar som visar t ex att konstruktionen utifrån uppmätt radonhalt utförs med skydd eller säkerhet mot radonspridning från mark. Redovisa rätt i Miljöbyggnad, nyproducerade byggnader,

4 Kontrollera att eventuella krav på radonsäkert eller radonskyddat utförande verkligen implementerats i projektet. Det gäller t ex lufttäthet i grundkonstruktion även rörgenomföringar. Redovisas som projekteringsförutsättningar eller valda lösningar. Det är betydligt säkrare att mäta radonhalten i mark än att förlita sig på radonkartor eller mätningar i omgivningen. Om inte mätning genomförts på tomten, glöm då inte att skicka med ett utlåtande från en sakkunnig inom radon (definition saknas, kompetens styrks med CV). 7 Ventilationsstandard i nyproducerad byggnad Utdrag ur projekterings- eller bygghandling (ritning eller beskrivningar) som beskriver ventilationssystemet och som styrker uppgifterna som lämnas i formuläret. Det gäller ventilationsflöden, typ av ventilation samt eventuell metod att reglera eller styra luftväxlingen. Där så krävs, ska det framgå ur ventilationsbeskrivningen att kök, bad- och våtrum projekterats enligt BFS 1998:38. Det räcker inte med ett intyg från vvs-projektör att kriterierna är uppfyllda. Det ska visas att kraven är implementerade i projektet till exempel som beräkningsförutsättningar vid dimensionering. Ventilationsbeskrivningar brukar inledas med dessa tekniska krav. Begreppet utdrag missuppfattas ibland. Det avser de sidor i en ventilationsbeskrivning, som verifierar betygskriterierna, till exempel systemhandling, bygghandling eller relationshandling. I sidhuvud eller sidfot ska finnas information om handlingens status, namn på projektet, handläggare, datum etc. Hela ventilationsbeskrivningen behöver inte biläggas, det räcker med de sidor som beskriver till exempel ventilationsflöde, typ av ventilationssystem eller det som krävs för att visa att kriterierna för sökt betyg är uppfyllda. 9 Fuktsäkerhet i nyproducerad byggnad Utdrag från programhandlingar eller beskrivningar som styrker klassningskriterierna. Fuktsäkerhetsbeskrivning som visar (planerad) hantering av fuktfrågor under projektering, byggande och förvaltningen. Utdrag ur förfrågningsunderlag eller bygghandling som visar krav som ställts på entreprenörens redovisning av fuktsäkerhetsarbete under byggskedet. Eventuellt intyg från ansvarig projektör att aktuella branschregler för utförande av våtrum följts. Namn på en eventuellt fuktsakkunnig och intyg som styrker att personen är diplomerad eller har motsvarande kompetens. Namn på eventuell fuktsäkerhetsansvarig om denne redan är utsedd vid ansökan. Namn på RBK-kontrollant, beroende på skede. Namn på fuktsäkerhetsansvarig, intyg från entreprenör. Tips Kolla så att kraven på formalia är uppfyllda, det vill säga att relevanta intyg är bifogade. 10 Termiskt klimat vinter i nyproducerad byggnad Utdrag ur dokument som visar byggherrens krav på termiskt inneklimat vintertid. Det kan vara t ex programhandlingar, projekteringsanvisningar, beskrivningar. Om bedömning sker med PPD-index ska sambandet redovisas mellan PPD-index och inneklimatkrav t ex operativ temperatur, lufthastighet. Ritning av det våningsplan som anses vara representativt och speciellt kritiskt för termiskt klimat vintertid motivera valet kortfattat. Redovisa rätt i Miljöbyggnad, nyproducerade byggnader,

5 Bedömda rum ska markeras på det representativa våningsplanet. Val av rum ska kortfattat motiveras. Våningsplanets A temp ska redovisas liksom de bedömda rummens golvarea. Att de bedömda rummens area är 20 % (eller strax över) relativt våningsplanets. Fasadritningar som visar fönsterstorlekar för det representativa våningsplanet. Inneklimatberäkningarna ska redovisas vad gäller beräkningsprogram, indata och resultat för vart och ett av de bedömda rummen. Varje bedömt rums betyg och aggregerat indikatorbetyg Norrpil på situations- och relevanta planritningar Om TF-metoden används ska motsvarande indata och resultat redovisas, gärna i tabell. Motivera val av typiska våningsplan. Det är inte alltid nedersta våningen som är det typiska det kan också bero på till exempel verksamhet, rums- och fönsterstorlekar. Det kan finnas flera typiska våningsplan, till exempel i bostadshus med takvåning och lokaler i bottenvåningen blir minst tre plan typiska. Motivera val av rum som väljs för bedömning på de typiska våningsplanen. Ibland behövs motiv till varför rum inte har valts ut. Orsaken kan vara självklar för den som söker, men svårare att genomskåda för en granskare. Det kan finnas skäl att bedöma mindre än 20 % av våningsplanets A temp detta ska motiveras. Fönsters U-värde som används i beräkningarna måste ha förankring i projekten, till exempel i beskrivningar eller på ritningar. Det räcker inte med en tidig utredning där olika förslag jämförs. Kontrollera att samma U-värden på fönster används i indikator 1 och 2. Det kan finnas skäl att använda olika DVUT på indikator 2 och 10, kolla så att de verkar rimliga. 11 Termiskt klimat sommar i nyproducerad byggnad Utdrag ur dokument som visar byggherrens krav på termiskt inneklimat sommartid. Det kan t ex vara ett utdrag ur programhandling, projekteringsanvisning, beskrivning. Om bedömning sker med PPD-index ska samband mellan PPD-index och inneklimatkrav redovisas. Ritning av det våningsplan som anses vara representativt och speciellt kritiskt för termiskt klimat sommartid motivera valet kortfattat. Bedömda rum ska markeras på det representativa våningsplanet. Val av rum ska kortfattat motiveras. Våningsplanets A temp ska redovisas liksom de bedömda rummens golvarea. Att de bedömda rummens area är 20 % (eller strax över) relativt våningsplanets. Fasadritningar som visar fönsterstorlekar för det representativa våningsplanet. Inneklimatberäkningarna ska redovisas vad gäller beräkningsprogram, indata och resultat för vart och ett av de bedömda rummen. Varje bedömt rums betyg och aggregerat indikatorbetyg Norrpil på situations- och relevanta planritningar Om SVF-metoden används ska motsvarande indata och resultat redovisas, gärna i tabell. Motivera val av typiska våningsplan. Det är inte alltid översta våningen som är den typiska det beror också på till exempel verksamhet, rums- och fönsterstorlekar. Det kan också finnas flera typiska våningsplan, till exempel i kontorshus med takvåning och blir minst två plan typiska. Motivera val av rum som väljs för bedömning på de typiska våningsplanen. Ibland behövs motiv till varför rum inte har valts ut. Orsaken kan vara självklar för den som söker, men svårare att genomskåda för en granskare. Det kan finnas skäl att bedöma mindre än 20 % av våningsplanets A temp detta ska motiveras. Redovisa rätt i Miljöbyggnad, nyproducerade byggnader,

6 g-värden som används i beräkningarna ska vara implementerade i projekten, till exempel i beskrivningar eller på ritningar. Det räcker inte med en tidig utredning där olika förslag jämförs. Generellt är det bättre att motivera lite för mycket än för lite. Även solskydd som ingår i beräkningen ska ha en förankring i projektet. Det är OK att använda kopia på motsvarande dokument i indikator 3. Glöm inte skärmdump på beräkningsresultat g syst om inte uppgifterna kommer från leverantör. Det är OK att använda kopia på relevanta dokument i indikator 3. Kontrollera också att samma g-värden används i indikator 1 och 3. Glöm inte att ange vilket uteklimat som använts vid simulering. 12 Dagsljus i nyproducerad byggnad Situationsplan som visar omgivningens avskärmning av dagsljuset Ritning på ett våningsplan som anses vara representativt och speciellt kritiskt för dagsljus motivera valet kortfattat. Bedömda rum markeras på planritningen motivera valen kortfattat Våningsplanets A temp och varje bedömt rums area Att de bedömda rummens area är 20 % (eller strax över) av våningsplanets A temp Fasadritningar med bedömda rum Handling som styrker fönsterglasens ljustransmission Redovisa indata (geometrier, areor, fönsters egenskaper) för respektive bedömt rum. Eventuellt datorprogram som använts för beräkning av dagsljus. Beräkningsresultat och indikatorbetyg för varje bedömt rum Aggregerat indikatorbetyg Beräkningarna i bilagan kan t ex redovisas i tabell Motivera val av typiska våningsplan. Det är inte alltid nedersta våningen som är den typiska det beror också på till exempel planlösning, rum- och fönsterstorlekar samt glasets LT-värde. Det kan finnas flera typiska våningsplan, till exempel i bostadshus med takvåning och lokaler i bottenvåningen blir minst tre plan typiska. Motivera val av de rum som väljs för bedömning på de typiska våningsplanen. Ibland behövs också motiv till varför rum inte har valts ut. I den här indikatorn förekommer att rum undantas bedömning glöm inte att motivera eventuella undantag. Det kan finnas skäl att simulera mindre än 20 % av våningsplanets A temp detta ska motiveras. Ljustransmissionen, LT-värde för fönster som används i dagsljusberäkningar måste ha en förankring i projekten, t ex i beskrivningar eller på ritningar. Det räcker inte med en tidig utredning som resulterar i en jämförelse. Tänk på att LT-värdet är en egenskap hos glaset som varierar med U- och g-värde. 13 Legionella i nyproducerad byggnad Utdrag ur VVS-beskrivning som beskriver förutsättningar för utformning och dimensionering av tappvattens. Särskilt för den här indikatorn är faktorer som påverkar legionella tillväxt och spridning. Markera den text som styrker klassningskriterierna. Beroende på klassningsnivå: dokumentation som visar att projektörer och entreprenör ska eller kommer att följa Branschreglerna Säker vatteninstallation. Eventuell riskvärdering. Det räcker inte med intyg från VVS-projektören att kriterierna är uppfyllda. Vi måste se att kraven är implementerade i projektet och att de formulerats som till exempel förutsättningar vid systemval och dimensionering. Redovisa rätt i Miljöbyggnad, nyproducerade byggnader,

7 Det måste framgå av kraven att till exempel Branschreglerna Säker Vatteninstallation och övriga kriterier har implementerats i projektet och har fungerat som förutsättningar vid systemval, utformning och dimensionering. Säker vatteninstallation omfattar också krav på utförande och därför är det viktigt att informationen gått vidare till entreprenören, detta kan verifieras antingen av förfrågningsunderlag eller av bygghandlingar. Utdrag ur en VVS-beskrivning, som biläggs en ansökan för att verifiera betygskriterierna ska vara en kopia av relevanta sidor i till exempel systemhandling, bygghandling eller relationshandling. I sidhuvud eller sidfot ska finnas information om handlingens status, namn på projektet, handläggare, datum etc. Hela VVS-beskrivningen behöver inte biläggas, det räcker med de sidor som visar att kriterierna för aktuellt betyg är uppfyllda. 14 Dokumentation av material i nyproducerad byggnad Om ansökan sker under projektering ska handling bifogas som styrker att entreprenör ska upprätta loggbok enligt önskad nivå. Om byggnaden tagits i bruk ska loggboken redovisas. Eventuella inloggningsuppgifter till Byggvarubedömningen, SundaHus, VGV-systemet, BASTA eller motsvarande. Om ansökan skickas in under projekteringen, måste en handling bifogas, t ex förfrågningsunderlag som visar hur dokumentation av byggvaror ska hanteras under byggskedet. 15 Utfasning av farliga ämnen i nyproducerad byggnad Om ansökan sker under projekteringen ska utdrag ur handling som visar instruktioner till entreprenör. Om byggnaden tagits i bruk redovisas loggbok med nivå på hantering av utfasningsämnen. Avvikelserapport om så krävs enligt kriterierna. Ansökan ska innehålla eventuella inloggningsuppgifter till Byggvarubedömningen, SundaHus, BASTA eller motsvarande. För SILVER och GULD ska rutiner för avvikelsehantering framgå av projekterings- eller bygghandlingar. Redovisa rätt i Miljöbyggnad, nyproducerade byggnader,