Varför Organisation? Informell organisation

Transkript

1 Organisation och upphandling av byggprojekt Varför Organisation? Att mål kan uppnås effektivare genom samarbete mellan individer än genom individuella ansträngningar g (synergieffekt) Organisation Ett antal individer som utför olika arbetsuppgifter på ett samordnat sätt för att uppnå vissa mål Sättet att fördela arbete och ansvar Sättet att fördela beslut om befogenheter Sättet att leda och samordna verksamheten Formell organisation Organisationsschema / Befattningsbeskrivning Arbetsfördelning Ansvar och befogenhetsfördelning Beslutsnivåer Formella informations och ordervägar Informell organisation Hur det faktiskt fungerar Personliga kontakter Gemensamma intressen Avbildning av organisationer/organisationsschema Avbildas som en hierarki med överordnade och underordnande enheter Företagets formella organisation dvs det sätt på vilket organisationen är tänkt att fungera. Det sätt på vilket arbetsfördelning har gjorts. Det sätt på vilket ansvars- och befogenhetsfördelningen har gjorts Antalet beslutsnivåer De formella informations- och ordervägarna 1

2 Reglering av beslutsnivåer chef/anställd Linje Reglering av beslutsnivåer chef/anställd Linje - stab Stab Hjalmar Söderberg Reglering av beslutsnivåer chef/anställd Funktionell organisation Vilken ansvarsform? Upphandling av byggprojekt Entreprenadjuridik Avtal mellan byggherre och utförare (konsult, entreprenör) AvtL gäller (anbud-accept) För privata företag - Allmänna Bestämmelser (AB 04, ABT 06..) ABK 09 för konsulter LOU + AB för statliga och kommunala myndigheter / företag För konsumenter (Småhusentreprenader) ABS 05 med Konsumenttjänstlagen 2

3 Projekteringsprocessen Utredningsskede Anbudsprocessen inför byggskedet Upphandlingsformer Programskede Projekteringsskede Utredningar, projektindelning Projektorganisation Program- Projekt- Val av upp- skrivning tidplan handlings- skiss form Bygglov, PBL och Kvalitet Beskrivningar enligt AMA Finansiering, årskostnad Budget Systemval stomme, alternativval Budgetkontroll Köp av fastighet Upphandling av projektörer Adm. föreskrifter och kontrakt enl AB Ansvarsform (entreprenadform) Form av entreprenadavtal Reglerar vem som ansvarar för utfört arbete + Ersättningsform Reglerar hur utfört arbete ska betalas Faktorer som styr valet av upphandlingsform Ekonomi Risktagande Projekttid Projektstorlek ns kompetens Teknisk komplexitet, estetik och funktionskrav Ansvarsformer Totalentreprenad Generalentreprenad (Samordnad generalentreprenad) Delad entreprenad Mycket delad entreprenad Ersättningsformen är skild från ansvarsformen! Projektering Mycket delad entreprenad ABK AB AB AB AB AB AB AB AB ETC. VA VS Vent EL Markentr. Grundentr. Stomentr. Sidoentreprenörer 3

4 Mycket delad entreprenad Lägst anbud av respektive entreprenör Mycket administration Projekttid Medger successiv n svarar för Kräver samordning Svårt att kräva ansvar Tidig start medges Låga kostnader i vissa fall Bra vid väl uppdelade arbetsområden Relativt mycket administration Kräver samordning av beställaren Oklart ansvar Kräver kompetent projektledning Alla entreprenörer är sidoentreprenörer Projektering Delad entreprenad ABK Sidoentr. Underentreprenörer (till byggentr.) Lägst anbud av respektive entreprenör Något mindre adm. jmf m mycket delad entrepr. ProjekttidP j k Medger ej tidig byggstart n svarar för Kräver något mindre samordning än mycket delad entrepr. Svårt att kräva ansvar Delad entreprenad Ofta traditionella avgränsningar Mindre administrativa kostnader än vid mycket delad entrepr. Kräver samordning av beställaren Alla entreprenörer är sidoentreprenörer ABK Projektering ABU Generalentreprenad AB Generalentreprenör (bygg) AB AB AB AB AB Byggn.- Ev. målningsentrentrentr. VS- Vent- ELentr. entr. ABU ABU ABU Markentr. Plåt- e. Papp- e.? Maskininstallatör el. dylikt Sidoentr. ABU Mark Plåt Måln. ETC. VS Vent EL Underentr. Till GE Generalentreprenad Mindre administration än vid delad entreprenad Projekttidj Komplett före byggstart n svarar för Tydligt utförandeansvar Traditionell ansvarsform Entreprenören svarar för platsledning. Tidig start medges ej vid fast pris Projekteringsansvar ligger kvar hos byggherren Samordnad generalentreprenad Upphandlas som delad entreprenad Blivande generalentreprenören (GE) övertar avtalen med sidoentreprenörer (SE) från byggherren SE blir underentreprenörer (UE) till GE GE får ansvar för samordning av blivande UE mot ersättning av byggherren 4

5 Totalentreprenad Totalentreprenad Exempel på alternativa ansvarsformer ABT Totalentreprenör Ev. sido entr. (maskin t.ex.) Svår värdering Lite administration Projekttid Ofta kort byggtid Entreprenören svarar för Tydligt funktionsansvar Ger fördelar för stora byggföretag Låga kostnader i många fall Svår anbudsvärdering Ej lämplig vid alla projekt Kräver bra byggnadsprogram Konkurrensbegränsande med få anbudsgivare Funktionsentreprenad Förhandlingsentreprenad Teknikupphandling Offentlig-Privat Samverkan (OPS) PFI, PPP, BOT, BOOT m fl. (Partnering) Entreprenörs arvode Arbetsplatsens självkostnad Ersättnings former Vinst ~ 1-2% Risk ~ 1% Centraladministration ~ 6% Direkta kostnader Arbetsplatsomkostnader, APO Material, Arbete, Underentreprenör, UE Arbetsledning, Maskiner ~ 8% Fast pris utan indexreglering med indexreglering Fasta à-priser utan indexreglering med indexreglering Ersättningsformer n vet tidigt vad det kommer att kosta. Med index reglering bli det svårt att veta slutkostnaden vid hög inflation Projekttid Projekteringen måste vara avslutad före anbudsräkningen Risk- ansvar Entreprenören tar ansvaret för utförandet. 5

6 Löpande räkning Funktionsupphandling Funktionsentreprenadformer Med procentuellt arvode Ekonomi n vet inte vad det kommer att kosta. Entreprenören tjänar mer ju högre kostnad! Projekttid Byggstart kan ske omgående Risk- ansvar Entreprenören tar nästan inget ansvar eller risk Med fast arvode har inte olägenheten att entreprenören tjänar mer ju högre byggkostnad Med kostnadstak Incitamentsavtal n och entreprenören har avtalat om hur ett undereller överskridande av kostnadstaket skall regleras Vad är det? Projektering + byggande Projektering + byggande + drift/underhåll (=förvaltning) Byggande + drift/underhåll (=förvaltning) Byggande + underhåll (=förvaltning) Drift/underhåll (=förvaltning) Funktionsentreprenad Ansvar Beställare Entreprenör Projektering Byggande Drift-Underhåll (Förvaltning) Varför funktionsupphandling? Utförandeentreprenader stödjer ej innovativ process Begränsad del konkurrensutsätts Svag samverkan - produktion Konkurrens omfattar enbart pris Nya krav på upphandling av byggprojekt Beställaren kan inte formulera systemkrav eller tekniskt krav Val av entreprenadform? ns behov Kontroll på ekonomin Kontroll på utformning Behov av tidig byggstart ns kompetens Samordningsansvar Flexibilitet i utförandet Utökat ansvar för utföraren 6