LäkemedelsNytt. Nr Kloka Listan 2008

Transkript

1 LäkemedelsNytt Nordöstra och Nordvästra Läkemedels- Kommittéerna Nr Kloka Listan 2008 Årets Kloka Listan är ljusblå till färgen och ges ut i fyra versioner Kloka Listan (tidigare läkarversionen ), Kloka Listan med tillägg för specialiserad öppen och sluten vård, Kloka Listan patientversionen samt Kloka Listan rekommenderade och upphandlade preparat med synonymer. Nytt avsnitt om perifer artärsjukdom Patienter med perifer artärsjukdom (claudicatio intermittens) har en mycket stor risk att insjukna i eller dö av kardiovaskulära sjukdomar. För att förebygga det uppmanar Kloka Listan 2008 till livsstilsåtgärder, blodtryck <130/80, koll på blodsockret samt farmakologisk behandling med acetylsalicylsyra (Trombyl 75 mg) och simvastatin 40 mg. Hypertoni En nyhet i kapitlet Hjärta och kärl är att kalciumantagonisten amlodipin är uppgraderad till förstahandsval vid hypertoni, vid sidan av tiazider och ACE-hämmare. Betablockeraren metoprolol kvarstår som andrahandspreparat. Angiotensinreceptorblockerare (ARB) rekommenderas (som vanligt) endast som alternativ till ACE-hämmare, när en sådan provats först och patienten inte tolererar ACE-hämmare på grund av biverkningar. I de fallen (både vid hypertoni och hjärtsvikt) är rekommenderad ARB kandesartan (Atacand), gärna i fast kombination med hydroklortiazid. Losartan (Cozaar) har utgått på grund av sämre blodtryckssänkande egenskaper. Njursjukdomar Vid kronisk njursjukdom är ACE-hämmarna enalapril och ramipril förstahandsval för njurprotektion. Om ACE-hämmarintolerans föreligger rekommenderas irbesartan (Aprovel). Losartan och kandesartan har utgått på denna indikation. Expertgruppen för medicinska njursjukdomar anger irbesartans dokumenterat njurprotektiva effekt och lägre pris som skäl för inträde på Kloka Listan. Målet för 2007 var att andelen ARB av den totala mängden förskriven RAAS-blockad (det vill säga ACE-hämmare plus ARB) skulle vara max 25 procent. Detta mål har inte uppnåtts, snittvärdet för hela Stockholms läns landsting var 43 procent ARB. Diabetes Medellångverkande humaninsulin bör vara förstahandsval vid insulinbehandling. NovoNordisk aviserade i höstas att de tänker sluta sälja Insulatard Penfill. Det innebär att Humulin NPH (humant insulin) ståtar med den största sortimentsbredden (penna, injektionsflaska och cylinderampull) och rekommenderas därför som förstahandsval vid nyinsättning av basinsulin vid typ 2-diabetes. 1

2 Gynekologi I gynekologiavsnittet har det tillkommit relativt fylliga informationstexter om de olika antikonceptionsmetoderna samt om behandlingskrävande vasomotoriska symtom hos peri- eller postmenopausala kvinnor. Vad gäller preparatförändringar har Trionetta (kombinerat sekventiellt p-piller) utgått och oxytocin (Syntocinon) tillkommit (på indikationen mjölkstockning vid amning). Vid dysmenorré ersätts ibuprofen av naproxen. Onkologi och hematologi Under den nytillkomna rubriken Onkologi och hematologi hänvisas till SLL:s vårdprogram för olika cancerdiagnoser. Rekommenderad antiöstrogen är tamoxifen (Nolvadex). Smärta Nytt preparat på Kloka Listan 2008 är buprenorfin i plåsterform (Norspan). Expertgruppen för analgetika och reumatologiska sjukdomar anser det vara en välbeprövad opioid med en gynnsam säkerhetsprofil och relativt låg missbrukspotential. Vid behov av långverkande opioidanalgetikum vid icke cancerrelaterad smärta är detta preparat att föredra framför såväl dextropropoxifen (Dexofen) som kodein. Dextropropoxifen utgår på grund av att riskerna med substansen bedöms överstiga nyttan. Dextroproxifen ger till exempel ofta CNS-biverkningar hos äldre, suicidrisk och orsakar risk för andningsdepression och hjärtpåverkan i kombination med alkohol och/eller sedativa. Neurologi Vid migrän rekommenderas som tidigare i första hand paracetamol eller acetylsalicylsyra och i andra hand rekommenderas naproxen eventuellt med tillägg av metoklopramid (Primperan) Först i tredje hand rekommenderas triptaner och sumatriptan har i år gjort comeback vid migrän. Sedan år 2002 har rizatriptan (Maxalt) rekommenderats, men numera finns generiskt sumatriptan tillgängligt till betydligt lägre pris (cirka 10 kr per tablett jämfört med kr för övriga triptaner). Rizatriptan finns kvar på Kloka Listan som ett alternativ om sumatriptan inte ger tillräcklig effekt. Psykiatri Zolpidem (Stilnoct) har utgått i 2008 års Kloka Lista. Det motiveras av ett begränsat behov av två bensodiazepinliknande sömnmedel på listan. Zolpidems korta halveringstid och förekommande fall av psykiska biverkningar såsom amnesi bidrar också till expertgruppens val att i första hand rekommendera zopiklon. Om det finns missbruksrisk anges propiomazin (Propavan) som alternativ. Antalet preparat som rekommenderas vid psykos har minskat. Upptagna på listan är i år perfenazin (Trilafon) och risperidon (Risperdal). Expertgruppen för psykiska sjukdomar anser att farmakologi, kinetik och genetik är väl utredda hos dessa läkemedel och att det finns god klinisk dokumentation som tyder på något bättre (risperidon) eller likvärdig (perfenazin) antipsykotisk effekt jämfört med haloperidol. Infektioner Ny rekommendation, som också är ett Klokt Råd, vid akut otitis media är: Slå hårt men kort! det vill säga dosera penicillin tre gånger dagligen istället för x 2. För b-laktam-antibiotika (till exempel penicilliner och cefalosporiner) är det tiden med en viss fri serumkoncentration, och inte toppkoncentrationen, som är viktig för effekt och minimerad risk för resistensutveckling. Därför bör dessa antibiotika doseras oftare. Även flukloxacillin (Heracillin) bör av samma skäl doseras x 3 vid sårinfektion. I övrigt finns inga förändringar i rekommendationerna under infektionsavsnittet. Om än ganska omfattande sett till antalet sidor så är Kloka Listan alltjämt behändig att ha i bröstfickan alltid till hands! Listan skickas ut automatiskt till alla förskrivare. Om du saknar en önskad version, hittar du beställningsblanketten på där det också finns motiveringar till Kloka Listans rekommendationer. Denna artikel är skriven för Farmaka i Fokus, Sydvästra Läkemedelskommittén, av apotekare Emma Svensson. Omarbetad för LäkemedelsNytt av Maria Samuelsson-Almén 2

3 Endokrinologi och osteoporos Årets Kloka Listan innehåller några förändringar avseende diabetes- och osteoporosavsnitten. Några stora förändringar rör det sig dock inte om. Diabetes Vid diabetes gäller som tidigare att inte glömma bort hur viktigt det är med icke-farmakologisk intervention och att diabetesbehandling inte bara handlar om att sänka blodsocker, utan även om att behandla andra ofta förekommande riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom såsom hypertoni och hyperlipidemi. Årets Kloka Lista innehåller Kloka Råd i detta avseende. Betydelsen av god metabol kontroll poängteras liksom tidigare. För patienter med typ 2-diabetes och övervikt är metformin liksom tidigare förstahandsmedel vid läkemedelsbehandling och som andrahandsmedel finns glibenklamid och glimepirid kvar. Glitazonerna i form av rosiglitazon (Avandia) och pioglitazon (Actos) har nu funnits på marknaden i några år, men har aldrig hamnat på Kloka listan mycket beroende på att det saknats data på hårda endpoints. När sådana data nu börjat komma finns det indikationer på att bägge preparaten ökar frakturrisken och för åtminstone rosiglitazon har farhågor väckts för att risken för makrovaskulär sjukdom kanske till och med ökar. Läkemedelsverket har nyligen gått ut och varnat för att använda rosiglitazon till patienter med kärlförträngningar i benen, hjärtinfarkt och instabil kärlkramp. Läkemedel innehållande glitazoner har inte någon plats i Kloka Listan och bör generellt användas restriktivt. Som tidigare rekommenderas medellångverkande humaninsulin vid nyinsättning av basinsulin vid diabetes mellitus typ 2. Humulin NPH har tagits upp på listan då sortimentet för Insulatard nu har begränsats till FlexPen medan cylinderampullen till flergångspennor har dragits tillbaka. Av bland annat kostnads- som miljöskäl finns anledning att i ökad utsträckning använda flergångspennor. Det finns som tidigare ingen anledning att som första- handsmedel använda de mer långverkande insulinanalogerna Lantus och Levemir. Levemir finns överhuvudtaget inte med på listan och Lantus är cirka dubbelt så dyrt jämfört med medellångverkande humaninsulin (NPH-insulin) och bör därför förbehållas de patienter som med NPH-insulin inte uppnår en välreglerad diabetes utan allvarlig hypoglykemiproblematik. Läkemedel som påverkar det så kallade inkretinsystemet (Byetta och Januvia) har blivit godkända och de är teoretiskt mycket intressanta men dess plats i terapin fortfarande mycket osäker. Indikationen är till stor del densamma som för medellångverkande insulin vid typ 2 diabetes, det vill säga patienter som sviktar på tablettbehandling. Byetta saknar långtidsdata avseende hårda endpoints och effekterna på HbA1c förefaller sämre än för insulin. Preparatet kan inte dostitreras som insulin och en stor andel av patienterna som sätts på Byetta drabbas åtminstone initialt av illamående. FDA har vidare gått ut med en varning för ökad pankreatitrisk vid behandling med Byetta. Preparatet skall injiceras två gånger dagligen. Januvia kan ges peroralt men har måttlig effekt på HbA1c och farhågor finns för att men inte bara påverkar nivåerna av inkretiner utan även andra system i kroppen. Bland annat finns en ökad incidens av infektioner rapporterad. Även här saknas helt data avseende långtidseffekter på hårda endpoints. Varken Byetta eller Januvia finns därför på listan. Osteoporos För osteoporos poängteras också betydelsen av icke-farmakologiska åtgärder för att förebygga frakturer. Bisfosfonater är som tidigare förstahandsmedel vid läkemedelsbehandling och Alendronat veckotablett rekommenderas. Med anledning av nya studier som inte visat någon effekt avseende nya frakturer av behandling av Kalcium och D-vitamin hos kvinnor med tidigare fraktur eller andra riskfaktorer rekommenderas som tidigare behandling med kalcium och D-vitamin endast till de allra äldsta, där det finns dokumentation att det skyddar mot höftfrakturer, patienter med bristande kalciumintag och/eller risk för D-vitamin brist samt till dem som behandlas med läkemedel mot benskörhet och/eller kortison. 3

4 Vid substitutionsbehandling av binjurebarkssvikt används sedan länge såväl glukokortikoider som mineralkortikoid. För fullständighetens skull har nu Kloka Listan kompletterats med fludrokortison (Florinef) vilket är den mineralkortikoid som används. Norra Stockholms Läkemedelskommitté, av Mats Palmér, docent, överläkare, Endokrin-Metabol-Diabetes, Karolinska Universitetssjukhuset Infektionssjukdomar Vid pneumoni och sinuit har rekommendationen om hur penicillin ska doseras redan tidigare varit tre gånger om dagen. Penicillin bör ges tre gånger om dagen även vid akut mediaotit. Detta innebär en återgång till den bäst dokumenterade doseringen för luftvägsinfektioner och den som hela tiden använts i vår omvärld. Enda undantaget bland luftvägsinfektioner där penicillinv kan ges två gånger om dagen är streptokocktonsillit. Det finns inga problem med resistenta streptokocker och det finns klinisk dokumentation för pcv två gånger om dagen. Dosera PcV tre gånger per dygn vid behandling av akut mediaotit. Urinvägsinfektion är näst luftvägsinfektioner den vanligaste orsaken till antibiotikabehandling i öppen vård. E coli är den helt dominerande orsaken. Den övervägande majoriteten av alla med urinvägsinfektioner är kvinnor med akut okomplicerad cystit. Till skillnad från komplicerad eller vårdrelaterad uvi så orsakas okomplicerad cystit sällan av resistenta bakterier. De rekommenderade förstahandspreparaten är nitrofurantoin, trimetoprim och mecillinam. Använd inte kinoloner vid okomplicerad cystit hos kvinnor! Norra Stockholms Läkemedelskommitté, av Yvonne Gillback, ledamot Läksaks expertgrupp i infektionssjukdomar, distriktsläkare, Kista vårdcentral Mage och tarm Våren 2007 publicerades från det Medicinska Programarbetet (MPA) inom SLL ett regionalt vårdprogram om Övre Gastrointestinala besvär. Höstens rekommendationsarbete inom Läksaks expertgrupp för mage-tarmläkemedel ägnades huvudsakligen åt ett försök till anpassning av våra brödtexter i Koka Listan till synsätten i det nya vårdprogrammet. Att den läkare som påbörjar behandling med syrahämmare vid misstänkt gastroesofageal reflux själv bör följa upp behandlingseffekten och ta ställning till fortsatt behandling är ett mycket viktigt påpekande i Vårdprogrammet. Denna princip är ämnad att motverka fortsatt slentrianmedicinering utan patientnytta och som i sämsta fall förorskar försämring av vardagsreflux vid försök till utsättning. Refluxavsnittet i Kloka Listan 2008 har förtydligats på denna punkt. Att det är direkt olämpligt att skriva ut PPI samtidigt som man remitterar till skopi är känt sedan länge eftersom det diagnostiska utbytet av undersökning påtagligt minskas av sådan medicinering. Detta poängteras i Vårdprogrammet och numera även i Kloka Listan Antacida eller Ranitidin för symtomlindring under väntetiden är starkt att föredra. Sedan början av 2000-talet har i Kloka Listan stått: Helikobacter Pylori diagnostik är inte relevant vid funktionell dyspepsi eller vid gastroesofageal reflux och under rubriken Dyspepsi har det stått att den vanligen är av funktionell natur och mellan raderna framgår att läkar- 4

5 omhändertagandet bör vara omsorgsfullt och förtroendeingivande men inte resultera i läkemedelsförskrivning. Och om sådan förskrivning ändå övervägs så bör den föranledas av misstanke om organisk sjukdom oftast ulcussjukdom som då helst har bekräftats med gastroskopi. Vårdprogrammet anger visserligen gastroskopi som förstahandsstrategi vid dyspepsi men anger som andrahandsstrategi den så kallade Test & Treat vilket innebär att dyspepsipatienten testas för infektion med Helikobacter Pylori och därefter trippelbehandlas med PPI och två antibiotika vid positivt utfall av testet. Men endast % av befolkningen är infekterade med HP och av dessa kommer endast cirka 15 % att någonsin drabbas av en ulcussjukdom. Detta blinda förfarande innebär att någon/ några procent av dyspeptikerna då får en botande behandling utan skopi men att upp mot 25 % av dem HP-behandlas i onödan med risk för biverkningar och kostnader som hade kunnat användas till annat. Och tidigdiagnostik av och tidigbehandling för HP har inget bevisat värde i Skandinavien, där HP-infektionen inte är klassad som en precancerös sådan. Men Test & Treat kan under speciella omständigheter rekommenderas, som vid rädsla för skopi eller när skopi är dyrt och svårtillgängligt, vilket det inte är i Stockholm. Den är därför inte upptagen som en alternativ strategi i Koka Listan 2008 och meningen ovan från början av 2000-talet står i en något förtydligad lydelse kvar. Och det Kloka Rådet 2008: Använd inte protonpumpshämmare eller antibiotika vid funktionell dyspepsi har sin tydliga udd riktad mot Test & Treat som ett alternativ värt att nämnas i detta sammanhang. Norra Stockholms Läkemedelskommitté, av Daniel Schmidt, ordf. Läksaks expertgrupp för Gastroenterologiska sjukdomar, docent, överläkare, Medicinkliniken, Capio S:t Görans sjukhus Nervsystemet Kloka Listan 2008 har genomgått vissa innehålls- och utformningsmässiga förändringar jämfört med föregående årets, men följer samma behandlingsprinciper. Grunden för dessa är SBUrapport 166/2004 Behandling av depressionssjukdomar, SBU-rapport 171/2005 Behandling av ångestsyndrom, SBU-rapport 156/2001 Behandling av alkohol- och narkotika problem, samt evidensbaserade behandlingsriktlinjer för CNS sjukdomar från flera instanser och länder (t ex i USA, Kanada, Australien de flesta tillgängliga på nätet). Dessutom har flera Task Force grupper, på uppdrag av European College of Neuropsychopharmacology (ECNP) och Collegium Internationale Neuropsychopharmacologicum (CINP) nyligen publicerat rapporter om behandling av affektiva sjukdomar (depressioner). Dessa riktlinjer är en sammanvägning av resultat från dubbelblinda, randomiserade, placebokontrollerade undersökningar och ger anvisningar, inklusive algoritmer, för behandling av stora grupper av psykiatriska sjukdomar. Under har ett tiotal arbeten från multicenter-långtidsstudier angående depressions- (STAR-D) och schizofrenibehandling (CATIE) publicerats i American J Psych, J Clin Psych, New Engl J Med, och kan varmt rekommenderas. Fokus har varit framförallt på områden där man ännu inte utarbetat optimala behandlingsstrategier, till exempel behandling av upprepade unipolära depressioner, depression vid manodepressiva tillstånd, kronisk schizofreni, mm. I detta sammanhang bör betonas att Kloka Listan inte på något vis ersätter riktlinjerna eller Task Forces omfattande rapporter men ger en fokuserad och praktisk (ibland kanske betraktat som ALLTFÖR förbegränsad) vägledning vid valet av psykofarmaka. Tillfällig ångest: Samma rekommendation som tidigare, dvs oxazepam och, när bensodiazepiner bör undvikas, alimemazin. Ångestsyndrom: I likhet med förra årets lista har samma diagnostiska kriterier (DSM-IVR) följts vilket innebär att rekommendationer förblivit identiska, dvs citalopram och sertralin samt i andra hand klomipramin. 5

6 Depression Lättare/medelsvår depression är den stora folksjukdomen och i enlighet med tidigare rekommendationer ska i första hand behandlas med ett SSRI preparat, dvs citalopram eller sertralin. I andra hand mirtazapin eller venlafaxin. Läksak har valt att inte inkludera flera antidepressiva preparat för behandling av denna patientgrupp. I tredje hand ska tillägg av litium övervägas i specialiserad öppen och sluten vård. Sist men icke minst, kognitiv beteendeterapi är en effektiv behandling vid depression och kan med fördel kombineras med antidepressiva läkemedel. Bipolär sjukdom Avsnittet ger mer detaljerade anvisningar för behandling av denna livslånga återkommande sjukdom. Den grundläggande principen är förebyggande stämningsstabiliserande med litium. Psykopedagogiska insatser bör erbjudas alla patienter. I andra hand rekommenderas valproinsyra som tillägg till litium mot mani respektive lamotrigin som tillägg mot depression. Akuta depressionsepisoder vid bipolär sjukdom kan vara svårbehandlade. Antidepressiva läkemedel ofta tillsammans med litium eller lamotrigin rekommenderas. Däremot, maniska episoder brukar framgångsrikt behandlas med neuroleptika eller kombinationer av neuroleptika, litium och valproinsyra. Till sist, vid svåra depressioner såväl som akuta bipolära tillstånd bör ECT övervägas. Behandlingen bör skötas av specialist i psykiatri. Psykos I första hand rekommenderas perfenazin och risperidon. Haloperidol har utgått på grund av sämre återfallssydd och symtomlindrande effekterna samt sämre tolerabilitet. Inom specialiserad öppen och sluten vård har zuclopentixol (Cisordinol- Acutard inj) tillkommit med hänsyn till behovet av ett väl beprövat preparat för akut behandling av psykoser och maniska tillstånd. Liksom i 2007 års Kloka Lista rekommenderas i andra hand olanzapin; och i tredje hand klozapin. Det viktiga vid långtidsbehandling är att konsekvent följa upp patienter med strukturerad symtomskattning och kontroll av eventuella biverkningar. Flera studier har dokumenterat risken för viktökning, förhöjda triglycerider och nedsatt glukostolerans. Sömnstörningar Rekommendationer har modifierats från Kloka listans råd för 2007 och det kortverkande preparatet zolpidem har utgått. Zopiklon (Imovane) ett medellångverkande medel anses vara mest ändamålsenligt, medan propiomazin (Propavan) kvarstår vid beroenderisk och som tillägg till zopiklon vid otillräcklig effekt. Propavan har använts i Sverige under flera decennier och med god klinisk erfarenhet trots avsaknad av moderna dubbelblinda kontrollerade studier. Läksak påpekar dock att propavan är olämpligt vid behandling av äldre pga risk för kognitiva störningar och konfusion. Alkoholsjukdomar Akamprostat och naltrexon ska användas som återfallspreventiv behandling i kombination med uppföljning, det vill säga farmakologisk behandling bör kombineras med medicinska råd och psykosociala insatser. Nyttan av dessa medel är stor; t ex visar Läkemedelsverkets monografi att andelen av fortsatt helnyktra efter ett års behandling med akamprostat är 22/100. Detta är en låg siffra men jämfört med enbart 12/100 placebobehandlade är det ett lovande resultat. Som tidigare, rekommenderas oxazepam för abstinens och tiamin för B1 vitamin brist. Norra Stockholms Läkemedelkommitté av Alexander Mathé, professor, Klinisk neurovetenskap, Psyk. klin., Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge 6

7 Äldre och läkemedelsbehandling Äldres läkemedel är ett fortsatt prioriterat område inom Läksaks arbete. Flera olika utbildningsprojekt pågår inom kommittéverksamheterna. Det finns många strategier för att förbättra kvaliteten i äldres läkemedelsanvändning. Regelbundna läkemedelsgenomgångar (LMG) med sakkunnig personal är ett sätt, men även att utföra LMG i det dagliga arbetet. Diskutera med kollegor och använd expertsystem som t ex interaktionsmodulen på Det är känt att misstag och missuppfattningar om läkemedelsanvändning är särskilt vanliga i vårdens övergångar, dvs när patienten byter vårdgivare och/eller vårdnivå. Anledningen är ofta brister i kommunikationen och informationsöverföringen. Ett sätt att åtgärda detta är en läkemedelsberättelse i journalen i vilken det ska framgå diagnos, indikation, eventuella dosjusteringar och uppföljning av aktuella läkemedel. På så sätt får alla i vårdkedjan tillgång till korrekta uppgifter. Läkemedelsrelaterade problem (LRP) kan förhindras som sänker livskvaliteten, leder till sjukhusinläggningar och orsakar samhället onödiga kostnader. Var uppmärksam på läkemedelsbiverkningar. Dokumentera ogynnsamma effekter av läkemedel med ICD-koden Y För andra året finns kolinesterashämmare med på Kloka Listan för behandling av Alzheimers sjukdom. I första hand rekommenderas galantamin (Reminyl) och i andra hand donepezil (Aricept). Beträffande handlingsprogram för demensutredningar och behandlingsrekommendationer vid demenssjukdom, se Vid beteendemässiga psykiska symtom vid demenssjukdomar (BPSD) bör i första hand somatiska orsaker och läkemedelsbiverkningar uteslutas, icke-farmakologisk behandling bör prövas. Vid farmakologisk behandling rekommenderas i första hand risperidon (Risperdal), som är indicerat för behandling av uttalade psykotiska symtom och aggressivitet hos patienter med demens och hos vilka sådana störningar kan leda till patientlidande, potentiell fara för patienten eller risk för självskada. I andra hand rekommenderas haloperidol (Haldol). Vid Levy body-sjukdom är haloperidol och risperidon olämpliga. Bland generella rekommendationer till äldre i Kloka Listan beskrivs läkemedel som bör undvikas, framför allt läkemedel med antikolinerga effekter och långverkande bensodiazepiner samt Tramadol. Läkemedel som bör ges med försiktighet till äldre är neuroleptika, antidepressiva, coxhämmare samt opioider. Förutom lathunden Äldre och läkemedel som funnits några år har i år tillkommit en Spårhund för läkemedelsrelaterade problem. I spårhunden beskrivs frågor man bör ställa för att identifiera LRP. Denna folder är utmärkt att använda som stöd vid rondarbete för alla som är delaktiga i patientens läkemedelshantering. Norra Stockholms Läkemedelskommitté, av Kristina Jarl, ordf. Läksaks äldreutskott, överläkare, Brommageriatriken Lathund för Äldre och Läkemedel Beställ via e-post: nvlksolna@karolinska.se 7

8 Kalendarium Nordöstra Läkemedelskommittén För ytterligare information och anmälningar, Se eller kontakta Updates om läkemedel Onsdagar kl med början den 16/ Inställt första ons varje månad, v9 och v13. Lokal Bofinken, DS. Lunch ingår. Målgrupp: Läkare. Olika teman vid varje tillfälle Temamöten En torsdag i månaden kl Svenska Läkaresällskapet. Möjlighet till middag efteråt. Målgrupp: Läkare 6/3 Placeboeffekter i läkemedelsstudier och i den kliniska vardagen 3/4 Tema meddelas senare 8/5 Tema meddelas senare Vidareutbildning för distriktssköterskor En onsdag månaden kl Lokal Svalan, DS. Målgrupp: Distriktssköterskor 20/2 Fyss och FaR Fysisk aktivitet på recept 12/3 Läkemedelsgenomgångar 23/4 Läkemedel och äldre 14/5 Ont i magen Nordvästra Läkemedelskommittén För ytterligare information och anmälningar, Se eller kontakta nvlksolna@karolinska.se Läkemedelsnytt med lunch Tisdagar kl Matsalen Karolinska, Solna. Lunch ingår. Målgrupp: Läkare 4/3 Aktuellt om läkemedel och miljö 11/3 Biologiska läkemedel vid Mb Crohn 1/4 Praktiska prolem i samband med antikoagulantia och trombocythämmande behandling 15/4 Nyheter om allergibehandling Torsdagsseminarium Sista torsdagen i månaden kl Rolf Lufts Auditorium, Karolinska Solna Från serveras buffé 27/3 Placeboeffekter i vardagssjukvård och studier 24/4 Läkemedelsöverkänslighet 29/5 Neuropsykiatriska funktionshinder hos vuxna Med reservation för ändringar i programmet! För anmälningar se även LäkemedelsNytt Nordöstra och Nordvästra Läkemedelskommittéerna kunskap och kvalitet Ansvarig utgivare SIGURD VITOLS, ordf NÖLK Klinisk Farmakologi Karolinska Universitetssjukhuset Chefredaktör INGVAR KRAKAU, allmänläkare Centrum för Allmänmedicin Korrespondens MARIA SAMUELSSON-ALMÉN informationsläkare NVLK Klinisk Farmakologi, Stockholm tel: maria.samuelsson-almen@sll.se Övriga i redaktionskommittén ANNETTE ARNKIL, sjuksköterska, MAS MARTINA BALDRING, ST-läkare allmänmedicin SVEN V ERIKSSON, kardiolog MAIJA FREDRIKSON, apotekare ROLF TRYSELIUS, allmänläkare, ordf NVLK CATHÉRINE VIOTTI, geriatriker EVA WIKSTRÖM JONSSON, klin farmakolog, sekr NÖLK Layout, redigering MARGARETA LINDBORG tel/fax: margareta.lindborg@comhem.se Foto MARIA SAMUELSSON-ALMÉN Distribution LÄKEMEDELSCENTRUM, Magnus Ladulåsgatan 63A, Stockholm LäkemedelsNytt ges ut av Nordöstra och Nordvästra Läkemedelskommittéerna i Stockholm. Redaktionen tar tacksamt emot insänt material, men förbehåller sig rätten att förkorta och redigera. Mer information Stockholms läns landsting 8