Sjukskrivningslängd för depressiv episod på Roslagshälsans Husläkarmottagning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sjukskrivningslängd för depressiv episod på Roslagshälsans Husläkarmottagning"

Transkript

1 VESTA RAPPORT Sjukskrivningslängd för depressiv episod på Roslagshälsans Husläkarmottagning Ernesto De La Cruz, ST-läkare i allmänmedicin Tfn Klinisk handledare: Marianna Lensu, Distriktsläkare, Vetenskaplig handledare: Anna Nager, PhD, CEFAM, 1

2 Sammanfattning Bakgrund och syfte Sjukskrivning på grund psykisk ohälsa har ökat i Sverige de senaste åren. Det finns ingen evidens för att sjukskrivning påskyndar tillfrisknande vid psykisk ohälsa. Syftet med denna studie var att undersöka om sjukskrivningslängd och sjukskrivningsgrad för depressiv episod har förändrats på en vårdcentral efter att Socialstyrelsens Försäkringsmedicinskt beslutsstöd med rekommendationer för sjukskrivning utkommit Metod och material Studien är en retrospektiv journalbaserad kohortstudie på alla patienter som sjukskrevs för depressiv episod på Roslagshälsans Husläkarmottagning under perioderna och Sammanlagt 61 patienter följdes under ett år avseende antal sjukskrivningsdagar och sjukskrivningsgrad. Signifikanstest genomfördes för att beräkna sjukskrivningsskillnader mellan tidsperioderna, kön och åldersgrupperna år och år. Resultat Det fanns inte någon signifikant skillnad i antal sjukskrivningsdagar eller i sjukskrivningsgrad för depression på Roslagshälsans HLM mellan perioderna och Det fanns ingen signifikant skillnad i antal sjukskrivningsdagar mellan könen eller mellan åldersgrupperna år och år. Det fanns en tendens till mer deltidssjukskrivning och längre sjukskrivning bland de äldre jämfört med de yngre, men det var inga signifikanta skillnader. Slutsats Denna studie visar att det inte fanns någon signifikant skillnad i antal sjukskrivningsdagar eller sjukskrivningsgrad för depression på Roslagshälsans HLM mellan perioderna och

3 Innehåll Inledning... 2 Syfte... 3 Metod... 3 Studiedesign... 3 Material... 3 Variabler... 4 Utfall... 4 Förklarande variabler... 4 Statistisk analys:... 4 Resultat... 5 Deskriptiv data för patienter sjukskrivna för depression... 5 Diskussion... 7 Könsskillnader... 9 Ålderskillnader... 9 Styrkor och svagheter... 9 Framtida studier Slutsats Referenser

4 Sjukskrivningslängd för depressiv episod på Roslagshälsans Husläkarmottagning Ernesto De La Cruz, ST-läkare i allmänmedicin Handledare: Anna Nager, MD, PhD Inledning Ungefär var tredje person kommer någon gång under livet att få ett psykiskt hälsoproblem. I Sverige behandlas en stor majoritet av alla personer med psykiska problem i primärvården. Psykiatriska tillstånd och sjukdomar är vanliga orsaker till sjukskrivning och sjukersättning [1]. De psykiska sjukdomarna har i Sverige ökat dramatiskt som sjukskrivningsorsak enligt Statens beredning för medicinsk utvärdering [2]. Denna andel var 7 % 1997 och ökade till 12 % 2003 [2-5]. Psykisk sjukdom bland långtidssjukskrivna är vanligare bland kvinnor än bland män. Psykisk sjukdom är numera den vanligaste sjukskrivningsorsaken bland långtidssjukskrivna kvinnor [5-9]. SBU rapporterade 2003 att det inte finns evidens för att sjukskrivning påskyndar tillfrisknande vid psykisk ohälsa [5]. År 2007 gav Socialstyrelsen ut Försäkringsmedicinskt beslutsstöd för sjukskrivning. I detta beslutsstöd står att Okomplicerade förstagångsdepressioner uppnår vid adekvat behandling ofta förbättrad funktion inom 3 månader. Full läkning kan dröja upp till 6 månader och i enstaka fall åratal [10]. Beslutsstödet kan ha påverkat primärvårdsläkare att i lägre grad sjukskriva patienter med depression än tidigare. Denna studie är viktig därför att det finns begränsad kunskap om sjukskrivningslängd för depression i primärvården i Sverige. Studien leder förhoppningsvis till ökad kunskap om specifika riskgrupper för långtidssjukskrivning i depression. Studien kan också 2

5 Syfte påvisa om sjukskrivningslängden för depression på Roslagshälsans Husläkarmottagning har påverkats efter att Socialstyrelsen kom ut med Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. Syftet med denna studie var att undersöka om sjukskrivningslängd och sjukskrivningsgrad för depressiv episod har förändrats på en vårdcentral efter att Socialstyrelsens Försäkringsmedicinskt beslutsstöd utkommit Frågeställningar 1. Hur stor andel av patienter med depressiv episod sjukskrevs heltid respektive deltid mer än 1 månad, 3 månader respektive 6 månader? 2. Finns det någon skillnad i sjukskrivningslängd eller sjukskrivningsgrad under perioderna och ? 3. Finns det någon skillnad i sjukskrivningslängd eller sjukskrivningsgrad beroende på patienternas kön och ålder? Metod Studiedesign Studien är en retrospektiv journalbaserad kohortstudie Material Alla patienter som sjukskrevs för depressiv episod (diagnoskod F32 enligt ICD-10) på Roslagshälsans Husläkarmottagning under de två perioderna 1/ / och 1/ / ingick i studien. Data hämtades från det elektroniska journalsystemet ProfDocIII genom funktionen Rapport som gav alla patienter med diagnosen depressiv episod. Därefter inhämtades information om sjukskrivning som gjorts på vårdcentralen Roslagshälsans Husläkarmottagning. Detta fanns på modulen Medicinsk underlag för bedömning av förmåga att arbeta vid sjukdom. 3

6 Variabler Utfall: Tre utfall studerades för varje förklarande variabel. a) Antal dagar heltidsjukskrivning(100%) för diagnosen depressiv episod, F32, under ett år efter första gången en patient har sjukskrivits för depression under den studerade perioden. b) Antal dagar deltidsjukskrivning(25-75%)för diagnosen depressiv episod, F32, under ett år efter första gången en patient har sjukskrivits för depression under den studerade perioden. c) Antal dagar sjukskrivning (heltid och deltid) för diagnosen depressiv episod, F32, under ett år efter första gången en patient har sjukskrivits för depression under den studerade perioden. Utfallen indelades i 4 grupper beroende på antal sjukskrivningsdagar under uppföljningsåret: (1) < 30 dagar, (2) dagar, (3) dagar och (4) 180 dagar. Förklarande variabler: Tre förklarande variabler, uppföljningsperiod, ålder och kön studerades var för sig med tvågruppsanalyser. a)uppföljningsperioder indelades i två grupper beroende på när de fick sin depressionsdiagnos: 1/ / och 1/ / b) Ålder, indelades i två grupper beroende på ålder 31/ : 0 = år, 1 = år. c) Kön Statistisk analys: Tvågruppsanalayser för varje utfall och förklarande variabel genomfördes med Chi^2 test eller Mann-Whitney test, beroende på skalnivå. P<0.05 användes för att fastställa statistisk signifikans. Statistikprogrammet PAST användes för statistiska beräkningar [11] 4

7 Etik Studien innebar journaldatahantering. Genomläsning av journaler är ett integritetsintrång både gentemot patienter och behandlande läkare. Patientdata hanterades med hänsyn till patientdatalagen (Svensk författningssamling-nr: 2008:355). Ändamålet med personuppgiftsbehandlingen var att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten. Verksamhetschefen på Roslagshälsans Husläkarmottagning godkände att studien genomfördes. Läkarna informerades muntligt om att studien skulle genomföras. De patienter som ingick i studien bedömdes inte ha någon nytta av studien. Nyttan med studien är att vissa grupper som sjukskrivits länge pga depression kan identifieras. Denna kunskap är viktig för att i framtiden identifiera varför dessa grupper sjukskrivs länge och för att kunna hjälpa dem på bästa sätt med interventioner. Patienterna som ingår i studien bedömdes inte utsättas för några fysiska risker, då endast redan insamlad journaldata användes. Eftersom patienternas personnummer ersattes med ett kodnummer när uppgifter införs i excelfilen, fanns ej heller risk för att någon annan än författaren hade tillgång till journaluppgifter. Resultat Deskriptiv data för patienter sjukskrivna för depression Tabell 1 visar antal och andelar patienter med sjukskrivning för depressiv episod fördelat på antal sjukskrivningsdagar och sjukskrivningsgrad. Knappt hälften av patienterna var sjukskrivna på enbart heltid för sin depression och 41 % var sjukskrivna mer än 180 dagar under en uppföljningsperiod på ett år. Jämförande data för patienter sjukskrivna för depression Figur 1 visar box plots för antal sjukskrivningsdagar fördelat på sjukskrivningsgrad och uppföljningsperiod. Vid signifikansberäkning med Mann-Whitney test fanns det ingen skillnad mellan de två uppföljningsperioderna avseende antal sjukskrivningsdagar på heltid, deltid respektive heltid och deltid. 5

8 Tabell 1. Antal och andelar patienter med sjukskrivning för depressiv episod fördelat på antal sjukskrivningsdagar och sjukskrivningsgrad under uppföljningsperioder på ett år. < 30 d d d 180 d Total Heltid 6(10%) 9(15%) 5(8%) 10(16%) 30(49%) Deltid 2(3%) 3(5%) 5(8%) 5(8%) 15(25%) Heltid och deltid 0(0%) 4(7%) 2(3%) 10(16%) 16(26%) Total 8(13%) 16(26%) 12(19%) 25(41%) 61(100%) Figur 1. Box-plots för sjukskrivningsdagar fördelat på sjukskrivningsgrad och uppföljningsperiod. 6

9 Det fanns ingen signifikant skillnad i antal sjukskrivningsdagar mellan kön, åldersgrupp eller uppföljningsperiod. Det var dock nära signifikant högre antal sjukskrivningsdagar för äldre jämfört med yngre (p=0,07) (Tabell 2). Den äldre åldersgruppen hade nära signifikant högre andel deltidssjukskrivning (Mann Whitney test, p=0,07) och signifikant högre andel kombinerad sjukskrivning på heltid och deltid (Mann Whitney test, p=0,03) jämfört med den yngre åldersgruppen (ej i tabell). Tabell 2. Medelvärden för antal sjukskrivningsdagar under ett år fördelat på kön, åldersgrupp och uppföljningsperiod. P-värden beräknade med Mann Whitney test. Variabel Antal sjukskrivningsdagar p-värde Kön Kvinnor Män 168 ± ± 43 0,29 Åldersgrupp år år 138 ± ± 47 0,07 Uppföljningsperiod ,51 Diskussion Denna studie visar att det inte fanns någon signifikant skillnad i antal sjukskrivningsdagar eller i sjukskrivningsgrad för depression på Roslagshälsans HLM mellan uppföljningsperioderna och eller mellan män och kvinnor. Det fanns en tendens till fler sjukskrivningsdagar och högre andel deltidssjukskrivning och bland patienter sjukskrivna för depression i åldrarna år jämfört med år. 7

10 Sjukskrivning, regler och attityder Vi har inte hittat någon motsvarande svensk primärvårdsstudie som har undersökt förändring av sjukskrivningslängd eller sjukskrivningsgrad över tiden för depression. Däremot finns statistik som visar att sjukskrivningstalen i hela Sverige har varierat mellan olika perioder och att orsakerna till svängningarna är korrelerade till regler som styr sjuktalen [9]. Förutom förändringar i regelverk, påverkar även läkarnas attityder sjukskrivningens längd och grad [12-13]. Samhällets och läkarnas attityder är i sin tur viktiga för att påverka patienternas attityder till sin sjukdom och motivationen till återgång i jobb. Då man i primärvården ofta enbart har patientens beskrivning av arbetsförmåga att stödja sitt sjukskrivningsbeslut på och sällan har tillgång till arbetsgivarens beskrivning av arbetskraven är patienternas attityder är betydelsefulla. Attitydförändringar har sannolikt lett till att bruket av deltidssjukskrivning har ökat i Sverige under senare år [14]. Uppföljningsperioderna och Att antal sjukskrivningsdagar och sjukskrivningsgrad för depression inte skiljde sig mellan perioderna och kan bero på att läkarnas attityder till sjukskrivning ännu inte har påverkats av socialstyrelsens rekommendationer. Det finns studier som visar att det tar tid för läkare att anpassa sig till nya rekommendationer [9]. Möjligen skulle en skillnad i antal sjukskrivningsdagar för depression kunna ses om en liknande studie gjordes om några år, då läkarna har haft längre tid på sig att ändra sina attityder. Resultaten kan också ha påverkats av att Roslagshälsans HLM är privatägd och att läkarna därmed varit mer måna om att behålla patienterna genom att gå dem till mötes i sjukskrivningsönskemål. Resultaten kan också bero på att patienternas faktiska sjuklighet i depression under bägge perioder har krävt de sjukskrivningslängder som utfärdades. Slutligen kan resultaten bero på att studiepopulationen var för liten för att kunna detektera några signifikanta skillnader i antal sjukskrivningsdagar för depression mellan de två sjukskrivningsperioderna. 8

11 Könsskillnader Vi fann ingen skillnad mellan män och kvinnor i andel sjukskrivna eller i antal sjukskrivningsdagar bland patienter med depression. Resultatet är i linje med en stor belgisk studie som genomfördes på individer där man inte kunde påvisa någon skillnad i antal sjukskrivningsdagar bland deprimerade män och kvinnor [15]. Andra studier har visat att män är sjukskrivna längre än kvinnor för depression. En kanadensisk studie från 2002 visade att män i högre grad inte återgick till sitt jobb vid sjukskrivning för depression [7]. Även en svensk studie som undersökte lindrig psykisk ohälsa, inklusive depression, och sjukskrivningslängd bland män och kvinnor visade att män hade längre sjukskrivningsperioder än kvinnor [16]. En förklaring till de könsskillnader i sjukskrivningslängd för depression som visats i en del studier kan vara att män söker hjälp först vid svårare depression och därmed har en större funktionsnedsättning [17]. Ålderskillnader I vår studie var äldre mer deltidssjukskrivna är yngre. Detta stämmer överens med försäkringskassans redovisning av sjukskrivningar för alla diagnoser under perioden som visade att det var ovanligare med deltidssjukskrivning bland yngre [18]. I Finland har man funnit att unga i hög utsträckning är sjukskrivna för depression. Detta kopplas till svårigheter att ta sig in på arbetsmarknaden [19]. I vår studie fanns en tendens till att de äldre var sjukskrivna längre än de yngre, även om vi inte fann en klart signifikant skillnad (p=0,07). Detta överensstämmer med flera andra studier som har visat att ålder är en riskfaktor för lång sjukfrånvaro på grund av lättare psykisk sjukdom [20-23]. Styrkor och svagheter En styrka med denna studie är att vi har följt sjukskrivning för patienter med depression i ett avgränsat primärvårdsområde under en period då Socialstyrelsens rekommendationer kunde förväntas ha påverkat sjukskrivningsmönstret. Den nationella statistik som finns över sjukskrivning för psykisk ohälsa särskiljer inte primärvård från slutenvård. En annan styrka är att vi har inkluderat sjukskrivningsgrad för depression i studien. 9

12 Det finns också svagheter med studien. För det första har vi inte kunnat justera för komorbiditet med annan psykisk sjukdom, till exempel drogmissbruk och ångest. För det andra har vi inte kunnat justera för arbetsförhållanden eller sociala förhållanden. För det tredje kan man ifrågasätta om sjukskrivningsdiagnosen depressiv episod verkligen är korrekt satt, då diagnosen ställs av behandlande läkare i en sjukskrivningssituation. Recidiverande depression, F33, har inte inkluderats i vår studie. Det är dock möjligt att diagnosen egentligen har varit recidiverande depression, som ofta kräver längre sjukskrivningsperioder, trots att läkaren har satt diagnosen depressiv episod, F32 i journalen. Vi har inte haft någon möjlighet att objektivt verifiera diagnosen i denna studie. En studie från Storbritannien har visat att allmänmedicinare har hög sensibilitet och specificitet i diagnostisering av depression, även vid komorbiditet med annan psykisk sjukdom [24]. Framtida studier Framtida studier skulle kunna undersöka om primärvårdsläkare har påverkats av Socialstyrelsens sjukskrivningsrekommendationer genom t ex enkäter eller intervjuer av primärvårdsläkare. Man skulle också kunna studera hur läkare bedömer arbetsförmåga bland deprimerade i primärvården. Slutsats Denna studie visar att det inte fanns någon signifikant skillnad i antal sjukskrivningsdagar eller sjukskrivningsgrad för depression på Roslagshälsans HLM mellan perioderna och

13 Referenser Referenser 1. Nordstrom A, Bodlund O. Every third patient in primary care suffers from depression, anxiety or alcohol problems. Nord J Psychiatry. 2008;62(3): SBU. Behandling av depressionssjukdomar. En systematisk litteraturöversikt. Sverige; Statens beredning för medicinsk utvärdering Sobocki P, Lekander I, Borgström F, Ström O, Runeson B. The economic burden of depression in sweden from 1997 to Eur Psychiatry. 2007;22(3): Gottfries CG, Zachrisson O. Sjukskrivningarna» katastrof «eller oförmåga i statistik och diagnostik? Lakartidningen. 2003(21): SBU. Sjukskrivning orsaker, konsekvenser och praxis. Sverige; Statens beredning för medicinsk utvärdering Broadhead WE, Blazer DG, George LK, Tse CK. Depression, disability days, and days lost from work in a prospective epidemiologic survey. JAMA. 1990;264(19): Dewa CS, Goering P, Lin E, Paterson M. Depression-related short-term disability in an employed population. J Occup Environ Med. 2002;44(7): Mitchell AJ, Vaze A, Rao S. Clinical diagnosis of depression in primary care: A meta-analysis. Lancet. 2009;374: ST - Clinical diagnosis of depression in p. 9. Försäkringskassan. Långtidssjukskrivna. Beskrivande statistik Sverige; Försäkringskassan Socialstyrelsen. Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. [cited ]; Available from: 11. Anonym. Past statistisk program. [cited ]; Available from: 12. RFV. Attityder till deltidssjukskrivning. Sverige; RFV D'Amato A, Zijlstra F. Toward a climate for work resumption: The nonmedical determinants of return to work. J Occup Environ Med. 2010;52(1): Torgen M, Josephsson M. Bedömning av arbetsförmåga vid sjukskrivning. Sweden; Uppsala Universty Godin I, Kornitzer M, Clumeck N, Linkowski P, Valente F, Kittel F. Gender specificity in the prediction of clinically diagnosed depression. Results of a large cohort of belgian workers. Soc Psychiatry Psychiatr Epidemiol. 2009;44(7): Hensing G, Alexanderson K, Allebeck P, Bjurulf P. Sick-leave due to psychiatric disorder: Higher incidence among women and longer duration for men. Br J Psychiatry. 1996;169(6): Scott KM, Collings SCD. Gender and the association between mental disorders and disability. J Affect Disord. 2010;125(1-3): Försäkringskassan. Deltidssjukskrivning: En registrestudie över utveckling Sverige; Försäkringskassan FPA. Depresion hos unga vuxna [ ]; Available from: 20. Blank L, Peters J, Pickvance S, Wilford J, Macdonald E. A systematic review of the factors which predict return to work for people suffering episodes of poor mental health. J Occup Rehabil. 2008;18(1): Annerblom M-l, Sjöström S. Partiell sjukskrivning, arbete och livssituation. Luleå; Centrum för utbildning och forskning inom samhällsvetenskap Koopmans PC, Roelen CaM, Groothoff JW. Sickness absence due to depressive symptoms. Int Arch Occup Environ Health. 2008;81(6):

14 23. Cornelius LR, van der Klink JJL, Groothoff JW, Brouwer S. Prognostic factors of long term disability due to mental disorders: A systematic review. J Occup Rehabil. 2011;21(2): Ostergaard SD, Foldager L. The association between physical illness and major depressive episode in general practice. Acta Psychiatr Scand. 2011;123(4):

Patienter med depression på Husläkarmottagningen Johannes: Följer vi behandlingsriktlinjerna och frågar vi om alkoholvanor?

Patienter med depression på Husläkarmottagningen Johannes: Följer vi behandlingsriktlinjerna och frågar vi om alkoholvanor? Patienter med depression på Husläkarmottagningen Johannes: Följer vi behandlingsriktlinjerna och frågar vi om alkoholvanor? Amanda Gudesjö, ST-läkare i allmänmedicin Husläkarmottagningen Johannes Mars

Läs mer

RISKBRUK i Västerbotten

RISKBRUK i Västerbotten RISKBRUK i Västerbotten Annika Nordström Hälsoutvecklare/med dr FoUU-staben Landstingskontoret 901 89 Umeå annika.nordstrom@vll.se 090-785 71 85 Det började för länge sedan. 1992-97 Alkoholprojektet Ersboda

Läs mer

Patienter med bipolär/unipolär sjukdom och schizofreni som gör suicidförsök löper stor risk för suicid

Patienter med bipolär/unipolär sjukdom och schizofreni som gör suicidförsök löper stor risk för suicid Patienter med bipolär/unipolär sjukdom och schizofreni som gör suicidförsök löper stor risk för suicid Utvecklingsenheten Layout: Tina Ehsleben, Kriminalvårdens Utvecklingsenhet, 2010 Tryckning: Kriminalvårdens

Läs mer

Sjukskrivningar och sjukskrivningslängder exempel från projektet korta sjukskrivningar

Sjukskrivningar och sjukskrivningslängder exempel från projektet korta sjukskrivningar Sjukskrivningar och sjukskrivningslängder exempel från projektet korta sjukskrivningar Jenny Hubertsson, Statsvetare, doktorand försäkringsmedicin Ingemar Petersson, Professor i försäkringsmedicin Epi-centrum

Läs mer

Psykisk ohälsa, arbetsförmåga och återgång i arbete. Monica Bertilsson, med dr, forskare, leg arbetsterapeut Social medicin, Göteborgs Universitet

Psykisk ohälsa, arbetsförmåga och återgång i arbete. Monica Bertilsson, med dr, forskare, leg arbetsterapeut Social medicin, Göteborgs Universitet Psykisk ohälsa, arbetsförmåga och återgång i arbete. Monica Bertilsson, med dr, forskare, leg arbetsterapeut Social medicin, Göteborgs Universitet Innehåll Utgångspunkt: Min avhandling Bakgrund till forskningsområdet

Läs mer

Ortopedisk ohälsa. Ingemar Petersson, professor Enhetschef och överläkare Epi-centrum Skåne

Ortopedisk ohälsa. Ingemar Petersson, professor Enhetschef och överläkare Epi-centrum Skåne Ortopedisk ohälsa Ingemar Petersson, professor Enhetschef och överläkare Epi-centrum Skåne Ingemar.petersson@med.lu.se www.skane.se/ecs Jenny Hubertsson Utredare och doktorand Epi-centrum Skåne SUS, Lund

Läs mer

Partiell sjukskrivning

Partiell sjukskrivning REDOVISAR 2001:4 Partiell sjukskrivning förekomst och utfall Sammanfattning Partiell sjukskrivning studeras under en tvåårsperiod i en grupp som hade varit helt sjukskriven för rygg- och nackbesvär i fyra

Läs mer

Ländryggsrelaterade besvär på Gustavsbergs Vårdcentral under 2013. Hur sjukskriver vi och följs riktlinjerna?

Ländryggsrelaterade besvär på Gustavsbergs Vårdcentral under 2013. Hur sjukskriver vi och följs riktlinjerna? Projekt VESTA Ländryggsrelaterade besvär på Gustavsbergs Vårdcentral under 2013. Hur sjukskriver vi och följs riktlinjerna? Carina Magnefelt ST-läkare, Gustavsbergs Vårdcentral november 2014 Vetenskaplig

Läs mer

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012 Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats

Läs mer

Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut?

Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut? Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut? Ingvar Krakau 2007-03-22 Praxisstudiens uppläggning Oro och nedstämdhet som samhällsproblem Hur uppmärksammas de som insjuknar Primär kontakt och diagnostik

Läs mer

Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda

Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda Malin Ahrne, utredare, Socialstyrelsen Linda Ahlqvist, utredare, Socialstyrelsen Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Nationella

Läs mer

Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012

Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 1 PROJEKT VESTA Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 Mats Skondia ST-läkare, Mörby VC Maj 2014 Klinisk handledare: Ulla Karnebäck, Specialistläkare i allmänmedicin

Läs mer

Långa sjukskrivningar i Luleå, en studie av sjukskrivningar vid en vårdcentral

Långa sjukskrivningar i Luleå, en studie av sjukskrivningar vid en vårdcentral Långa sjukskrivningar i Luleå, en studie av sjukskrivningar vid en vårdcentral tema Annika Andén 1,2 och Meta Wiborgh 1 1 Allmänläkare vid Bergnäsets Vårdcentral Box 80074 97223 Luleå, 2 Doktorand vid

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Försäkringsmedicin rörelseorganens sjukdomar

Försäkringsmedicin rörelseorganens sjukdomar Försäkringsmedicin rörelseorganens sjukdomar Ingemar Petersson, professor Enhetschef och överläkare Epi-centrum Skåne Ingemar.petersson@med.lu.se www.skane.se/ecs Jenny Hubertsson Utredare och doktorand

Läs mer

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Läkaren och sjukintyget Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Dagordning Ramar och regelverk Klinisk tillämpning Plats för frågor Seminarium med patientfall Sjukskrivningsuppdraget är komplext

Läs mer

Forskning om sjukfrånvaro

Forskning om sjukfrånvaro Forskning om sjukfrånvaro Kristina Alexanderson Kristina.alexanderson@ki.se Professor i socialförsäkring Sektionen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk neurovetenskap Karolinska Institutet

Läs mer

Ortopedisk ohälsa. Ingemar Petersson, professor Enhetschef och överläkare Epi-centrum Skåne

Ortopedisk ohälsa. Ingemar Petersson, professor Enhetschef och överläkare Epi-centrum Skåne Ortopedisk ohälsa Ingemar Petersson, professor Enhetschef och överläkare Epi-centrum Skåne Ingemar.petersson@med.lu.se www.skane.se/ecs Jenny Hubertsson Utredare och doktorand Epi-centrum Skåne SUS, Lund

Läs mer

8. Nuvarande praxis. 8.1 Inledning

8. Nuvarande praxis. 8.1 Inledning 8. Nuvarande praxis 8.1 Inledning Sömnbesvär behandlas, som framgått av tidigare kapitel, i stor utsträckning med läkemedel. Enligt Apotekets försäljningsstatistik uppgick försäljningen av sömnmedel och

Läs mer

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning Psykiatriska diagnoser Korta analyser 2017:1 Försäkringskassan Avdelningen för analys och prognos Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning Korta analyser är en rapportserie från Försäkringskassan

Läs mer

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare De nya riktlinjerna för sjukskrivning Michael McKeogh Företagsläkare Nationellt beslutsstöd för sjukskrivning Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker

Läs mer

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Datum granskningen gjordes: 200............. Granskare:....................... Studien behandlar: " Orsaker

Läs mer

Hälsoekonomisk utvärdering av klinisk verksamhet vid Stressrehabilitering

Hälsoekonomisk utvärdering av klinisk verksamhet vid Stressrehabilitering STRESSREHABILITERING, ARBETS- OCH BETEENDEMEDICINSKT CENTRUM NORRLANDS UNIVERSITETSSJUKHUS Hälsoekonomisk utvärdering av klinisk verksamhet vid Stressrehabilitering Umeå juni 2014 Stressrehabilitering,

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig

Läs mer

2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar

2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar 5-- Syfte Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete Finns det samband mellan exponering för arbetslöshet och senare sjukfrånvaro, förtidspension, död och arbetslöshet, bland infödda

Läs mer

Friska verksamheter - vilka leder oss dit?

Friska verksamheter - vilka leder oss dit? Friska verksamheter - vilka leder oss dit? Professor Magnus Svartengren Institutionen Medicinska Vetenskaper 3 Hälsa / högt välbefinnande Sjuk disease Frisk Ohälsa / lågt välbefinnande illness 2016-02-09

Läs mer

Hälsa, sjukdom, arbetsförmåga och sjukfrånvaro. Kristina Alexanderson Professor Sektionen för försäkringsmedicin

Hälsa, sjukdom, arbetsförmåga och sjukfrånvaro. Kristina Alexanderson Professor Sektionen för försäkringsmedicin Hälsa, sjukdom, arbetsförmåga och sjukfrånvaro Kristina Alexanderson Professor Sektionen för försäkringsmedicin www.ki.se/im Hälsa Begreppen hälsa och hälsofrämjande Medin & Alexanderson, Studentlitteratur

Läs mer

Etiska aspekter inom ST-projektet

Etiska aspekter inom ST-projektet Etiska aspekter inom ST-projektet Barbro Hedin Skogman Centrum för Klinisk Forskning (CKF) Landstinget Dalarna 2016-10-05 Upplägg Allmänt om etik Etik inom forskning Etiska aspekter inom ST-projektet Allmänt

Läs mer

Kvinnors och mäns sjukfrånvaro. Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Göteborgs universitet

Kvinnors och mäns sjukfrånvaro. Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Göteborgs universitet Kvinnors och mäns sjukfrånvaro Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Göteborgs universitet Huvudbudskap Svårt att jämföra kvinnor och mäns sjukfrånvaro på grund av selektion Få studier, stor variation

Läs mer

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Kristina Glise, med dr, överläkare, enhetschef behandling Institutet för stressmedicin

Läs mer

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Bakgrund Besvär från rörelseapparaten är vanliga arbetsrelaterade sjukdomar i industrialiserade länder. Omkring

Läs mer

Institutionen för Medicin Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa

Institutionen för Medicin Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa 1 Institutionen för Medicin Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa STUDIEHANDLEDNING Vårdsamordnare för psykisk ohälsa i primärvården MED 888 3.0 högskolepoäng Avancerad nivå/ Second Cycle Inplacering:

Läs mer

Läkarutlåtande..och lite sjukskrivning

Läkarutlåtande..och lite sjukskrivning Läkarutlåtande..och lite sjukskrivning Susanne Leander Processledare inom sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen susanne.leander@rjl.se Kvinnor; 15,9 Män; 8,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0

Läs mer

Sjukskrivningsmiljarden

Sjukskrivningsmiljarden Sjukskrivningsmiljarden 2010 11 Nya miljarder under två år ska fortsätta utveckla arbetet med sjukskrivningar Den så kallade sjukskrivningsmiljarden kom till för att stimulera landstingen till att ge sjukskrivningsfrågorna

Läs mer

Hur ser förskrivningen av FaR ut på Täby kyrkby Husläkarmottagning - en kartläggning 2012-2014.

Hur ser förskrivningen av FaR ut på Täby kyrkby Husläkarmottagning - en kartläggning 2012-2014. Rapport VESTA Hur ser förskrivningen av FaR ut på Täby kyrkby Husläkarmottagning - en kartläggning 2012-2014. Andreas Lenander, ST-läkare, Täby kyrkby HLM September 2015 dr.andreas.lenander@gmail.com Klinisk

Läs mer

Diagnostik och utredning av patienter med depressiva symtom på Tranebergs vårdcentral

Diagnostik och utredning av patienter med depressiva symtom på Tranebergs vårdcentral Diagnostik och utredning av patienter med depressiva symtom på Tranebergs vårdcentral Åsa Andreasson, ST-läkare Tranebergs Vårdcentral Oktober 2011 Klinisk handledare Monica Bäck, spec. i allmänmedicin

Läs mer

1. Inledning. 1.1 Bakgrund och syfte. Sjukdomsdefinition. Prevalens

1. Inledning. 1.1 Bakgrund och syfte. Sjukdomsdefinition. Prevalens 1. Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Sjukdomsdefinition Sömnbesvär är ett övergripande begrepp som omfattar flera typer av besvär. I medicinsk litteratur används vanligen termen insomnia, eller på svenska

Läs mer

12. Behov av framtida forskning

12. Behov av framtida forskning 12. Behov av framtida forskning Som framgår av denna rapport är forskningen om sjukfrånvaro både vad gäller orsaker till sjukfrånvaro, vad som påverkar hur snabbt en sjukskriven person återgår i arbete,

Läs mer

Långtidssjukskrivna. bakgrund, diagnos och återgång i arbete. Utvecklingen från slutet av 1980-talet till 1999 REDOVISAR 2000:11

Långtidssjukskrivna. bakgrund, diagnos och återgång i arbete. Utvecklingen från slutet av 1980-talet till 1999 REDOVISAR 2000:11 REDOVISAR 2000:11 Långtidssjukskrivna bakgrund, diagnos och återgång i arbete Utvecklingen från slutet av 1980-talet till 1999 Utredningsenheten 2000-12-12 Upplysningar: Eva Olkiewicz tel 08-786 93 01

Läs mer

Friska verksamheter - vilka leder oss dit?

Friska verksamheter - vilka leder oss dit? Friska verksamheter - vilka leder oss dit? Professor Magnus Svartengren Institutionen Medicinska Vetenskaper 3 Hälsa / högt välbefinnande Sjuk disease Frisk Ohälsa / lågt välbefinnande illness 2016-01-12

Läs mer

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Få ihop text och bild Regeringens åtgärdsprogram Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Försäkringskassans uppdrag och roll Information arbetsgivarverket 1 hösten 2016 Att förebygga sjukfrånvaro Sjukpenningtalet

Läs mer

Hur handlägger läkarna på Gröndals Vårdcentral patienter med nydiagnostiserad depression? - en deskriptiv journalstudie

Hur handlägger läkarna på Gröndals Vårdcentral patienter med nydiagnostiserad depression? - en deskriptiv journalstudie Hur handlägger läkarna på Gröndals Vårdcentral patienter med nydiagnostiserad depression? - en deskriptiv journalstudie Ellinor Lindeborg ST-läkare Gröndals Vårdcentral Vetenskaplig handledare: Per Wändell

Läs mer

Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron?

Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron? REDOVISAR 2001:10 Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron? Utredningsenheten 2001-09-28 Upplysningar: Peter Skogman Thoursie 08-16 30 47 peter.thoursie@ne.su.se Sammanfattning Allt fler

Läs mer

2. Metoder för litteratursökning och granskning

2. Metoder för litteratursökning och granskning 2. Metoder för litteratursökning och granskning Strategi för litteraturgranskning För denna rapport har publicerade vetenskapliga studier om sjukfrånvaro, förtidspension och sjukskrivningspraxis sökts,

Läs mer

Leveransinformation försäkringsmedicinskt beslutstöd (FMB)

Leveransinformation försäkringsmedicinskt beslutstöd (FMB) Leveransinformation försäkringsmedicinskt beslutstöd Intygstjänster 2014-2015 Sid 1/7 1. Inledning... 3 1.1 Syfte med FMB... 3 1.2 Information som hanteras av FMB... 3 2. Hur FMB används... 4 3. Filer

Läs mer

Långtidssjukskrivna. Socialförsäkringsrapport 2010:16

Långtidssjukskrivna. Socialförsäkringsrapport 2010:16 Social Insurance Report Långtidssjukskrivna Beskrivande statistik 1999 2009: kön, ålder, arbetsmarknadsstatus, sjukskrivningslängd, och diagnospanorama ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Hemsida: Försäkringskassan

Läs mer

Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar

Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar 1 Sammanfattning Hälsobarometern våren 2015 Tre fjärdedelar av de tillfrågade företagsledarna är inte oroliga för att medarbetarna ska sjukskriva sig.

Läs mer

Sjukfrånvaro och förtidspension - en prospektiv kohortstudie i Östergötland

Sjukfrånvaro och förtidspension - en prospektiv kohortstudie i Östergötland Uppdaterad av P Svedberg 2011-03-22 Institutionen för Klinisk Neurovetenskap, Sektionen för försäkringsmedicin Sjukfrånvaro och förtidspension - en prospektiv kohortstudie i Östergötland Detta är ett tvärvetenskapligt

Läs mer

Dold depression hos äldre En studie av hemsjukvårdspatienter vid vårdcentralen Kronan.

Dold depression hos äldre En studie av hemsjukvårdspatienter vid vårdcentralen Kronan. Dold depression hos äldre En studie av hemsjukvårdspatienter vid vårdcentralen Kronan. Carmen Lundholm ST-läkare Sandra af Winklerfelt Specialist i Allmänmedicin- Klinisk Handledare Anna-Lena Undén Docent

Läs mer

Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna?

Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna? Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna? Jan Sundquist Distriktsläkare, Sorgenfrimottagningen, Malmö Professor, Lunds universitet Verksamhetschef, Centrum för Primärvårdsforskning, Lunds Universitet/Region

Läs mer

försäkringsmedicinska beslutsstödet påverkar läkares sjukskrivningspraxis

försäkringsmedicinska beslutsstödet påverkar läkares sjukskrivningspraxis FoU Rapport Uppföljning av hur införandet av det Nationella försäkringsmedicinska beslutsstödet påverkar läkares sjukskrivningspraxis Stockholms läns landsting HSN-förvaltningen, december 2010 Box 6909,

Läs mer

Utsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk

Utsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk Utsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk -Ett adopterat barn med en missbrukande biologisk förälder som han eller hon inte växte upp med löper en fördubblad risk att själv bli missbrukare,

Läs mer

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015 Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015 jan-95 jan-96 jan-97 jan-98 jan-99 jan-00 jan-01 jan-02 jan-03 jan-04 jan-05

Läs mer

Finns en åldersberoende skillnad i attityden till sjukskrivning hos brev- och lantbrevbärare?

Finns en åldersberoende skillnad i attityden till sjukskrivning hos brev- och lantbrevbärare? Finns en åldersberoende skillnad i attityden till sjukskrivning hos brev- och lantbrevbärare? Anne Engardt Previa AB Gamla Rådstugugatan 37 62 36 Norrköping telefon 11-19 19 2 anne.engardt@previa.se Handledare

Läs mer

2007:6. Långtidssjukskrivna. demografi, arbete, yrke, diagnos, sjukpenningrätt och återgång i arbete 2003, 2005 och 2006 ISSN 1653-3259

2007:6. Långtidssjukskrivna. demografi, arbete, yrke, diagnos, sjukpenningrätt och återgång i arbete 2003, 2005 och 2006 ISSN 1653-3259 2007:6 Långtidssjukskrivna demografi, arbete, yrke, diagnos, sjukpenningrätt och återgång i arbete 2003, 2005 och 2006 ISSN 1653-3259 Sammanfattning Studien är en jämförelse av de långvarigt sjukskrivna

Läs mer

# Trampolin eller kvicksand? En rapport om hur tjänstemännen uppfattar sjukförsäkringen och sjukskrivningsprocessen

# Trampolin eller kvicksand? En rapport om hur tjänstemännen uppfattar sjukförsäkringen och sjukskrivningsprocessen #6 2016 Trampolin eller kvicksand? En rapport om hur tjänstemännen uppfattar sjukförsäkringen och sjukskrivningsprocessen Kontakt TCO Mikael Dubois, Mikael.Dubois@tco.se Trampolin eller kvicksand? #6 2016

Läs mer

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

Användarmanual Nationell statistik. Statistiktjänsten 3.0

Användarmanual Nationell statistik. Statistiktjänsten 3.0 Användarmanual Nationell statistik Statistiktjänsten 3.0 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Begreppet sjukfall... 3 1.3 Ordinerad sjukskrivning... 3 1.4 Bortfall av läkarintyg...

Läs mer

11. Läkares sjukskrivningspraxis

11. Läkares sjukskrivningspraxis 11. Läkares sjukskrivningspraxis Sammanfattning Läkares sjukskrivningspraxis är endast mycket lite studerad. Det finns begränsad evidens för att läkare upplever arbetet med sjukskrivningsärenden som svårt

Läs mer

Upplevelse av bemötande i samband med aktivitetsförmågeutredning

Upplevelse av bemötande i samband med aktivitetsförmågeutredning Upplevelse av bemötande i samband med aktivitetsförmågeutredning Första arbetsrapport, mars 2014 Emilie Friberg Kristina Alexanderson Sektionen för försäkringsmedicin Karolinska Institutet Bakgrund Regeringen

Läs mer

Genomgången av läkemedel mot depression. Bilaga Samhällsekonomiska kostnader. Detta är en bilaga till TLV: s rapport

Genomgången av läkemedel mot depression. Bilaga Samhällsekonomiska kostnader. Detta är en bilaga till TLV: s rapport 1 (9) Detta är en bilaga till TLV: s rapport Genomgången av läkemedel mot depression Allt informationsmaterial om genomgången finns att hämta på www.tlv.se/depression Rapport, sammanfattning och faktablad

Läs mer

En vetenskaplig uppsats

En vetenskaplig uppsats Konsten att skriva en projektplan Falun feb 2017 En vetenskaplig uppsats Projektplanens delar 1. Titel 2. Inledning/bakgrund 3. Syfte frågeställning 4. Material och metod 5. Litteraturförteckning 1 Titel

Läs mer

Användarmanual Nationell statistik. Statistiktjänsten 4.1

Användarmanual Nationell statistik. Statistiktjänsten 4.1 Användarmanual Nationell statistik Statistiktjänsten 4.1 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Begreppet sjukfall... 3 1.3 Ordinerad sjukskrivning... 3 1.4 Bortfall av läkarintyg...

Läs mer

Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar 2003 och 2004

Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar 2003 och 2004 25:6 Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar 23 och 24 Diagnosfördelning ISSN 1652-9863 Statistikinformation försäkringsstatistik Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar 23 och

Läs mer

ARBETSFÖRMÅGA VID DEPRESSIONS- OCH ÅNGESTSJUKDOM MONICA BERTILSSON, MED DR, ENHETEN FÖR SOCIALMEDICIN OCH EPIDEMIOLOGI, GÖTEBORGS UNIVERSITET

ARBETSFÖRMÅGA VID DEPRESSIONS- OCH ÅNGESTSJUKDOM MONICA BERTILSSON, MED DR, ENHETEN FÖR SOCIALMEDICIN OCH EPIDEMIOLOGI, GÖTEBORGS UNIVERSITET ARBETSFÖRMÅGA VID DEPRESSIONS- OCH ÅNGESTSJUKDOM MONICA BERTILSSON, MED DR, ENHETEN FÖR SOCIALMEDICIN OCH EPIDEMIOLOGI, GÖTEBORGS UNIVERSITET ARBETSFÖRMÅGA VID DEPRESSIONS- OCH ÅNGESTSJUKDOM SAMT NEW WAYS

Läs mer

Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014

Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Tarek Abdulaziz: ST-läkare Klinisk handledare: Khpalwak Ningrahari, specialist

Läs mer

Faktorer för återgång till arbetet efter sjukskrivning pga stress.

Faktorer för återgång till arbetet efter sjukskrivning pga stress. Faktorer för återgång till arbetet efter sjukskrivning pga stress. Författare: Kjell Antus Handledare: Tohr Nilsson, överläkare Yrkesmedicinska kliniken Sundsvall Projektarbete vid Uppsala universitets

Läs mer

Stöd för arbetet med psykisk ohälsa vilka behov finns i primärvården Ställningstagande från Svenska Psykiatriska Föreningen, november 2014

Stöd för arbetet med psykisk ohälsa vilka behov finns i primärvården Ställningstagande från Svenska Psykiatriska Föreningen, november 2014 2014-11-20 Stöd för arbetet med psykisk ohälsa vilka behov finns i primärvården Ställningstagande från Svenska Psykiatriska Föreningen, november 2014 Svenska Psykiatriska Fo reningen, SPF, tackar fo r

Läs mer

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Avd för psykiatri, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vad är samsjuklighet? klienter och patienter

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2013 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering för att återgå i arbete Rehabiliteringsgarantin ökar tillgången på KBTbehandlingar och multimodal rehabilitering

Läs mer

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den

Läs mer

Äldre kvinnor och bröstcancer

Äldre kvinnor och bröstcancer Äldre kvinnor och bröstcancer Det finns 674 000 kvinnor som är 70 år eller äldre i Sverige. Varje år får runt 2 330 kvinnor över 70 år diagnosen bröstcancer, det är 45 kvinnor i veckan. De får sin bröstcancer

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning Uppdraget Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker sjukskrivningsprocess Försäkringsmedicinskt

Läs mer

Ljusterapi vid depression

Ljusterapi vid depression Ljusterapi vid depression samt övrig behandling av årstidsbunden depression En systematisk litteraturöversikt Uppdatering av Kapitel 9 i SBU-rapporten Behandling av depressionssjukdomar (2004), nr 166/2

Läs mer

Företagare om sjukskrivningar och sjukfrånvaro

Företagare om sjukskrivningar och sjukfrånvaro Företagare om sjukskrivningar och sjukfrånvaro T-111499 Svenskt Näringsliv: Ulla Hamilton Temo AB: Arne Modig, David Ahlin Datum: 2005-09 - 14 Innehållsförteckning Undersökningen i korthet Små och stora

Läs mer

CHECKLISTA REHABILITERING

CHECKLISTA REHABILITERING CHECKLISTA REHABILITERING För instruktion hur checklistan ska användas: se Namn (den anställde) Personnummer Åtgärd 1 Första kontakt (inom en vecka). Bedömning av sjukskrivningslängd* 2 Rehabiliteringsutredning

Läs mer

Manual för jämställdhet i handläggning av sjukskrivning

Manual för jämställdhet i handläggning av sjukskrivning Manual för jämställdhet i handläggning av sjukskrivning Inledning Om denna manual I Stockholms läns landstings Handlingsplan för jämställd sjukskrivning 2011 anges målet att samtliga sjukskrivande enheter

Läs mer

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna

Läs mer

Forskning om sjukfrånvaro. Kristina Alexanderson Professor i socialförsäkring Sektionen för försäkringsmedicin Karolinska Institutet

Forskning om sjukfrånvaro. Kristina Alexanderson Professor i socialförsäkring Sektionen för försäkringsmedicin Karolinska Institutet Forskning om sjukfrånvaro Kristina Alexanderson Professor i socialförsäkring Sektionen för försäkringsmedicin Karolinska Institutet www.ki.se/im Våra forskningsområden 1. Riskfaktorer för sjukfrånvaro

Läs mer

Långtidssjukskrivna. egenskaper vid 2003 års RFV-LS-undersökning REDOVISAR 2003:4. Sammanfattning

Långtidssjukskrivna. egenskaper vid 2003 års RFV-LS-undersökning REDOVISAR 2003:4. Sammanfattning REDOVISAR 2003:4 Långtidssjukskrivna egenskaper vid 2003 års RFV-LS-undersökning Enheten för analys 2003-11-17 Upplysningar: Christina Olsson Bohlin 08-786 91 66 christina.olsson.bohlin@rfv.sfa.se Ulrik

Läs mer

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag Prioriteringsprocess Beslutsstödsdokument Kvalitetsindikatorer Populärversion Skolhälsovården Patient- och närstående Vetenskapligt underlag Kartläggning av nuläget Mårten Gerle, med. sakkunnig, ordf.

Läs mer

Sickness absence and disability pension - a prospective cohort study in a Swedish county

Sickness absence and disability pension - a prospective cohort study in a Swedish county Updated by K Alexanderson and Pia Svedberg 20 May 2015 Page: 1 / 6 Department of Clinical Neuroscience Division of Insurance Medicine Sickness absence and disability pension - a prospective cohort study

Läs mer

Hälsa och anpassningsmöjligheter som orsaker till självupplevd arbetsförmåga

Hälsa och anpassningsmöjligheter som orsaker till självupplevd arbetsförmåga Rikscentrum för arbetslivsinriktad rehabilitering Linköpings Universitet Slutrapport för projektet: Hälsa och anpassningsmöjligheter som orsaker till självupplevd arbetsförmåga Dnr: 08002 Projektledare:

Läs mer

Diagnostik av förstämningssyndrom

Diagnostik av förstämningssyndrom Diagnostik av förstämningssyndrom i samarbete 1med Denna broschyr bygger dels på slutsatserna från SBU:s rapport Dia gno stik och uppföljning av förstämningssyndrom (2012), dels på ett anonymiserat patientfall.

Läs mer

Kvalitet på läkarintyg - En del av sjukskrivningsmiljarden. Övergripande resultat 1 (12)

Kvalitet på läkarintyg - En del av sjukskrivningsmiljarden. Övergripande resultat 1 (12) 1 (12) Kvalitet på läkarintyg - En del av sjukskrivningsmiljarden Övergripande resultat Wimi 2005 FK90010_003_G 2 (12) Inledning I regleringsbrevet för 2013 har Försäkringskassan fått i uppdrag att följa

Läs mer

Utvärdering av en utbildningsinsats inom polisutbildningen vid Umeå universitet i samband med kampanjen Hjärnkoll

Utvärdering av en utbildningsinsats inom polisutbildningen vid Umeå universitet i samband med kampanjen Hjärnkoll Utvärdering av en utbildningsinsats inom polisutbildningen vid Umeå universitet i samband med kampanjen Hjärnkoll CEPI april 2012 1 BAKGRUND Sedan år 2010 pågår i Sverige en nationell kampanj som handlar

Läs mer

Kvalitet på läkarintyg - En del av sjukskrivningsmiljarden. Övergripande resultat 1 (11)

Kvalitet på läkarintyg - En del av sjukskrivningsmiljarden. Övergripande resultat 1 (11) Wimi 2005 FK90010_003_G Huvudkontoret, Avdelningen för analys och prognos 1 (11) Kvalitet på läkarintyg - En del av sjukskrivningsmiljarden Övergripande resultat 2 (11) Inledning I regleringsbrevet för

Läs mer

Sjukskrivning i psykiska diagnoser och risk för att få sjuk- eller aktivitetsersättning eller för förtida död

Sjukskrivning i psykiska diagnoser och risk för att få sjuk- eller aktivitetsersättning eller för förtida död 7 Delrapport 7 i projekt om kvinnors och mäns sjukfrånvaro Sjukskrivning i psykiska diagnoser och risk för att få sjuk- eller aktivitetsersättning eller för förtida död Ellenor Mittendorfer Rutz Linnea

Läs mer

avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning och behovet av samordning av insatser och

avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning och behovet av samordning av insatser och 8.3 Metodstöd kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg I metodstödet beskrivs hur handläggaren avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 24 maj 2011 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 6 juli 2010 i mål

Läs mer

Riskfaktorer för och konsekvenser av sjukskrivning/aktivitets- och sjukersättning: en prospektiv tvillingstudie (STODS)

Riskfaktorer för och konsekvenser av sjukskrivning/aktivitets- och sjukersättning: en prospektiv tvillingstudie (STODS) Uppdaterad 2015-08-27 1 / 5 Institutionen för klinisk neurovetenskap Sektionen för försäkringsmedicin Riskfaktorer för och konsekvenser av sjukskrivning/aktivitets- och sjukersättning: en prospektiv tvillingstudie

Läs mer

Korta KBT-interventioner i primärvården vid lätt till måttlig depression är de effektiva? Karolina Bergman ST-läkare Liljeholmens vårdcentral

Korta KBT-interventioner i primärvården vid lätt till måttlig depression är de effektiva? Karolina Bergman ST-läkare Liljeholmens vårdcentral Rapport VESTA Södra programmet 2014 Korta KBT-interventioner i primärvården vid lätt till måttlig depression är de effektiva? Karolina Bergman ST-läkare Liljeholmens vårdcentral Vetenskaplig handledare:

Läs mer

Produktionsbortfall till följd av sjukskrivningar i Region Skåne 2005

Produktionsbortfall till följd av sjukskrivningar i Region Skåne 2005 Produktionsbortfall till följd av sjukskrivningar i Region Skåne 2005 fokus på 9 diagnoser Frida Hjalte & Ulf Persson IHE, Institutet för Hälso- och sjukvårdsekonomi Thor Lithman Epidemiolog, Lithman Consulting

Läs mer

UTVÄRDERING AV TJÄNSTEN MULTIDISCIPLINÄR TEAMBEDÖMNING

UTVÄRDERING AV TJÄNSTEN MULTIDISCIPLINÄR TEAMBEDÖMNING UTVÄRDERING AV TJÄNSTEN MULTIDISCIPLINÄR TEAMBEDÖMNING Marianne Fahlström AB Previa Box 11939 404 39 Göteborg Tel. 031/615700 E-postadress marianne.fahlstrom@previa.se Handledare Linda Nordling Nilson

Läs mer

Sjukskrivna personers upplevelse av bemötande

Sjukskrivna personers upplevelse av bemötande isfinspektionen FÖR SOCIALFÖRSÄKRINGEN Rapport 2014:9 Sjukskrivna personers upplevelse av bemötande Från Försäkringskassan och hälso- och sjukvården sf Rapport 2014:9 Från Försäkringskassan och hälso-

Läs mer

MED101, Behörighetsutbildning i försäkringsmedicin, 22,5 högskolepoäng Certificate course in Insurance medicine, 22.5 higher education credits

MED101, Behörighetsutbildning i försäkringsmedicin, 22,5 högskolepoäng Certificate course in Insurance medicine, 22.5 higher education credits SAHLGRENSKA AKADEMIN MED101, Behörighetsutbildning i försäkringsmedicin, 22,5 högskolepoäng Certificate course in Insurance medicine, 22.5 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande

Läs mer

Karakteristika hos personer som är sjukskrivna och arbetslösa

Karakteristika hos personer som är sjukskrivna och arbetslösa REDOVISAR 2002:1 Karakteristika hos personer som är sjukskrivna och arbetslösa Sammanfattning Andelen sjukskrivna arbetslösa är överrepresenterad i förhållande till den totala andelen arbetslösa i hela

Läs mer

Positiv och negativ påverkan på livssituationen vid långtidssjukskrivning

Positiv och negativ påverkan på livssituationen vid långtidssjukskrivning nr 2003:13 Positiv och negativ påverkan på livssituationen vid långtidssjukskrivning Birgitta Floderus, 1,2 Sara Göransson, 1,3 Kristina Alexanderson 4 och Gunnar Aronsson 1 1. Enheten för arbetshälsa,

Läs mer