Sjukskrivningslängd för depressiv episod på Roslagshälsans Husläkarmottagning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sjukskrivningslängd för depressiv episod på Roslagshälsans Husläkarmottagning"

Transkript

1 VESTA RAPPORT Sjukskrivningslängd för depressiv episod på Roslagshälsans Husläkarmottagning Ernesto De La Cruz, ST-läkare i allmänmedicin Tfn Klinisk handledare: Marianna Lensu, Distriktsläkare, Vetenskaplig handledare: Anna Nager, PhD, CEFAM, 1

2 Sammanfattning Bakgrund och syfte Sjukskrivning på grund psykisk ohälsa har ökat i Sverige de senaste åren. Det finns ingen evidens för att sjukskrivning påskyndar tillfrisknande vid psykisk ohälsa. Syftet med denna studie var att undersöka om sjukskrivningslängd och sjukskrivningsgrad för depressiv episod har förändrats på en vårdcentral efter att Socialstyrelsens Försäkringsmedicinskt beslutsstöd med rekommendationer för sjukskrivning utkommit Metod och material Studien är en retrospektiv journalbaserad kohortstudie på alla patienter som sjukskrevs för depressiv episod på Roslagshälsans Husläkarmottagning under perioderna och Sammanlagt 61 patienter följdes under ett år avseende antal sjukskrivningsdagar och sjukskrivningsgrad. Signifikanstest genomfördes för att beräkna sjukskrivningsskillnader mellan tidsperioderna, kön och åldersgrupperna år och år. Resultat Det fanns inte någon signifikant skillnad i antal sjukskrivningsdagar eller i sjukskrivningsgrad för depression på Roslagshälsans HLM mellan perioderna och Det fanns ingen signifikant skillnad i antal sjukskrivningsdagar mellan könen eller mellan åldersgrupperna år och år. Det fanns en tendens till mer deltidssjukskrivning och längre sjukskrivning bland de äldre jämfört med de yngre, men det var inga signifikanta skillnader. Slutsats Denna studie visar att det inte fanns någon signifikant skillnad i antal sjukskrivningsdagar eller sjukskrivningsgrad för depression på Roslagshälsans HLM mellan perioderna och

3 Innehåll Inledning... 2 Syfte... 3 Metod... 3 Studiedesign... 3 Material... 3 Variabler... 4 Utfall... 4 Förklarande variabler... 4 Statistisk analys:... 4 Resultat... 5 Deskriptiv data för patienter sjukskrivna för depression... 5 Diskussion... 7 Könsskillnader... 9 Ålderskillnader... 9 Styrkor och svagheter... 9 Framtida studier Slutsats Referenser

4 Sjukskrivningslängd för depressiv episod på Roslagshälsans Husläkarmottagning Ernesto De La Cruz, ST-läkare i allmänmedicin Handledare: Anna Nager, MD, PhD Inledning Ungefär var tredje person kommer någon gång under livet att få ett psykiskt hälsoproblem. I Sverige behandlas en stor majoritet av alla personer med psykiska problem i primärvården. Psykiatriska tillstånd och sjukdomar är vanliga orsaker till sjukskrivning och sjukersättning [1]. De psykiska sjukdomarna har i Sverige ökat dramatiskt som sjukskrivningsorsak enligt Statens beredning för medicinsk utvärdering [2]. Denna andel var 7 % 1997 och ökade till 12 % 2003 [2-5]. Psykisk sjukdom bland långtidssjukskrivna är vanligare bland kvinnor än bland män. Psykisk sjukdom är numera den vanligaste sjukskrivningsorsaken bland långtidssjukskrivna kvinnor [5-9]. SBU rapporterade 2003 att det inte finns evidens för att sjukskrivning påskyndar tillfrisknande vid psykisk ohälsa [5]. År 2007 gav Socialstyrelsen ut Försäkringsmedicinskt beslutsstöd för sjukskrivning. I detta beslutsstöd står att Okomplicerade förstagångsdepressioner uppnår vid adekvat behandling ofta förbättrad funktion inom 3 månader. Full läkning kan dröja upp till 6 månader och i enstaka fall åratal [10]. Beslutsstödet kan ha påverkat primärvårdsläkare att i lägre grad sjukskriva patienter med depression än tidigare. Denna studie är viktig därför att det finns begränsad kunskap om sjukskrivningslängd för depression i primärvården i Sverige. Studien leder förhoppningsvis till ökad kunskap om specifika riskgrupper för långtidssjukskrivning i depression. Studien kan också 2

5 Syfte påvisa om sjukskrivningslängden för depression på Roslagshälsans Husläkarmottagning har påverkats efter att Socialstyrelsen kom ut med Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. Syftet med denna studie var att undersöka om sjukskrivningslängd och sjukskrivningsgrad för depressiv episod har förändrats på en vårdcentral efter att Socialstyrelsens Försäkringsmedicinskt beslutsstöd utkommit Frågeställningar 1. Hur stor andel av patienter med depressiv episod sjukskrevs heltid respektive deltid mer än 1 månad, 3 månader respektive 6 månader? 2. Finns det någon skillnad i sjukskrivningslängd eller sjukskrivningsgrad under perioderna och ? 3. Finns det någon skillnad i sjukskrivningslängd eller sjukskrivningsgrad beroende på patienternas kön och ålder? Metod Studiedesign Studien är en retrospektiv journalbaserad kohortstudie Material Alla patienter som sjukskrevs för depressiv episod (diagnoskod F32 enligt ICD-10) på Roslagshälsans Husläkarmottagning under de två perioderna 1/ / och 1/ / ingick i studien. Data hämtades från det elektroniska journalsystemet ProfDocIII genom funktionen Rapport som gav alla patienter med diagnosen depressiv episod. Därefter inhämtades information om sjukskrivning som gjorts på vårdcentralen Roslagshälsans Husläkarmottagning. Detta fanns på modulen Medicinsk underlag för bedömning av förmåga att arbeta vid sjukdom. 3

6 Variabler Utfall: Tre utfall studerades för varje förklarande variabel. a) Antal dagar heltidsjukskrivning(100%) för diagnosen depressiv episod, F32, under ett år efter första gången en patient har sjukskrivits för depression under den studerade perioden. b) Antal dagar deltidsjukskrivning(25-75%)för diagnosen depressiv episod, F32, under ett år efter första gången en patient har sjukskrivits för depression under den studerade perioden. c) Antal dagar sjukskrivning (heltid och deltid) för diagnosen depressiv episod, F32, under ett år efter första gången en patient har sjukskrivits för depression under den studerade perioden. Utfallen indelades i 4 grupper beroende på antal sjukskrivningsdagar under uppföljningsåret: (1) < 30 dagar, (2) dagar, (3) dagar och (4) 180 dagar. Förklarande variabler: Tre förklarande variabler, uppföljningsperiod, ålder och kön studerades var för sig med tvågruppsanalyser. a)uppföljningsperioder indelades i två grupper beroende på när de fick sin depressionsdiagnos: 1/ / och 1/ / b) Ålder, indelades i två grupper beroende på ålder 31/ : 0 = år, 1 = år. c) Kön Statistisk analys: Tvågruppsanalayser för varje utfall och förklarande variabel genomfördes med Chi^2 test eller Mann-Whitney test, beroende på skalnivå. P<0.05 användes för att fastställa statistisk signifikans. Statistikprogrammet PAST användes för statistiska beräkningar [11] 4

7 Etik Studien innebar journaldatahantering. Genomläsning av journaler är ett integritetsintrång både gentemot patienter och behandlande läkare. Patientdata hanterades med hänsyn till patientdatalagen (Svensk författningssamling-nr: 2008:355). Ändamålet med personuppgiftsbehandlingen var att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten. Verksamhetschefen på Roslagshälsans Husläkarmottagning godkände att studien genomfördes. Läkarna informerades muntligt om att studien skulle genomföras. De patienter som ingick i studien bedömdes inte ha någon nytta av studien. Nyttan med studien är att vissa grupper som sjukskrivits länge pga depression kan identifieras. Denna kunskap är viktig för att i framtiden identifiera varför dessa grupper sjukskrivs länge och för att kunna hjälpa dem på bästa sätt med interventioner. Patienterna som ingår i studien bedömdes inte utsättas för några fysiska risker, då endast redan insamlad journaldata användes. Eftersom patienternas personnummer ersattes med ett kodnummer när uppgifter införs i excelfilen, fanns ej heller risk för att någon annan än författaren hade tillgång till journaluppgifter. Resultat Deskriptiv data för patienter sjukskrivna för depression Tabell 1 visar antal och andelar patienter med sjukskrivning för depressiv episod fördelat på antal sjukskrivningsdagar och sjukskrivningsgrad. Knappt hälften av patienterna var sjukskrivna på enbart heltid för sin depression och 41 % var sjukskrivna mer än 180 dagar under en uppföljningsperiod på ett år. Jämförande data för patienter sjukskrivna för depression Figur 1 visar box plots för antal sjukskrivningsdagar fördelat på sjukskrivningsgrad och uppföljningsperiod. Vid signifikansberäkning med Mann-Whitney test fanns det ingen skillnad mellan de två uppföljningsperioderna avseende antal sjukskrivningsdagar på heltid, deltid respektive heltid och deltid. 5

8 Tabell 1. Antal och andelar patienter med sjukskrivning för depressiv episod fördelat på antal sjukskrivningsdagar och sjukskrivningsgrad under uppföljningsperioder på ett år. < 30 d d d 180 d Total Heltid 6(10%) 9(15%) 5(8%) 10(16%) 30(49%) Deltid 2(3%) 3(5%) 5(8%) 5(8%) 15(25%) Heltid och deltid 0(0%) 4(7%) 2(3%) 10(16%) 16(26%) Total 8(13%) 16(26%) 12(19%) 25(41%) 61(100%) Figur 1. Box-plots för sjukskrivningsdagar fördelat på sjukskrivningsgrad och uppföljningsperiod. 6

9 Det fanns ingen signifikant skillnad i antal sjukskrivningsdagar mellan kön, åldersgrupp eller uppföljningsperiod. Det var dock nära signifikant högre antal sjukskrivningsdagar för äldre jämfört med yngre (p=0,07) (Tabell 2). Den äldre åldersgruppen hade nära signifikant högre andel deltidssjukskrivning (Mann Whitney test, p=0,07) och signifikant högre andel kombinerad sjukskrivning på heltid och deltid (Mann Whitney test, p=0,03) jämfört med den yngre åldersgruppen (ej i tabell). Tabell 2. Medelvärden för antal sjukskrivningsdagar under ett år fördelat på kön, åldersgrupp och uppföljningsperiod. P-värden beräknade med Mann Whitney test. Variabel Antal sjukskrivningsdagar p-värde Kön Kvinnor Män 168 ± ± 43 0,29 Åldersgrupp år år 138 ± ± 47 0,07 Uppföljningsperiod ,51 Diskussion Denna studie visar att det inte fanns någon signifikant skillnad i antal sjukskrivningsdagar eller i sjukskrivningsgrad för depression på Roslagshälsans HLM mellan uppföljningsperioderna och eller mellan män och kvinnor. Det fanns en tendens till fler sjukskrivningsdagar och högre andel deltidssjukskrivning och bland patienter sjukskrivna för depression i åldrarna år jämfört med år. 7

10 Sjukskrivning, regler och attityder Vi har inte hittat någon motsvarande svensk primärvårdsstudie som har undersökt förändring av sjukskrivningslängd eller sjukskrivningsgrad över tiden för depression. Däremot finns statistik som visar att sjukskrivningstalen i hela Sverige har varierat mellan olika perioder och att orsakerna till svängningarna är korrelerade till regler som styr sjuktalen [9]. Förutom förändringar i regelverk, påverkar även läkarnas attityder sjukskrivningens längd och grad [12-13]. Samhällets och läkarnas attityder är i sin tur viktiga för att påverka patienternas attityder till sin sjukdom och motivationen till återgång i jobb. Då man i primärvården ofta enbart har patientens beskrivning av arbetsförmåga att stödja sitt sjukskrivningsbeslut på och sällan har tillgång till arbetsgivarens beskrivning av arbetskraven är patienternas attityder är betydelsefulla. Attitydförändringar har sannolikt lett till att bruket av deltidssjukskrivning har ökat i Sverige under senare år [14]. Uppföljningsperioderna och Att antal sjukskrivningsdagar och sjukskrivningsgrad för depression inte skiljde sig mellan perioderna och kan bero på att läkarnas attityder till sjukskrivning ännu inte har påverkats av socialstyrelsens rekommendationer. Det finns studier som visar att det tar tid för läkare att anpassa sig till nya rekommendationer [9]. Möjligen skulle en skillnad i antal sjukskrivningsdagar för depression kunna ses om en liknande studie gjordes om några år, då läkarna har haft längre tid på sig att ändra sina attityder. Resultaten kan också ha påverkats av att Roslagshälsans HLM är privatägd och att läkarna därmed varit mer måna om att behålla patienterna genom att gå dem till mötes i sjukskrivningsönskemål. Resultaten kan också bero på att patienternas faktiska sjuklighet i depression under bägge perioder har krävt de sjukskrivningslängder som utfärdades. Slutligen kan resultaten bero på att studiepopulationen var för liten för att kunna detektera några signifikanta skillnader i antal sjukskrivningsdagar för depression mellan de två sjukskrivningsperioderna. 8

11 Könsskillnader Vi fann ingen skillnad mellan män och kvinnor i andel sjukskrivna eller i antal sjukskrivningsdagar bland patienter med depression. Resultatet är i linje med en stor belgisk studie som genomfördes på individer där man inte kunde påvisa någon skillnad i antal sjukskrivningsdagar bland deprimerade män och kvinnor [15]. Andra studier har visat att män är sjukskrivna längre än kvinnor för depression. En kanadensisk studie från 2002 visade att män i högre grad inte återgick till sitt jobb vid sjukskrivning för depression [7]. Även en svensk studie som undersökte lindrig psykisk ohälsa, inklusive depression, och sjukskrivningslängd bland män och kvinnor visade att män hade längre sjukskrivningsperioder än kvinnor [16]. En förklaring till de könsskillnader i sjukskrivningslängd för depression som visats i en del studier kan vara att män söker hjälp först vid svårare depression och därmed har en större funktionsnedsättning [17]. Ålderskillnader I vår studie var äldre mer deltidssjukskrivna är yngre. Detta stämmer överens med försäkringskassans redovisning av sjukskrivningar för alla diagnoser under perioden som visade att det var ovanligare med deltidssjukskrivning bland yngre [18]. I Finland har man funnit att unga i hög utsträckning är sjukskrivna för depression. Detta kopplas till svårigheter att ta sig in på arbetsmarknaden [19]. I vår studie fanns en tendens till att de äldre var sjukskrivna längre än de yngre, även om vi inte fann en klart signifikant skillnad (p=0,07). Detta överensstämmer med flera andra studier som har visat att ålder är en riskfaktor för lång sjukfrånvaro på grund av lättare psykisk sjukdom [20-23]. Styrkor och svagheter En styrka med denna studie är att vi har följt sjukskrivning för patienter med depression i ett avgränsat primärvårdsområde under en period då Socialstyrelsens rekommendationer kunde förväntas ha påverkat sjukskrivningsmönstret. Den nationella statistik som finns över sjukskrivning för psykisk ohälsa särskiljer inte primärvård från slutenvård. En annan styrka är att vi har inkluderat sjukskrivningsgrad för depression i studien. 9

12 Det finns också svagheter med studien. För det första har vi inte kunnat justera för komorbiditet med annan psykisk sjukdom, till exempel drogmissbruk och ångest. För det andra har vi inte kunnat justera för arbetsförhållanden eller sociala förhållanden. För det tredje kan man ifrågasätta om sjukskrivningsdiagnosen depressiv episod verkligen är korrekt satt, då diagnosen ställs av behandlande läkare i en sjukskrivningssituation. Recidiverande depression, F33, har inte inkluderats i vår studie. Det är dock möjligt att diagnosen egentligen har varit recidiverande depression, som ofta kräver längre sjukskrivningsperioder, trots att läkaren har satt diagnosen depressiv episod, F32 i journalen. Vi har inte haft någon möjlighet att objektivt verifiera diagnosen i denna studie. En studie från Storbritannien har visat att allmänmedicinare har hög sensibilitet och specificitet i diagnostisering av depression, även vid komorbiditet med annan psykisk sjukdom [24]. Framtida studier Framtida studier skulle kunna undersöka om primärvårdsläkare har påverkats av Socialstyrelsens sjukskrivningsrekommendationer genom t ex enkäter eller intervjuer av primärvårdsläkare. Man skulle också kunna studera hur läkare bedömer arbetsförmåga bland deprimerade i primärvården. Slutsats Denna studie visar att det inte fanns någon signifikant skillnad i antal sjukskrivningsdagar eller sjukskrivningsgrad för depression på Roslagshälsans HLM mellan perioderna och

13 Referenser Referenser 1. Nordstrom A, Bodlund O. Every third patient in primary care suffers from depression, anxiety or alcohol problems. Nord J Psychiatry. 2008;62(3): SBU. Behandling av depressionssjukdomar. En systematisk litteraturöversikt. Sverige; Statens beredning för medicinsk utvärdering Sobocki P, Lekander I, Borgström F, Ström O, Runeson B. The economic burden of depression in sweden from 1997 to Eur Psychiatry. 2007;22(3): Gottfries CG, Zachrisson O. Sjukskrivningarna» katastrof «eller oförmåga i statistik och diagnostik? Lakartidningen. 2003(21): SBU. Sjukskrivning orsaker, konsekvenser och praxis. Sverige; Statens beredning för medicinsk utvärdering Broadhead WE, Blazer DG, George LK, Tse CK. Depression, disability days, and days lost from work in a prospective epidemiologic survey. JAMA. 1990;264(19): Dewa CS, Goering P, Lin E, Paterson M. Depression-related short-term disability in an employed population. J Occup Environ Med. 2002;44(7): Mitchell AJ, Vaze A, Rao S. Clinical diagnosis of depression in primary care: A meta-analysis. Lancet. 2009;374: ST - Clinical diagnosis of depression in p. 9. Försäkringskassan. Långtidssjukskrivna. Beskrivande statistik Sverige; Försäkringskassan Socialstyrelsen. Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. [cited ]; Available from: 11. Anonym. Past statistisk program. [cited ]; Available from: 12. RFV. Attityder till deltidssjukskrivning. Sverige; RFV D'Amato A, Zijlstra F. Toward a climate for work resumption: The nonmedical determinants of return to work. J Occup Environ Med. 2010;52(1): Torgen M, Josephsson M. Bedömning av arbetsförmåga vid sjukskrivning. Sweden; Uppsala Universty Godin I, Kornitzer M, Clumeck N, Linkowski P, Valente F, Kittel F. Gender specificity in the prediction of clinically diagnosed depression. Results of a large cohort of belgian workers. Soc Psychiatry Psychiatr Epidemiol. 2009;44(7): Hensing G, Alexanderson K, Allebeck P, Bjurulf P. Sick-leave due to psychiatric disorder: Higher incidence among women and longer duration for men. Br J Psychiatry. 1996;169(6): Scott KM, Collings SCD. Gender and the association between mental disorders and disability. J Affect Disord. 2010;125(1-3): Försäkringskassan. Deltidssjukskrivning: En registrestudie över utveckling Sverige; Försäkringskassan FPA. Depresion hos unga vuxna [ ]; Available from: 20. Blank L, Peters J, Pickvance S, Wilford J, Macdonald E. A systematic review of the factors which predict return to work for people suffering episodes of poor mental health. J Occup Rehabil. 2008;18(1): Annerblom M-l, Sjöström S. Partiell sjukskrivning, arbete och livssituation. Luleå; Centrum för utbildning och forskning inom samhällsvetenskap Koopmans PC, Roelen CaM, Groothoff JW. Sickness absence due to depressive symptoms. Int Arch Occup Environ Health. 2008;81(6):

14 23. Cornelius LR, van der Klink JJL, Groothoff JW, Brouwer S. Prognostic factors of long term disability due to mental disorders: A systematic review. J Occup Rehabil. 2011;21(2): Ostergaard SD, Foldager L. The association between physical illness and major depressive episode in general practice. Acta Psychiatr Scand. 2011;123(4):

Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda

Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda Malin Ahrne, utredare, Socialstyrelsen Linda Ahlqvist, utredare, Socialstyrelsen Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Nationella

Läs mer

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Datum granskningen gjordes: 200............. Granskare:....................... Studien behandlar: " Orsaker

Läs mer

2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar

2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar 5-- Syfte Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete Finns det samband mellan exponering för arbetslöshet och senare sjukfrånvaro, förtidspension, död och arbetslöshet, bland infödda

Läs mer

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Läkaren och sjukintyget Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Dagordning Ramar och regelverk Klinisk tillämpning Plats för frågor Seminarium med patientfall Sjukskrivningsuppdraget är komplext

Läs mer

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Kristina Glise, med dr, överläkare, enhetschef behandling Institutet för stressmedicin

Läs mer

Sjukfrånvaro och förtidspension - en prospektiv kohortstudie i Östergötland

Sjukfrånvaro och förtidspension - en prospektiv kohortstudie i Östergötland Uppdaterad av P Svedberg 2011-03-22 Institutionen för Klinisk Neurovetenskap, Sektionen för försäkringsmedicin Sjukfrånvaro och förtidspension - en prospektiv kohortstudie i Östergötland Detta är ett tvärvetenskapligt

Läs mer

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare De nya riktlinjerna för sjukskrivning Michael McKeogh Företagsläkare Nationellt beslutsstöd för sjukskrivning Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

AT- och ST-läkares önskemål om kompetens och kompetensutveckling i arbetet med sjukskrivningar

AT- och ST-läkares önskemål om kompetens och kompetensutveckling i arbetet med sjukskrivningar AT- och s önskemål om kompetens och kompetensutveckling i arbetet med sjukskrivningar Rapport avseende Stockholm Kristina Alexanderson Anna Ekmer Elin Hinas Christina Lindholm Anna Löfgren Sektionen för

Läs mer

Genomgången av läkemedel mot depression. Bilaga Samhällsekonomiska kostnader. Detta är en bilaga till TLV: s rapport

Genomgången av läkemedel mot depression. Bilaga Samhällsekonomiska kostnader. Detta är en bilaga till TLV: s rapport 1 (9) Detta är en bilaga till TLV: s rapport Genomgången av läkemedel mot depression Allt informationsmaterial om genomgången finns att hämta på www.tlv.se/depression Rapport, sammanfattning och faktablad

Läs mer

ARBETSFÖRMÅGA VID DEPRESSIONS- OCH ÅNGESTSJUKDOM MONICA BERTILSSON, MED DR, ENHETEN FÖR SOCIALMEDICIN OCH EPIDEMIOLOGI, GÖTEBORGS UNIVERSITET

ARBETSFÖRMÅGA VID DEPRESSIONS- OCH ÅNGESTSJUKDOM MONICA BERTILSSON, MED DR, ENHETEN FÖR SOCIALMEDICIN OCH EPIDEMIOLOGI, GÖTEBORGS UNIVERSITET ARBETSFÖRMÅGA VID DEPRESSIONS- OCH ÅNGESTSJUKDOM MONICA BERTILSSON, MED DR, ENHETEN FÖR SOCIALMEDICIN OCH EPIDEMIOLOGI, GÖTEBORGS UNIVERSITET ARBETSFÖRMÅGA VID DEPRESSIONS- OCH ÅNGESTSJUKDOM SAMT NEW WAYS

Läs mer

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Avd för psykiatri, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vad är samsjuklighet? klienter och patienter

Läs mer

Riskfaktorer för och konsekvenser av sjukskrivning/aktivitets- och sjukersättning: en prospektiv tvillingstudie (STODS)

Riskfaktorer för och konsekvenser av sjukskrivning/aktivitets- och sjukersättning: en prospektiv tvillingstudie (STODS) Uppdaterad 2015-08-27 1 / 5 Institutionen för klinisk neurovetenskap Sektionen för försäkringsmedicin Riskfaktorer för och konsekvenser av sjukskrivning/aktivitets- och sjukersättning: en prospektiv tvillingstudie

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2013 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering för att återgå i arbete Rehabiliteringsgarantin ökar tillgången på KBTbehandlingar och multimodal rehabilitering

Läs mer

12. Behov av framtida forskning

12. Behov av framtida forskning 12. Behov av framtida forskning Som framgår av denna rapport är forskningen om sjukfrånvaro både vad gäller orsaker till sjukfrånvaro, vad som påverkar hur snabbt en sjukskriven person återgår i arbete,

Läs mer

Svar på regeringsuppdrag: Sjukfrånvaro i psykiska diagnoser. Delrapport

Svar på regeringsuppdrag: Sjukfrånvaro i psykiska diagnoser. Delrapport SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Datum Vår beteckning 2013-06-24 Dnr 009246-2013 1 (41) Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Svar på regeringsuppdrag: Sjukfrånvaro i psykiska diagnoser. Delrapport Postadress Besöksadress

Läs mer

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den

Läs mer

avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning och behovet av samordning av insatser och

avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning och behovet av samordning av insatser och 8.3 Metodstöd kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg I metodstödet beskrivs hur handläggaren avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning

Läs mer

Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar

Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar 1 Sammanfattning Hälsobarometern våren 2015 Tre fjärdedelar av de tillfrågade företagsledarna är inte oroliga för att medarbetarna ska sjukskriva sig.

Läs mer

Produktionsbortfall till följd av sjukskrivningar i Region Skåne 2005

Produktionsbortfall till följd av sjukskrivningar i Region Skåne 2005 Produktionsbortfall till följd av sjukskrivningar i Region Skåne 2005 fokus på 9 diagnoser Frida Hjalte & Ulf Persson IHE, Institutet för Hälso- och sjukvårdsekonomi Thor Lithman Epidemiolog, Lithman Consulting

Läs mer

Frisk eller sjuk sjukskrivning?

Frisk eller sjuk sjukskrivning? Frisk eller sjuk sjukskrivning? Jubileumsföreläsning 7 november 2013 kl 12.15-13.15, Hjärtat, Mälarsjukhuset, Eskilstuna Anna-Sophia von Celsing, ortoped, doktorand, Linda Lännerström, distriktssköterska,

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

Manual för jämställdhet i handläggning av sjukskrivning

Manual för jämställdhet i handläggning av sjukskrivning Manual för jämställdhet i handläggning av sjukskrivning Inledning Om denna manual I Stockholms läns landstings Handlingsplan för jämställd sjukskrivning 2011 anges målet att samtliga sjukskrivande enheter

Läs mer

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning Uppdraget Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker sjukskrivningsprocess Försäkringsmedicinskt

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

Daniela Andrén, Arbetsförmåga och sjukskrivning: Är deltidssjukskrivning en framgångsrik metod?, s 61-69. Utgivare: Örebro universitet, 2011

Daniela Andrén, Arbetsförmåga och sjukskrivning: Är deltidssjukskrivning en framgångsrik metod?, s 61-69. Utgivare: Örebro universitet, 2011 UTDRAG UR Perspektiv på offentlig verksamhet i utveckling Tolv kapitel om demokrati, styrning och effektivitet Redaktörer: Ann-Sofie Hellberg, Martin Karlsson, Hannu Larsson, Erik Lundberg och Monika Persson

Läs mer

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag Prioriteringsprocess Beslutsstödsdokument Kvalitetsindikatorer Populärversion Skolhälsovården Patient- och närstående Vetenskapligt underlag Kartläggning av nuläget Mårten Gerle, med. sakkunnig, ordf.

Läs mer

Sjukskrivning och risk för framtida sjuk- och. aktivitetsersättning bland kvinnor och män

Sjukskrivning och risk för framtida sjuk- och. aktivitetsersättning bland kvinnor och män Delrapport i projekt om kvinnors och mäns sjukfrånvaro Sjukskrivning och risk för framtida sjuk- och aktiv itetsersättning bland kv innor och män Ellenor Mittendorfer Rutz Kristina Alexanderson Linnea

Läs mer

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Läkarens försäkringsmedicinska uppdrag I arbetet med sjukskrivning

Läs mer

Friskfaktorer i en kohort av unga människor med hög risk för förtidspension

Friskfaktorer i en kohort av unga människor med hög risk för förtidspension NFT 3/2000 Friskfaktorer i en kohort av unga människor med hög risk för förtidspension av fil.kand Karin Borg, Socialmedicin och folkhälsovetenskap, Institutionen för hälsa och miljö, Linköpings universitet

Läs mer

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd vägledning för sjukskrivning

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd vägledning för sjukskrivning Försäkringsmedicinskt beslutsstöd vägledning för sjukskrivning reviderad 2012 Försäkringsmedicinskt beslutsstöd vägledning för sjukskrivning 1 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Linköpings universitet 1

Linköpings universitet 1 Rörligt arbetsliv Att främja arbetsförmåga i ett rörligt arbetsliv Rörlighet på arbetsmarknaden nya ägare och ägarformer, globalisering Inom och mellan organisationer och yrken (till exempel mellan traditionellt

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 24 maj 2011 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 6 juli 2010 i mål

Läs mer

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49 1(5) Dnr 09-0406 /DE 2009-09-18 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Hörselskadades Riksförbund Box 6605, 113 84 Stockholm besöksadress: Gävlegatan 16 tel: +46 (0)8 457 55 00 texttel: +46 (0)8 457 55 01

Läs mer

Sjukfallsinventering i Blekinge

Sjukfallsinventering i Blekinge Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Sjukfallsinventering i Blekinge Oktober 2010 Jan Resebo Skrift 2011:2

Läs mer

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter.

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. 1. Inledning Sveriges förenade studentkårer, SFS, har under lång tid arbetat för att de stora bristerna i sjukförsäkringssystemet

Läs mer

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. - vägledning för sjukskrivning

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. - vägledning för sjukskrivning Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för sjukskrivning Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Kunskapsöversikt. Den baseras på vetenskap och/eller beprövad

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

Gruppbehandling för patienter med sömnbesvär i primärvården

Gruppbehandling för patienter med sömnbesvär i primärvården Gruppbehandling för patienter med sömnbesvär i primärvården Christina Sandlund Doktorand Karolinska Institutet, Centrum för allmänmedicin. Distriktssköterska Telefonplans vårdcentral, Praktikertjänst AB

Läs mer

ALKOHOL OCH SJUKFRÅNVARO. Gunnel Hensing Professor, Socialmedicin Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

ALKOHOL OCH SJUKFRÅNVARO. Gunnel Hensing Professor, Socialmedicin Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet ALKOHOL OCH SJUKFRÅNVARO Gunnel Hensing Professor, Socialmedicin Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet Alkoholens konsekvenser Dryckesmönster Skadliga effekter Förgiftning Beroende Kronisk sjukdom

Läs mer

Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1

Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1 Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1 Sjukfrånvarons hälsoeffekter Frånvaro från arbetslivet till följd av sjukdom, arbetsskada och sjukbidrag eller förtidspensionering, det så kallade

Läs mer

ST-läkarnas vetenskapliga arbete Anvisningar för projektplan Kvantitativa studier

ST-läkarnas vetenskapliga arbete Anvisningar för projektplan Kvantitativa studier ST-läkarnas vetenskapliga arbete Anvisningar för projektplan Kvantitativa studier Författare: Jan-Eric Olsson, Anna Nager, Bo Christer Bertilson, Eva Toth-Pal, Sonja Modin CEFAM/Stockholm, 2011-02-03 1

Läs mer

Utvärdering av Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för sjukskrivning. Resultat från år 2009-2010

Utvärdering av Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för sjukskrivning. Resultat från år 2009-2010 Utvärdering av Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för sjukskrivning Resultat från år 2009-200 Rapport 20 Elsy Söderberg Maud Smeds AnneLie Johansson Karin Festin Utvärdering av Försäkringsmedicinskt

Läs mer

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010 Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*

Läs mer

Alkohol. Riskbruk, missbruk och beroende. Jack Winberg, Peter Berggren

Alkohol. Riskbruk, missbruk och beroende. Jack Winberg, Peter Berggren Alkohol Riskbruk, missbruk och beroende Jack Winberg, Peter Berggren Bakgrund/epidemiologi Arbetsmodell, riskbruk VLL väntrumsundersökning Genomgång vårdprogram Screening Motiverande samtal Läkemedel Uppföljning/kvalitetsindikatorer

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

8. Utredning av rätten till sjukpenning

8. Utredning av rätten till sjukpenning 8. Utredning av rätten till sjukpenning I det här kapitlet beskrivs hur Försäkringskassan ska utreda rätten till sjukpenning enligt 3 kap. 7 AFL i ett ärende, både innan första beslutet fattas och löpande

Läs mer

Bilaga 1 Användarscenario, idéskiss och arbetsflöde, Enkelhet

Bilaga 1 Användarscenario, idéskiss och arbetsflöde, Enkelhet 1 (12) 1 december Center för ehälsa i samverkan Hornsgatan 20, 118 82 Stockholm Vxl: 08-452 70 00 Tel: Anna Dahlström anna.dahlstrom@inera.se www.cehis.se info@cehis.se Bilaga 1 Användarscenario, idéskiss

Läs mer

Framgångsrika Friska Företag (3F) Arbete,hälsa och verksamhetsstyrning

Framgångsrika Friska Företag (3F) Arbete,hälsa och verksamhetsstyrning God förmiddag! Framgångsrika Friska Företag (3F) Arbete,hälsa och verksamhetsstyrning Seminarium 13 oktober 2004 Plats: AB Volvo Torslanda huvudkontoret Åke Nygren Personskadeprevention Kgl. Myntet Karolinska

Läs mer

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (4) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 19 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-19 HSN 1105-0439 Handläggare: Britt Arrelöv Elisabet Erwall Yttrande över remiss av promemoria:

Läs mer

ANALYSERAR 2004:13. Attityder till deltidssjukskrivning

ANALYSERAR 2004:13. Attityder till deltidssjukskrivning ANALYSERAR 2004:13 Attityder till deltidssjukskrivning I serien RFV ANALYSERAR publicerar Riksförsäkringsverket sammanställningar av resultat av utrednings- och utvärderingsarbete I huvudsak är det frågan

Läs mer

Barn med psykisk ohälsa

Barn med psykisk ohälsa Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:

Läs mer

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Sida 1(6) Datum 2011-02-09 Diarienummer RSK 868-2010 BESLUTAD HSU 2011-02-23 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare Christina Möller/A-S Bäck REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Socialdepartementet

Läs mer

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Försäkringsmedicinska kommittén Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Bra sjukskrivning Sjukskrivning ska enligt Socialstyrelsens

Läs mer

Arbetsgivares perspektiv på sjukskrivning Linköping den 13 februari 2015

Arbetsgivares perspektiv på sjukskrivning Linköping den 13 februari 2015 Försäkringsmedicinsk kurs för ST-läkare Arbetsgivares perspektiv på sjukskrivning Linköping den 13 februari 2015 Jonas Forssell, Human Resource Manager Exempel på produkter från Sulzer i Vadstena Copyright

Läs mer

Hälsoproblem. Graviditetsstörning 2014-02-24. Hälsoproblem hos skiftarbetare

Hälsoproblem. Graviditetsstörning 2014-02-24. Hälsoproblem hos skiftarbetare Hälsoproblem hos skiftarbetare Anders Knutsson Arbets- och miljömedicin, Sundsvall Umeå 17 februari 2014 Hälsoproblem Sömnproblem, trötthet, olycksfall Graviditetsstörning Magtarmbesvär Hjärt-kärl sjukdom

Läs mer

2014 Information om rehabiliteringsgarantin till vårdgivare

2014 Information om rehabiliteringsgarantin till vårdgivare 1 2014-01-13 Landstingets ledningskontor Hälso- och sjukvårdsavdelningen Tel 018-611 33 92 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2014-02-10 2014 Information om rehabiliteringsgarantin till vårdgivare 1. Rehabiliteringsgarantin

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

KBT- sömnbehandling på internet i NSÖ

KBT- sömnbehandling på internet i NSÖ - KBT- sömnbehandling på internet i NSÖ Informationsmaterial till personal på vårdcentraler i NSÖ. Uppdaterad januari 2012. Du hittar även information om projektet på www.susanneprojektet.info Hanna Tillgren

Läs mer

Linköpings universitet

Linköpings universitet Linköpings universitet En förnyare av forskning och utbildning Gun Johansson Rikscentrum för Arbetslivsinriktad Rehabilitering Linköpings Universitet gun.johansson@liu.se Återgång i arbete Vilka arbetsorganisatoriska

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande

Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande Leg.sjukgymnast,MSc, doktorand Centrum för Allmänmedicin Karolinska Instiutet Ökad fysisk aktivitet efter 50 lönar sig! 2 205 50-åriga män, följdes

Läs mer

Projektplan. Nevus på Landvetter Vårdcentral - excisioner och patientbesök 2002-2011. Björn Ericson ST-läkare Handledare: Kjell Reichenberg MD, PhD

Projektplan. Nevus på Landvetter Vårdcentral - excisioner och patientbesök 2002-2011. Björn Ericson ST-läkare Handledare: Kjell Reichenberg MD, PhD 2013 Projektplan Nevus på Landvetter Vårdcentral - excisioner och patientbesök 2002-2011 Björn Ericson ST-läkare Handledare: Kjell Reichenberg MD, PhD Bakgrund En vanlig sökorsak på landets vårdcentraler

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Varför har jag ont i ryggen och är det något farligt? Hur länge kommer jag att ha ont Finns det något att göra för att bota detta? DEN BIOPSYKOSOCIAL

Läs mer

Internetbaserad behandling

Internetbaserad behandling Internetbaserad behandling Vad är internetbaserad behandling? Historia Forskningsläget Internetbaserad behandling Vad är internetbaserad behandling? Historia Forskningsläget Vad är internetbaserad behandling?

Läs mer

Studier om könsskillnader

Studier om könsskillnader Social Insurance Report Studier om könsskillnader Skillnader mellan kvinnor och män i diagnosspecifik sjukfrånvaro, könsskillnader inom assistansersättningen, samt en kunskaps översikt av tidigare studier

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson

Läs mer

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Innehållet är i huvudsak uppdelat i två delar. En första del behandlar läkarens

Läs mer

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Innehållet är i huvudsak uppdelat i två delar. En första del behandlar läkarens

Läs mer

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Stockholm 2009-06-11 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna

Läs mer

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

Kraftig och hållbar minskning av besvär och sjukskrivning. Mycket nöjda klienter.

Kraftig och hållbar minskning av besvär och sjukskrivning. Mycket nöjda klienter. PBM i projektet Ögat på sjukskrivning Behandlingsresultat januari 2008 augusti 2009: Kraftig och hållbar minskning av besvär och sjukskrivning. Mycket nöjda klienter. 2009-10-25 Erik Olsson, leg. psykolog

Läs mer

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV.

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV Den nya sjukförsäkringen är en viktig del i regeringens arbete att ge människor hjälp och stöd för att hitta vägar tillbaka till

Läs mer

Bilaga 2 Användarscenario och arbetsflöde, Delaktighet

Bilaga 2 Användarscenario och arbetsflöde, Delaktighet 1 (13) Center för ehälsa i samverkan Hornsgatan 20, 118 82 Stockholm Vxl: 08-452 70 00 Tel: Anna Dahlström anna.dahlstrom@inera.se www.cehis.se info@cehis.se Bilaga 2 Användarscenario och arbetsflöde,

Läs mer

Vägledning- Försäkringsmedicin Läkares specialiseringstjänstgöring

Vägledning- Försäkringsmedicin Läkares specialiseringstjänstgöring Vägledning- Försäkringsmedicin Läkares specialiseringstjänstgöring En rekommendation Reviderat förslag 2012-02-01 I huvudsak bearbetat och sammanställt av Britt Arrelöv och Ingemar Petersson Deltagare

Läs mer

Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna

Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna 1 (8) Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna Uppdraget Försäkringskassan ska redovisa kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna. En redovisning ska lämnas

Läs mer

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna

Läs mer

Vägledning för sjukskrivning

Vägledning för sjukskrivning Vägledning för sjukskrivning för tydligare och säkrare sjukskrivningar Artikelnr 2007-114-83 Redaktör David Svärd Sättning Edita Västra Aros AB Foto Framsida: Staffan Larsson/KI Sidan 4: Matton Images

Läs mer

Uppföljning och kvalitetsutveckling av Försäkringsmedicinskt beslutsstöd

Uppföljning och kvalitetsutveckling av Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Uppföljning och kvalitetsutveckling av Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Socialstyrelsens och Försäkringskassans gemensamma lägesrapport om utvecklingen under 2008 Wimi 2005 FK90005_002_G 2 Innehållsförteckning

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Agenda Hur mäter vi psykisk hälsa bland barn med intellektuella funktionsnedsättningar? Hur mår barn och

Läs mer

En rapport om mänskliga och ekonomiska vinster

En rapport om mänskliga och ekonomiska vinster oro ledsen aggressiv deprimerad tvångstankar apa ti sömnlös självmordsbenägen stress nedstämd skam missbruk vanmakt hot skilsmässa dödsbesked olyck utarbetad ätstörning mobbning tonårsproblem trots pu

Läs mer

En kartläggning av läkares del i samverkan med företagshälsovård och deras upplevelse av väntetider hos arbetsgivare vid rehabilitering av sjukskrivna

En kartläggning av läkares del i samverkan med företagshälsovård och deras upplevelse av väntetider hos arbetsgivare vid rehabilitering av sjukskrivna En kartläggning av läkares del i samverkan med företagshälsovård och deras upplevelse av väntetider hos arbetsgivare vid rehabilitering av sjukskrivna Helena Nordahl, specialist i allmänmedicin Handledare

Läs mer

Kan Åreklinikens rehabilitering vid stress och utmattning öka arbetsförmågan långsiktigt?

Kan Åreklinikens rehabilitering vid stress och utmattning öka arbetsförmågan långsiktigt? Kan Åreklinikens rehabilitering vid stress och utmattning öka arbetsförmågan långsiktigt? Författare: Ann-Sofie Gumaelius Handledare: Karin Osterman, docent i lungmedicin, tidigare läkare vid Årekliniken,

Läs mer

Vad händer OM JAG BLIR SJUK? Information om vilka regler som gäller vid sjukskrivning och rehabilitering.

Vad händer OM JAG BLIR SJUK? Information om vilka regler som gäller vid sjukskrivning och rehabilitering. Vad händer OM JAG BLIR SJUK? Information om vilka regler som gäller vid sjukskrivning och rehabilitering. 2014 Ditt eget ansvar Ditt eget ansvar Sjukanmäl dig Registrera i PS Självservice Sjukanmäl dig

Läs mer

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist,

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depressionssjukdom och ångestsyndrom Praxis studie Barn- och ungdomspsykiatri Stockholms läns landsting Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depression och ångest i Stockholms län?

Läs mer

Ryggbesvär, sjukskrivning och arbetsbelastning i ett primärvårdsperspektiv

Ryggbesvär, sjukskrivning och arbetsbelastning i ett primärvårdsperspektiv Ryggbesvär, sjukskrivning och arbetsbelastning i ett primärvårdsperspektiv Mahadeb Sarker Handledare Klas Berlin, överläkare, Arbets- och miljömedicin, Akademiska sjukhuset, Uppsala. Projektarbete vid

Läs mer

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Mats Djupsjöbacka Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle Översikt Perspektiv på problemet Vad säger vetenskapen om metoder

Läs mer

Läkares arbete med sjukskrivning, resultat från Dalarna 9/10 2009

Läkares arbete med sjukskrivning, resultat från Dalarna 9/10 2009 1 Läkares arbete med sjukskrivning, resultat från Dalarna 9/10 2009 Rapporten kan laddas ner från www.ki.se/im Publikationer > nedladdningsbara publikationer eller beställas från: Sektionen för försäkringsmedicin

Läs mer

Sjukskrivningsprocessen i psykiatrisk öppenvård och primärvård

Sjukskrivningsprocessen i psykiatrisk öppenvård och primärvård Sjukskrivningsprocessen i psykiatrisk öppenvård och primärvård Patienter med vissa psykiatriska diagnoser Återföring av tillsynsbesök 2006 2007 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper.

Läs mer

Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt

Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt Samarbete och ökat förtroende SAMARBETE OCH ÖKAT FÖRTROENDE MARIE FRIDOLF Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt proble matik så att de återfår arbetsförmågan (Andersson

Läs mer

Vad kännetecknar sjukskrivna patienter som remitteras till arbetsterapeut?

Vad kännetecknar sjukskrivna patienter som remitteras till arbetsterapeut? Vad kännetecknar sjukskrivna patienter som remitteras till arbetsterapeut? En studie av läkarjournaler Författare: Heléne Persson, arbetsterapeut Närhälsan Falköping rehabmottagning Rapport 2015:10 Författare:

Läs mer

Användarmanual - Verksamhetsstatistik. Statistiktjänsten 3.0

Användarmanual - Verksamhetsstatistik. Statistiktjänsten 3.0 Användarmanual - Verksamhetsstatistik Statistiktjänsten 3.0 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Begreppet sjukfall... 3 1.3 Ordinerad sjukskrivning... 3 1.4 Bortfall av läkarintyg...

Läs mer

Screening för cancer i tjock- och ändtarm (kolorektal cancer) med flexibelt sigmoideoskop

Screening för cancer i tjock- och ändtarm (kolorektal cancer) med flexibelt sigmoideoskop Detta är en uppdatering av ett svar från SBU:s. Denna uppdatering färdigställdes 20:e juni 2013. SBU:s svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför

Läs mer

Återhämtning - en introduktion

Återhämtning - en introduktion - en introduktion Återhämtning från allvarliga psykiska problem Luleå 24 april 2012 Alain Topor FoU-enheten. Psykiatri Södra Stockholm Institutionen för Socialt Arbete. Stockholms Universitet alain.topor@socarb.su.se

Läs mer

Finns det något samband mellan sjukintygets kvalitet och sjukfrånvaro?

Finns det något samband mellan sjukintygets kvalitet och sjukfrånvaro? Finns det något samband mellan sjukintygets kvalitet och sjukfrånvaro? Per Johansson Martin Nilsson RAPPORT 2008:27 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) är ett forskningsinstitut under

Läs mer

Kommunanställda i Falkenberg med pågående lång sjukskrivning (>28 dagar) under våren 2002

Kommunanställda i Falkenberg med pågående lång sjukskrivning (>28 dagar) under våren 2002 1 Kommunanställda i Falkenberg med pågående lång sjukskrivning (>28 dagar) under våren 2002 Rapport 021020 Per Herrström Docent FoU-avdelningen Länssjukhuset, Halmstad 2 Bakgrund Sjukskrivningarna har

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Försäkringskassans vision

Försäkringskassans vision Försäkringskassans vision Våra kundlöften Du känner alltid att vi möter dig med respekt och förståelse Du känner alltid att vi gör din vardag tryggare Du känner alltid att vi gör det enkelt för dig Kundlöftena

Läs mer

Kvantitativa metoder och datainsamling

Kvantitativa metoder och datainsamling Kvantitativa metoder och datainsamling Kurs i forskningsmetodik med fokus på patientsäkerhet 2015-09-23, Peter Garvin FoU-enheten för närsjukvården Kvantitativ och kvalitativ metodik Diskborsten, enkronan

Läs mer

Pengar, vänner och psykiska problem

Pengar, vänner och psykiska problem Pengar, vänner och psykiska problem Det sociala livet, privatekonomin och psykisk hälsa -en insatsstudie i Supported Socialization Bakgrund till studien - ekonomin 1992 konstaterade Psykiatriutredningen

Läs mer