Hälsa och anpassningsmöjligheter som orsaker till självupplevd arbetsförmåga

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hälsa och anpassningsmöjligheter som orsaker till självupplevd arbetsförmåga"

Transkript

1 Rikscentrum för arbetslivsinriktad rehabilitering Linköpings Universitet Slutrapport för projektet: Hälsa och anpassningsmöjligheter som orsaker till självupplevd arbetsförmåga Dnr: Projektledare: Gun Johansson

2 Introduktion Arbetsförmåga är ett centralt begrepp för att bedöma rätt till sjukersättning. Att återfå arbetsförmågan är också ett primärt mål vid arbetslivsinriktad rehabilitering. Trots denna centrala betydelse är begreppet arbetsförmåga otillräckligt definierat och vi saknar enhetliga instrument för att bedöma arbetsförmåga[, 2]. Få studier har uppmärksammat orsaker till arbetsförmåga. Majoriteten av dessa studier har använt Work Ability Index (WAI) som ett mått på arbetsförmåga. WAI baseras på individers egna uppgifter kring sju områden som t.ex. självupplevd arbetsförmåga, antal diagnoser, predicerad framtida arbetsförmåga, sjukfrånvaro och psykologiska resurser. Att WAI omfattar så många aspekter innebär att det kan spegla många olika förhållanden. Detta innebär i sin tur en begränsning av möjligheten att använda WAI vid studier av orsaker till arbetsförmåga då dessa orsaker redan kan vara inbyggda i instrumentet. Ett fåtal studier, med syfte att studera orsaker till arbetsförmåga har använt individers egen skattning av sin arbetsförmåga på en endimensionell skala som ett alternativt mått på arbetsförmåga[3 5]. Ett fåtal modeller har utvecklats över möjliga orsaker till arbetsförmåga. Ingen av dessa modeller har testats. Mest välkänd är en modell av Ilmarinen [6] där komponenterna: hälsa, utbildning och kompetens, och arbete är centrala. Förutom dessa komponenter omfattar modellen även motivation, arbetstillfredsställelse, värderingar och attityder. Tengland [7] motsätter sig att inkludera motivation som en orsak till arbetsförmåga då det innebär att t.ex. någon som stannar hemma från arbetet för att titta på OS kan beskrivas ha nedsatt arbetsförmåga. Liknande skäl kan ges mot att inkludera värderingar, attityder och arbetstillfredsställelse som orsaker till arbetsförmåga. Att inkludera motivation, värderingar, attityder och arbetstillfredsställelse som orsaker till arbetsförmåga är inte heller förenligt med intentionen i Sjukförsäkringen i Sverige. Det förefaller därför rimligt att separera dessa förhållanden från begreppet arbetsförmåga. Ilmarinen [6] urskiljer mentala och fysiska krav i arbetet som orsaker till arbetsförmåga. Krav i arbetet presenteras också i en modell av Alexanderson m.fl.[8] som det avgörande förhållandet i arbetet som bestämmer arbetsförmågan. Förutom krav i arbetet omfattar denna modell även hälsa och funktion. Johansson och Lundberg presenterade en modell av orsaker till sjukfrånvaro, sjukflexibilitetsmodellen [9 3], i vilken bl. a orsaker till arbetsförmåga beskrivs. I enlighet med Ilmarinens modell urskiljer sjukflexibilitetsmodellen hälsa, kompetens och arbete som de centrala komponenterna som orsakar sjukskrivning. Till skillnad mot Ilmarinens modell, omfattar sjukflexibilitetsmodellen inte motivation, arbetstillfredsställelse, värderingar och attityder som orsak till arbetsförmåga. En annan skillnad är att sjukflexibilitetsmodellen urskiljer anpassningsmöjligheter, och inte krav, som det primära arbetsförhållandet som bestämmer arbetsförmåga. Tengland [7] presenterade en definition på full arbetsförmåga. Även om denna definition inte syftade till att beskriva orsaker till arbetsförmåga så omfattade den komponenterna: hälsa, kompetens och arbetsförhållanden. I den teoretiska diskussionen finns alltså en samstämmighet att åtminstone dessa tre förhållanden orsakar arbetsförmåga. 2

3 Föreliggande projekt fokuserar, i enlighet med sjukflexibilitetsmodellen, på hälsa och anpassningsmöjligheter som möjliga orsaker till människors upplevda arbetsförmåga. Anpassningsmöjligheter har tidigare studerats i relation till sjukfrånvaro. Resultat från dessa studier visade att det var relaterat till både kortare sjukskrivningsperioder och till återgång i arbete hos långtidssjukskrivna[, 3]. Sambandet med återgång i arbetet föreföll mycket starkare än sambandet med kortare sjukskrivningar. Sannolikheten att återgå i arbete ökade med antalet möjligheter man hade att anpassa arbetet. Tolkningen av detta samband är att ju fler anpassningsmöjligheter man har i arbetet desto lättare är det att återfå arbetsförmågan. Om anpassningsmöjligheter faktiskt påverkar arbetsförmågan på detta sätt har dock inte studerats. Relationen mellan hälsa och arbetsförmåga är också mycket lite studerat. Arbetsvillkorens betydelse för hur man skattar sin arbetsförmåga kan vara olika mellan dem som har god respektive dålig hälsa. Ett skäl för detta kan vara att upplevd ohälsa kan göra andra förhållanden mindre betydelsefulla för hur man upplever sin arbetsförmåga. Dessutom kan betydelsen av hälsa och anpassningsmöjligheter för hur man upplever sin arbetsförmåga variera med förhållanden som kön, ålder och bransch. T.ex. kanske hälsa är mer betydelsefullt för kvinnors skattning av sin arbetsförmåga än mäns. Syfte Det övergripande syftet med föreliggande projekt är att undersöka vad som bestämmer människors upplevda arbetsförmåga. Projektet besvarar följande frågor:. Hur sammanhänger olika mått med hälsa med arbetsförmåga? 2. Hur sammanhänger anpassningsmöjligheter med arbetsförmåga? 3. Är betydelsen av anpassningsmöjligheter för arbetsförmåga densamma vid god och dålig hälsa? 4. Har hälsa och anpassningsmöjligheter samma betydelse för arbetsförmåga inom olika branscher? 5. Har hälsa och anpassningsmöjligheter samma betydelse för mäns och kvinnors bedömning av sin arbetsförmåga? 6. Har hälsa och anpassningsmöjligheter samma betydelse för yngre och äldre anställdas bedömning av sin arbetsförmåga?(fanns ej med i ansökan) Följande frågor, som var med i ansökan, har vi inte kunnat besvara: A. Har hälsa och anpassningsmöjligheter samma betydelse för upplevelsen av fysisk och psykisk arbetsförmåga? B. Har hälsa och anpassningsmöjligheter samma betydelse för arbetsförmåga när man arbetar jämfört med när man är sjukskriven? Fråga A kunde vi inte besvara då vi vid en närmare analys av data fann att den tillgängliga informationen inte var möjlig att tolka. Fråga B är obesvarad då vi fann att den krävde mer avancerade och tidskrävande analyser än vi från början insåg. Vi avser dock att under våren försöka besvara denna fråga och rapportera i vetenskaplig artikel. 3

4 Metod Urval Studiepersonerna i föreliggande projekt är hämtade från projektet Triggers och utlösande faktorer för sjukfrånvaro (TUFS) som är en kohortstudie med syfte att studera förhållanden som påverkar beslutet att sjukskriva sig. I TUFS ingår anställda på sex arbetsplatser som i sin tur representerar tre yrkesområden: Hälso och sjukvård(tre arbetsplatser), tillverkningsindustri (en arbetsplats) försäkringsbolag (en arbetsplats). Samtliga deltagare var i aktivt arbete och hade anställningskontrakt som varade minst tre månader personer ombads att delta i studien genom att fylla i en enkät där bl.a. uppgifter om arbetsförmåga, hälsa och arbetsförhållanden inhämtades. 430 personer (47 %) besvarade enkäten. Det slutliga datamaterialet består av 56 % kvinnor och 44 % män. Det är uppgifter från denna enkät som ligger till grund för analyserna i föreliggande projekt. Studiedeltagarna var mellan 9 68 år(medelålder är 45 år), 28 % var anställda inom hälsooch sjukvård, 36 % inom tillverkningsindustri och 36 % på försäkringsbolag. Data samlades mellan 2005 och Data Uppgifter om hälsa samlades dels genom en fråga om SjälvRapporterad Hälsa () : Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd vara i allmänhet? på vilken studiedeltagarna fick välja bland fem svarsalternativ: mycket gott, gott någorlunda dåligt mycket dåligt. Svaren tudelades så att de som svarat mycket gott och gott tillskrevs god hälsa och de övriga dålig hälsa. Dels hämtade vi uppgifter om hälsa genom att deltagarna fick svara ja eller nej på frågan: Har du någon långvarig sjukdom, besvär efter olycksfall, något handikapp eller annan svaghet? Information om anpassningsmöjligheter hämtades genom en fråga som löd: På vilket sätt kan du anpassa ditt arbete om du känner dig hängig, har värk, är förkyld eller liknande? Studiepersonerna fick sedan svara ja eller nej på nio olika specifika anpassningsmöjligheter. Dessa var: ) Kan utföra nödvändigt arbete och skjuta upp resten 2) Kan själv välja vad du skall göra bland dina olika arbetsuppgifter 3) Kan få hjälp av arbetskamrater 4) Kan arbeta långsammare än vanligt 5) Kan ta längre raster 6) Kan ta en kortare arbetsdag 7) Kan gå hem och göra arbetet senare 8) Kan arbeta utan att bli störd p min arbetsplats 9) Kan arbeta hemma. Variabeln: antal anpassningsmöjligheter konstruerades genom att summera ja svaren på dessa nio anpassningsmöjligheter. Genom detta erhölls en indexvariabel med värden mellan 0 9, där 0 innebar att personerna svarat nej på alla frågor och 9 att de svarat ja på samtliga. Indexvariabeln indelades sedan i tre kategorier: 0 3, 4 6 och 7 9 anpassningsmöjligheter. De nio specifika anpassningsmöjligheterna analyseras också var för sig i relation till självupplevd arbetsförmåga. Information om självupplevd arbetsförmåga hämtades genom att studiepersonerna ombads att bedöma sin arbetsförmåga i allmänhet på en skala mellan 0 till 0. Studiepersonerna instruerades om att 0 betydde att man inte alls kunde arbeta och 0 arbetsförmågan är som allra bäst. Individerna kategoriserades i tre grupper utifrån hur de 4

5 upplevde sin arbetsförmåga: mycket reducerad arbetsförmåga (0 7 poäng), måttligt reducerad arbetsförmåga (8 9 poäng) full arbetsförmåga (0 poäng). Analys I samtliga delstudier användes multinomial logistisk regressionsanalys som är en metod att analysera utfall som består av kategorivariabler med fler än två värden. I analyserna beräknades oddskvoter för sannolikheten att dels uppleva arbetsförmågan som mycket nedsatt jämfört med att uppleva sig ha full arbetsförmåga och dels att uppleva arbetsförmågan som måttligt nedsatt jämfört med full sådan förmåga. Analyserna gjordes med avseende på de två hälsomåtten, antal anpassningsmöjligheter i arbetet och de nio möjligheterna att anpassa var för sig. Ett 95 % konfidensintervall beräknades för varje oddskvot. Hur ska oddskvot och dess konfidensintervall tolkas? Om ingen skillnad finns mellan grupperna så är oddskvoten,0. En kvot över,0 betyder större sannolikhet för att rapportera nedsatt arbetsförmåga och en kvot under,0 en lägre sannolikhet. Om konfidensintervallet runt en oddskvot INTE innehåller,0 så är oddskvoten signifikant med 95% sannolikhet, dvs det är osannolikt att skillnaden uppstått pga slumpen. Exempel: Oddskvot (konfidensintervall) A 2,7 (,8;4,0) B 0,9 (,72;,) Oddskvoten i exempel A visar en ökad sannolikhet för den studerade gruppen att rapportera nedsatt arbetsförmåga. Oddskvoten är också signifikant då konfidensintervallet inte omfattar,0. Oddskvoten i exempel B visar en minskad sannolikhet för den studerade gruppen att rapportera nedsatt arbetsförmåga. Oddskvoten är dock inte signifikant då konfidensintervallet omfattar,0. Olika analysstrategier användes i de olika delstudierna. De presentera därför var för sig nedan. Delstudie I delstudie analyserads data i tre modeller:. Univariat modell (dvs modell av samband mellan oberoende och beroende variabler som inte kontrollerats för inverkan från andra förhållanden) där sannolikheten för att rapportera mycket eller måttligt nedsatt arbetsförmåga i relation till självrapporterad hälsa, långvarig sjuklighet, erfarenhet i arbetet, antal anpassningsmöjligheter i arbetet och olika specifika anpassningar i arbetet 2. En reducerad modell där alla samband som beräknades i modell kontrolleras för eventuell inverkan från ålder. 3. En full modell där de sambanden i samtliga fall kontrolleras för ålder och: a) Vid studier av sambandet mellan hälsovariablerna och upplevd arbetsförmåga kontrolleras för antal anpassningsmöjligheter 5

6 b) Vid studier av sambandet mellan anpassningsmöjligheter och upplevd arbetsförmåga kontrolleras för Delstudie 2 Bland de som rapporterat god respektive dålig beräknades oddskvoten för att rapportera mycket eller måttligt reducerad arbetsförmåga jämfört med full arbetsförmåga med avseende på antal anpassningsmöjligheter och förekomst av de nio specifika anpassningsmöjligheterna. Analyserna tog hänsyn till skillnader i ålder. Skilda oddskvoter mellan olika grupper kan ha uppkommit av slumpen och i så fall inte spegla en verklig skillnad. För att testa sannolikheten att skillnaden uppkommit av slumpen använde vi en metod som rekommenderas av Altman och Bland [4]. Delstudie 3 I stratifierade analyser beräknades oddskvoten för att rapportera mycket eller måttligt reducerad arbetsförmåga i relation till full arbetsförmåga med avseende på, antal anpassningsmöjligheter och förekomst av de nio specifika anpassningsmöjligheterna. Analyserna var stratifierade på kön, ålder och yrkesgrupp. De möjliga inverkande variablerna som kontrollerades för i analyserna varierade både m.a.p vilken oberoende variabel som studerades och stratifieringsvariabel. Tabell visar vilka variabler som kontrollerades i de olika analyserna. Eventuella köns, ålder eller yrkesgruppsskillnader testas med samma metod som i delstudie 2[4]. Tabell Stratifierat på: Kön Ålder Yrkesområde Oberoende variabel Antal anpassningsmöjligheter Åldersgrupp Yrkesområde Antal anpassningsmöjligheter Kön Yrkesområde Antal anpassningsmöjligheter Kön Ålder Antal anpassningsmöjligheter Åldersgrupp Yrkesområde Kön Yrkesområde Kön Ålder Specifika anpassningsmöjligheter Åldersgrupp Yrkesområde Kön Yrkesområde Kön Ålder 6

7 Resultat Delstudie Bland alla deltagare i studien, 9 % rapporterar mycket reducerad arbetsförmåga, 26 % måttligt reducerad arbetsförmåga och 63 % full arbetsförmåga. Majoriteten (73 %) av dem med god upplevde att de har full arbetsförmåga (se tabell 2). Motsvarande siffra bland dem med dålig var 20%. De som rapporterat att de inte hade någon långvarig sjukdom hade nästan identiska andelar som rapporterade mycket reducerad, måttligt reducerad och full arbetsförmåga. De som rapporterade att de hade en långvarig sjukdom skilde sig dock från de med dålig genom att ha en mindre andel som rapporterade mycket reducerad arbetsförmåga och en större andel som rapporterade full förmåga. En större andel (74 %) bland dem med 7 9 anpassningsmöjligheter rapporterade full arbetsförmåga jämfört med dem som hade 4 6 (63 %) och 0 3 sådana möjligheter (60%). Dubbelt så stor andel bland dem som hade 0 3 anpassningsmöjligheter rapporterade mycket reducerad arbetsförmåga jämfört med dem som hade 7 9 möjligheter att anpassa arbetet till sin hälsa. För alla nio specifika möjligheter att anpassa arbetet, förutom möjligheten att få hjälp från arbetskamrater var det en större andel som rapporterade full arbetsförmåga och en mindre andel som rapporterade måttligt och mycket reducerad arbetsförmåga när man hade möjligheten i sitt arbete än när man inte hade det. Tabell 2. Andel (%) som rapporterar mycket reducerad, måttligt reducerad och full arbetsförmåga med avseende på hälsa och anpassningsmöjligheter i arbetet (antal anpassningsmöjligheter och specifika). Arbetsförmåga Mycket reducerad Måttligt reducerad Full n (%) n (%) n (%) God Dålig 36 (3) 94 (43) 286 (24) 79 (36) 866 (73) 44 (20) Långvarig sjukdom 36 (4) 9(22) 230 (23) 3(32) 75 (73) 84 (45) Antal anpassningsmöjligheter i arbetet Specifika möjligheter att anpassa arbetet Skjuta upp arbetsuppgifter (7) 25 (6) 84 (3) 46 (6) 77 (4) 62 (9) 20 (29) 83 (28) 86 (25) 57 (28) 24 (74) 273 (63) 398 (60) 520 (69) 32 (58) Välja bland arbetsuppgifter 48 (6) 75 (4) 84 (24) 57 (28) 520 (69) 322 (58) Få hjälp från arbetskamrater 66 (8) 57 (2) 240 (29) 99 (2) 57 (63) 324 (68) 7

8 Arbeta långsammare 64 (8) 59 (2) 96 (25) 42 (28) 529(67) 309 (6) Ta längre raster 38 (7) 83 () 23 (24) 24 (28) 35 (69) 479 (62) Förkorta arbetsdagen 34 (5) 87 (4) 47 (22) 93 (30) 472 (72) 363 (57) Gå hem och göra arbetet senare 3 (7) 92 () 03 (22) 240 (29) 338(72) 494 (60) Arbeta ostört 42 (0) 8 (0) 92 (2) 246 (29) 304 (69) 525 (62) Arbeta hemifrån 23 (8) 00 (0) 48 (8) 293(28) 200 (74) 638 (62) Sannolikheten att rapportera mycket och måttligt reducerad arbetsförmåga var högre bland både dem som hade dålig och någon långvarig sjukdom jämfört med dem som hade god och inte hade rapporterat någon långvarig sjukdom (tabell 3). Även om båda måtten på hälsa hade samband med upplevd arbetsförmåga så var sambandet mellan och arbetsförmåga starkare än sambanden med långvarig sjukdom. Att ha 0 3 möjligheter att anpassa arbetet jämfört med att ha 7 9 sådana möjligheter ökade sannolikheten att rapportera mycket reducerad arbetsförmåga. Sambandet kvarstod även vid kontroll för ålder och. Att ha 4 6 möjligheter att anpassa arbetet jämfört med 7 9 ökade däremot inte sannolikheten att rapportera mycket reducerad arbetsförmåga. Sannolikheten att rapportera måttligt reducerad arbetsförmåga var emellertid högre bland dem som hade 4 6 anpassningsmöjligheter jämfört med 7 9 sådana möjligheter. Att bara ha 0 3 möjligheter att anpassa arbetet hade identisk sannolikhet att rapportera måttligt reducerad arbetsförmåga som de som hade 4 6 (tabell 3). Bland fyra av de specifika anpassningsmöjligheterna ökade sannolikheten att rapportera mycket reducerad arbetsförmåga då de inte fanns jämfört med om de gjorde det. Kontroll för ålder och förändrade inte denna ökade sannolikhet. Dessa fyra anpassningsmöjligheter var: att inte kunna skjuta upp arbetsuppgifterna; kunna välja bland arbetsuppgifter; kunna förkorta arbetsdagen; kunna gå hem och göra arbetet vid annan tidpunkt(tabell 3). Avsaknad av sju av de nio specifika möjligheterna ökade sannolikheten att rapportera måttligt reducerad arbetsförmåga. De enda anpassningsmöjligheterna som inte sammanhängde med denna sannolikhet var huruvida man kunde få hjälp av arbetskamrater eller om man kunde arbeta långsammare då man t.ex. kände sig hängig(tabell 3). 8

9 Tabell 3 Oddskvoter för att rapportera mycket och måttligt reducerad arbetsförmåga i relation till full arbetsförmåga med avseende på hälsa och anpassningsmöjligheter i arbetet. 95 % konfidensintervall. Dålig God Mycket reducerad förmåga Måttligt reducerad förmåga Modell Modell 2 Modell 3 Modell 4 Modell Modell 2 Modell 3 Modell 4 Oddskvoter (KI 95%) 5(3;83) Oddskvoter (KI 95%) 44 (27;73) Oddskvoter (KI 95%) 42 (26;70) Oddskvoter (KI 95%) Oddskvoter (KI 95%) 5,4(3,7;8,0) Oddskvoter (KI 95%) 5,3 (3,6;7,8) Oddskvoter (KI 95%) 5,2 (3,5;7,8) Oddskvoter (KI 95%) Långvarig sjukdom 0 (6,4;5) 8,8 (5,7;3) 8,7 (5,7;3) 2,2 (,7;2,9) 2,2 (,6;2,8) 2,2 (,6;2,8) Antal 0 3 anpassningsmöjligheter Specifika möjligheter att anpassa Skjuta upp arbetsuppgifter Välja bland arbetsuppgifter Få hjälp från arbetskamrater Arbeta långsammare Ta längre raster 2,4 (,5;4,0), (,5;4,0) 2,7 (,8;4,0) 2,5 (,7;3,7),4 (,9;2,0),6 (,;2,3),6 (,;2,4) 2,4 (,4;3,9), (,6;2,) 2,7 (,8;4,0) 2,6 (,7;3,8),4 (,9;2,0),4 (,0;2,),6 (,0;2,4) 2,0 (,;3,6),2 (,6;2,5),9(,2;3,0),8 (,;2,8),2(,8;,9),2 (,7;,8),4 (,9;2,3),8 (,3;2,5),7(,2;2,4),4 (,;,8),4 (,;,8),7 (,5;,9),2 (,0;,6),3 (,0;,7),8(,3;2,4),8 (,2;2,5),4 (,;,8),4 (,;,8),6 (,5;,8),2 (,9;,6),3(,0;,6),7(,2;2,4),8 (,2;2,6),3(,0;,7),3(,0;,7),6 (,5;,8), (,9;,5),3 (,0,,6) Förkorta arbetsdagen Gå hem och göra arbetet senare Arbeta ostört Arbeta hemifrån 3,3 (2,2;5,0) 2,0 (,3;3,), (,8;,7),4 (,8;2,2) 3, (2,0;4,7) 2, (,3;3,2), (,7;,6),7(,0;2,7) 2,5 (,5;4,),6 (,0;2,7),2 (,8;2,0),5 (,8;2,6),7 (,3;2,2),6 (,2;2,),5 (,2;2,0),9 (,4;2,7),7 (,3;2,2),6 (,2;2,),5 (,2;2,0) 2,0(,4;2,8),6 (,2;2,),5 (,;2,0),6(,2;2,) 2,0 (,4;2,8) 9

10 Hur sammanhänger anpassningsmöjligheter och upplevd arbetsförmåga bland dem med god och dålig hälsa? Bland de med god hälsa ökar sannolikheten att rapportera både mycket och måttligt nedsatt arbetsförmåga om man har 0 3 eller 4 6 anpassningsmöjligheter jämfört med 7 9 sådana möjligheter (tabell 4). Bland de med dålig hälsa påverkar däremot antal anpassningsmöjligheter inte sannolikheten att rapportera nedsatt arbetsförmåga. Skillnaden i hur antal anpassningsmöjligheter påverkar upplevelsen av sin arbetsförmåga bland de med god och dålig är statistiskt säkerställd bland de som rapporterar mycket nedsatt arbetsförmåga. Tabell 4 Oddskvoter för sambandet mellan anpassningsmöjligheter (antal och specifik) och mycket och måttligt reducerad arbetsförmåga. 95 % konfidensintervall (KI) Antal anpassningsmöjligheter Mycket reducerad arbetsförmåga Måttligt reducerad arbetsförmåa God hälsa Dålig hälsa God hälsa Dålig hälsa Oddskvoter Oddskvoter Test på Oddskvoter Oddskvoter skillnaden (KI, 95%) (KI, 95%) (KI, 95%) (KI, 95%) (2,;7) 0,76 (0,28;2,0) 2 (2,2;94),7 (,2;2,4), (0,38;3,2),5 (0,49;4,6) Test på skillnaden 4-6 9,2 (,2;72) 0,52 (0,6;,7) 8 (,7;92),7 (,2;2,5),3 (0,4;4,4),3 (0,37;4,5) Avsaknad på specifika möjligheter att anpassa Skjuta upp arbetsuppgifter a 2,6 (,3;5,2) 0,82 (0,37;,8) 3,2 (,;9,2),4 (,;,9) 0,5 (0,23;,) 2,8 (,2;6,6) Välja bland arbetsuppgifter b 2,5 (,2;5,0), (0,52;2,4) 2,2 (0,78;6,2),3 (,0;,8) 0,88 (0,40;,9),5 (0,66;3,4) Få hjälp från arbetskam rater c,3 (0,68;2,6),0 (0,50;2,2) 0,62 (0,46;0,84) 0,58 (0,27;,3) Arbeta långsammare d,3 (0,65;2,6) 0,92( 0,44;,9),2 (0,88;,6) 0,89 (0,42;,9) Ta längre raster e 2,8 (,2;6,6),0 (0,44;2,) 2,9 (0,93;9,3),2 (0,9;,6),3 (0,59;3,0) Förkorta arbetsdagen f 5,3 (2,3;2),2 (0,55;2,7) 4,4 (,4;4),6 (,2;2,),2 (0,52;2,6),4 (0,60;3,2) Gå hem och göra arbetet senare g 2,4 (,2;2,) 0,82 (0,34;2,0) 3,0 (0,89;9,8),6 (,2;2,) 0,78 (0,3;,9) 2,0 (0,79;5,3) Arbeta ostört h,9 (0,87;4,3),0 (0,48;2,2),5 (,;2,),9 (0,85;4,3) 0,79 (0,33;,9) Arbeta hemifrån i 3,7 (,;2) 0,84 (0,33;2,) 4,4 (0,95;20),9 (,3;2,7) 2,0 (0,68;5,7) 0,95 (0,3;3,0) 0

11 Bland de som med god innebär avsaknad av majoriteten av de specifika anpassningsmöjligheterna också en ökad sannolikhet att rapportera både mycket och måttligt reducerad arbetsförmåga. Däremot påverkar inte heller avsaknad av de specifika anpassningarna om de med dålig hälsa rapporterar sin arbetsförmåga som nedsatt eller inte. Att inte kunna skjuta upp arbetsuppgifter innebär en statistiskt säkerställd ökad sannolikhet för de som har god, men inte dålig, att rapportera både mycket och måttligt nedsatt arbetsförmåga. En sådan säkerställd ökad sannolikhet för att rapportera mycket nedsatt arbetsförmåga har också de som har god och som inte kan förkorta arbetsdagen jämfört med de som har dålig i motsvarande arbetssituation. H ur är hälsa och anpassningsmöjligheter i arbetet relaterat till upplevd arbetsförmåga hos olika grupper Oavsett kön, ålder och bransch så ökade sannolikheten att rapportera både mycket och måttligt nedsatt arbetsförmåga vid dålig (tabell 5 och 6). Män som bara har 0 3 anpassningsmöjligheter i arbetet har högre sannolikhet att rapportera mycket nedsatt arbetsförmåga jämfört med män som har 7 9 sådana möjligheter. För kvinnor sammanhängde inte antal anpassningsmöjligheter med upplevelse av mycket reducerad arbetsförmåga. Sannolikheten att rapportera måttligt reducerad arbetsförmåga var däremot högre för kvinnor som hade 4 6 anpassningsmöjligheter i arbetet jämfört med kvinnor som hade 7 9. Däremot hade kvinnor med minst antal anpassningsmöjligheter (0 3) ingen högre sannolikhet än de med flest (7 9) att uppleva måttligt reducerad arbetsförmåga. Antal anpassningsmöjligheter i arbetet påverkade inte mäns sannolikhet att rapportera måttligt reducerad arbetsförmåga. Även om estimaten skilde sig mellan män och kvinnor visade interaktionstest att könskillnaderna inte var statistiskt säkerställda. Upplevelse av arbetsförmågan hos de anställda som var 44 år och yngre påverkades inte av antal anpassningsmöjligheter i arbetet. Bland de som var 45 år och äldre så fanns en nästan identisk ökad sannolikheten att rapportera mycket reducerad arbetsförmåga om man hade 0 3 eller 4 6 anpassningsmöjligheter i arbetet jämfört med om man hade 7 9. Även sannolikheten att rapportera måttligt reducerad arbetsförmåga ökade med minskade antal anpassningsmöjligheter i arbetet. Skillnaderna i sambanden mellan antal anpassningsmöjligheter och mycket reducerad arbetsförmåga hos den yngre och äldre åldersgruppen var statistiskt säkerställd. Däremot kan det inte uteslutas att motsvarande skillnad i måttligt reducerad arbetsförmåga kan ha uppkommit av slumpen(tabell 5 och 6). Inte i någon av de olika yrkesgrupperna sammanhängde antal anpassningsmöjligheter med sannolikheten att rapportera mycket reducerad arbetsförmåga. De med 4 6 anpassningsmöjligheter inom hälso och sjukvård hade ökad sannolikhet att rapportera måttligt reducerad arbetsförmåga jämfört med de i motsvarande verksamhet som hade 7 9 sådana möjligheter. I övrig påverkade antal anpassningsmöjligheter inte heller rapportering av måttligt reducerad arbetsförmåga hos de olika yrkesgrupperna(tabell 5 och 6). Män som inte kan skjuta upp arbetsuppgifter, förkorta arbetsdagen, gå hem och göra arbetet senare och arbeta ostört har en ökad sannolikhet att rapportera mycket reducerad arbetsförmåga. För kvinnor är det bara avsaknad av möjligheten att förkorta arbetsdagen

12 som ökar denna sannolikhet. Skillnaden hur avsaknad av att kunna skjuta upp arbetsuppgifter och att arbeta ostört påverkar mäns och kvinnors upplevda arbetsförmåga är dessutom statistiskt säkerställt(tabell 5 och 6). Att inte kunna gå hem och göra arbetet senare ökar mäns men inte kvinnors sannolikhet att rapportera måttligt reducerad arbetsförmåga. Denna skillnad mellan könen är statistiskt säkerställd. Att inte kunna förkorta arbetsdagen eller arbeta ostört ökar också sannolikheten bland män, men inte bland kvinnor, att uppleva måttligt reducerad arbetsförmåga. Denna skillnad är dock inte statistiskt säkerställd. Att inte kunna förkorta arbetsdagen ökar sannolikheten för både de i den yngre och den äldre åldersgruppen att rapportera mycket nedsatt arbetsförmåga. Avsaknad av denna möjlighet ökar också sannolikheten bland den yngre åldersgruppen att rapportera måttligt nedsatt arbetsförmåga. Att inte kunna få hjälp av arbetskamrater ökar också sannolikheten att de som är äldre än 44 år ska rapportera mycket nedsatt arbetsförmåga. Hos den yngre åldersgruppen ökar sannolikheten att rapportera måttligt nedsatt arbetsförmåga om man saknar möjlighet att förkorta arbetsdagen och arbeta hemifrån medan denna sannolikhet ökar hos den äldre åldersgruppen om man saknar möjlighet att arbeta ostört. Det är dock inga signifikanta skillnader mellan åldersgrupperna i hur de specifika anpassningarna sammanhänger med om man upplever arbetsförmågan som mycket eller måttligt nedsatt. Att inte kunna skjuta upp arbetsuppgifter, förkorta arbetsdagen, gå hem och göra arbetet senare och arbeta ostört ökar sannolikheten att de inom industrin ska rapportera mycket nedsatt arbetsförmåga. Bland de inom hälso och sjukvård är det enbart avsaknad av möjligheten att förkorta arbetsdagen som ökar denna sannolikhet. Ingen av de specifika anpassningsmöjligheterna påverkar sannolikheten hos de försäkringsanställda att uppleva mycket nedsatt arbetsförmåga. Att inte kunna förkorta arbetsdagen och arbeta ostört ökar sannolikheten bland industrianställda att rapportera måttligt reducerad arbetsförmåga. Motsvarande förmåga bland försäkringsanställda ökar om man inte kan arbeta hemifrån. Ingen annan av de specifika möjligheterna att anpassa sammanhänger med rapportering av måttligt nedsatt arbetsförmåga. Ingen av de specifika anpassningsmöjligheterna sammanhänger med huruvida anställda inom hälso och sjukvård rapporterar måttligt nedsatt arbetsförmåga. 2

13 Tabell 5 Oddskvoter(OK) för att bedöma sin arbetsförmåga som mycket reducerad i relation till och antal och specifika anpassningsmöjligheter stratifierat på kön, åldersgrupper och yrkesgrupper. 95% konfidensintervall (KI) Antal anpassningsmöjligheter Dålig God Kön Åldersgrupp Yrkesgrupp Kvinnor Män Test på skillnaden Test på skillnaden Tillverkningsindustri Fösäkringsbolag Hälso och sjukvård Test på skillnaderna OK (95% KI) OK (95% KI) OK (95% KI) OK (95% KI) OK (95% KI) OK (95% KI) OK (95% KI) Ind/Ins Ind/health Ins/Health 35(8;68) 72(3;67) 3(3;73) 60 (3;6) 66(27;62) 37(4;96) 4(8;94),4 (,6;3,),4 (,5;3,4) 2,7(,0;7,5),0 (,3;3,),3 (,5;3,7),3 (,;,3) 2,3 (,0;5,2) 2,4 (,99;5,9),9 (,5;6,9),7 (,2;3,0),2 (,4;3,7),6 (,5;4,6),9 (,6;5,3),5 (,4;5,2) Specifika möjligheter att anpassa Skjuta upp arbetsuppgifte r Välja bland arbetsuppgifte r Få hjälp från arbetskamrate r Arbeta långsammare Ta längre raster Förkorta arbetsdagen Gå hem och göra arbetet senare Arbeta ostört Arbeta hemifrån,0(,5;,9) 4,3(,9;0),235(,08;,682) 2,0(,9;4,7),6(,8;2,9) 2,9(,2;6,8),7(,2;2,3),6(,7;3,4),3(,7;2,5) 2,0(,9;4,5) 2,6(,;6,),3(,7;2,3),4(,6;3,2),5(,6;4,2),7(,8;3,8),(,6;2,),9(,5;,7),2(,6;2,4) 2,2(,2;4,3),(,6;2,),7(,4;,2),2(,6;2,6),4(,6;3,0),2(,6;2,6),5(,7;3,4) 3,0(,2;7,3) 2,6(,;6,6) 3,5(,5;8,0),9(,6;6,5),7(,3;,6),0(,4;2,2),3(,5;3,0) 2,5(,;5,7),2(,5;2,8),94(,074;50),8(,4;,8),2(,4;3,4),7(,0;3,),(,6;2,0),4(,8;2,7) 2,6(,3;5,),8(,9;3,7),7(,9;3,2),6(,7;3,5),(,5;2,7),(,5;2,4),4(,6;3,4) 3,3(,2;8,7) 4,4(,2;7) 3,6(,4;9,4),0(,;9,9),6(,7;4,0),7(,2;2,2),3(,5;3,3),7(,7;4,6),9(,4;2,4),0(,4;2,5),(,4;3,0),(,5;2,2),2(,6;2,4),3(,6;3,0) 2,6(,;6,4),2(,5;2,8),7(,3;,5),6(,7;3,7) 5,2 (,5;7) 3

14 Table 6 Oddskvoter(OK) för att bedöma sin arbetsförmåga som måttligt reducerad i relation till och antal och specifika anpassningsmöjligheter stratifierat på kön, åldersgrupper och yrkesgrupper. 95% konfidensintervall (KI) Kön Åldersgrupp Yrkesgrupp Antal anpassningsmöjligheter Dålig God Kvinnor Män Test på skillnaden Test på skillnaden Tillverkningsindustri Försäkringsbolag Hälso och sjukvård OK (95% KI) OK (95% KI) OK (95% KI) OK (95% KI) OK (95% KI)) OK (95% KI) OK (95% KI) 4,3(2,6;7,3) 6,7(3,6;3) 4,6(2,5;8,6) 5,8 (3,4;9,9) 7,6(3,9;5) 4,3(2,0;9,5) 3,7(,8;7,4),4(,8;2,2),8(,;3,0) Specifika möjligheter att anpassa Skjuta upp arbetsuppgifter Välja bland arbetsuppgifter Få hjälp från arbetskamrater Arbeta långsammare Ta längre raster Förkorta arbetsdagen Gå hem och göra arbetet senare Arbeta ostört Arbeta hemifrån,2(,8;,7),(,8;,6),5(,4;,8), (,7;,6),3(,9;,8),3(,9;,9),0(,7;,4),4(,9;2,),8(,;3,0),5 (,9;2,6),4 (,8;2,5),(,7;,7),2(,8;,8),9(,6;,4),9(,6;,4),(,7;,6),5(,0;2,4) 2,(,3;3,3),9(,2;2,9),5(,8;2,9),3(,8;2,),2(,7;2,),3(,9;,9),(,8;,6),5(,3;,8), (,7;,6),3(,9;,9),5(,0;2,3),48(,264;,89),3(,8;,9),4(,9;2,) 2,0(,;3,5),6 (,0;2,7) 2,3 (,3;3,9),0(,7;,6),2(,8;,8),8(,6;,2),0(,7;,5),(,7;,6),3(,9;,9),4(,9;2,2),8(,2;2,8),5(,9;2,4),4(,8;2,6),3(,7;2,5),2(,8;,8),0(,7;,6),7(,4;,2),8 (,5;,3),(,7;,7) 2,0(,3;3,2),4(,8;2,4) 2,3(,4;3,8),3(,4;3,8),3 (,7;2,3),6 (,9;2,7),3(,8;2,3),(,7;,9),7(,4;,),3(,8;2,2),(,7;,8),5(,9;2,6),5(,9;2,4),5(,9;2,5),8(,0;3,),6 (,7;3,4) 2,3 (,0;5,),0(,6;,7),4(,8;2,3),6(,3;,9),(,7;,8),4(,8;2,4),8(,5;,3),0(,6;,7),(,7;,9),5(,8;2,8) Test på skillnaderna Kvinnor 2,63 (,3;5,27) 2,(,03;4,2) Män 4

15 Diskussion och slutsatser Vi har i detta projekt funnit att: Både och förekomst av något långvarigt hälsobesvär sammanhänger med upplevd arbetsförmåga bland anställda i aktivt arbete. förefaller dock ha ett starkare samband med hur man upplever arbetsförmågan än att ha en långvarig sjukdom. Dålig sammanhänger med att rapportera sin arbetsförmåga som mycket eller måttligt nedsatt oavsett kön, bransch och ålder Antal anpassningsmöjligheter i arbetet sammanhänger med hur man skattar sin arbetsförmåga. Om man har mycket få anpassningsmöjligheter i arbetet (3 eller färre) ökar det sannolikheten att skatta sin arbetsförmåga som mycket eller måttligt nedsatt jämfört med att ha 7 9 sådana möjligheter. Antal anpassningsmöjligheter förefaller påverka äldre anställdas bedömning av sin arbetsförmåga mer än yngres. Det fanns inga köns eller yrkesgruppsskillnader i hur antal anpassningsmöjligheter påverkade upplevd arbetsförmåga. Flertalet av de specifika anpassningsmöjligheterna sammanhängde med om man rapporterade sin arbetsförmåga som måttligt eller mycket nedsatt. De som inte kunde påverka sina arbetsuppgifter då de kände sig hängiga eller förkorta sina arbetsdagar hade högst sannolikhet att rapportera mycket nedsatt arbetsförmåga. Att inte kunna skjuta upp arbetsuppgifter eller arbeta ostört på arbetet ökar sannolikheten bland män men inte bland kvinnor att rapportera mycket nedsatt arbetsförmåga. För män, men inte för kvinnor, ökar också sannolikheten att rapportera måttligt nedsatt arbetsförmåga om de inte kan gå hem och göra arbetet senare. Att inte kunna gå hem och göra arbetet senare eller att arbeta ostört ökar sannolikheten att rapportera mycket nedsatt arbetsförmåga för dem inom tillverkningsindustri men inte för övriga två yrkesgrupper. Bland dem som rapporterar god hälsa så ökar sannolikheten att uppleva sin arbetsförmåga som mycket nedsatt med minskat antal anpassningsmöjligheter. Däremot sammanhänger inte upplevelsen av arbetsförmåga med antal anpassningsmöjligheter bland dem som har dålig hälsa. Sex av de nio specifika anpassningsmöjligheterna sammanhängde med att rapportera sin arbetsförmåga som både mycket och måttligt nedsatt bland de med god hälsa. Bland de med dålig hälsa fanns inget samband med de specifika anpassningsmöjligheterna och hur man rapporterade sin arbetsförmåga. Metodologiska överväganden Föreliggande projekt baseras på tvärsnittsdata, dvs. all information har samlats vid ett och samma tillfälle. Detta innebär att vi inte kan säga något om riktningen på eventuella samband. T.ex. kan ett funnet samband mellan anpassningsmöjligheter och arbetsförmåga, i enlighet med sjukflexibilitetsmodellen, bero på att anpassningsmöjligheter orsakar arbetsförmåga. Det kan emellertid också bero på att människors arbetsförmåga bestämmer vilket arbete de hamnar i. T.ex. kanske de med låg arbetsförmåga tenderar att hamna i arbeten med små anpassningsmöjligheter. För att med större säkerhet kunna bestämma eventuella orsakers riktning behöver vi longitudinella studier där vi över tid kan följa individernas utveckling med avseende på arbetsförmåga och anpassningsmöjligheter. En annan metodologisk brist är att all information kommer från samma källa. Det är t.ex. möjligt att individer har olika benägenhet att rapportera positivt eller negativt. Kanske är de med dålig hälsa med benägna att rapportera negativa arbetsvillkor än de med god hälsa. Om så är fallet skulle denna rapporteringsbenägenhet kunna förklara en dela v de samband som vi funnit. Waldenström [5] fann dock i en studie av hur människor med psykisk ohälsa rapporterade sina arbetsvillkor jämfört med människor utan sådan ohälsa ingen skillnad i rapporteringsbenägenhet. 5

16 Deltagarna i denna studie består av anställda i aktivt arbete. Det är därför osäkert om vi kan generalisera resultaten till människor som t.ex är långtidssjukskrivna. Studier av vad som bestämmer hur dessa grupper bedömer sin arbetsförmåga är därför en angelägen framtida forskningsuppgift. Bortfallet är stort i föreliggande projekt. Detta innebär att information från denna studie med stor försiktighet ska användas för att beskriva utbredning av t.ex. upplevd arbetsförmåga eller anpassningsmöjligheter i olika grupper. Däremot bedömer vi att bortfallet inte torde påverka våra sambandsanalyser. Bortfallet skulle kunna förändra de resultat vi funnit om de icke svarande skulle bedöma sin arbetsförmåga på ett motsatt sätt i relation till hälsa och anpassningsmöjligheter än de som ingått i studien gör. Vi ser inget skäl att misstänka att så är fallet. Implikationer Om de samband vi funnit mellan anpassningsmöjligheter i arbetet och upplevd arbetsförmåga är korrekta så kan det ha åtminstone två implikationer. Den första är att kunskap om anpassningsmöjligheter kan omsättas till modifieringar av arbetssituationen vid arbetslivsinriktad rehabilitering. Det andra är att anpassningsmöjligheter i arbetet kan vägas in vid avgöranden om huruvida människor har rätt att erhålla ersättningar från sjukförsäkringen. Vid båda dessa situationer är det i så fall möjligt att ta hänsyn till att dessa förhållanden kan ha olika betydelse beroende på individuella förhållanden och var i arbetslivet man befinner sig. Litteratur. Ludvigsson, M., T. Svensson, and K. Alexanderson, Begreppet arbetsförmåga en litteraturgenomgång, in Arbete och Hälsa. 2006, Arbetslivsinstitutet: Stockholm. 2. SOU 2009:89, Gränslandet mellan sjukdom och arbete. Arbetsförmåga/medicinska förutsättningar för arbete/ försörjningsförmåga. Slutbetänkande från arbetsförmågeutredningen 2009: Stockholm 3. Gamperiene, M., et al., Self reported work ability of Norwegian women in relation to physical and mental health, and to the work environment. J Occup Med Toxicol, (): p Reiso, H. and S. Brage, [Borreliosis as the cause of disability pensions in Norway]. Tidsskr Nor Laegeforen, (23): p Martimo, K.P., et al., Factors associated with self assessed work ability. Occup Med (Lond), (5): p Ilmarinen, J.E., Aging workers. Occup Environ Med, (8): p Tengland, A., Begreppet arbetsförmåga, in IHS. 2006, Institutionen för hälsa och samhälle, Linköpings universitet; Hälsa och samhälle, Malmö högskola: Linköping och Malmö. 8. Alexanderson, K. and A. Norlund, Swedish Council on Technology Assessment in Health Care (SBU). Chapter. Aim, background, key concepts, regulations, and current statistics. Scand J Public Health Suppl, : p Johansson, G., The illness flexibility model and sickness absence, in Department of Public Health Sciences 2007, Karolinska institutet: Stockholm. 0. Johansson, G. and I. Lundberg, Adjustment latitude and attendance requirements as determinants of sickness absence and attendance. Empirical tests of the illness flexibility model. Social Science & Medicine, : p Johansson, G. and I. Lundberg, Adjustment latitude and attendance requirements as determinants of sickness absence or attendance. Emprirical tests of the illness flexibility model. Social Science & Medicine, (0): p

17 2. Johansson, G. and I. Lundberg, Sjukflexibilitetsmodellen utgångspunkter och resultat, in Den höga sjukfrånvaron problem och lösningar, S. Marklund, et al., Editors. 2005, Arbetslivsinstitutet: Stockholm. 3. Johansson, G., O. Lundberg, and I. Lundberg, Return to work and adjustment latitude among employees on long term sickness absence. Journal of occupational Rehabilitation, : p Altman, D.G. and M.J. Bland, Interaction revisited:the difference between two estimates. BMJ, : p Waldenström, K., et al., Does psychological distress influence reporting of demands and control at work. Occup Environ Med, : p

Arbetslivsinriktad rehabilitering Hur kan kontakter med arbetsgivare och arbetsliv koordineras för återgång i arbete? Gun Johansson Med Dr

Arbetslivsinriktad rehabilitering Hur kan kontakter med arbetsgivare och arbetsliv koordineras för återgång i arbete? Gun Johansson Med Dr Arbetslivsinriktad rehabilitering Hur kan kontakter med arbetsgivare och arbetsliv koordineras för återgång i arbete? Gun Johansson Med Dr Centrum för arbets- och miljömedicin Stockholms läns landsting

Läs mer

Upplevelse av bemötande i samband med aktivitetsförmågeutredning

Upplevelse av bemötande i samband med aktivitetsförmågeutredning Upplevelse av bemötande i samband med aktivitetsförmågeutredning Första arbetsrapport, mars 2014 Emilie Friberg Kristina Alexanderson Sektionen för försäkringsmedicin Karolinska Institutet Bakgrund Regeringen

Läs mer

Anpassningar av arbetet vid ohälsa

Anpassningar av arbetet vid ohälsa Anpassningar av arbetet vid ohälsa Gun Johansson Med.Dr. Rikscentrum för arbetslivsinriktad rehabilitering, Institutionen för Medicin och Hälsa, Linköpings Universitet. E-mail:gun.johansson@liu.se Att

Läs mer

Sociala kontakter under sjukfrånvaron - på gott eller ont?

Sociala kontakter under sjukfrånvaron - på gott eller ont? Slutrapport Sociala kontakter under sjukfrånvaron - på gott eller ont? Sammanfattning Syfte 1. Studera mönster och kvalitet i kontakter mellan den sjukskrivne och arbetsplatsens olika aktörer: arbetsledaren,

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Linköpings universitet

Linköpings universitet Linköpings universitet En förnyare av forskning och utbildning Gun Johansson Rikscentrum för Arbetslivsinriktad Rehabilitering Linköpings Universitet gun.johansson@liu.se Återgång i arbete Vilka arbetsorganisatoriska

Läs mer

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Få ihop text och bild Regeringens åtgärdsprogram Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Försäkringskassans uppdrag och roll Information arbetsgivarverket 1 hösten 2016 Att förebygga sjukfrånvaro Sjukpenningtalet

Läs mer

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den

Läs mer

12. Behov av framtida forskning

12. Behov av framtida forskning 12. Behov av framtida forskning Som framgår av denna rapport är forskningen om sjukfrånvaro både vad gäller orsaker till sjukfrånvaro, vad som påverkar hur snabbt en sjukskriven person återgår i arbete,

Läs mer

Nyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang

Nyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang Nyckelfaktorer Denna bild visar faktorer som används som nyckeltal, Key Performance Indicators (KPI) i AHA-metoden. KPI ger en snabb överblick på övergripande nivå av arbetsmiljö och hälsa. KPI består

Läs mer

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015 Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015 jan-95 jan-96 jan-97 jan-98 jan-99 jan-00 jan-01 jan-02 jan-03 jan-04 jan-05

Läs mer

Arbetsförmåga En definition av ett centralt begrepp i sjukförsäkringen

Arbetsförmåga En definition av ett centralt begrepp i sjukförsäkringen Arbetsförmåga En definition av ett centralt begrepp i sjukförsäkringen Per-Anders Tengland Hälsa och samhälle Malmö högskola Problem Sjukdom och arbets(o)förmåga är de två grundläggande begrepp som bygger

Läs mer

Försämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet

Försämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet Försämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet Ulf Hägglund, Esculapen företagshälsovård AB, Umeå ulf.arne@esculapen.se Handledare Bernt Karlsson ABCentrum NUS Projektarbete

Läs mer

För rehabilitering med hälsan i fokus

För rehabilitering med hälsan i fokus 22 juni 2015 a15-0494 Kommunal/YW Till Socialdepartementet För rehabilitering med hälsan i fokus Vägar till sjukskrivning Vid mötet med statsrådet Annika Strandhäll den 20 april 2015 lämnade Kommunal över

Läs mer

Kan vi bedöma arbetsförmåga? Göteborg 18 sept 2012

Kan vi bedöma arbetsförmåga? Göteborg 18 sept 2012 Kan vi bedöma arbetsförmåga? Göteborg 18 sept 2012 Bengt Järvholm Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Universitet Norrlands Universitetssjukhus Arbetsgivare Arbetare Arbetsplats Produktion

Läs mer

SF 36 Dimensionerna och tolkning

SF 36 Dimensionerna och tolkning SF 36 Dimensionerna och tolkning 2013.08.26 Lotti Orwelius Svenska Intensivvårdsregistret 1 Vilka frågor ingår i respektive dimension? Vad krävs för att generera skalpoäng? Vad står dimensionerna för?

Läs mer

Hållbart arbetsliv- konkreta insatser för friska arbetsplatser

Hållbart arbetsliv- konkreta insatser för friska arbetsplatser Hållbart arbetsliv- konkreta insatser för friska arbetsplatser Professor Magnus Svartengren Institutionen Medicinska Vetenskaper Namn Efternamn 28 oktober 2015 2 1 Hälsa / högt välbefinnande Sjuk disease

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 2014:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 5 Arbetslinjen till

Läs mer

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Mats Djupsjöbacka Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle Översikt Perspektiv på problemet Vad säger vetenskapen om metoder

Läs mer

Arbetslivets betydelse för hälsan

Arbetslivets betydelse för hälsan Arbetslivets betydelse för hälsan Annika Härenstam Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet Seminarium: Socialförsäkringsforskning: då, nu och i framtiden, 30 augusti 2012

Läs mer

Konsekvenser av sjukskrivning 2006

Konsekvenser av sjukskrivning 2006 Konsekvenser av sjukskrivning 006 Institutionen för medicinska vetenskaper Arbets- och miljömedicin Hjälp oss att underlätta bearbetningen av Dina svar! Markeringarna kommer att läsas optiskt i en s.k.

Läs mer

Friska verksamheter - vilka leder oss dit?

Friska verksamheter - vilka leder oss dit? Friska verksamheter - vilka leder oss dit? Professor Magnus Svartengren Institutionen Medicinska Vetenskaper 3 Hälsa / högt välbefinnande Sjuk disease Frisk Ohälsa / lågt välbefinnande illness 2016-02-09

Läs mer

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning Psykiatriska diagnoser Korta analyser 2017:1 Försäkringskassan Avdelningen för analys och prognos Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning Korta analyser är en rapportserie från Försäkringskassan

Läs mer

En modell för att beskriva möjligheter och hinder för tidig återgång i arbetet

En modell för att beskriva möjligheter och hinder för tidig återgång i arbetet En modell för att beskriva möjligheter och hinder för tidig återgång i arbetet Författare: Nils Gunnar Levein, Landstingshälsan, Centralsjukhuset, 65185 Karlstad Hemadress: Segelvägen 51, 663 40 Hammarö,

Läs mer

Metodbok. Datum: Version: Dnr:

Metodbok. Datum: Version: Dnr: Metodbok Datum: 2016-09-22 Version: Dnr: Handläggare Anette Aronsson Planeringsenheten 0725-264 783 anette.aronsson@ltkalmar.se Bakgrund Denna metodbok beskriver arbetet med ett digitalt stödprogram som

Läs mer

MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR?

MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR? MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR? Iréne Linddahl Hälsohögskolan Jönköping MULTIMODAL REHABILITERING Ett bio-psyko-socialt synsätt Ett antal välplanerade och synkroniserade åtgärder under

Läs mer

Kvinnors och mäns sjukfrånvaro. Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Göteborgs universitet

Kvinnors och mäns sjukfrånvaro. Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Göteborgs universitet Kvinnors och mäns sjukfrånvaro Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Göteborgs universitet Huvudbudskap Svårt att jämföra kvinnor och mäns sjukfrånvaro på grund av selektion Få studier, stor variation

Läs mer

Yttrande över Gränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89

Yttrande över Gränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Personal och SLL Produktionssamordning i samarbete med HSN-förvaltningen Landstingsstyrelsen Yttrande över Gränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89 Ärendebeskrivning

Läs mer

Rehabiliteringspolicy

Rehabiliteringspolicy Rehabiliteringspolicy I detta dokument kan du läsa om Specmas förebyggande arbete, rehabiliteringsprocessens praktiska arbetsgång samt arbetsgivaren och den enskilde arbetstagarens ansvar. Innehållsförteckning

Läs mer

Hierarkier av hälsa. Docent Christina Björklund. Enheten för interventions- och implementeringsforskning

Hierarkier av hälsa. Docent Christina Björklund. Enheten för interventions- och implementeringsforskning Hierarkier av hälsa Docent Christina Björklund Enheten för interventions- och implementeringsforskning 2015-01-28 Namn Efternamn 1 Heart attack, eh? Boss may be cause Mr. Burnses of the world can raise

Läs mer

Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron?

Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron? REDOVISAR 2001:10 Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron? Utredningsenheten 2001-09-28 Upplysningar: Peter Skogman Thoursie 08-16 30 47 peter.thoursie@ne.su.se Sammanfattning Allt fler

Läs mer

HAKuL-modellen för rehabilitering

HAKuL-modellen för rehabilitering HAKuL-modellen för rehabilitering 1. Alla som varit sjukskrivna 28 dagar kontaktas och rapporteras av arbetsledaren till både företagshälsovården och HAKuL-projektet. Rapportering kan också ske av personer

Läs mer

Sjukskrivna personers upplevelse av bemötande från Försäkringskassan och hälso- och sjukvården

Sjukskrivna personers upplevelse av bemötande från Försäkringskassan och hälso- och sjukvården Sjukskrivna personers upplevelse av bemötande från Försäkringskassan och hälso- och sjukvården, Elin Hinas och Kristina Alexanderson Sektionen för försäkringsmedicin, Karolinska Institutet Emilie.Friberg@ki.se

Läs mer

Psykisk ohälsa, arbetsförmåga och återgång i arbete. Monica Bertilsson, med dr, forskare, leg arbetsterapeut Social medicin, Göteborgs Universitet

Psykisk ohälsa, arbetsförmåga och återgång i arbete. Monica Bertilsson, med dr, forskare, leg arbetsterapeut Social medicin, Göteborgs Universitet Psykisk ohälsa, arbetsförmåga och återgång i arbete. Monica Bertilsson, med dr, forskare, leg arbetsterapeut Social medicin, Göteborgs Universitet Innehåll Utgångspunkt: Min avhandling Bakgrund till forskningsområdet

Läs mer

Rutiner för Arbetsanpassning och rehabilitering

Rutiner för Arbetsanpassning och rehabilitering HÖGSKOLAN DALARNA HDa dnr: F2001/1766/12 1 Rutiner för Arbetsanpassning och rehabilitering INLEDNING Bakgrund Personalen är Högskolans viktigaste resurs såväl ur ekonomisk som kompetensmässig aspekt. Förebyggande

Läs mer

Rehabiliteringspolicy

Rehabiliteringspolicy Rehabiliteringspolicy Dokumenttyp Policy Fastställd/upprättad 2002-03-27 av Kommunfullmäktige 31 Senast reviderad - Detta dokument gäller för Kommunövergripande Giltighetstid Tills vidare Dokumentansvarig

Läs mer

2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar

2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar 5-- Syfte Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete Finns det samband mellan exponering för arbetslöshet och senare sjukfrånvaro, förtidspension, död och arbetslöshet, bland infödda

Läs mer

Hälsa, sjukdom, arbetsförmåga och sjukfrånvaro. Kristina Alexanderson Professor Sektionen för försäkringsmedicin

Hälsa, sjukdom, arbetsförmåga och sjukfrånvaro. Kristina Alexanderson Professor Sektionen för försäkringsmedicin Hälsa, sjukdom, arbetsförmåga och sjukfrånvaro Kristina Alexanderson Professor Sektionen för försäkringsmedicin www.ki.se/im Hälsa Begreppen hälsa och hälsofrämjande Medin & Alexanderson, Studentlitteratur

Läs mer

Sociala relationer och upplevelse av ensamhet

Sociala relationer och upplevelse av ensamhet Äldres levnadsförhållanden Sociala relationer och upplevelse av ensamhet Kapitel 20 Sociala relationer och upplevelse av ensamhet av Mikael Nordenmark 20.1 Inledning Detta kapitel analyserar vad olika

Läs mer

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2015-09-24 nr I:1 Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro 2 Innehåll Bakgrund... 3 Mål för att bryta den nuvarande uppgången

Läs mer

Bilaga 2. Metod logistisk regression

Bilaga 2. Metod logistisk regression 45 Bilaga 2 Metod logistisk regression Till analyserna i avsnitten Vad styr barnlöshet? och Vad styr antal barn? har vi med hjälp av logistiska regressionsmodeller försökt att förklara dels vad det är

Läs mer

Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning. Arbete. Oklara begrepp. Psykisk ohälsa. Arbete Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning

Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning. Arbete. Oklara begrepp. Psykisk ohälsa. Arbete Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning En vetenskaplig kunskapssammanställning om sambanden Eva Vingård (ordf) Lisa Ekselius Bengt Järvholm Christer Hogstedt

Läs mer

Riktlinjer vid rehabilitering. Universitetsförvaltningen, 2008-10-08

Riktlinjer vid rehabilitering. Universitetsförvaltningen, 2008-10-08 Riktlinjer vid rehabilitering Universitetsförvaltningen, Riktlinjer vid rehabilitering Dnr 4480/08-201 INNEHÅLL 1 Inledning...1 2 Rehabiliteringsmodell...1 2.1 Förebyggande arbete...2 2.2 Rehabiliteringsplanering...2

Läs mer

Arbetslust och hälsa. En rapport från HAKuL-projektet. Malin Josephson Med Dr. Eva Vingård Docent, Projektledare

Arbetslust och hälsa. En rapport från HAKuL-projektet. Malin Josephson Med Dr. Eva Vingård Docent, Projektledare Arbetslust och hälsa En rapport från HAKuL-projektet Malin Josephson Med Dr Eva Vingård Docent, Projektledare Sektionen för personskadeprevention Institutionen för klinisk neurovetenskap Karolinska Institutet

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

MedUrs Utvärdering & Följeforskning

MedUrs Utvärdering & Följeforskning MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat

Läs mer

Yttrande över utredningen: Gränslandet mellan sjukdom och arbete (SOU 2009:89)

Yttrande över utredningen: Gränslandet mellan sjukdom och arbete (SOU 2009:89) Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN Ola Andersson 2010-09-17 Dnr: 0017/10 Ärende nr. 9 Yttrande över utredningen:

Läs mer

Arbetsförmåga efter höft- eller knäledsplastik Baseline frågeformulär

Arbetsförmåga efter höft- eller knäledsplastik Baseline frågeformulär Arbetsförmåga efter höft- eller knäledsplastik Baseline frågeformulär Projekt ID- nummer Formuläret besvarades den Behandlande sjukgymnast 1. Bakgrundsinformation 1.1 Vilken operation planeras för dig?

Läs mer

Kan vi bedöma arbetsförmåga? Bengt Järvholm Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Universitet Norrlands Universitetssjukhus

Kan vi bedöma arbetsförmåga? Bengt Järvholm Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Universitet Norrlands Universitetssjukhus Kan vi bedöma arbetsförmåga? Bengt Järvholm Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Universitet Norrlands Universitetssjukhus Agenda Arbetsförmåga (egen erfarenhet) Yrke arbete Erfarenhet

Läs mer

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete Foto: Mattias Ahlm Effektiv väg tillbaka till arbete Våra socialförsäkringssystem ska handla om att rätt ersättning ska gå till rätt person. De ska vara robusta och hålla in i framtiden och de ska sätta

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen till vägs ände?

Rehabiliteringsprocessen till vägs ände? Rehabiliteringsprocessen till vägs ände? Lars Johansson, Teknikföretagen Per Helin, Försäkringskassan Dag 180 i sjukperioden Anställd dyker upp på jobbet, berättar att hen inte längre får sjukpenning,

Läs mer

Ekonomiska utvärderingar med fokus på arbetshälsa metodutveckling och tillämpning

Ekonomiska utvärderingar med fokus på arbetshälsa metodutveckling och tillämpning Ekonomiska utvärderingar med fokus på arbetshälsa metodutveckling och tillämpning Malin Lohela Karlsson PhD, ekonom Institutet för Miljömedicin Enheten för interventions- och implementeringsforskning Karolinska

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

Sociala kontakter under sjukfrånvaron - på gott eller ont?

Sociala kontakter under sjukfrånvaron - på gott eller ont? Slutrapport Sociala kontakter under sjukfrånvaron - på gott eller ont? Kerstin Ekberg 1,2, Åsa Tjulin 4, John Selander 3, Ulrika Müssener 1 1 Rikscentrum för arbetslivsinriktad rehabilitering, Institutionen

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2004-08-30, 46 Dnr: KS 2014/621 Reviderad: 2008 Reviderad: 2015-01-26, 13 Revideras 2020-01 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box

Läs mer

Nyanländ med hörselnedsättning Vad gör Arbetsförmedlingen? Pia Uhlin leg. audionom Rehabilitering till arbete, syn/döv/hörsel Väst

Nyanländ med hörselnedsättning Vad gör Arbetsförmedlingen? Pia Uhlin leg. audionom Rehabilitering till arbete, syn/döv/hörsel Väst Nyanländ med hörselnedsättning Vad gör Arbetsförmedlingen? Pia Uhlin leg. audionom Rehabilitering till arbete, syn/döv/hörsel Väst Arbetsförmedlingens uppdrag Vårt uppdrag kommer från riksdag och regering.

Läs mer

2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa?

2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa? Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 31 augusti 2011 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?

Läs mer

Svenska Försäkringsföreningen (SFF) 21/9-2009

Svenska Försäkringsföreningen (SFF) 21/9-2009 Svenska Försäkringsföreningen (SFF) 21/9-2009 Jonas Krantz, Områdeschef LFC Sollentuna SSF September 2009 Sida 1 Största förändringen i sjukförsäkringen på 17 år Trädde i kraft den 1 juli 2008 respektive

Läs mer

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Jag arbetar på Stockholms universitet och på Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka. Mitt område på Nka är Förvärvsarbete,

Läs mer

Pia Svedberg & Kristina Alexanderson (Red.)

Pia Svedberg & Kristina Alexanderson (Red.) Sjukfrånvaro och arbete inom Polisen Delstudier om samband mellan sjukfrånvaro och upplevelse av delaktighet på jobbet, om korttidssjukfrånvaro samt litteratursammanställning om diskriminering och trakasserier

Läs mer

2014:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23

2014:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23 2014:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning; Yngre anställda passar illa!... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor...

Läs mer

Gränslandet mellan sjukdom och arbete (SOU 2009:89) Remiss från kommunstyrelsen

Gränslandet mellan sjukdom och arbete (SOU 2009:89) Remiss från kommunstyrelsen FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR VUXN A TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2010-08-26 Handläggare: Bosse Dannert Telefon: 08-508 18 040 Till Farsta stadsdelsnämnd 2010-09-30 Gränslandet mellan sjukdom

Läs mer

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Datum granskningen gjordes: 200............. Granskare:....................... Studien behandlar: " Orsaker

Läs mer

2015:2. Jobbhälsobarometern. Vill du ha ett långsiktigt hållbart arbetsliv där du får prestera och må bra ska du bli jurist, ekonom eller forskare

2015:2. Jobbhälsobarometern. Vill du ha ett långsiktigt hållbart arbetsliv där du får prestera och må bra ska du bli jurist, ekonom eller forskare 2015:2 Jobbhälsobarometern Vill du ha ett långsiktigt hållbart arbetsliv där du får prestera och må bra ska du bli jurist, ekonom eller forskare Delrapport 2015:2 Sveriges Företagshälsor 2015-12-17 Innehåll

Läs mer

Forskning om sjukfrånvaro

Forskning om sjukfrånvaro Forskning om sjukfrånvaro Kristina Alexanderson Kristina.alexanderson@ki.se Professor i socialförsäkring Sektionen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk neurovetenskap Karolinska Institutet

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Med.dr Anna Nixon Andreasson

eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Med.dr Anna Nixon Andreasson Hur vet man om man är frisk eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Centrum för allmänmedicin Med.dr Anna Nixon Andreasson Hälsa och sjukdom genom historien Hälsa och sjukdom genom

Läs mer

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson Information ST-läkare 29 September 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till

Läs mer

Våld och hot om våld som ett arbetsmiljöproblem

Våld och hot om våld som ett arbetsmiljöproblem Våld och hot om våld som ett arbetsmiljöproblem En longitudinell studie av 9000 kommun och landstingsanställda Rapport 2009 Marjan Vaez Margaretha Voss Sektionen för försäkringsmedicin Institutionen för

Läs mer

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sveriges Företagshälsor Företagshälsovårdens branschorganisation Sveriges Företagshälsors medlemmar utgör huvuddelen av branschen som består av mer

Läs mer

Sjukskrivningarnas anatomi

Sjukskrivningarnas anatomi Sjukskrivningarnas anatomi En ESO-rapport om sjukförsäkringens drivkrafter Pathric Hägglund, ISF Per Johansson, Uppsala universitet, IFAU och ISF Rapportens disposition Sjukdom, ohälsa och arbetsoförmåga

Läs mer

2017:1. Jobbhälsobarometern. Kvinnor 55+ är dubbelt så friska som yngre män. Delrapport 2017:1 Sveriges Företagshälsor

2017:1. Jobbhälsobarometern. Kvinnor 55+ är dubbelt så friska som yngre män. Delrapport 2017:1 Sveriges Företagshälsor 2017:1 Jobbhälsobarometern Kvinnor 55+ är dubbelt så friska som yngre män Delrapport 2017:1 Sveriges Företagshälsor 2017-10-13 Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 3 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern...

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Rehabiliteringskedja o Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja

Rehabiliteringskedja o Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja Rehabiliteringskedja 2008-07-01 o 2009-01-01 Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja 1 Dag 1-90 Arbetstagaren erhåller sjuklön av arbetsgivaren under de första 14 kalenderdagarna. Dag ett är karensdag och

Läs mer

Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering

Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering Riktlinjer gällande rehabilitering och arbetsanpassning kommunfullmäktige 2003-09-11 rev. 2016-04-14 Sid 1/7 Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering INLEDNING Arbetsgivaren har

Läs mer

Vilken betydelse har positivt bemötande för återgång till arbete?

Vilken betydelse har positivt bemötande för återgång till arbete? Vilken betydelse har positivt bemötande för återgång till arbete? Ulrika Müssener 1, Tommy Svensson 2 och Elsy Söderberg 3 1 Med.Dr., verksam vid Institutionen för Medicin och Hälsa, Linköpings universitet,

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER 2 Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för alla åtgärder av medicinsk, psykologisk, social och arbetsinriktad art som ska hjälpa sjuka och skadade

Läs mer

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet Arbete och hälsa Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet Healthy organizations are not created by accident! Grawitch et al, 2006 Faktorer associerade med

Läs mer

ME01 ledarskap, tillit och motivation

ME01 ledarskap, tillit och motivation FÖRSVARSHÖGSKOLAN PM ILM-K X-2010 Institutionen för ledarskap och management 2010-06-27 Maria Fors Gerry Larsson ME01 ledarskap, tillit och motivation Introduktion Tidigare studier visar att tillit och

Läs mer

Sjukfrånvaro, förtidspension och sjuknärvaro orsaker och effekter

Sjukfrånvaro, förtidspension och sjuknärvaro orsaker och effekter Sjukfrånvaro, förtidspension och sjuknärvaro orsaker och effekter Behörighetsutbildning i försäkringsmedicin Göteborg 17 september 2012 Staffan Marklund Sjukfrånvaro och sjuknärvaro som forskningsproblem

Läs mer

1 års-uppföljning av Försäkringsmedicinska utredningar utförda inom företagshälsovården 2007.

1 års-uppföljning av Försäkringsmedicinska utredningar utförda inom företagshälsovården 2007. 1 års-uppföljning av Försäkringsmedicinska utredningar utförda inom företagshälsovården 2007. Författare: Marie-Louise Östensson Handledare: Hans Erik Norbeck, med.dr., Previa Stockholm Projektarbete vid

Läs mer

Falls and dizziness in frail older people

Falls and dizziness in frail older people Falls and dizziness in frail older people Predictors, experience and effect of an intervention Ulrika Olsson Möller Leg sjukgymnast, doktorand Mars 2013 Andelen äldre kommer att öka Våra mest sjuka äldre

Läs mer

Sociala skillnader i sjukfrånvaro inom Stockholms län Resultat från folkhälsoenkät 2002 och 2006. Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2009:26

Sociala skillnader i sjukfrånvaro inom Stockholms län Resultat från folkhälsoenkät 2002 och 2006. Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2009:26 Sociala skillnader i sjukfrånvaro inom Stockholms län Resultat från folkhälsoenkät 2002 och 2006 Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2009:26 På uppdrag av Stockholms läns landsting Karolinska Institutets

Läs mer

Hur förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Hur kan samarbete mellan arbetsgivare och företagshälsa ge bättre förhållanden

Hur förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Hur kan samarbete mellan arbetsgivare och företagshälsa ge bättre förhållanden Hur förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Hur kan samarbete mellan arbetsgivare och företagshälsa ge bättre förhållanden Irene Jensen Professor och enhetschef Gunnar Bergström Docent Enheten för interventions-

Läs mer

Sänkta trösklar högt i tak

Sänkta trösklar högt i tak Sänkta trösklar högt i tak Arbete, utveckling, trygghet Lättläst Lättläst version av FunkA-utredningen Stockholm 2012 SOU 2012:31 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av

Läs mer

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson Information AT-läkare 24 Augusti 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till

Läs mer

Vi är Försäkringskassan

Vi är Försäkringskassan Vi är Försäkringskassan www.forsakringskassan.se Sid 1 April 2016 Om Försäkringskassan Film? https://youtu.be/cu8xiyvt394 Sid 2 April 2016 Om Försäkringskassan Vårt uppdrag Vårt uppdrag är att utreda,

Läs mer

Södertörns brandförsvarsförbund

Södertörns brandförsvarsförbund Södertörns brandförsvarsförbund Policy Rehabilitering Dnr: 2013-109 Datum: 2013-09-13 Rehabilitering innebär att en medarbetare får hjälp med att återvinna sin arbetsförmåga och ges möjlighet att återuppta

Läs mer

Forskning om sjukfrånvaro

Forskning om sjukfrånvaro Forskning om sjukfrånvaro Kristina Alexanderson Professor i socialförsäkring Sektionen för försäkringsmedicin Karolinska Institutet kristina.alexanderson@ki.se www.ki.se/cns/forsakringsmedicin Sjukfrånvaro

Läs mer

ARBETSFÖRMÅGA VID DEPRESSIONS- OCH ÅNGESTSJUKDOM MONICA BERTILSSON, MED DR, ENHETEN FÖR SOCIALMEDICIN OCH EPIDEMIOLOGI, GÖTEBORGS UNIVERSITET

ARBETSFÖRMÅGA VID DEPRESSIONS- OCH ÅNGESTSJUKDOM MONICA BERTILSSON, MED DR, ENHETEN FÖR SOCIALMEDICIN OCH EPIDEMIOLOGI, GÖTEBORGS UNIVERSITET ARBETSFÖRMÅGA VID DEPRESSIONS- OCH ÅNGESTSJUKDOM MONICA BERTILSSON, MED DR, ENHETEN FÖR SOCIALMEDICIN OCH EPIDEMIOLOGI, GÖTEBORGS UNIVERSITET ARBETSFÖRMÅGA VID DEPRESSIONS- OCH ÅNGESTSJUKDOM SAMT NEW WAYS

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

Vad är folkhälsovetenskap?

Vad är folkhälsovetenskap? Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 2 september 2010 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?

Läs mer

Friska verksamheter - vilka leder oss dit?

Friska verksamheter - vilka leder oss dit? Friska verksamheter - vilka leder oss dit? Professor Magnus Svartengren Institutionen Medicinska Vetenskaper 3 Hälsa / högt välbefinnande Sjuk disease Frisk Ohälsa / lågt välbefinnande illness 2016-01-12

Läs mer

RIKTLINJER VID ANPASSNING OCH REHABILITERING

RIKTLINJER VID ANPASSNING OCH REHABILITERING RIKTLINJER VID ANPASSNING OCH REHABILITERING INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANPASSNING OCH REHABILITERING 3 VAD MENAS MED ANPASSNING? 3 VAD ÄR REHABILITERING? 3 ARBETSLEDARENS ANSVAR 4 MEDARBETARENS ANSVAR 4 BEDÖMNING

Läs mer

Vardagen. Ett aktivitetsperspektiv på vardag och hälsa Om hur vi gör och hur vi mår. Lena-Karin Erlandsson; Lunds universitet

Vardagen. Ett aktivitetsperspektiv på vardag och hälsa Om hur vi gör och hur vi mår. Lena-Karin Erlandsson; Lunds universitet LLE Lena-Karin Erlandsson; Lunds Ett aktivitetsperspektiv på vardag och hälsa Om hur vi gör och hur vi mår LENA-KARIN ERLANDSSON DOCENT, LUNDS UNIVERSITET lena-karin.erlandsson@med.lu.se Vardagen 1 Vardag

Läs mer

Positiv och negativ påverkan på livssituationen vid långtidssjukskrivning

Positiv och negativ påverkan på livssituationen vid långtidssjukskrivning nr 2003:13 Positiv och negativ påverkan på livssituationen vid långtidssjukskrivning Birgitta Floderus, 1,2 Sara Göransson, 1,3 Kristina Alexanderson 4 och Gunnar Aronsson 1 1. Enheten för arbetshälsa,

Läs mer

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet?

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? 29 Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? Ålder Kvinnor och män skjuter allt längre på barnafödandet. Kvinnor och män födda 1945 var 23,9 respektive 26,6 år när de fick sitt första barn. Sedan dess

Läs mer

Artiklar i avhandlingen

Artiklar i avhandlingen Artiklar i avhandlingen I. Elwér, S., Aléx, L., Hammarström, A. Health against the odds: Experiences in elder care from a gender perspective. Qualitative Health Research 2010; 20:1202. II. III. IV. Elwér,

Läs mer