Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom"

Ingemar Eliasson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Kristina Glise, med dr, överläkare, enhetschef behandling Institutet för stressmedicin Göteborg

2 Stressbelastning somatiska symptom och sjukdom Långvarig psykosocial stress ökar risken för metabola störningar hjärtinfarkt förvärrar befintlig sjukdom, exempelvis psoriasis, refluxsjukdom, Meniére

3 Somatisk sjukdom kan leda till psykisk ohälsa Långvarig somatisk sjukdom såsom RA, kronisk bronkit och hjärtkärlsjukdom kan via stressmekanismer orsaka psykisk ohälsa

4 Stressande händelser akuta och posttraumatiska stressyndrom Långvarig stress utan tillräcklig återhämtning utmattningssyndrom (UMS)

5 UMS-patienter vid specialistmottagning

6 Remiss från primärvård och FHV, sjukskrivning max 6 månader, N=232, N=228 UMS 9% UMS + depression 10% UMS + ångest 15% UMS + depression + ångest 67% Omfattande samsjuklighet med depression och ångest!

7 Skattningsskalor - SMBQ (Shirom Melamed Burnout Questionnaire ) (utbrändhet) - HAD (Hospital Anxiety and Depression Scale) (depression och ångest) - PRIME MD (Primary Care Evaluation of Mental Disorders) (somatiska symptom n=12) Uppföljning Vid 3,6,12 och 18 månader Prediktorer för återhämtning Individualiserad multimodal behandling

8 Resultat

9 Figure 5a SMBQ 4 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% *** *** * * Baseline 3m 6m 12m 18m Time Women Men Figure 5b HAD depression >10 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Figure 5c HAD anxiety >10 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% *** *** Baseline 3m 6m 12m 18m Time *** *** ** * * Baseline 3m 6m 12m 18m Time Women Men Women Men

10 Somatiska symptom vid UMS

11 Somatiska symptom över tid hos UMS patienter 100% 90% 80% Baseline 18 months % Patients 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Stomach pain Back pain Pain in amrs, legs, joints Pain or problems with sexual intercourse Headaches Chest pain Dizziness Fainting spells Feeling heart pound or race Shortness of breath Constipation,loose bowels, or diarrhea Nausea, gas or ingestion

12 Sammanfattning En tredjedel av patienter som behandlades vid specialistmottagning hade kvar symptom på utbrändhet/utmattning efter 18 månader Symptom på depression och ångest klingade av tidigare Symptom på utbrändhet/utmattning, depression och ångest samt sjukdomsförloppet var inte relaterade till kön eller ålder Lång duration av symptom innan konsultation var den enda av mätta variabler som var associerad med längre förlopp av utbrändhet/utmattning

13 Sammanfattning, forts Somatiska symptom var vanligt vid UMS, det var få skillnader mellan könen och olika åldersgrupper UMS bland primärvårdspatienter Multipla somatiska symptom hade nästan hälften Samtliga symptom utom smärtor i armar, ben och leder minskade successivt under18 månader Ingen av testade prediktorer påverkade förloppet av multipla somatiska symptom

14 Samtliga patienter år, på fem vårdcentraler N= 600 besvarade en fråga om stressbelastning

15 Patienter som hade angett ökad stressbelastning och symptom på utbrändhet/utmattningssyndrom erbjöds ny klinisk undersökning av UMS n=178

16 Resultat

17 29% av primärvårdspatienter som angett ökad stressbelastning och symptom på utmattning fyllde kriterierna för UMS vilket utgör 9% av alla undersökta

18 Sammanfattning En tredjedel av primärvårdspatienter med ökad stressbelastning och psykiska symptom hade UMS, vilket motsvarade 9% av totalantalet patienter i primärvårdsstudien De som inte fyllde UMS kriterierna hade i 50% uttalat s-ums, och borde bli föremål för samma åtgärder som vid UMS

19 Sammanfattning Nästan en tredjedel av primärvårdspatienter med förhöjd stressnivå och psykiska symptom hade UMS, vilket motsvarar 9% av alla primärvårdspatienter som deltog Anställda i arbete UMS patienter jämfört med de som inte fyllde kriterierna, hade lika somatiska symptom, men ökad andel psykiska ohälsa och utmattning Patienter som inte uppfyllde UMS-kriterierna men som självskattade -en longitudinell uttalat UMS, uppvisade enkätstudie ingen skillnad i symptom på utbrändhet depression, ångest, eller prevalens av somatiska symptom jämfört med UMS patienter UMS patienter i primärvården jämfört med specialistpatienter på ISM, hade jämförbara psykiska och somatiska symptom

20 Enkätundersökning av hälso- och sjukvårdspersonal i Västra Götalandsregionen (n=5300), och Försäkringskassan i Västra Götaland (n=700) I den initiala undersökningen 2004 deltog n=3717 (62%), dessa var målgrupp för tvåårsuppföljningen, svarsfrekvens 85% (n=2683) 20

21 Skattningsskalor s-ums SMBQ HAD

22 Sjukskrivning SA14-14 dagars pågående hel- eller deltidssjukskrivning eller sjukersättning SA60 - En period av kontinuerlig sjukskrivning >60 dagar senaste 12 månaderna

23 Resultat

24 Kvinnor 75% 77% 71% 90% 85% 36% depression ångest utbrändhet 6% 22% 14% N= 1852 N= 211 N= 158 Inte s-ums Lätt/måttligt s-ums Uttalat s-ums Figure 1. HAD och subskalor, möjliga fall (procent) med depression och ångest (HAD>6) och SMBQ ( 3.75) utbrändhet, bland kvinnor, uppdelat på inte s-ums, s-ums lätt/måttligt och uttalat

25 Män 88% 88% 96% 78% 62% 58% depression ångest utbrändhet 24% 16% 10% N= 335 N= 27 N= 24 Inte-UMS Lätt/måttligt s-ums Uttalat s-ums Figure 2. HAD och subskalor, möjliga fall (procent) med depression och ångest (HAD>6) och SMBQ ( 3.75) utbrändhet, bland män, uppdelat på inte s-ums, s-ums lätt/måttligt och uttalat.

26 Tabell 7. Självskattad UMS 2004 och justerad relativ risk (RR) med 95% konfidensintervall (CI) för sjukskrivning (SA14ª or SA60 b ) vid uppföljningen efter två år. S-UMS 2004 SA14 SA60 RR c (CI) RR d (CI) Inte s-ums 1 1 Lätt/måttlig s-ums Uttalad s-ums 1.6 ( ) 1.6 ( ) 2.7 ( ) 3.4 ( ) c Justerat för ålder (>54 år), civilstånd (ensam), längd av utbildning (kort), och fysisk aktivitet (stillasittande eller lätt fysisk aktivitet). d Justerat för fysisk aktivitet (stillasittande eller lätt fysisk aktivitet).

27 Sammanfattning S-UMS relaterar väl till andra skalor som mäter psykisk ohälsa såsom SMBQ och HAD En av sex i arbete skattade s-ums s-ums ökar risken för -framtida sjukskrivning

28 Stressorer som patienterna anger som orsak till UMS vid specialistmottagning Women Men Private Work Quantitative Demands Emotional Demands Deficient leadership Reorganisation Conflicts Management responsibility Discontent Irregular working-hours Job insecurity Traumatic event at work Noisy work environment Relational conflicts Caring for a family-member Financial worries Residential stressor Death of a family-member Separation Single parent Personal injury or illness Change in family composition Worries for ones health Loneliness Voluntary engagement in association Legal matter N=100

29 Kognitiva störningar vid UMS Underskattas inte sällan! Ofta uttalade, långvariga och kan vara avgörande för rehabiliteringens resultat

30 Specialistmottagning, 3 års uppföljning,75% svarsfrekvens

Relevanta dokument

Utmattningssyndrom hos unga i arbete, var finns stressen? Kristina Glise Med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg

Utmattningssyndrom hos unga i arbete, var finns stressen? 2016 07 05 Kristina Glise Med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg Utmattningssyndrom hos unga Innehåll: Om Institutet för stressmedicin