RISKBRUK i Västerbotten

Transkript

1 RISKBRUK i Västerbotten Annika Nordström Hälsoutvecklare/med dr FoUU-staben Landstingskontoret Umeå annika.nordstrom@vll.se

2 Det började för länge sedan Alkoholprojektet Ersboda Samarbetsprojekt mellan vårdcentralen, socialtjänsten, Beroendeenheten NUS Syfte: att identifiera möjligheter och hinder för alkoholpreventivt arbete

3 Vi gjorde en hel del. Gemensam grundutbildning till personalen Alkoholsnurra till befolkningen, affischer i bostadsområdet Skärmutställning i väntrummet Frågeformulär CAGE/Mm-MAST + biologiska markörer Gjorde studier/artiklar

4 Lokala data ger lokalt engagemang Väntrumsstudie (1995) 1100 enkäter vid 5 vårdcentraler Mm-MAST/kontaktorsak/kön 17 procent av männen och 8 procent av kvinnorna troliga högkonsumenter Motiverande för vårdpersonalen Läkartidningen (1998) Nordström et al. 17 proc. 43,

5 Distriktssköterskorna är viktiga 4 tillfällen att samtala om alkoholvanor VHU (Hälsoundersökn) Blodtryckskontroll Diabetesuppföljning Första hembesöket Allmänmedicin (1997) Nordström et al. Hur ser. 18,

6 Några erfarenheter Återkommande utbildning behövs Attityder till alkohol måste diskuteras Positiva erfarenheter motiverar vidare Enkla interventioner är verksamma Socialtjänsten är ingen självklar partner vid riskbruk

7 Erfarenheterna ledde till Utbildning vid samtliga vårdcentraler i Västerbotten Heldag + 4 kortare tillfällen med en månads mellanrum Läkartidningen (2002) Winberg & Nordström. I primärvården finns.(vol 99) nr 43,

8 HELDAG: Epidemiologi, gränser/definitioner, fysiska och psykiska skador, könsskillnader, förklaringsmodeller, Motiverande samtalsmetodik Motiverande samtalsmetodik Biol markörer, AUDIT, journal m m Barn till missbrukare m m Narkotika, läkemedel m m

9 Nationell kartläggning 2006 Enkätstudie inom ramen för det nationella Riskbruksprojektet Syftet var att kartlägga praxis, kunskap och attityder till alkoholpreventivt arbete inom primärvården

10 Västerbottens distriktssköterskor utmärker sig diskuterar alltid/ofta alkohol med sina patienter 55 % 26% (15-38) använder regelbundet formulär 51 % 7 % (1-42) anser att den egna insatsen är ganska/mkt effektiv avseende riskbruk 30 % 13 % (3-24) skattar sig som ganska/mkt kunniga/insatta 63 % 30% (20-42)

11 RISKBRUK - i dagsläget Vårdprogram Ny väntrumsstudie Ny utbildningsomgång MHV BHV Riktade insatser VHU, ST-läkare, ungdomsmottagning/hälsa, stressklinik m fl

12 Vårdprogram (2005) Screening Förslag på behandling och vårdnivå Motivationshöjande samtal som behandling Farmakologisk behandling av alkoholmissbruk Alkoholintoxikation och abstinensbehandling Diagnoser

13 Väntrumsstudie (2005) 1800 enkäter fördelade på 11 VDC i Västerbotten Patienter 18 år och äldre som besökte läkare Svarsfrekvens 78 % Förutom uppgift om kön, ålder och kontaktorsak innehöll enkäten AUDIT och HAD Nordic Journal of Psychiatry (2007) Nordström A & Bodlund O. Every third patient in primary care suffers from depression, anxiety or alcohol problems (in press).

14 Andel med riskabla/skadliga alkoholvanor - fördelat på kön (N= 1400) kvinnor män nykterist ej risk riskabla/skadliga alkoholvanor

15 Riskbruk- åldersgrupp och kön > 64 år kvinnor män

16 Väntrumsstudien - Sammanfattning 12 % hade riskabla/skadliga alkoholvanor, 9% av kvinnorna, 17 % av männen (AUDIT) Var tredje patient (32%) bejakade tecken på ångest och/eller depression (HAD) Drygt hälften av de med riskbruk hade samtidigt tecken på ångest/depression (51%) Av de 1400 svarande hade 38 % tecken på riskbruk, ångest och/eller depression

17 Riskbruksutbildning Varje vårdcentral/all personal Två tillfällen á 3 timmar Epidemiologi, studien, vårdprogrammet, AUDIT, journaländringar, SBU Motiverande samtalsmetodik

18 Arbete på gång.. Metodutveckling inom MHV, BHV Fördjupningsdagar i MI Storuman som pilot Studier utifrån VHU (AUDIT) Hemsida/material Nya områden: Psykiatriska öppenvården Länets medicinkliniker