Pedagogisk handledning för dig som ska arbeta med Precodia som läs- och grammatik-träningsverktyg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Pedagogisk handledning för dig som ska arbeta med Precodia som läs- och grammatik-träningsverktyg"

Transkript

1 Pedagogisk handledning för dig som ska arbeta med Precodia som läs- och grammatik-träningsverktyg 1(29)

2 INNEHÅLL Användandet av lästräningsverktyget Precodia... 4 Utseende... 5 Avdelning... 5 Symbol vid avdelning... 5 Bokmärke... 6 Pedagogiska förslag... 6 För yngre elever och nybörjare... 6 Elever som kommit igång med läsningen och vuxna läsare... 6 Modell för övningar med att bestämma ordklasser... 7 Uppdelning av ord i mindre enheter Fonem: Språkets minsta betydelseskiljande enhet sta-vel-ser Ordens minsta betydelsebärande enheter (morfem) Det svenska rättstavningssystemet ortografin Vad krävs för en elevs språkutveckling? Språklig medvetenhet Nybörjaren använder en auditivt sammanljudande lässtrategi Dyslektiker antas primärt ha svårt med ljud/teckenbindning Matteuseffekten Tre typer av ordavkodningsstrategier När ett ords betydelse inte kan fastställas entydigt: homonymer, homofoner och homografer Homofoner Homonymer och homografer Fraser, satser, meningar och sammanhängande text Olika former på ordet i en mening Läsbarhetsindex (LIX) beskriver en texts svårighetsgrad Ordklasser Substantiv Verb Adverb Adjektiv Pronomen Prepositioner Konjunktioner Interjektioner Räkneord Egennamn Artiklar (29)

3 Referenser (29)

4 ANVÄNDANDET AV LÄSTRÄNINGSVERKTYGET PRECODIA Precodia ( är ett webbaserat lästräningsverktyg som bygger på de senaste årens forskning. Precodia är unikt på så sätt att eleven själv kan välja en valfri svensk text som han/hon är intresserad av att läsa och få orden automatiskt avdelade i stavelser eller betydelsebärande delar/morfem. Genom att stavelse- betydelse-gränserna i orden visualiseras, underlättas avkodningen. Liknande uppdelning av ord finns i läromedelsform hos Maj-Gun Johansson, Sonja Rockberg (2009) och Merete Herrström (2009a), men det unika med Precodia är att eleven själv kan välja det han/hon är intresserad av att läsa. Dessutom kan Precodia användas från vilken dator som helst. Precodia uppdateras automatiskt när man loggar in som användare. Precodia kan användas av elever som har: 1. Långsam/sen läsinlärning 2. Ett annat modersmål än svenska med initiala lässvårigheter på det svenska språket 3. Dyslexi 4. Koncentrationssvårigheter eller ADHD, vilket ofta medför ett nedsatt arbetsminne, där man inte kan hålla fokus på innehållet i det man läser. Det blir allt vanligare att skolan digitalt lägger ut arbetsuppgifter och läxtexter på det interna skolnätet. Dessa digitala texter kan enkelt klistras in i Precodias läsfönster, varpå lästräning och läxläsning förenas. Den stora vinsten med Precodia är att läsaren, vid sidan av egna eller av läraren valda texter, hela tiden får en passiv inlärning där uppdelningens morfem lagras i ordbildsminnet. På så sätt kommer läsaren att efter en tid känna igen ordens vanliga förstavelser/prefix och ändelser/suffix. Forskning och erfarenhet har även visat att när hjälp ges till att avdela ett enstaka ord som eleven har svårigheter med att avkoda, så behöver läsaren inte gå tillbaka till meningens början eftersom arbetsminnet inte har belastats så mycket att meningens tidigare lästa ord glömts bort. Precodia var ursprungligen tänkt som ett läsverktyg för dyslektiker, men det kan med fördel användas av alla elever under det första skolårets läsinlärning och det fungerar lika stödjande för elever med svenska som andra språk. Nybörjarläsare kan initialt ha lättare att avkoda ord som är avdelade på sta-velse-ni-vå, även om målet för läsning är avdelning med avseende på betydelser (morfem-nivå). Detta kräver förkunskaper gällande stavelser. Eleven måste 4(29)

5 känna till vad en stavelse är. Eleven måste även ha tränat på att klappa stavelserytmerna i ord som anger namn eller saker. Eleven måste också vara förtrogen med att en stavelse alltid måste innehålla en vokal. I menyn kan man välja att markera vokalerna i orden (visualiseras i brunröd färg). Innan eleven börjar läsa en vald text, är det viktigt att anpassa textrutan så som eleven finner behagligt. Här är det också viktigt att man glesar upp rad- och ordavstånd, eftersom elever som t ex har dyslexi, upplever det som väldigt jobbigt att läsa tät text och långa textrader. Inom denna anpassning ryms även sådant som bakgrundsfärg, typsnitt och teckenstorlek. När textrutan en gång är anpassad, så kommer Precodia ihåg inställningarna. UTSEENDE Låt eleven under Utseende välja den bakgrund som känns behaglig, för att därefter välja typsnitt. Man talar ibland om att olika typsnitt som Arial och Verdana är lättare att avkoda än t.ex. Times New Roman, vilken innehåller seriffer (små krokar). Man kan inledningsvis välja dessa typsnitt, men det är viktigt att inse att man även bör träna på att läsa text som formaterats med sistnämnda typsnitt, eftersom det förekommer i såväl tidningar som i böcker. Man kan genom att klicka på Textfärg även ändra färgen på typsnittet. Teckenstorleken väljs därefter. För lässvaga elever väljs en stor storlek. Radavstånd (avståendet mellan två rader), Ordbredd samt Mellanrum (mellan orden) kan också ställas in. Vid stavelseläsning är det viktigt att öka ordens mellanrum, eftersom orddelarna annars flyter ihop. AVDELNING Nu väljer eleven i rutan Avdelning om orden ska avdelas i stavelser eller betydelsebärande delar. Eleven väljer om Alla ord i texten ska avdelas eller om avdelning bara ska visas När man klickar på ord med musmarkören. Valet beror på elevens läsvana och avkodningsförmåga. När ett ord ser svårläst och krångligt ut, så ska eleven klicka på ordet, som då avdelas i antingen sta-vel-ser eller betyd-else-bär-ande delar. Fördelen med att endast de svåravkodade orden avdelas är att arbetsminnet inte överbelastas. Den röda tråden i handlingen kan därmed behållas, så att läsningen får en kontinuitet, vilket också ökar läsförståelsen. SYMBOL VID AVDELNING Nu väljs typ av symbol samt storleken på denna. Typ av symbol som kan väljas är: ( -, ~,., +,, eller ). Storleken väljs därefter. För lässvaga elever väljs en storlek som är samma, som den man valt för typsnittet. För elever som har lättare att läsa, kan man välja en mindre storlek. Om texten ska läsas flera gånger kan man börja med att välja en större symbol första 5(29)

6 gången eleven läser texten, för att sedan minska symbolens storlek när texten repeteras. Precodia uppfyller på detta sätt två kriterier: 1. Kompenserar för elevens avkodningssvårigheter 2. Tränar upp läsningen på så sätt att elevens öga fotograferar in de stavelse-/betydelsebärande delarna i ordbildsminnet, så att han/hon i vanlig text kommer att igenkänna och upptäcka stavelser/ de betydelsebärande delarna lättare. Detta gagnar läsningen, läshastigheten, läsförståelsen samt stavningen. BOKMÄRKE Det finns ett automatiskt bokmärke i Precodia. Om en text är längre än en sida, så kommer Precodia automatiskt ihåg på vilken sida man var i texten, när man senast läste den. När man på nytt loggar in i Precodia och väljer den tidigare lästa testen, öppnas läsningen på den sida man var när man sist läste texten. PEDAGOGISKA FÖRSLAG FÖR YNGRE ELEVER OCH NYBÖRJARE Läraren kan kopiera en textsida från en bok för att ge som hemläxa. Innan texten presenteras, kan det vara spännande att då eleven första gången läser denna text, samtidigt mäta elevens läshastighet. Dela upp text, radavstånd och ordavstånd så som det passar och välj bakgrundsfärg, typsnitt och storlek på typsnittet. Välj lämplig avdelare samt storleken på denna. Låt eleven få läsa den avdelade texten högt från skärmen och ge texten som hemläxa under några dagar, där eleven uppmanas att under 15 minuter varje dag läsa ett stycke ur texten för syskon och föräldrar på sin hemdator. Vid uppläsning av läxan, kan de avdelade orden dras samman till normal text. Elevens läshastighet kan då jämföras med prestationen innan träningen. För att motivera eleven kan de båda läsresultaten illustreras med hjälp av ett stapeldiagram, där man samtidigt övar ett matematiskt tänkande. I klassrummet kan eleverna delas in i par, för att tillsammans träna läsning av samma text via körläsning. Körläsning innebär att två elever samtidigt i högläsningsform läser igenom samma text. Därefter lyssnar de in varandra då var och en läser samma text igen, d.v.s. upprepad läsning. ELEVER SOM KOMMIT IGÅNG MED LÄSNINGEN OCH VUXNA LÄSARE Elever som kommit igång med läsningen, ska primärt arbeta med avkodning av ord som avdelats efter betydelse (morfem), för att på detta sätt förstärka 6(29)

7 ordbildsminnet för hur orden ska läsas i delar. I klassrummet kan texter från nätet läsas, för att härigenom underlätta läsning och läsförståelse. Den äldre/vuxna gruppen läsare, kan relativt obehindrat ta sig igenom texter med vanligt förekommande ord, men snubblar ibland på längre konsonantrika eller sammansatta ord. Observera att många dyslektiker även kan ta fel på korta ord (prepositioner, konjunktioner, etc.). Här kan dessa ordklasser i träningssammanhang färgmarkeras. För ytterligare träning rekommenderas drilläsning. Yngre elever kan för liknande syften arbeta med memory-spel där ord som: han, hon, den, det, skulle, kunde, måste etc. laboreras med. För den äldre och relativt säkra läsaren kan det emellertid inträffa att han/hon plötsligt upptäcker sig ha missuppfattat innehållet pga en eller flera feltolkningar och då tvingas att repetera hela textstycken. Här rekommenderas läsning av icke avdelad text, där läsaren vid behov, med musmarkören klickar på de ord som känns arbetsamma eller osäkra. På detta sätt avdelas endast det utpekade ordet och läsarens arbetsminne belastas inte till den grad att läsförståelsen blir störd. Träning av ord med latinska/grekiska prefix/förstavelser och suffix/ändelser är mycket lämpligt att lägga in som drillövningsmoment i Precodia, för att härigenom träna upp ordbildsminnet och den betydelsebärande (morfologiska) avkodningen (se t ex Lästekniska övningar av Sigrid Madison, 1982). Avslutningsvis har vi valt bort lässtöd med hjälp av talsyntes av flera skäl. Dels finns talsyntes att använda vid läsning på dator där så önskas (t ex CD-ORD och IntoWords) och dels skulle kanske träningseffekten vid visuell läsning utebli. MODELL FÖR ÖVNINGAR MED ATT BESTÄMMA ORDKLASSER Stryk under alla substantiv i texten nedan (se t ex Jirestål, 2013): Pojken lekte ofta med sin hund. Den tyckte om att jaga katter och kaniner. Hunden gav inte upp jakten förrän katten satt högst upp i ett träd eller förrän kaninerna nått sina bon. 7(29)

8 Stryk under alla adjektiv i texten: Himlen var lysande blå och solen lyste. Dagen var precis så underbar som den ska vara en vacker sommardag. Lisa i sin blommiga klänning och Lasse i sin blårandiga tröja, förstärkte den somriga dagen. Stryk under alla verb i texten: Hästen galopperade uppför den branta backen med krigaren på ryggen. Uppe på bergstoppen satt en bonde under ett träd och gäspade. Spring hem, fienden kommer!, skrek krigaren. 8(29)

9 Stryk under alla pronomen i texten: Han tvättar sig. Hon gillar inte katter. Den här boken vill jag läsa. Jag har en syster som är frisör. Man kan inte få allting. 9(29)

10 Är de markerade orden adverb eller adjektiv? Måste ett blygt barn tala så tyst? Den unga flickan sparkade argt. Han arbetar hemskt slarvigt. Niklas svarade ovanligt artigt. UPPDELNING AV ORD I MINDRE ENHETER Principen bakom alla mänskliga språks struktur är att: små delar bygger upp större delar Språkets arkitektur består av fonem, stavelser, morfem, ord, fraser, satser, meningar och sammanhängande text. Vi kommer först att behandla stavelser, morfem och ord. Därefter följer ett kapitel om grammatik som behandlar fraser, satser och meningar. FONEM: SPRÅKETS MINSTA BETYDELSESKILJANDE ENHET Fonem är de olika ljud som formar språket. Om man byter ut något av dessa, får man andra ord. Ett fonem (språkljud) brukar anges som det talade språkets minsta betydelse-skiljande enhet. Här nedan finns i vartdera ordet tre fonem. Fonemen [ b ] [ s ] och [ m ] är i orden bal, sal och mal betydelseskiljande. Orden ändrar betydelse när fonemet byts ut. b-al s-al m-al 10(29)

11 Vårt svenska alfabet innehåller 28 bokstäver (grafem), eftersom v och w anses vara samma bokstav i svenskan. Bokstäverna är alltså a, b, c, d, e, f, g, h, i, j, k, l, m, n, o, p, q, r, s, t, u, v/w, x, y, z, å, ä och ö. Dessa grafem räcker emellertid inte till för att uttrycka talspråkets alla fonem. Därför kan man kombinera ihop flera grafem/ bokstäver till nya fonem/ljud. På så sätt kan vi med grafem faktiskt teckna [sj]-ljudet, trots att det saknas ett grafem för detta (se vidare i avsnittet om homofoner) ( STA-VEL-SER En sta-vel-se är den minsta prosodiska enheten/ljudegenskapen gällande intonation, rytm och dynamik. En stavelse består av en stavelsekärna, vanligen en vokal, som ofta är omgiven av konsonanter. En sta-vel-se måste alltid innehålla en vokal, men behöver inte nödvändigtvis innehålla en konsonant (t ex som i ordet o-ge-ne-rat). En eller flera stavelser i ett ord får ofta betoning. Den idealiska och mest förekommande stavelsen i världens språk består av en inledande konsonant och en vokal, till exempel "da-lar". Så gott som alla språk har den typen av stavelse, och många språk kan fylla på med fler inledande konsonanter, och lägga till ett antal konsonanter efter vokalen/kärnan. Svenskan är ett språk som tillåter extremt långa konsonantkluster: tre initialt (skri) och åtminstone fem finalt (skälmskt). Konsonantljuden brukar, i de flesta språk, ordna sig runt kärnan/vokalen så att konsonanter med högst sonoritet (efter latinets sonorus/ ljudande, klingande) betecknar den relativa hörbarheten/hörstyrkan hos språkljuden, står närmast före och efter vokalen (Wikipedia, 2009). ORDENS MINSTA BETYDELSEBÄRANDE ENHETER (MORFEM) Morfem är det skrivna ordets minsta betydelsebärande enheter som kan kombineras till ord. Ibland sammanfaller fonem och morfem i ord som i och ö. Morfem kan vara antingen fria eller bundna. Ofta består ett ord av flera olika morfem (fritt morfem och bundna morfem). Det är först när vi fått så små bitar, att ordet inte kan tas isär mer utan att förlora sin betydelse som vi har ett morfem. Hund - ar - na - s är olika morfem av grammatisk betydelse, uppbyggda till ett större ord. Hund- är den fria betydelsebärande delen, -ar visar på betydelsen flera, -na visar på att det gäller just de hundarna och s visar på att det de är ägare av t ex en matskål hundarnas matskål. Morfemets (den minsta betydelsebärande delens) position i förhållande till morfemstammen kan vara som: 11(29)

12 prefix/förstavelser: be-, o-, an-, in-, för-, etc. suffix/ändelser: -or, -de, -aktig, -ande, -else, -ning, etc. Morfemen kan stå som egna ord med egna betydelser om de är fria betydelsebärare. Fria morfem, eller rotmorfem har egna betydelser: häst, cykla, röd, vakt-mästare Fria morfem kan som separerade även stå som självständiga ord: vakt, bil, snurra, men Bundna morfem betyder ingenting om de står ensamma, men har betydelser i kombination med fria morfem: -ar, -en, -de, -are, (vakt-mäst-are). Morfem kan också läggas till ett ord för att ändra dess betydelse: o-, -er, -ig, -s, -aktig (röd-aktig). Sålunda kan ett ord bestå av både ett fritt och ett bundet morfem (rödaktig). DET SVENSKA RÄTTSTAVNINGSSYSTEMET ORTOGRAFIN Den alfabetiska principen innebär att de enskilda skrivtecknen i alfabetet (grafemen) är symboler för talspråkets fonem (ljud). Det är inte detsamma som att stavningen är ljudenlig. De enkla, oböjda orden kan uttalas ljudenligt, men de böjda orden behöver inte uttalas ljudenligt. Det råder ingen överensstämning mellan antalet språkljud (fonem) i talspråket, och antalet bokstäver (grafem) i skriftspråket (Herrström, 2009a). Ordformen hög uttalas ljudenligt till skillnad från den böjda ordformen högt, som stavas med ett g, trots att inget g-ljud hörs när ordet uttalas. Den svenska ortografin, systemet av stavningsregler följer dels ljudenlighetsprincipen, dels härledningsprincipen, vilken tar fasta på ordens betydelse eller släktskap. Den morfologiska (betydelse) stavningsprincipen är överordnad den fonologiska (Herrström, 2009a). Carl Gustaf af Leopold förordade 1801 i "Afhandling om svenska stafsättet" normen att samma morfem (ordets minsta "betydelsebärande" enhet) skulle alltid stavas på samma sätt, oavsett hur uttalet påverkades i sammanhanget. Principen sanktionerades av Svenska Akademien och ligger fortfarande till grund för stavningen i Svenska Akademiens ordlista (SAOL), det svenska språkets stavningsnorm (Svenska Akademien, 2009). Den morfologiska aspekten, härlednings- och släktskapsaspekten, är sålunda än idag dominant i förhållande till ljudenligheten (Herrström, 2009a). 12(29)

13 VAD KRÄVS FÖR EN ELEVS SPRÅKUTVECKLING? Tre faktorer är viktiga för språkutvecklingen: fonologisk och morfologisk medvetenhet samt arbetsminnet. Man behöver förstå ordens sammansättningar och deras betydelsebärande delar: Avdelningen: att avdela stammar från ändelser Kopplingen: att koppla betydelseuttryck till innehåll SPRÅKLIG MEDVETENHET Elever som ska lära sig läsa och skriva måste komma underfund med hur talets minsta betydelseskiljande enheter (fonemen) är kopplade till bokstäverna (grafemen) eftersom det svenska språkets närmare 40 olika fonem måste kopplas till våra 28 bokstäver i alfabetet (Myrberg, 2007, se även avsnittet om homofoner). Även medvetenhet om språkets minsta betydelsebärande delar (morfemen) påverkar avkodningsförmågan. Syntax och pragmatik är mer kopplade till läsförståelsen: Avkodningsförmåga Minsta betydelseskiljande delar fonologi Minsta betydelsebärande delar morfologi Läsförståelse Satsbyggnad syntax Hur språket används pragmatik Initialt måste eleverna uppmärksammas på ordens språkljud för att kunna bygga upp sin läsning och stavning. Särskilt betydelsefullt är att elever som skall lära sig läsa och skriva blir fonologiskt medvetna. En framgångsrik läs- och skrivutveckling förutsätter att eleven kan dela upp orden i fonem. Vanligtvis rekommenderas att eleven först får avdela ord i stavelser. Det motsatta förfaringssättet innebär sammanljudning med syfte att känna igen vilket ord det är. I början av 1980-talet genomfördes en undersökning av effekten av språklekar på den senare läs- och skrivinlärningen bland barn i förskolan. Genom Bornholmsprojektet (Lundberg, Frost och Pedersen, 1988) vet man att systematisk träning av fonologisk medvetenhet i förskolan ökar prestationen i den kommande läsinlärningen i skolan. Den har även visat sig minska dyslektiska elevers svårigheter (Lindell, 1996). Høien och Lundberg (1999) samt Mann (1998), tillsammans med många andra anser att fonologiska brister utgör en av de enskilt viktigaste orsakerna till dyslexi. Med fonologiska brister (fonologisk medvetenhet - hur bokstäver transformeras till fonem), menas att man har svårare att uppfatta språkljud (fonem - språkets minska betydelseskiljande enhet) och att koppla samman ett ljud med en/flera bokstäver, samt problem med att läsa ihop enkla och sammansatta långa ord (Høien och Lundberg, 1999; Hutzler och Wimmer, 13(29)

14 2004). Mann (1998) samt Herrström (2009a) menar att även andra faktorer är viktiga för att utveckla normal läsförmåga: morfologisk medvetenhet samt arbetsminnet. Morfologisk medvetenhet förklarar hur ett antal språkljud tillsammans bildar ords minsta betydelsebärande delar (morfem). Arbetsminnet utgör en viktig komponent för att länka delar av ord, hela ord, meningar och hela stycken samman till en meningsfull och begriplig helhet. Arbetsminnet (korttidsminnet, minnesfunktion som möjliggör att hålla fast och bearbeta intryck under en kort tid) är inom kognitiv psykologi den del av minnet som bearbetar det som händer just nu. Arbetsminnet kan inte belastas för mycket, eftersom det måste finnas rum för att ta in ny information, som till exempel vid läsning. Arbetsminnet lagrar informationen upp till cirka en halv minut eller högst ett par minuter ifall ingen repetition förekommer. Lagringstiden beror på hur mycket informationen i arbetsminnet repeteras, och hur många andra saker man lär samtidigt. Tas ny information in försvinner den tidigare informationen. För att information ska minnas mer permanent måste informationen flyttas från arbetsminnet till långtidsminnet. Miller (1956) föreslog i en klassisk artikel (The Magical Number Seven, Plus or Minus Two) en hypotes om att det finns en naturlig gräns för vår förmåga att momentant bearbeta information. Vi kan hålla ungefär 7 bitar/enheter ( chunks ) information i vårt arbetsminne. Det går att testa sin arbetsminnesförmåga genom att till exempel lyssna på en serie med siffror och sedan försöka att återge dem korrekt. Någonstans kring 7 siffror (+ - 2) blir det för de flesta människor svårt att komma ihåg hela sifferkombinationen. Arbetsminnet kan vara dels visuellt, dels auditivt. Baddeley (2003) delar in arbetsminnet i tre olika delar: det visuella skissblocket, där visuell information lagras, den fonologiska loopen som ansvarar för att bevara verbal information och slutligen det exekutiva/utförande systemet, den centrala del som kopplar ihop funktionen hos de två första. NYBÖRJAREN ANVÄNDER EN AUDITIVT SAMMANLJUDANDE LÄSSTRATEGI När nybörjaren läser, omkodas bokstav för bokstav till sitt motsvarande ljud. Detta är en auditiv lässtrategi, ljudning (Herrström, 2009b). Ljud för ljud dras sedan ihop till en ljudgestalt, ett ord som läsaren sedan tidigare är bekant med. Det går långsamt och är ansträngande. Endast mycket lätta texter kan läsas med behållning innan färdigheterna har uppövats till den nivå där läsningen flyter. 14(29)

15 DYSLEKTIKER ANTAS PRIMÄRT HA SVÅRT MED LJUD/TECKENBINDNING Ordet dyslexi kommer från engelskans dyslexia. Det engelska ordet kommer från grekiskans dys som betyder svårt och lexia som betyder att man har svårt med ord och bokstäver. Dyslexi eller specifika läs- och skrivsvårigheter är ett varaktigt funktionshinder som innebär svårigheter med att läsa och/eller skriva. Funktionshindret beror på en störning i vissa språkliga funktioner som hindrar automatisering av ordavkodningen. Vad dyslexi exakt beror på är fortfarande omdiskuterat, men idag är forskarna dock relativt eniga om att dyslexi är en störning i vissa språkliga funktioner. Det handlar framför allt om bearbetning av språkljud, som hindrar att ordavkodningen kan automatiseras. Några problem som ofta uppvisas i samband med dyslexi är diffusa föreställningar om ords ljudstruktur, oklar artikulation, brister i verbalt korttids/arbetsminne och långsam åtkomst till ordförrådet. Dyslexi definieras av Svenska Dyslexistiftelsen (se Myrberg, 2007): Dyslexi är en störning i vissa språkliga funktioner, särskilt de fonologiska, (fonologi avser språkets ljudmässiga form) som är viktiga, för att man ska kunna utnyttja skriftens principer för kodning av språket. Störningen ger sig först och tydligast tillkänna som svårigheter med att uppnå en automatiserad ordavkodning vid läsning. Men den kommer också tydligt fram genom dålig stavning. Detta resulterar i att dyslektiker har svårt för att läsa på den fonologiskt sammanljudande nivån. De går då intuitivt direkt på målet för läsningen och kan på detta sätt memorera upp till ord som hela ordbilder. Problemen uppstår emellertid då de träffar på nya ord som är sammansatta eller främmande. Man skulle kunna uttrycka dysfunktionshindret dyslexi som ett samtidighetsproblem. Problemet rör bristande automatisering gällande ljud/teckenbindningen. Avgörande steg på väg mot den fonologiska förklaringsmodellen för dyslexi togs för drygt 30 år sedan vid Haskinslaboratorierna i USA. Där visades att barn med stora svårigheter att läsa och skriva också hade stora svårigheter med att uppfatta språkljud och stavelser i talade ord medan barn som läste och skrev bra sällan hade sådana problem (Liberman et al., 1974; Myrberg, 2007). MATTEUSEFFEKTEN Ju mer man läser desto skickligare blir man och omvänt så leder bristande läsning till att läsningen blir sämre. Denna effekt kallas i litteraturen för Matteuseffekten (Stanovich, 1986). Barn som läser bättre än sina jämnåriga läser mer, och blir ännu bättre på att läsa. Elever med specifika ordavkodningsproblem i de tidiga skolåren läser mindre och utvecklar även en sämre förmåga att spontant härleda ords betydelser, samt även ett mindre ordförråd. Detta påverkar, utöver de faktiska avkodningsproblemen, även läsförståelsen. 15(29)

16 Ordförrådet hos goda läsare ökar jämfört med svaga läsare. Dåliga läsare läser ogärna frivilligt och lästränar därmed mindre än goda läsare. Redan under ett enda skolår hade de normalläsande eleverna lästränat och läst upp till gånger mer text än den grupp som läste minst. De pedagogiska implikationerna av Matteuseffekten är uppenbara. Morfologisk insikt kan beskrivas som en beredskap att avdela sammansatta ord på ett sätt som bidrar till förståelsen av ordet. När avkodningsfärdigheten ökar, så förbättras förutsättningarna att koncentrera sig på textens innehåll. Uppenbart får hjärnan dessutom kapacitet över, för att registrera och att lagra morfem - dessa "betydelsebärande" orddelar, som ideligen upprepas i verklig text. Detta bidrar till en kvalitativ utveckling av avkodningsfärdigheten. Dyslexi kan yttra sig på många olika sätt, allt ifrån att knappt kunna skriva sitt namn eller gatuadressen där personen bor, till att kasta om bokstäverna vid läsning. Framträdande drag som är typiska för den som har dyslexi (se Stadler, 1994; Lindell, 1996) är: Svårigheter att uppfatta skillnad på lång och kort vokal samt att uppfatta och upprepa ljud och långa (sammansatta) ord Förväxlingar, auditivt och/eller visuellt Omkastningar av bokstäver, ljud, ord i skrift och vid läsning samt omkastning även av siffror Uteslutningar respektive tillägg av bokstäver, ljud, ändelser och ord Eftersläpningar och framflyttningar av bokstäver och ljud Svårighet att följa raderna vid läsning Svårighet att minnas ordföljden Läser långsamt Läser fel på småord, läser inte rätt, lägger till eller utelämnar delar av ord, gissar Kastar om konsonanter som p, q, d, b Har svårt att förstå innehållet i text, då all kraft går åt till att avkoda Hittar på ursäkter för att slippa läsa Har inte några problem med att förstå uppläst text TRE TYPER AV ORDAVKODNINGSSTRATEGIER Man talar om tre olika typer av läsavkodningsstrategier. För nybörjaren gäller den sammanljudande läsningen/den fonologiskt-auditiva. För den mera avancerade läsaren gäller helordsläsningen/den ortografisk-visuella, samt den betydelsebärande läsningen/den morfologiska. 16(29)

17 Att avkoda är inte detsamma som att läsa. Läsningen innebär också att man förstår det man läser. Enligt Gough och Tunmer (1986) gäller att Läsfärdighet är lika med faktorn Avkodning multiplicerad med faktorn hör-förståelse: L = A x F En förutsättning för förståelse är att Avkodningen fungerar bra. Man talar om tre ord-avkodningsmetodiker, den: Fonologisk-auditiva (nybörjarstrategin) Ortografisk-visuella (direkt igenkänning av orddelar och fraser) Betydelsebärande (morfologiska) (Herrström,2009a) Nybörjaren använder en auditivt sammanljudande lässtrategi. När nybörjaren läser ett ord, omkodas bokstav för bokstav (en i taget) till sitt motsvarande ljud. Ljud för ljud dras sedan ihop till en ljudgestalt, ett ord som läsaren (förhoppningsvis) är bekant med. Det går långsamt och med möda. Endast mycket lätta texter kan läsas med behållning innan färdigheterna har uppövats till den nivå där läsningen flyter. Om vi som exempel tar det extremt långa svenska ordet (41 bokstäver): s-k-y-s-k-r-a-p-s-f-l-a-g-g-s-t-å-n-g-s-k-n-o-p-p-s-p-u-t-s-m-ä-s-t-a-r-t-r-a-s-a så inser man lätt att en nybörjarens auditivt sammanljudande lässtrategi är förödande, eftersom arbetsminnet inte kan rymma mer är cirka 7 enheter. Om ordet i stället delas upp i sta-vel-ser: sky-skraps-flagg-stångs-knopps-puts-mäs-tar-tra-sa har antalet avkodade enheter ( chunks ) reducerats till 10, vilket nästan får plats i arbetsminnet. Om vi i stället kan avkoda (de betydelsebärande) morfemen (fria och bundna) i detta långa, sammansatta ord: skyskrap-s-flaggstång-s-knopp-s-putsmästar-trasa reduceras antalet enheter som behöver avkodas till 8, vilket får plats i arbetsminnet. Om ordavkodningen är ineffektiv tar den sålunda stora mentala resurser i anspråk, eftersom arbetsminnet oftast inte räcker till vid avkodningen av längre sammansatta ord, vilket får till följd att det saknas mentala resurser att ta i anspråk för själva förståelsen av texten. Detta är enligt Herrström (2009a) ögats snabba strategi som bygger på ortografisk kunskap - direkt igenkänning 17(29)

18 av orddelar, ord och fraser som är en förutsättning för förståelsen av den lästa texten. Enligt Herrström (2009a) så gynnar betydelsebärande (morfologisk) kompetens såväl läsförståelsen som stavningsfärdigheten. Effektiva läsare ljudar inte när de läser orden utan de använder en visuell strategi. Enligt Herrström är de formativa elementen (prefix, suffix och böjningsmorfem, avledningsmorfem som o-, be-, -het eller -ig och böjningsmorfem som -ade eller -orna) få till antalet i svenskan och mycket mer frekvent förekommande än de begreppsbärande rotmorfemen. De grammatiskt formativa elementen stavas dessutom alltid likadant. En svag läsare förmår inte att själv segmentera det lästa ordet och identifiera dess olika delar. Ordsluten är speciellt viktiga. De missas ofta. Detta beror enligt Herrström (2009a) på korttidsminnets begränsningar. Ett exempel är orden mördar och mördas. Här är ordslutet av enorm betydelse för förståelsen av det lästa. Just i svenskan, som består av många långa sammansatta ord finns själva nyckeln till förståelsen just i slutet av ordet. Det framgår med önskvärd tydlighet att en sammanljudande en bokstavsstrategi (där varje grafem avkodas, ett åt gången), inte är lämplig här, eftersom läsaren när det gäller homografer (se nästa avsnitt) ibland måste avkoda ett bokstavskluster av upp till tre bokstäver samtidigt för att kunna uttala ordet korrekt. För [ sj ] -fonemet är det fråga om upp till tre bokstäver (grafem) som måste avkodas som en helhet för att ett korrekt fonem ska kunna skapas (se även homografer). Även för fonemet [ x ] förekommer tre bokstäver, som i tacksam. Hittar läsaren de betydelsebärande gränserna, avdelas de i svenskan långa sammansatta orden ner till för korttidsminnet (arbetsminnet) hanterliga enheter vid läsning. Morfologisk kompetens bidrar till att även långsamma avkodare klarar av att greppa över större bokstavskluster (chunks) än enskilda bokstäver, vilket ökar läshastigheten (Herrström, 2009a). Just att läshastigheten ökar är av betydelse för förståelsen av det lästa, eftersom korttidsminnet är, som namnet antyder, kort. För att förstå en mening är det viktigt att den tid det tar för den att avkodas och processas inte överskrider vare sig korttidsminnets kapacitet avseende antalet enheter, eller tidsaspekten. NÄR ETT ORDS BETYDELSE INTE KAN FASTSTÄLLAS ENTYDIGT: HOMONYMER, HOMOFONER OCH HOMOGRAFER Att underlätta för den lässvage eleven att avkoda större bokstavskluster i ett ord (än en bokstav i taget) är av speciellt intresse när man tittar på svenskans homofoner. I svenskan finns förutom homofoner, även homonymer och homografer. Homonymer och homofoner handlar om att fastställa betydelsen av 18(29)

19 hela ord, medan homofoner handlar om olika bokstavskluster i enstaka ord som uttalas likadant. Vi börjar med att först beskriva homofonerna, för att därefter gå vidare till helords-homonymer och helords-homografer, eftersom dessa tre varianter tillhör samma familj. Homonymer är hela ord som stavas lika och uttalas lika men som betyder olika saker, beroende på sammanhanget ( wiki/homonym). Homografer är hela ord som stavas lika men uttalas olika, beroende på vilken betydelse ordet har i sitt meningssammanhang. HOMOFONER Homofoner är bokstavskluster i ord som stavas olika men som uttalas lika, (t ex. kål kol, egg ägg). Speciellt fonemet [ j ], [ k ] och [ s ] samt [ ng ], [ tj ] och [ sj ] -ljudet kan i olika ord stavas olika men uttalas lika: [ j ] j aga, dj ur, tor g, gj orde, hj älp, lj us [ k ] c amping, hö g t, sny gg t, k att, Q vist [ s ] c ykel, p salm, s er, sc en, z oo, ra zz ia [ ng ] re gn, så ng, ba nk [ tj ] ch atta, k ärlek, kj ol, tj uv [ sj ] ch ans, g eni, gara ge, reli gi ös, j ournalist, le kti on, kolli si on, sh orts, sch ema, sj unga, sk ed, skj uts, stj ärna, lek ti on, disku ssi on, hy ssj a, mo ti on Vidare uttalas fonemet [ å ], [ ä ] och [ x ] lika i ord, men stavas olika: [ å ] l o v, m å l [ ä ] m ä tt, l e jon, fl e st [ x ] va cc inera, ta cks am, kri gs fartyg, kö ks lampa, vä x a Som framgår, kan fonemet [ sj ] stavas på 17 olika sätt i olika ord, alltifrån som en enstaka bokstav, som i journalist, till tre bokstäver, som i: skj uts, stj ärna, disku ssi on, och hy ssj a. Trots den olika stavningen så uttalas det motsvarande fonemet på samma sätt. Fonemet [ j ] kan stavas på sex olika sätt: 19(29)

20 j aga, dj ur, tor g, gj orde, hj älp, lj us Likaså kan fonemet [ s ] stavas på sex olika sätt: c ykel, p salm, s er, sc en, z oo, ra zz ia HOMONYMER OCH HOMOGRAFER Exempel på hela ord som stavas lika och uttalas lika, men som har olika betydelse (homonymer), beroende på sammanhanget, är får och ekar. Här är några meningar som innehåller homonymer: Han är ute på en åker och åker. Var tog vägen vägen? Far, får får får? Nej, får får lamm. De spelade in sitt band på band. Är det vinden som låter på vinden? Homografer är hela ord som stavas lika men uttalas olika, och har då olika betydelse, beroende på sammanhanget. Exempel på sådana ord är: trumpet (av trumpen) trumpet (instrument) banan banan (frukt) halt halt dukat dukat (mynt) Man skulle sålunda kunna säga att de största betydelseskiljande enheterna i språket utgörs av hela ord som går under beteckningen homonymer och homografer. På den grammatiska nivån blir det betydelsefullt i vilket sammanhang som ordet finns med, och vilken betydelse det har i just den mening som det förekommer i. Det räcker i dessa fall inte med att analysera ordet (om ordet är en homonym eller homograf), utan hela meningen som ordet förekommer i måste analyseras, för att man som läsare ska komma fram till rätt betydelse av vissa ord. Betydelsen är alltså inte entydig hos dessa typer av ord, utan den växlar beroende på sammanhanget. Eftersom ordets stavning och uttal är identiskt (för homonymer) eller att ordets stavning är identisk men betoningen är olika (homografer), beror det hela på i vilket sammanhang som ordet finns med i meningen ifråga. I den första meningen är homografen dukat ett verb (se avsnittet ordklasser), i den andra meningen är en dukat (en myntsort) ett substantiv. Jag hade dukat bordet. Jag gav honom en dukat. Svenska språket innehåller ett flertal homografer som: 20(29)

21 anden, delta, fars, fasan, fint, kör, läst, malt, sen, svalt, osv. ( mala_par). Så för vissa ord gäller, att det meningssammanhang som ordet förekommer i, bestämmer vilken betydelse ordet har i just den meningen, och även i vissa fall, hur det ska uttalas. Det räcker sålunda inte med att bestämma ordets betydelse genom att bara fokusera på ordet. Vi kommer då automatiskt till nästa nivå i språkets arkitektur: fraser, satser meningar och sammanhängande text. Här är det alltså homonymens/homografens placering i meningen som avgör vilken betydelse ordet har, och i vissa fall, hur det ska uttalas. FRASER, SATSER, MENINGAR OCH SAMMANHÄNGANDE TEXT Grammatik är regler för hur man använder orden i ett språk på ett korrekt sätt när man formar fraser, satser och meningar. Ordet grammatik kommer (se ursprungligen från ordet "gramma" bokstav, skrivtecken. När vi kommunicerar med varandra använder vi oss av ord som vi formar till meningar. Ord är namn på en samling ljud eller tecken som står istället för något. Ett ord kan både skrivas och sägas. Ord är de verktyg vi använder för att kunna kommunicera och uppnå förståelse människor emellan. Bil, hund, ek, katt, glädje, söt, snabb, springa, och, på, hurra, är alla exempel på olika ord. En del ord i en mening måste alltid stå i en viss ordning i förhållande till varandra. Dessa grupper av ord kallas för fraser. I meningen: Igår såg jag Olle köra mot rött. Är fraserna sålunda: igår, såg jag, Olle, köra och mot rött. En sats utgörs av t ex två fraser som sätts samman: den fule men ack så skicklige mc-föraren från Boråstrakten åkte mycket snabbt i flera timmar utan att tröttna Dessa båda fraser kan sättas samman till satsen: Den fule men ack så skicklige mc-föraren från Boråstrakten åkte mycket snabbt i flera timmar utan att tröttna. En mening definieras, som den största ordkombination som hålls samman av olika syntaktiska relationer som samordning och underordning. 21(29)

22 En text har ett sammanhang. Om vi tar den femte meningen på varje sida i Aftonbladet och skriver ner dem i följd på en sida, så har vi inte någon text i egentlig mening. En text är per definition en sammanhållen språklig enhet. Vi hittade på ord en gång i tiden för att lättare kunna kommunicera och förstå varandra. Man delar in orden i det svenska språket i olika grupper, därför att de fungerar på olika sätt. Dessa olika grupper kallar vi ordklasser. Ordklass är namn på en grupp av ord som fungerar på samma sätt, när du använder dem. Det finns olika sorters ord. Orden är som olika verktyg i kommunikationen. De fungerar och används på olika sätt. Det finns ord som är namn på saker, ord som beskriver saker, ord som beskriver handlingar eller binder ihop kommunikationen. Stam är namn på själva grunden av ordet utan något tillägg eller variation på ordet. ord ord-et ord-ets ord-en ord-ens Stammen är ord. Bara genom att lägga till bokstäver, kan du ändra hela betydelsen på kommunikationen. Ord betyder något annat än ordets. Ändelse eller "suffix" är namn på ett ljud eller tecken man lägger till efter stammen i slutet på ordet. Man ändrar ordets betydelse genom att lägga till en ändelse. ord ord-et ord-ets ord-en ord-ens OLIKA FORMER PÅ ORDET I EN MENING Språket fungerar så, att om man ändrar ordets form, så förändrar man betydelsen på ordet. Bra, bättre, bäst Bil, bilen, bilarna, bilens Dessa olika former har olika namn och betyder något speciellt. Grundformen av ordet är namnet på själva stammen av ordet utan några ändelser eller förändringar. 22(29)

23 Böjningsform är namn på stammen av ordet plus en ändelse och/eller förändring. Böja ordet är namnet på handlingen att lägga till ändelser och/eller förändringar av grundformen. LÄSBARHETSINDEX (LIX) BESKRIVER EN TEXTS SVÅRIGHETSGRAD En texts svårighetsgrad brukar i svenskan anges som ett läsbarhetsindex (LIX). LIX är baserat på medeltalet ord per mening i en text och andelen långa ord (ord med fler än 6 bokstäver) uttryckt i procent. Det finns flera olika läsbarhetsindex, men i Sverige är LIX det mest använda. LIX utvecklades på 1960-talet av pedagogikforskaren Carl-Hugo Björnsson ( Ju fler ord som finns i meningarna och ju fler ord som innehåller 7 (eller fler) bokstäver, ju högre blir LIX-värdet. Långa meningar påverkar sålunda arbetsminnet. Om vi analyserar hur de svaga läsarna faktiskt avkodar bokstäverna i orden, så är det inte svårt att inse att brister i avkodningen utgör ett hinder för läsförståelse. Det är då inte heller svårt att inse varför morfologisk kompetens faktiskt bidrar till att främja läsförståelsen. Herrström (2009a) skriver: Långsamma läsare stupar följaktligen inte sällan halvvägs på långa ord. Andra, mer eller mindre snabba svagläsare använder en visuell strategi, som ytligt sett liknar den effektiva läsarens. Orden, åtminstone de vanliga och relativt korta orden, känns i bästa fall igen som helheter, men alltför ofta bara på ett ungefär. De förmår inte att som kvalificerade läsare, vid behov, segmentera lite längre ord och identifiera delarna. Det krävs mycket läsning, innan ord och orddelar identifieras med sådan säkerhet, att de kan särskiljas från snarlika ord och orddelar. Felläsningar som föräldrarna/förrädarna eller antagningen/antagligen blir därmed inte ovanliga. Carsten Elbro (2004) menar att dyslektiska ungdomar använder rotmorfem som en kompensatorisk strategi vid läsning av såväl enstaka ord som sammanhängande text. Dessutom tyder mycket på att användandet av morfem, till viss del beror på den språkliga medvetenheten för morfem i talat språk. Enligt Herrström (2009a) stavar svaga stavare generellt sett ljudenligt och blir sällan bättre med traditionell stavningsmetodik. Felstavningar som snapt (snabbt), lungt" (lugnt), imbrott (inbrott) och motagning (mottagning) är typiska. Den lärare som arbetar enligt teorin att läsproblem växer bort dvs. att man bara behöver invänta läsmognaden underminerar sina elevers fortsatta utveckling! Även om en elev med tidiga läs- och skrivproblem mot alla odds skulle hinna ifatt senare under sin skoltid, så ligger förluster, i form av mindre ordförråd och mindre läsrutin eleven i fatet när orienteringsämnena sätter 23(29)

24 kravnivån. Den långsamt utvecklade läsaren kommer, om han/hon inte har uppmärksammats av läraren, att med ett mindre ordförråd få stora svårigheter i framtiden. ORDKLASSER Man delar in orden i det svenska språket i olika grupper, därför att de fungerar på olika sätt. Dessa olika grupper kallar vi ordklasser. Ordklass är namn på en grupp av ord som fungerar på samma sätt, när du använder dem i en mening. (se Man delar in orden i ordklasser, för att man lättare skall kunna förstå dem, skilja dem åt och veta hur man skall använda dem på rätt sätt. Det finns nio olika ordklasser eller grupper som man kan dela in orden i språket i: substantiv verb adverb adjektiv pronomen prepositioner konjunktioner interjektioner räkneord samt egennamn och artiklar SUBSTANTIV Substantiv är namn på personer, grupper av människor, platser, naturföreteelser, djur, växter, grupper av saker, ämnen, tillstånd, känslor, aktiviteter, högtider och riktningar. Man ska även kunna sätta in orden en, ett eller flera framför substantivet. Olle, skolklass, Malmö, flod, häst, maskros, bok järn, feber, glädje, fotbollsmatch, jul, höger är alla exempel på substantiv. Substantiv kan vidare vara abstrakta (godhet, arbete) eller konkreta (kvinna, björk). De flesta substantiv, men inte alla, har former för ental och flertal: en hund, flera hundar. Till substantiven räknas också egennamn: Eva, Sverige, etc. VERB Verb är ord som används för att beskriva olika handlingar (Ulla har ringt sin mamma) eller visar att någon eller något är i ett visst tillstånd (Hon är söt). Verb kan vara aktiva (leker, ropar) eller passiva (sover, sitter). Huvudverb är namnet på det verb som beskriver själva handlingen i en kommunikation. 24(29)

25 Jag åker snart hem. Han hämtade hunden. Vi åkte skridskor igår. Bindeverb är namnet på det verb som visar att någon eller något befinner sig i ett tillstånd. Hon är söt. Sture blev glad på festen. Berit verkar trött. Hjälpverb används tillsammans med ett huvudverb för att beskriva handlingen eller tillståndet i tiden, eller att det skedde på ett visst sätt. Ett hjälpverb kan inte användas ensamt utan måste stå tillsammans med ett huvudverb: Jag har simmat. Jag hade simmat. Jag skulle simma. ADVERB Adverb används för att beskriva en handling eller ett tillstånd. SOM BESKRIVER EN HANDLING Olle gick snabbt till skolan. SOM GER MER INFORMATION OM ETT TILLSTÅND Hon är ovanligt vacker. En mycket snabb bil. SOM GER MER INFORMATION OM EN HANDLINGSBESKRIVNING Sture jobbade mycket hårt i tisdags. SOM ANVÄNDS I FRÅGOR När kommer bussen? SOM DU ANVÄNDER NÄR DU PEKAR UT NÅGOT Där sover hunden. SOM STÅR ISTÄLLET FÖR EN TIDIGARE KOMMUNIKATION Han bor i Oslo, dit jag reser på semester till sommaren. KAN ÄVEN BESKRIVA SAMBAND Julia är i Spanien, emellertid kommer hon på festen. KAN BESKRIVA HELA MENINGEN Jag vill inte besöka Lisa. 25(29)

26 Adverbet böjs inte när verbet, substantivet eller pronomenet ändras. EXEMPEL PÅ ATT ADVERBET INTE BÖJS Han går långsamt. De gick långsamt. Stina har gått långsamt. ADJEKTIV Adjektiv beskriver hur någon eller något är eller ser ut. Ordet adjektiv kommer från början från ett ord som betyder "ord som kan läggas till". När du vill berätta hur någon eller något är eller ser ut, använder du ord från ordklassen adjektiv. Du beskriver alltså en person eller sak med ett adjektiv. En röd ros. Pojken är stark. Adjektiv kan kompareras, det betyder jämföras: kall, kallare, kallast eller hög, högre högst. Vissa adjektiv som: sårad, död, gravid kan man helt enkelt inte jämföra. SKILLNADEN MELLAN ADJEKTIV OCH ADVERB Den grundläggande skillnaden mellan adjektiv och adverb är följande: Adjektiven används för att beskriva en person eller sak. Adverben används för att beskriva en handling eller ett tillstånd. Frågan man skall ställa sig är: Beskriver ordet personen (Sture) eller handlingen (går)? Sture går avslappnad. "Avslappnad" är här adjektiv och beskriver personen. Sture går avslappnat. "Avslappnat" är här adverb och beskriver handlingen. TEST FÖR ATT SKILJA PÅ ADJEKTIV OCH ADVERB Det finns en enkel test du kan använda för att skilja på adjektiv och adverb. "Jag är..." eller "vi är...".ta ordet och sätt in det i meningen: "Jag är " "Vi är " Om det passar så är det ett adjektiv. Om det inte passar så är det ett adverb. När det passar är det därför att det beskriver dig och alltså är ett adjektiv. Vi är kloka. Passar, kloka är adjektiv. Jag är fort. Passar ej, fort är adverb. Ivar kör fort. PRONOMEN Pronomen fungerar som ersättningsord och används istället för namn på en person, sak, djur eller växt för att förenkla och variera språket. Ordet pronomen 26(29)

27 betyder ursprungligen "istället för namn". Alla ord som man använder istället för ett substantiv kallas pronomen. Pronomen används för att språket inte skall bli fullt av upprepningar. Det finns olika slags pronomen: Personliga (jag, vi, honom, henne, den, det, oss, hon, dem) Reflexivt (sig) Reciproka (varandra, varandras) Possessiva (min, din, er, sin) Demonstrativa (den, det, de) Determinativa (den, det, de) Interrogativa (Vem? Vad? Vilken? Hurudan?) Relativa (som, vad, vilket, vad som, det som) Indefinita (allt, andra, flera, ingenting, man, en, många, någon, varenda) PREPOSITIONER Prepositioner beskriver förhållanden mellan personer, platser, saker. Ordet kommer från "pre", som betyder "framför", och "position". Prepositioner är oböjliga ord, som man oftast placerar före ord från ordklassen substantiv och pronomen. Bollen finns i lådan. Man utvinner bensin ur olja. I stället för bilen får du ta tåget. KONJUNKTIONER Konjunktioner binder samman ord eller grupper av ord och beskriver förhållandet mellan dem. Ordet konjunktion betydde från början "förening". Per och Stina åkte till Malmö. Per var inte sjuk utan trött. INTERJEKTIONER Interjektioner är ord du använder när du vill uttrycka en stark känsla, hälsa på någon eller kommunicera andra ljud. När man skriver en interjektion i en mening sätter man ofta ett utropstecken (! ) efter. Aj! skrek mannen högt. Usch! Det var verkligen kallt ute. RÄKNEORD Räkneord är ord som är namn på antalet av någonting eller en plats i en ordning ( Det finns två olika sorters räkneord: Grundtal Jag fick upp fem fiskar. Nils hade 20 kronor i fickan. 27(29)

28 Ordningstal Det var den tredje bilen på gatan. EGENNAMN Namn eller egennamn är ord som utan att karakterisera sitt föremål utgör beteckning för en enskild varelse eller en enskild sak eller en grupp av individuella varelser som inte uppfattas såsom bildande en art eller ett släkte. Egennamn är ofta substantiv ( Olle, Kalle, Greta, Malmö, Sverige, Norge ARTIKLAR Artiklar är en ordklass som i svenskan omfattar två olika sorters artiklar: bestämd (direkt) och obestämd (indirekt) artikel. Bestämd artikel (de, den, det) är en grammatisk artikel som anger att ett eller flera substantiv antas vara bekant/a. Bestämd artikel används framför ett attribut som är ställt framför ett substantiv. Exempelvis: Det vackra huset. Om attribut saknas, utgör dock den/det ett pronomen istället, som exempelvis i meningen: Det huset. I det svenska språket läggs en ändelse till substantivet för att uttrycka bestämd form. Dessa ändelser skiljer sig mellan singular (måne, hus) och plural (månen, huset). Obestämd artikel är en grammatisk enhet som ofta kan ses som en variant av entalsräkneordet (en/ett) som talar om ifall personen/föremålet är känt sedan tidigare eller nytt i sammanhanget. I svenskan sammanfaller obestämd artikel med räkneorden. 28(29)

29 REFERENSER Baddeley, A. (2003). Working memory: looking back and forward. Nature Reviews Neuroscience, 4, Elbro, C. (2004). Läsning och läsundervisning. Stockholm: Liber. Gough, P. B., & Tunmer, W. (1986). Decoding, reading, and reading disability. Remedial and Special Education, 7, Herrström, M. (2009a). (November, 2009). Herrström, M. (2009b). (November, 2009). Homonymer, homografer, homofoner. (Februari 2013). kilda_minimala_par (Februari 2013). Høien, T., & Lundberg, I. (1999). Dyslexi. Från teori till praktik. Stockholm: Natur & Kultur Läromedel. Hutzler, F., & Wimmer, H. (2004). Eye movements of dyslexic children when reading in a regular orthography, Brain and Language, 89, Jirestål, A. (2013). Lektion: Ordklasser och fraser Övningar + facit! (Mars 2013). Liberman, I., Shankweiler, D., Fischer, F. W., & Carter, B. (1974). Explicit Syllable and Phoneme Segmentation in the Young Child. Journal of Experimental Child Psychology, 18(2), Lindell, C.,G. (1996). Dyslexi - problem och möjligheter. Stockholm: brevskolan. Lundberg, I., Frost, J. & Petersen, O. (1988). Effects of an extensive program for stimulating phonological awareness in preschool children. Reading Research Quarterly, 23, Läsbarhetsindex (LIX). (Februari 2013). Madison, S. (1992). Lästekniska övningar. Vol. 1, LiberLäromedel. Mann, V. (1998). Language Problems: A Key to Early Reading Problems, in Learning about Learning Disabilities, Academic Press. Miller, G. A. (1956). The Magical Number Seven, Plus or Minus Two: Some Limits on Our Capacity for Processing Information. Psychological Review, 63, (29)

Metodisk/Pedagogisk handledning för dig som ska arbeta med Precodia som lästräningsverktyg

Metodisk/Pedagogisk handledning för dig som ska arbeta med Precodia som lästräningsverktyg Metodisk/Pedagogisk handledning för dig som ska arbeta med Precodia som lästräningsverktyg Principen bakom alla mänskliga språks struktur är att: små delar bygger upp större delar Språkets arkitektur består

Läs mer

Neuropedagogik Björn Adler, Hanna Adler och Studentlitteratur 2006. Bilaga 1:1 Arbete med schema för bokstäver Kognitiv träning i läsning

Neuropedagogik Björn Adler, Hanna Adler och Studentlitteratur 2006. Bilaga 1:1 Arbete med schema för bokstäver Kognitiv träning i läsning Bilaga : Arbete med schema för bokstäver Bokstäverna Våra bokstäver skrivs samtliga med ett antal geometriska former som sedan kombineras på olika sätt för att bilda de 9 unika bokstäverna i vårt alfabet.

Läs mer

Utvecklingen av FonoMix Munmetoden

Utvecklingen av FonoMix Munmetoden Utvecklingen av FonoMix Munmetoden av Gullan Löwenbrand Jansson Efter att ha arbetat som lågstadielärare och därefter speciallärare i många år, påbörjade jag 1992 pedagogiska studier vid Linköpings universitet

Läs mer

Verb. "Verb" är ord som är namn på en handling eller visar att någon eller något är i ett visst tillstånd. Ordet verb betyder ursprungligen "ord".

Verb. Verb är ord som är namn på en handling eller visar att någon eller något är i ett visst tillstånd. Ordet verb betyder ursprungligen ord. Verb Verb "Verb" är ord som är namn på en handling eller visar att någon eller något är i ett visst tillstånd. Ordet verb betyder ursprungligen "ord". Verb som är namn på en handling Springa, hoppa, studsa,

Läs mer

Precodia. Manual. Precodia 1.0. Elevdata AB. Produktionsstöd har erhållits från Specialpedagogiska skolmyndigheten. (www.spsm.se)

Precodia. Manual. Precodia 1.0. Elevdata AB. Produktionsstöd har erhållits från Specialpedagogiska skolmyndigheten. (www.spsm.se) Precodia Manual Precodia 1.0 Elevdata AB Produktionsstöd har erhållits från Specialpedagogiska skolmyndigheten (www.spsm.se) Elevdata i Malmö AB, Fosievägen 13 21431 Malmö Tel: 040-939150 www.elevdata.se

Läs mer

Träningshäfte ordklasser (Venus)

Träningshäfte ordklasser (Venus) Träningshäfte ordklasser (Venus) Substantiv 1. Stryk under substantiven bland följande ord (8 st) glad simma luft koka barnslig tre oj därifrån vikt nej pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte

Läs mer

osäkra läsare och nysvenskar Ingela Lewald Fil. dr. Gustaf Öqvist-Seimyr Docent Mikael Goldstein

osäkra läsare och nysvenskar Ingela Lewald Fil. dr. Gustaf Öqvist-Seimyr Docent Mikael Goldstein osäkra läsare och nysvenskar Ingela Lewald Fil. dr. Gustaf Öqvist-Seimyr Docent Mikael Goldstein www.precodia.se Dyslexi handlar om: 1. specifika svårigheter att urskilja och hantera språkets minsta byggstenar

Läs mer

Innehållsförteckning till Svenska Online. Adress: www.sweol.se Uppdaterat 2011 01 18

Innehållsförteckning till Svenska Online. Adress: www.sweol.se Uppdaterat 2011 01 18 Innehållsförteckning till Svenska Online Adress: www.sweol.se Uppdaterat 2011 01 18 ABC kapitel 1, Alfabetisering 1 Skriv bokstaven a/a Se och lyssna Mus 2 Skriv bokstaven b/b Se och lyssna Mus 3 Skriv

Läs mer

Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat

Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat Ryska pronomen Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat 1 1.Självständiga pronomina Pronomina som kan bilda Nominal Fras (NP) på

Läs mer

Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår. Maria Levlin, lektor i språkvetenskap/leg logoped Institutionen för språkstudier

Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår. Maria Levlin, lektor i språkvetenskap/leg logoped Institutionen för språkstudier Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår Maria Levlin, lektor i språkvetenskap/leg logoped Institutionen för språkstudier Bakgrund Språkutvecklingen i förskolan påverkar tidig

Läs mer

Språkpsykologi/psykolingvistik

Språkpsykologi/psykolingvistik Kognitiv psykologi HT09 Språk Ingrid Björk Språkpsykologi/psykolingvistik Fokuserar på individers språkanvändning Språkprocessning Lagring och åtkomst, minnet Förståelse Språket och hjärnan Språk och tänkande

Läs mer

Lexikon: ordbildning och lexikalisering

Lexikon: ordbildning och lexikalisering Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Lexikon: ordbildning och lexikalisering Solveig Malmsten Vår inre språkförmåga Lexikon Ordförråd : Uttryck i grundform + deras betydelse Enkla ord, t.ex. blå, märke

Läs mer

Metodisk/Pedagogisk lärarhandledning för dig som ska arbeta med Precodia som lästräningsverktyg

Metodisk/Pedagogisk lärarhandledning för dig som ska arbeta med Precodia som lästräningsverktyg Metodisk/Pedagogisk lärarhandledning för dig som ska arbeta med Precodia som lästräningsverktyg Principen bakom alla mänskliga språks struktur är att: små delar bygger upp större delar Fonem Ett fonem

Läs mer

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas 52 56 57 57 59 59 61 61 63 64 64 65 67 67 76 77 77 79 80 83 86 87 89 91 93 95 Seriesamtalets andra möjligheter Sammanfattning Seriesamtal Sociala berättelser Vad är en Social berättelse? För vilka personer

Läs mer

Morfologiska kriterier. Svenska adjektiv har två slags böjningar: kongruensböjning och komparationsböjning.

Morfologiska kriterier. Svenska adjektiv har två slags böjningar: kongruensböjning och komparationsböjning. UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. ADJEKTIV Semantiska kriterier. o betecknar egenskaper eller tillstånd hos saker, personer eller företeelser., t.ex. (en) röd näsa,

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2011 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten

Läs mer

ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET

ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET SUBSTANTIV 1 Namn på saker, människor, djur, växter. Du kan sätta en, ett eller flera, den det eller de framför ordet. Konkreta substantiv: stol, bord, gubbe, boll (du kan

Läs mer

Svenska i fokus 1. provlektion. 1 5 timmar och 11 minuter. Svenska i fokus. Svenska i fokus 1 (4710404-8) Författarna och Liber AB Får kopieras 1

Svenska i fokus 1. provlektion. 1 5 timmar och 11 minuter. Svenska i fokus. Svenska i fokus 1 (4710404-8) Författarna och Liber AB Får kopieras 1 Svenska i fokus Producent: Dicentia Ingår i: 978-91-47-10404-8 1 5 timmar och 11 minuter Författarna och Liber AB Kopiering förbjuden Liber_CD_skiva_2.indd 1 11-04-06 13.21.42 Svenska i fokus 1 provlektion

Läs mer

1. Vad är ett språk? 1. Vad är ett språk? 2. Språkets struktur och delar. 2. Språkets struktur och delar 2012-01-19

1. Vad är ett språk? 1. Vad är ett språk? 2. Språkets struktur och delar. 2. Språkets struktur och delar 2012-01-19 Språket i skolan och samhället Ulf Fredriksson Stockholms universitetet, Avdelningen för internationell pedagogik / institutionen för pedagogik och didaktik vt 2012 Språket i skolan och samhället 1) Vad

Läs mer

Från tal till skrift. Susan Nieland Välkomna!

Från tal till skrift. Susan Nieland Välkomna! Från tal till skrift Susan Nieland Välkomna! Cirkelmodellen Utvidga kunskapsområdet. 1. Bygg upp kunskap om ämnesområdet. 2. Studera olika typer av texter för att få förebilder. 3. Skriv en gemensam text.

Läs mer

Övning 1: Vad är självkänsla?

Övning 1: Vad är självkänsla? Självkänsla Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren

Läs mer

Språklära med 10 moment

Språklära med 10 moment med 10 moment av Ulf Eskilsson Innehållsförteckning Inledning 2 Utdrag ur Lgr 3 Innehåll 4 Metod 5 Loggbok 7 Facit och tips 8 Frågor att utreda tillsammans 3 Tipsfrågor 4 A- och B-sidor 1 5 25 veckosidor

Läs mer

Veckans ord 3. Läraranvisning Textview. Verksnummer: 40093

Veckans ord 3. Läraranvisning Textview. Verksnummer: 40093 Veckans ord 3 Läraranvisning Textview Verksnummer: 40093 Läraranvisningens innehåll Läraranvisningen är till för att du som undervisande lärare ska få information om hur den pedagogiskt anpassade boken

Läs mer

man kan lyssna på vad de betyder man kan lyssna efter hur de låter utan att bry sig om vad de betyder.

man kan lyssna på vad de betyder man kan lyssna efter hur de låter utan att bry sig om vad de betyder. LJUDLEK Vad är språklig medvetenhet? Små barn använder språket för kommunikation HÄR och NU, och det viktiga är vad orden betyder. Man kan säga att orden är genomskinliga, man ser igenom dem på den bakomliggande

Läs mer

KAPITEL 6. Verb: preteritum. *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te. Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex: gå-gick, drick-drack

KAPITEL 6. Verb: preteritum. *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te. Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex: gå-gick, drick-drack KAPITEL 6 Verb: preteritum Imperativ Tala +de Ring +de Läs* +te Må +dde preteritum talade ringde läste mådde *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex:

Läs mer

Svenska från början. 1 Studieförbundet Vuxenskolan

Svenska från början. 1 Studieförbundet Vuxenskolan Svenska från början 1 1 Hej! - Vad heter du? - Jag heter. - Hur gammal är du? - Jag är år. - Var bor du? - Jag bor på. - Hur många barn har du? - Jag har barn. - Vilket land kommer du ifrån? - Jag kommer

Läs mer

12 Programstege Substantiv

12 Programstege Substantiv Det här är en programstege för substantiv. Du kan alltså lära dig om substantiven på ett enkelt sätt, en liten bit i taget. Varje sida innehåller fakta om substantiv, tillsammans med uppgifter som du också

Läs mer

Grim. Några förslag på hur du kan använda Grim. Version 0.8

Grim. Några förslag på hur du kan använda Grim. Version 0.8 Grim Några förslag på hur du kan använda Grim Ingrid Skeppstedt Nationellt centrum för sfi och svenska som andraspråk Lärarhögskolan Stockholm Ola Knutsson IPlab Skolan för datavetenskap och kommunikation,

Läs mer

Få ett utökat ordförråd och därmed förbättrad läsförståelse och förmåga att uttrycka sig.

Få ett utökat ordförråd och därmed förbättrad läsförståelse och förmåga att uttrycka sig. Mål med Mango Språk Få ett utökat ordförråd och därmed förbättrad läsförståelse och förmåga att uttrycka sig. Kunna förstå och använda uttryck såsom idiom, ordpar och ordspråk. Behärska olika strategier

Läs mer

Repetition ordklasser och satsdelar Bas och Fortsättning (s. 8-95)

Repetition ordklasser och satsdelar Bas och Fortsättning (s. 8-95) 1 Repetition ordklasser och satsdelar Bas och Fortsättning (s. 8-95) 1. Leta upp och ringa in adjektiven som är insprängda i rutmönstret! Orden står både vågrätt och lodrätt. 2. Här kommer en tempusövning!

Läs mer

Lägga till olika dokument i en fil

Lägga till olika dokument i en fil Lägga till olika dokument i en fil Om du vill kombinera flera dokument och göra en enda fil kan du kopiera och klistra in innehållet från alla dokumenten i en enda fil. Eller så kan du öppna det första

Läs mer

Att lära sig läsa. Tips för en mjukstart på läsresan FRONT COVER

Att lära sig läsa. Tips för en mjukstart på läsresan FRONT COVER Att lära sig läsa Tips för en mjukstart på läsresan FRONT COVER 1 Det börjar hemma Text: Liv Engen Förut brukade man säga: Vi försöker hålla igen så gott det går; läsinlärningen får vara skolans jobb.

Läs mer

Skriva berättande texter

Skriva berättande texter Skriva berättande texter Skriva berättande texter stavning, stor bokstav och punkter styckeindelning och struktur utvecklade svar textbindning och ett varierat språk grammatik Stavning, stor bokstav och

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Johanna Nilsson Vad handlar boken om? Johan är en fotbollstokig kille som, mer än allt annat i världen, vill bli fotbollsproffs. Han måste dock kämpa mycket med svenskan,

Läs mer

SERHOLT LÄROMEDEL SMAKPROV. Mellan raderna lättläst. Läsning är ett möte mellan läsare och text, där läsaren ofta är aktiv och konstruktiv.

SERHOLT LÄROMEDEL SMAKPROV. Mellan raderna lättläst. Läsning är ett möte mellan läsare och text, där läsaren ofta är aktiv och konstruktiv. Mellan raderna lättläst Läsning är ett möte mellan läsare och text, där läsaren ofta är aktiv och konstruktiv. 1 Syftet med detta material är att få eleverna att förstå budskapet i texten, måla en inre

Läs mer

Föreläsningens upplägg. Språket, individen och samhället HT07. 1. Döva och språk. Internationell manifestation för teckenspråket (29 september 2007)

Föreläsningens upplägg. Språket, individen och samhället HT07. 1. Döva och språk. Internationell manifestation för teckenspråket (29 september 2007) Föreläsningens upplägg Språket, individen och samhället HT07 Döva och språk Skriftsystem och läsning 1. Döva och språk 2. Skriftsystem och läsning Stina Ericsson Internationell manifestation för teckenspråket

Läs mer

Formulera sig och kommunicera i tal och skrift. Läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften.

Formulera sig och kommunicera i tal och skrift. Läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften. SIDAN 1 Lärarmaterial Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. VAD HANDLAR BOKEN OM? Kira och hennes band Funky ska vara med i en tävling som heter Talang. Kira hoppas på att hon och Nico ska blir

Läs mer

JAG MÅLAR MIN HIMMEL ORANGE

JAG MÅLAR MIN HIMMEL ORANGE JAG MÅLAR MIN HIMMEL ORANGE Sofia Fredén Slutversion December 2012januari 2013 8 år MAMMA KOMPIS 8 år LÄRARE TVÅ ORANGUTANGER I en skola, hemma, i en djungel. Pjäsen är tänkt för 3 skådespelare. 2 1. Leo

Läs mer

Plan för specialundervisningen vid Brändö grundskola

Plan för specialundervisningen vid Brändö grundskola Plan för specialundervisningen vid Brändö grundskola För varje elev som intagits eller överförts till specialundervisning uppgörs en individuell plan för hur undervisningen skall ordnas (IP) inom ramen

Läs mer

Mediafostran och användandet av nya kommunikativa redskap påbörjas redan på nybörjarstadiet.

Mediafostran och användandet av nya kommunikativa redskap påbörjas redan på nybörjarstadiet. BILAGA: REVIDERAD LÄROPLAN I LÄROÄMNET MODERSMÅL OCH LITTERATUR Språket är av avgörande betydelse för all form av inlärning. Språkinlärningen är en fortlöpande process, och därför är modersmålsinlärningen

Läs mer

TEMA FANTASY. Under ett par veckor kommer vi att arbeta med ett fantasytema i svenskan. Vi kommer att:

TEMA FANTASY. Under ett par veckor kommer vi att arbeta med ett fantasytema i svenskan. Vi kommer att: TEMA FANTASY Under ett par veckor kommer vi att arbeta med ett fantasytema i svenskan. Vi kommer att: lära oss om en fantasyförfattare (Lewis Carroll), skriva en fantasyberättelse analysera en fantasyfilm

Läs mer

Allan Zongo. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Henrik Einspor

Allan Zongo. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Henrik Einspor Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Henrik Einspor Vad handlar boken om? Max har en rymdvarelse, Allan Zongo hemma hos sig. Den har råkat landa i deras trädgård med sitt rymdskepp. Max mamma är på sjukhuset,

Läs mer

Smakprov för bloggen lärare karin i januari 2016 Inledningen och kapitel 1 4.

Smakprov för bloggen lärare karin i januari 2016 Inledningen och kapitel 1 4. Smakprov för bloggen lärare karin i januari 2016 Inledningen och kapitel 1 4. Gun Hägerfelth, Språkarbete i alla ämnen En kort- kort studiehandledning för lärare på Östra Real Karin Rehman, december 2015

Läs mer

OM KRITERIER av Emelie Johnson Vegh och Eva Bertilsson, publicerad i Canis 2004

OM KRITERIER av Emelie Johnson Vegh och Eva Bertilsson, publicerad i Canis 2004 OM KRITERIER av Emelie Johnson Vegh och Eva Bertilsson, publicerad i Canis 2004 Ibland dyker det upp ord som är så fantastiskt användbara och bra att man inte kan begripa hur man någonsin klarat sig utan

Läs mer

(Termen grammatiskt läsande och skrivande kommer från det antika Grekland - grammatisk kunskap: förmågan att hantera bokstäverna)

(Termen grammatiskt läsande och skrivande kommer från det antika Grekland - grammatisk kunskap: förmågan att hantera bokstäverna) Vad innebär det att kunna läsa och skriva? Avkoda ord? Läsa långa texter? Med vilken snabbhet? Med vilken njutning? När är man färdig Som läsare? Som skrivare? JMG Vad innebär det att kunna skriva? Stavningssäkerhet?

Läs mer

Kaninen som rymde Lärarmaterial

Kaninen som rymde Lärarmaterial sidan 1 Författare: Jessika Berglund Vad handlar boken om? Mia och Shirin vill gärna ha var sitt husdjur men får inte det för sina föräldrar. Varje lördag går de till djuraffären. Där gosar de med kaninerna,

Läs mer

Kommentarmaterial, Skolverket 1997

Kommentarmaterial, Skolverket 1997 Att utveckla förstf rståelse för f r hela tal Kommentarmaterial, Skolverket 1997 Att lära sig matematik handlar om att se sammanhang och att kunna föra logiska resonemang genom att känna igen, granska

Läs mer

Tankar om språkundervisning

Tankar om språkundervisning in Lingua Nr 1, 1983.. 1 Tankar om språkundervisning Jens Allwood, Inst. för lingvistik, Göteborg universitet Om man funderar över undervisning inom något visst område, är det naturligt att ta sin utgångspunkt

Läs mer

Läsförståelse i tidig skolålder: Utveckling och specifika problem

Läsförståelse i tidig skolålder: Utveckling och specifika problem Läsförståelse i tidig skolålder: Utveckling och specifika problem Åsa Elwér Talat språk... Har en tydlig funktion: Intonation, betoning, gester Personligt Uttrycks i en delad situation Skiljer sig från

Läs mer

Positiv Ridning Systemet Arbetar min häst korrekt? Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Arbetar min häst korrekt? Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Arbetar min häst korrekt? Av Henrik Johansen Detta test på hur din häst arbetar tar ca tre minuter och bör ingå i uppvärmningen varje dag. Du måste veta vad du vill när du sitter

Läs mer

LÄSLANDET - BOKSTÄVER OCH ORD

LÄSLANDET - BOKSTÄVER OCH ORD LÄSLANDET - BOKSTÄVER OCH ORD Programmet består av 21 övningar som övar förmågan att känna igen bokstäver och ord. Här tränas såväl läsning som stavning och bokstavsordning. Du får hela tiden stöd av inspelat

Läs mer

1. Konsten att organisera ur trenätsperspektivet

1. Konsten att organisera ur trenätsperspektivet 1. Konsten att organisera ur trenätsperspektivet Ordet organ kommer från grekiskan och betyder verktyg, redskap. Undervisningskonsten att organisera handlar om att skapa redskap för undervisning och lärande,

Läs mer

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Handlingsplanen ligger till grund för att Irstaskolans elever i behov av särskilt stöd ska få bästa möjliga hjälp. Irstaskolan läsåret 2015-2016 Reviderad

Läs mer

Nallelek Lärarvägledning

Nallelek Lärarvägledning NALLELEK - LÄRA MERA PROGRAM AB Nallelek Lärarvägledning NALLELEK... 2 1.1 Programmet... 2 1.2 Övningar som stärker förmågan att iaktta bilder och se detaljer... 3 1.2.1 Pedagogiska tips... 3 1.3 Kategorisering

Läs mer

Användarhandledning för det kompensatoriska. läshjälpmedlet Precodia. http://www.precodia.se

Användarhandledning för det kompensatoriska. läshjälpmedlet Precodia. http://www.precodia.se Användarhandledning för det kompensatoriska läshjälpmedlet Precodia Målgrupper för programvaran Precodia Personer med lässvårigheter av olika slag (läs- och skrivsvårigheter, dyslexi, koncentrationssvårigheter,

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

Mynta och den mystiske rånaren

Mynta och den mystiske rånaren SIDAN 1 Lärarmaterial Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. VAD HANDLAR BOKEN OM? När Mynta är i Sofias godisbutik kommer plötsligt en rånare in. Rånaren lämnar ett hotbrev. Sofia vågar inte gå

Läs mer

Artiklarna. Grindenheten 2015-01-19. Ämne, årskurs och tidsperiod. Arbetsformer. Spanska, åk 6, vecka 2-8.

Artiklarna. Grindenheten 2015-01-19. Ämne, årskurs och tidsperiod. Arbetsformer. Spanska, åk 6, vecka 2-8. Grindenheten 2015-01-19 Ämne, årskurs och tidsperiod Spanska, åk 6, vecka 2-8. Artiklarna LOKAL PEDAGOGISK PLANERING (LPP) Susanna Bertilsson Arbetsformer VAD? Vi ska lära oss vad och vilka artiklarna

Läs mer

Världskrigen. Talmanus

Världskrigen. Talmanus Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen

Läs mer

Elevtext 1 (svenska som andraspråk) berättande

Elevtext 1 (svenska som andraspråk) berättande Skolverket, Utveckla din bedömarkompetens, svenska/svenska som andraspråk Elevtext 1 (svenska som andraspråk) berättande Elevtext 1 når kravnivån i det nationella provet för årskurs 3 som prövar målet

Läs mer

SAMUEL HÖR GUD ROPA 2:A SÖNDAGEN UNDER ÅRET (ÅRGÅNG B) 18 JANUARI 2015. Tidsram: 20-25 minuter.

SAMUEL HÖR GUD ROPA 2:A SÖNDAGEN UNDER ÅRET (ÅRGÅNG B) 18 JANUARI 2015. Tidsram: 20-25 minuter. SAMUEL HÖR GUD ROPA 2:A SÖNDAGEN UNDER ÅRET (ÅRGÅNG B) 18 JANUARI 2015 Tidsram: 20-25 minuter. Dagens evangelieläsning är Joh 1:35-42, men i detta kapitel fokuserar vi på den första läsningen som handlar

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet

Läs mer

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Författare: Morten Dürr

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Författare: Morten Dürr sidan 1 Författare: Morten Dürr Vad handlar boken om? Boken handlar om Amir som är 9 år och går i andra klass. Amir vill göra saker på sitt eget sätt. I skolan ska de skriva om sitt sommarlov och Amir

Läs mer

Läs- och skrivinlärning Danderyd 15 augusti 2017

Läs- och skrivinlärning Danderyd 15 augusti 2017 Läs- och skrivinlärning Danderyd 15 augusti 2017 Inger Fridolfsson The Simple View of Reading L = A x F Läsförståelse Avkodning Språklig förståelse (Gough och Tunmer, 1986) Subgrupper utifrån the Simple

Läs mer

Allmändidaktik och lärande 4 högskolepoäng

Allmändidaktik och lärande 4 högskolepoäng Allmändidaktik och lärande 4 högskolepoäng Språkutveckling, flerspråkighet, digital publicering Ladokkod: Borås V 12 11FK10, Borås V 12 Svensvand 117910 Tentamen ges för: Förskollärarstudenter, Grund 4

Läs mer

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det

Läs mer

Svensk grammatik Ordklasser!

Svensk grammatik Ordklasser! Svensk grammatik Ordklasser! Grammatik är läran om ett språk, hur detta språk är uppbyggt och hur det fungerar i tal/skrift. Alla ord betyder något och kan delas in i olika ordklasser. Det finns 9 olika

Läs mer

Pedagogiskt material till föreställningen

Pedagogiskt material till föreställningen Pedagogiskt material till föreställningen Pucko vs Milan Detta är ett material vars huvudsyfte är att fånga upp de teman och situationer som är en del av föreställningen. Målet är att skapa reflektion

Läs mer

SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara?

SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara? SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara? Av Marie Hansson Ju mer man börjar tänka på vad en slalomingång innebär, desto mer komplicerat blir det! Det är inte lite vi begär att hundarna ska lära sig och hålla

Läs mer

Positiva pedagoger och kreativa arbetslag i förskolan. Susanne Bogren och Nanna Klingen

Positiva pedagoger och kreativa arbetslag i förskolan. Susanne Bogren och Nanna Klingen Positiva pedagoger och kreativa arbetslag i förskolan Susanne Bogren och Nanna Klingen Det lustfyllda samarbetet I ett kreativt arbetslag får alla pedagoger som arbetar tillsammans i barngruppen samma

Läs mer

FÖRKORTA DIN VÄG PÅ BANAN

FÖRKORTA DIN VÄG PÅ BANAN FÖRKORTA DIN VÄG PÅ BANAN Av Marie Hansson - Känns hunden för snabb? - Har du svårt att hinna dit du vill på banan? Själva kärnan i lösningen på problemet borde väl vara att förkorta din väg? Ju svårare

Läs mer

Mitt liv som mobbad. Wiveca Wendin

Mitt liv som mobbad. Wiveca Wendin Mitt liv som mobbad Wiveca Wendin 1 Mitt liv som mobbad Copyright 2012, Wiveca Wendin Ansvarig utgivare: Wiveca Wendin Framställt på vulkan.se ISBN: 978-91-637-1642-3 2 Innehåll 1. Några ord av författaren

Läs mer

Lära känna varandra. För äldre barn kan man ställa sig upp och passa bollen med fötterna.

Lära känna varandra. För äldre barn kan man ställa sig upp och passa bollen med fötterna. Tips Lära känna varandra Vid första träffen är det viktigt att man lär känna varandra. Det ger trygghet för hela gruppen och individen. Alla kommer också att lära sig namnen fortare vilket är bra för både

Läs mer

grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv

grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv Svenska språkets struktur: grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Varför grammatik? Språkets struktur med meningsbyggnad,

Läs mer

SUBSTANTIV OBESTÄMD OCH BESTÄMD

SUBSTANTIV OBESTÄMD OCH BESTÄMD OBESTÄMD FORM: - en / ett plus substantivets grundform tex en flicka, ett hus Det är en flicka. Hon står vid ett hus. NÄR använder vi obestämd form av substantivet? Jo: 1. Man introducerar något (nytt).

Läs mer

Språkstörning Läs- och skrivsvårigheter Dyslexi Åtgärder. Anneli Olausson Holmström Leg. logoped

Språkstörning Läs- och skrivsvårigheter Dyslexi Åtgärder. Anneli Olausson Holmström Leg. logoped Språkstörning Läs- och skrivsvårigheter Dyslexi Åtgärder Anneli Olausson Holmström Leg. logoped Övergripande verksamhet inom området dyslexi Regional verksamhet, d v s lyder under Region Skåne Skåne är

Läs mer

Svenska - Läxa ORD att kunna förklara

Svenska - Läxa ORD att kunna förklara Svenska - Läxa ORD att kunna förklara Substantiv är namn på ting; t ex boll och ring Adjektiven sen oss lär hurudana tingen är Verb det är vad man kan göra; skriva läsa, se och höra Ordklasser som vi lärt

Läs mer

SVENSKA Inplaceringstest B

SVENSKA Inplaceringstest B SVENSKA Inplaceringstest Vilket av de fyra alternativen är rätt? Exempel: Svar: Har du tidningen idag? A läsa läst läser läste är rätt 1. et är viktigt att läser texten noga. A en er honom man 2. - Jag

Läs mer

Att läsa utan att förstå - läsförståelseproblem i tidig skolålder. Åsa Elwér

Att läsa utan att förstå - läsförståelseproblem i tidig skolålder. Åsa Elwér Att läsa utan att förstå - läsförståelseproblem i tidig skolålder Åsa Elwér Talat språk Har en tydlig funktion: Intonation, betoning, gester Personligt Uttrycks i en delad situation Skiljer sig från skrivet

Läs mer

MODERSMÅL 3.7 MODERSMÅL

MODERSMÅL 3.7 MODERSMÅL 3.7 MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Sanning eller konsekvens LÄS EN FILM. En lärarhandledning. Rekommenderad från åk. 3-6

Sanning eller konsekvens LÄS EN FILM. En lärarhandledning. Rekommenderad från åk. 3-6 Sanning eller konsekvens LÄS EN FILM En lärarhandledning Rekommenderad från åk. 3-6 1 TILL DIG SOM LÄRARE En historia kan berättas på många sätt. Ja, ibland berättas samma historia på flera olika vis.

Läs mer

med mig lite grejer som jag kunde använda till att bygga en hydda med. Jag hittade löv några stockar och träd.

med mig lite grejer som jag kunde använda till att bygga en hydda med. Jag hittade löv några stockar och träd. Kapitel 1 Resan Jag har väntat länge på att göra denna resan. Jag heter Hanna och är 23 år. Jag ska åka båt till en Ön Madagaskar. Jag kommer ha med mig en hel besättning. Vi tog med oss väldigt mycket

Läs mer

Läsförståelseproblem i tidig skolålder. Åsa Elwér Linköpings universitet

Läsförståelseproblem i tidig skolålder. Åsa Elwér Linköpings universitet Läsförståelseproblem i tidig skolålder Åsa Elwér Linköpings universitet LÄSFÖRSTÅELSEPROBLEM Det finns många skäl att barn uppvisar problem med sin läsförståelse! Länge såg man det endast som en följd

Läs mer

Olga hittar Finn MARIE DUEDAHL

Olga hittar Finn MARIE DUEDAHL SIDAN 1 Boken handlar om: Olgas mamma och pappa bor inte ihop, men nu ska Olga äntligen få en hel vecka, tillsammans med pappa. Hon är så glad, för att de ska ut och resa tillsammans. Men när pappa kommer,

Läs mer

Läs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi. Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg

Läs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi. Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg Läs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg Dyslexi vad är det? Dyslexi innebär bl.a. svårigheter att urskilja

Läs mer

Artiklarna. Grindenheten 2015-01-19. Ämne, årskurs och tidsperiod. Arbetsformer. Spanska, åk 6, vecka 3-10.

Artiklarna. Grindenheten 2015-01-19. Ämne, årskurs och tidsperiod. Arbetsformer. Spanska, åk 6, vecka 3-10. Grindenheten 2015-01-19 Ämne, årskurs och tidsperiod Spanska, åk 6, vecka 3-10. Artiklarna LOKAL PEDAGOGISK PLANERING (LPP) Susanna Bertilsson Arbetsformer VAD? Vi ska lära oss vad och vilka artiklarna

Läs mer

Undervisningsmål Svenska Årskurs 1-5. Läsa

Undervisningsmål Svenska Årskurs 1-5. Läsa Undervisningsmål Svenska Årskurs 1-5 Läsa Årskurs 1 Kunna lyssna och följa med i handlingen när någon läser Förstå vad texten handlar om när någon läser Kunna känna igen en del ord när jag läser Kunna

Läs mer

Monica Eriksson. Hur gör vi nu? handbok för föräldrar & lärare om barn med neuropsykiatriska funktionshinder. brain books

Monica Eriksson. Hur gör vi nu? handbok för föräldrar & lärare om barn med neuropsykiatriska funktionshinder. brain books Monica Eriksson Hur gör vi nu? handbok för föräldrar & lärare om barn med neuropsykiatriska funktionshinder brain books Brain Books AB Box 344 551 15 Jönköping www.brainbooks.se Monica Eriksson och Brain

Läs mer

Innehåll. Förord 8 Inledning 10 Läsning 16 Läs- och skrivförberedelse 18 Före bokstäver och siffror 21. In i läsarnas klubb 44

Innehåll. Förord 8 Inledning 10 Läsning 16 Läs- och skrivförberedelse 18 Före bokstäver och siffror 21. In i läsarnas klubb 44 Innehåll Förord 8 Inledning 10 Läsning 16 Läs- och skrivförberedelse 18 Före bokstäver och siffror 21 Övningar Kalkera bilder 24 Urskilja figurer 27 Spatiala relationer 30 Formkonstans 32 Begrepp 33 Känslor

Läs mer

TAL-SPRÅK- OCH LÄSUTVECKLING I NORSJÖ KOMMUN

TAL-SPRÅK- OCH LÄSUTVECKLING I NORSJÖ KOMMUN 2007-10-29 TAL-SPRÅK- OCH LÄSUTVECKLING I NORSJÖ KOMMUN VISION: Eleverna i Norsjö kommun ska bli bäst i Sverige på att läsa ÖVERGRIPANDE MÅL Att skapa, bibehålla och utveckla barns/elevers bok- och läsintresse

Läs mer

- en / ett plus substantivets grundform tex en flicka, ett hus Det är en flicka. Hon står vid ett hus.

- en / ett plus substantivets grundform tex en flicka, ett hus Det är en flicka. Hon står vid ett hus. OBESTÄMD FORM: - en / ett plus substantivets grundform tex en flicka, ett hus Det är en flicka. Hon står vid ett hus. NÄR använder vi obestämd form av substantivet? Jo: 1. Man introducerar något (nytt).

Läs mer

Skrivstöd. Joakim Nivre. Introduktion till språkteknologi. Skrivstöd. Inledning. Orsaker till stavfel. Detektering av icke-ord

Skrivstöd. Joakim Nivre. Introduktion till språkteknologi. Skrivstöd. Inledning. Orsaker till stavfel. Detektering av icke-ord Joakim Nivre / 30 Varför bry sig om stavning? Stavfel kan skapa missförstånd Stavfel kan dölja innehåll Standardiserad stavning underlättar många uppgifter Slå upp ord i ordbok Identifiera svårlästa ord

Läs mer

En värld av möjligheter. Studiehäfte

En värld av möjligheter. Studiehäfte En värld av möjligheter Studiehäfte Detta studiehäfte har tagits fram av LÄSK-projektet ( LÄSK = läs och skriv) med ekonomiskt stöd från Allmänna arvsfonden. Studiehäftet är avsett att användas i studiecirklar

Läs mer

Handbok / Steg för steg... Steg för steg. Handbok för praktik inom Steg för steg

Handbok / Steg för steg... Steg för steg. Handbok för praktik inom Steg för steg Handbok / Steg för steg... Steg för steg Handbok för praktik inom Steg för steg 1 Inledning Handboken är en del av ESF-projektet Steg för steg S10932. Projektet är treårigt och har delfinansierats av Utbildningsstyrelsen.

Läs mer

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Eleverna tränar följande förmågor:

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Eleverna tränar följande förmågor: Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Kerstin Lundberg Hahn Vad handlar boken om? Boken handlar om Ebba och Ivar, som är tvillingar. En dag, när de kommer till skolan, är fröken sjuk. Deras vikare, Fröken

Läs mer

Studiebrev 6. lära dig skillnaden mellan substantiviska och adjektiviska pronomen. lära dig de vanligaste underkategorierna för pronomen

Studiebrev 6. lära dig skillnaden mellan substantiviska och adjektiviska pronomen. lära dig de vanligaste underkategorierna för pronomen Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 6 Nu har vi lärt oss de flesta av de tunga ordklasserna. Pronomen är dock

Läs mer

Utvecklingsarbete på Slättgårdsskolan Ett projekt i samarbete med NCS Skolverket

Utvecklingsarbete på Slättgårdsskolan Ett projekt i samarbete med NCS Skolverket Utvecklingsarbete på Slättgårdsskolan Ett projekt i samarbete med NCS Skolverket Av Christina Forslin och Mary Syberg Hall SID 1 (8) UTVECKLINGSARBETE PÅ SLÄTTGÅRDSSKOLAN 21/01 10 Bakgrund Slättgårdsskolan

Läs mer

BrÖLLoPEt I KANA. Tidsram: 20-25 minuter.

BrÖLLoPEt I KANA. Tidsram: 20-25 minuter. ANDRA SÖNDAGEN UNDER 2. SÖNDAGEN ÅRET (ÅRGÅNG UNDEr året C) 17 JANUARI (år C) (20 2016 JANUArI 2013) Tidsram: 20-25 minuter. På tredje dagen hölls ett bröllop i Kana i Galileen, och Jesu mor var där. Jesus

Läs mer

Barn, kultur och kommunikation i ett förskoleperspektiv,

Barn, kultur och kommunikation i ett förskoleperspektiv, Barn, kultur och kommunikation i ett förskoleperspektiv, 3 högskolepoäng Språkstimulans Tentamen ges för: Förskollärarstudenter i Borås och Varberg, ht 15, 11FK31 Tentamenskod: Tentamensdatum: 2015 12

Läs mer