Metodisk/Pedagogisk lärarhandledning för dig som ska arbeta med Precodia som lästräningsverktyg
|
|
- Emilia Ivarsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Metodisk/Pedagogisk lärarhandledning för dig som ska arbeta med Precodia som lästräningsverktyg Principen bakom alla mänskliga språks struktur är att: små delar bygger upp större delar Fonem Ett fonem brukar anges som det talade språkets minsta betydelseskiljande enhet. Ett fonem, eller ett segmentalt fonem, är ett språkljud. (Morfemet är den minsta betydelsebärande enheten. Ibland sammanfaller fonem och morfem som i orden i och ö.) Stavelser En stavelse är den minsta prosodiska/ljudegenskapen gällande intonation, rytm och dynamik. En stavelse består av en stavelsekärna, vanligen en vokal, som ofta är omgiven av konsonanter. En eller flera stavelser i ett ord får ofta betoning. Den idealiska och mest förekommande stavelsen i världens språk består av en inledande konsonant och en vokal, till exempel "da". Så gott som alla språk har den typen av stavelse, och många språk kan fylla på med fler inledande konsonanter, och lägga till ett antal konsonanter efter vokalen/kärnan. Svenskan är ett språk som tillåter extremt många konsonanter: tre initialt ("skri") och åtminstone fem finalt ("skälmskt"). Konsonantljuden brukar, i de flesta språk, ordna sig runt kärnan/vokalen så att konsonanter med högst sonoritet (efter latinets sonorus/ ljudande, klingande/) betecknar den relativa hörbarheten/hörstyrkan hos språkljuden, står närmast före och efter vokalen. Morfem Morfem är de minsta betydelsebärande enheterna som kan kombineras till ord. Hund - ar - na - s är olika morfem av grammatisk betydelser, uppbyggda till större ord. Morfem - översikt Indelningsgrund:
2 Morfemets position i förhållande till stammen kan vara som: prefix/förstavelser: be-, o-, an-, in-, för-, etc. suffix/ändelser: -or, -de, -aktig, -ande, -else, -ning, etc. Morfemen kan stå som egna ord med egna betydelser om de är lexikaliska/fria betydelsebärare, men inte om de är grammatiska/bundna morfem. Lexikala/fria och grammatiska/bundna morfem Lexikala morfem har egna betydelser: häst, cykla, röd (vakt-mäst-are) Fria morfem kan stå som självständiga ord: bil, snurra, men, att Grammatiska/bundna morfem betyder ingenting om de står ensamma, men har betydelser i kombination med lexikala morfem: och, på, -ar, -en, -de (vakt-mäst-are). Mmorfem som läggs till ett ord för att ändra dess betydelse/: o-, -er, -ig, -s, -aktig Vad krävs i språkutvecklingen? Det som krävs för morfologisk utveckling och de faktorer som påverkar elevens analys är: Segmenteringen: att segmentera stammar från ändelser Kopplingen: att koppla betydelse uttryck till innehåll Det svenska rättstavningssystemet - ortografin Den alfabetiska principen innebär att de enskilda skrivtecknen är symboler för talspråkets fonem (ljud). Det är inte detsamma som att stavningen är ljudenlig. De isolerade, enkla, oböjda orden kan vara ljudenliga, men skriftspråket i sin form är det inte. Ordformen "hög" är t ex ljudenlig till skillnad från ordformen "högt". Det svenska rättstavningssystemet/ortografin är sedan tvåhundra år morfofonologiskt förordade Carl Gustaf af Leopold i "Afhandling om svenska stafsättet" en norm i enlighet med bruket/den bildade allmänhetens, sätt att stava, som var modifierad av kraven på reda och konsekvens. Detta gällde i synnerhet ifråga om ordens härledning och släktskap. Samma morfem (ordets minsta "betydelsebärande" enheter) skulle alltid stavas på samma sätt, oavsett hur uttalet påverkas i kontexten. Principen sanktionerades av Svenska Akademien och ligger fortfarande till grund för stavningen i Svenska Akademiens ordlista (SAOL), det svenska språkets stavningsnorm. Den morfologiska aspekten, härlednings- och släktskapsaspekten, är sålunda än i dag
3 dominant i förhållande till ljudenligheten. Därför stavas det böjda ordet "högt" med ett g trots att inget g-ljud hörs i ordet. Liksom det oböjda ordet hög, så är ordet hav ljudenligt och därmed lätt att stava. Det sammansatta ordet havsörn är däremot inte ljudenligt men ändå lätt att stava, förutsatt att vi tänker morfologiskt: Ordet är uppbyggt av hav och örn och betyder "en örn som lever vid havet". Svaga stavare - som fått för mycket ljud- eller stavelseorienterad undervisning - lyssnar i stället på hur ordet låter. Ljudenlig felstavning ("hökt", "snapt", "hafsörn", "medela") är följdriktigt särskilt typisk för sådana personer. Det hjälper inte att de lär sig reglerna, om de inte samtidigt slutar lyssna och börjar tänka morfologiskt. Att den morfologiska principen är överordnad den fonologiska principen (ljudenlighetsprincipen) i svensk ortografi har aldrig nämnvärt påverkat läs- och stavningsmetodiken. Den vilar bergfast på vanföreställningen att vårt skriftspråk är nästan ljudenligt eller fonologiskt "genomskinligt". Stavningsproblem hos eleverna anses bero på reglerna. Goda stavare - är goda stavare för att de förstår reglerna medan dåliga stavare inte förstår. Detta synsätt har, historiskt sett, å ena sidan lett till krav på stavningsreformer, å andra sidan till helordsmetoder - avskrivning - för undervisning i stavning. Det förekommer fortfarande att svaga elever får sitta och skriva av ändlösa ordlistor oavsett om orden ifråga förekommer i elevens vokabulär eller ej. I annan litteratur har stavningsproblem hos eleverna härletts till att vara auditiva (problem med hörseln) eller artikulatoriska brister (felaktigt eller bara slarvigt uttal). Detta är i allt väsentligt feltolkningar av svårigheternas natur och har lett till inadekvata, för att inte säga destruktiva, insatser (Herrström, 1999). Nybörjaren använder en auditivt sammanljudande lässtrategi Bokstav för bokstav omkodas till sitt motsvarande ljud. Ljud för ljud dras sedan ihop till en ljudgestalt, ett ord som örat är bekant med. Det går långsamt och med möda. Endast mycket lätta texter kan läsas med behållning innan färdigheterna har uppövats till den nivån där läsningen flyter. Denna läsfas är häpnadsväckande kort hos de flesta och bör ha passerats vid ingången till mellanstadiet. Då ska läsförmågan på allvar börja fungera som redskap för kunskapsinhämtning. Det är också vid denna tidpunkt som färdighetsgapet mellan de normalläsande och de lässvaga barnen brukar bli uppenbart. Läsforskningen ger inget stöd för
4 att en ljudorienterad språkträning på mellanstadiet på något avgörande sätt gynnar lässvaga barn. Denna insats, med sammanljudande läsning, kommer med andra ord för sent Ju mer man läser desto skickligare blir man och följaktligen så leder bristande läsning till att "läskonditionen" blir sämre. Dåliga läsare läser ogärna frivilligt och lästränar därmed mindre än goda läsare. Redan under det första skolåret har de normalläsande eleverna lästränat hundrafalt mer - d v s läst hundra gånger mer text - än sina lässvaga kamrater. Så, när fonologiskt orienterad undervisning inte längre kan motiveras pedagogiskt, kan i stället eleverna lockas att läsa mer av lättare men intressanta skön- eller facklitterära texter vilket stimulerar den morfologiska, språkstrukturella insikt, som hör ihop med effektiv läsning och stavning bortom nybörjarnivå. Morfologisk insikt (eller intuition) kan beskrivas som en beredskap att segmentera (dela upp) sammansatta, böjda och avledda ord (ex: polkagrisrandig) på ett sätt som bidrar till förståelsen av ordet. En polka-gris-rand-ig duk är självklart en duk med ränder som en polkagris, medan en p-o-l-k-a-g-r-i-s-r-a-n-d-i-g sådan i bästa fall dansar polka och en stavelsedelad pol-kag-ris-ran-dig är - eller gör - vaddå? Insikten väcks och utvecklas sannolikt genom tillräckligt mycket läsning. När avkodningsfärdigheten ökar i takt med läskraven hos unga normalläsare, så förbättras förutsättningarna att koncentrera sig på textens innehåll. Uppenbart får hjärnan dessutom kapacitet över, för att registrera och att lagra morfem - dessa "betydelsebärande" orddelar som ideligen upprepas i verklig text. Detta bidrar till en kvalitativ utveckling av avkodningsfärdigheten. Att avkoda är förvisso inte detsamma som att läsa. Poängen med att läsa är att förstå det man läser. Dessutom är inte alla dåliga läsare dåliga avkodare. Det finns skenbart duktiga - tillräckligt snabba och tillräckligt säkra - avkodare som är dåliga läsare eftersom de läser som om hjärnan var bortkopplad. Förutom ett gott flyt i avkodningen är faktorer som språkförståelse, omvärldskunskap, bekantskap med olika typer av text och inte minst ett aktivt förhållningssätt till läsning avgörande för läsförmågan. Det är lätt att dra förhastade slutsatser när "meningen med läsning" kommer upp på dagordningen. Diskussionen har på sistone skiftat från avkodning till läsförståelse: Hur undervisar man i läsförståelse? Vilka strategier för textförståelse förfogar eleverna över? Och i nästa steg: Hur stimulerar man en selektiv hållning inför informationsflödet och en kritisk beredskap inför källorna? Sådana frågor är centrala inte bara för läsförmågan utan också för elevernas allmänkritiska skolning
5 Morfologisk kompetens gynnar läsförståelsen Om vi analyserar hur de svaga läsarna faktiskt avkodar och hur de svenska orden faktiskt fungerar, så är det inte svårt att inse att brister i avkodningen i sig är ett hinder för läsförståelse. Det är då inte heller svårt att inse varför morfologisk kompetens faktiskt bidrar till att främja läsförståelsen. Morfemen stavas alltid likadant. De förekommer mycket oftare än orden och är betydligt färre än dessa. Det lönar sig att känna igen dem, i synnerhet de formativa morfemen (avledningsmorfem som o-, be-, -het eller -ig och böjningsmorfem som -ade eller -orna) vilka är få till antalet men som nyttjas frekvent i verklig text. Merparten av våra ord med mer än en stavelse är morfologiskt komplexa, i den bemärkelsen att de är sammansatta och/eller avledda och/eller böjda. Hittar man morfemgränserna bryts de ner till för korttidsminnet hanterliga enheter vid läsning. Tidsmässigt räcker korttidsminnet i bråkdels sekunder upp till någon minut och omfångsmässigt talas det om 7 till maximalt 9 "enheter". Om man t ex inte genast kan identifiera hela ordet dagisfröken (elva bokstäver), är det mindre belastande för minnet att avkoda/identifiera först dagis (fem bokstäver), sedan fröken (sex bokstäver) och därefter knyta ihop dessa orddelar igen, än att ljuda igenom hela ordet d-a-g-i-s-f-r-ö-k-e-n. Långsamma svagläsare stupar följaktligen inte sällan halvvägs på långa ord. Andra, mer eller mindre snabba, svagläsare använder en visuell strategi som ytligt sett liknar den effektiva läsarens. Orden, åtminstone de vanliga och relativt korta orden, känns i bästa fall igen som helheter, men alltför ofta bara på ett ungefär. De förmår inte att som kvalificerade läsare, vid behov, segmentera lite längre ord och med blixtens hastighet identifiera delarna. Det krävs mycket läsning, innan ord och orddelar identifieras med sådan säkerhet att de kan särskiljas från snarlika ord och orddelar. Felläsningar som "föräldrarna/förrädarna" eller antagningen/antagligen blir därmed inte ovanliga. Carsten Elbro (2004) menar att Dyslektiska ungdomar använder rotmorfem som en kompensatorisk strategi vid läsning av såväl enstaka ord som sammanhängande text. Dessutom tyder mycket på att användandet av morfem, till viss del beror på den språkliga medvetenheten för morfem i talat språk. Slutligen visar resultaten från en pilotstudie (utförd vid Institutionen för allmän och tillämpad lingvistik vid universitetet i Köpenhamn) på effekterna av en upptränad morfologisk medvetenhet hos dyslektiska studenter. Här framkommer att den morfologiska medvetenheten kan utvecklas oberoende av medvetenheten gällande fonem/enskilda språkljud. Denna träning
6 har positiva effekter på behandlingen av sammanhängande text, och den exakta stavningen av morfologiskt komplicerade ord. Den lärare som arbetar enligt teorin att läsproblem växer bort dvs. att man bara behöver invänta läsmognaden underminerar sina elevers fortsatta utveckling! Även om en elev med tidiga läs- och skrivproblem mot alla odds skulle hinna ifatt senare under sin skoltid, så ligger förluster, i form av mindre ordförråd och mindre läsrutin, honom eller henne i fatet när orienteringsämnena sätter kravnivån. Den långsamt utvecklade läsaren kommer om han eller hon inte har uppmärksammats av läraren, att med ett mindre ordförråd att få stora svårigheter. Elever som har dyslexi antas primärt ha svårt med kopplingen ljud/tecken Detta resulterar i svårigheter att läsa på den fonologiskt sammanljudande nivån. De går då intuitivt direkt på målet för läsningen och memorerar upp till ord som ordbilder. Problemen uppstår emellertid då de träffar på nya ord som är sammansatta eller främmande. Man skulle kunna uttrycka dysfunktionshindret dyslexi som ett samtidighetsproblem. Problemet rör bristande automatisering gällande ljud/teckenbindningen. Ingvar Lundbergs (1994; 2007; Hoien & Lundberg, 1999) eminenta forskning som bl.a givit oss träningsverktyg för fonologisk medvetenhet Bornholmsmodellen och har lett till att elever med denna läs- och skrivproblematik kunnat reducera sina svårigheter med nära 50 %. De resterande procenten förklaras med funktionshindrets diagnos. Dyslexi kan som ett funktionshinder aldrig tränas bort, emedan man med god träning kan nå den nivå där man inte nämnvärt störs av sina svårigheter. Vid inlärning av nya moment som nytt språk, noter, kemiska formler etc. dyker emellertid problemen åter upp, som en bekräftelse på funktionshindret. Med god träning avser vi här vårt lästräningsverktyg Precodia ( vilket bygger på de senaste årens forskning. Programmet är unikt i sitt slag, men liknande metodik finns i läromedelsform hos Maj Gun Johansson, Sonja Rockberg och Merete Herrström. Precodia kan användas av elever som: 1. har dyslexi
7 2. koncentrationssvårigheter eller ADHD, vilket ofta medför ett nedsatt arbetsminne, där man inte kan hålla fokus på innehållet i det man läser 3. en långsam/sen läsinlärning 4. är nysvenskar med initiala lässvårigheter på det svenska språket Det blir också allt vanligare att skolan lägger ut arbetsuppgifter och läxtexter på det interna skolnätet. Dessa texter kan enkelt läggas in i Precodia, varpå lästräning och läxläsning förenas. Den stora vinsten med Precodia är att läsaren kan läsa eget valda texter. Precodia kommer att för skolan skapa ett mindre bibliotek med texter under hösten 2009, för att snabbt komma igång med läsningen. Texterna är ungefärligt uppdelade för olika stadier, men läraren och eleven avgör naturligtvis vad som känns intressant och rätt att välja. De senaste årens forskning har visat att elever med läs- och skrivsvårigheter av dyslektisk grad behöver dela upp orden i morfemdelar (minsta betydelsebärande delar: träd-gårds-mästare) för att på detta sätt ta sig igenom de längre orden. Precodia kan användas av pedagoger som: Vill att elever med avkodningsproblem ska läsa med orduppdelning. Här finns olika möjligheter att tillgå, beroende på elevens ålder och läsnivå. A. Nybörjarläsare kan initialt ha lättare att greppa ord på stavelsenivå, även om målet för läsningen med uppdelning är morfemnivån. Detta kräver förkunskaper gällande stavelser. Eleven måste känna till vad en stavelse är (se information i början av handledningen). Eleven måste även ha tränat på att gå och klappa stavelserytmerna i ord som anger namn eller saker. De måste också vara förtrogna med att en stavelse alltid måste innehålla en vokal. B. Innan eleven börjar läsa en vald eller av läraren inlagd text, är det viktigt att anpassa textrutan så som eleven finner behagligt. Här är också viktigt att man glesar upp rad- och ordavstånd, eftersom personer som t ex har dyslexi, upplever det väldigt jobbigt att läsa tät text och långa textrader. Inom denna anpassning ryms även sådant
8 som bakgrundsfärg, fontstorlek och stilart. När textrutan en gång är anpassad, så kommer Precodia ihåg inställningarna. C. Nu beslutas om orden ska delas upp i stavelse- eller morfemdelar. D. Det sista steget innan läsningen avgörs om alla ord ska delas upp eller om uppdelningen bara ska gälla de ord som eleven pekar på med musmarkören. Valet av enstaka ord beror på elevens läsvana och avkodningsförmåga. I detta senare fall ska eleven låta musmarkören/cursorn löpa under orden under läsningens gång. När ett ord ser svårläst och krångligt ut, så ska musmarkören/cursorn hållas stilla under detta ord, som då splittas upp i antingen stavelse- eller morfemdelar. Fördelen med att endast de svåravkodade orden delas upp är att arbetsminnet inte belastas. Den röda tråden i handlingen kan härmed bibehållas så att läsningen får en kontinuitet. Precodia uppfyller på detta sätt två kriterier: 1. Det kompenserar för läsarens avkodningssvårigheter 2. Det tränar upp läsningen på så sätt att läsarens öga fotograferar in morfemdelarna i ordbildsminnet, så att han/hon slutligen kommer att i vanlig obearbetad text igenkänna och upptäcka morfemdelarna. Detta gagnar läsning, läshastighet, läsförståelse samt stavning! Pedagogiska förslag För yngre elever Läraren kan kopiera en textsida från en bok av t ex Astrid Lindgren för att ge som hemläxa. Textförslag finns att se i Precodias bibliotek. Innan texten serveras, kan det vara spännande att då eleven första gången läser denna text, samtidigt mäta hans/hennes läshastighet. Dela upp text, radavstånd och ordavstånd så som passar och välj bakgrundsfärg, fontstorlek och bokstavstyp. Låt eleven få läsa sidan högt från skärmen och ges som hemläxa
9 under några dagar, där eleven uppmanas att under 15 minuter varje dag läsa ett stycke ur texten för syskon och föräldrar på sin hemdator. Vid uppläsning av läxan, kan orden dras samman till normal text. Elevens läshastighet kan då jämföras med prestationen innan träningen. För att motivera eleven kan de båda läsresultaten illustreras med hjälp av ett stapeldiagram, där man samtidigt övar ett matematiskt tänkande. I klassrummet kan eleverna delas in i par, för att tillsammans träna läsning av lika text via: Körläsning: detta innebär att två elever samtidigt i högläsningsform läser igenom samma text. Därefter lyssnar de in varandra då var och en läser Upprepad läsning dvs. samma text igen. För elever som kommit igång med läsningen Det är viktigt att innan läsning med Precodia ställa in texten med lämpligt stort ord- och radavstånd, eftersom längre meningsrader innebär att ord som delas, kan flyttas till ny rad. Med ett stort rad- och ordavstånd, blir raderna kortare, vilket innebär att ordens placering bibehålls. Under 80-talet påtalades vikten av vald bakgrundsfärg. Vi har lagt ut milda färger att välja på. Röd bakgrund kan inte väljas eftersom denna färgbakgrund upplevs störande. Låt således eleven välja den bakgrundsfärg som känns behaglig, för att därefter välja fontstorlek. Man talar ibland om att olika typsnitt som Arial och Verdana är lättare att avkoda än t ex Times New Roman. Denna stilart innehåller serifer. Man kan inledningsvis välja dessa typsnitt, men det är viktigt att inse att man även bör träna upp sistnämnda stilart, eftersom den förekommer i såväl tidningar som i böcker. Denna åldersgrupp ska primärt arbeta med avkodning via morfemindelning, för att på detta sätt förstärka ordbildsminnet för hur orden ska läsas i delar. I klassrummet, kan hämtade texter från nätet läsas, för att härigenom underlätta läsning och läsförståelse.
10 För den äldre/vuxna gruppen läsare Kan relativt obehindrat ta sig igenom texter med frekventa ord, men snubblar ibland på längre konsonantrika eller sammansatta ord. Observera att många dyslektiker även kan ta fel på korta ord (prepositioner, konjunktioner etc). För denna träning rekommenderas drilläsning. Yngre elever kan för liknande syften arbeta med memoryspel där ord som: han, hon, den, det, skulle, kunde, måste etc. laboreras med. För den äldre och relativt säkra läsaren kan det emellertid inträffa att han/hon plötsligt upptäcker sig ha missuppfattat innehållet pga en eller flera feltolkningar och då tvingas att repetera hela textstycken. Här rekommenderas läsning av icke segmenterad text, där läsaren vid behov med musmarkören stannar till under de ord som känns arbetsamma eller osäkra. På detta sätt delas endast det pekade ordet upp och läsarens arbetsminne belastas inte till den grad att läsförståelsen blir störd. Träning som av ord med latinska/grekiska prefix/förstavelser och suffix/ändelser är mycket lämpligt att lägga in som drillövningsmoment i Precodia för att härigenom träna upp ordbildsminnet och den morfologiska avkodningen. (Se material från S. Madison) Avslutningsvis har vi tills vidare valt bort stöd av talsyntes av flera skäl. Dels finns talsyntes att använda vid läsning på dator där så önskas (t ex Vital) och dels skulle kanske träningseffekten bli frestande att fuska bort. Litteraturlista Elbro, C. (2004). Läsning och läsundervisning. Stockholm: Liber. Herrström, M. (1999). Bygg och böj: svensk morfologi från grunden. Gärsnäs: Alfomega. Hoien, T. & Lundberg, I. (1999). Dyslexi. Från teori till praktik. Stockholm: Natur och kultur. Lundberg, I. (1994; 2007). Bornholmsmodellen. Stockholm: Libers förlag. Rockberg, S. (2001). Läs- och stavningslyftet.
Metodisk/Pedagogisk handledning för dig som ska arbeta med Precodia som lästräningsverktyg
Metodisk/Pedagogisk handledning för dig som ska arbeta med Precodia som lästräningsverktyg Principen bakom alla mänskliga språks struktur är att: små delar bygger upp större delar Språkets arkitektur består
Läs merosäkra läsare och nysvenskar Ingela Lewald Fil. dr. Gustaf Öqvist-Seimyr Docent Mikael Goldstein
osäkra läsare och nysvenskar Ingela Lewald Fil. dr. Gustaf Öqvist-Seimyr Docent Mikael Goldstein www.precodia.se Dyslexi handlar om: 1. specifika svårigheter att urskilja och hantera språkets minsta byggstenar
Läs merAnvändarhandledning för det kompensatoriska. läshjälpmedlet Precodia. http://www.precodia.se
Användarhandledning för det kompensatoriska läshjälpmedlet Precodia Målgrupper för programvaran Precodia Personer med lässvårigheter av olika slag (läs- och skrivsvårigheter, dyslexi, koncentrationssvårigheter,
Läs merMorfologi och läsning
Morfologi och läsning Merete Herrström, fil mag/dyslexipedagog vid Malmö högskola och Lunds universitet (Språka loss 2003) Förr i tiden hände det att hela familjen samlades runt bordslampan och läste högt
Läs merPedagogisk handledning för dig som ska arbeta med Precodia som läs- och grammatik-träningsverktyg
Pedagogisk handledning för dig som ska arbeta med Precodia som läs- och grammatik-träningsverktyg 1(29) INNEHÅLL Användandet av lästräningsverktyget Precodia... 4 Utseende... 5 Avdelning... 5 Symbol vid
Läs merLäs- och skrivinlärning Danderyd 15 augusti 2017
Läs- och skrivinlärning Danderyd 15 augusti 2017 Inger Fridolfsson The Simple View of Reading L = A x F Läsförståelse Avkodning Språklig förståelse (Gough och Tunmer, 1986) Subgrupper utifrån the Simple
Läs merLäs- och skrivsvårigheter och dyslexi
Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi Christina Gunnarsson Hellberg Leg. logoped Konsultativt stöd Vad är läsning? Läsning = Avkodning x Förståelse L = A x F Avkodningsförmåga Fonologisk Barnet använder
Läs merLäs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi. Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg
Läs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg Dyslexi vad är det? Dyslexi innebär bl.a. svårigheter att urskilja
Läs merLAGERSBERGSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR LÄS-,SKRIV- OCH MATEMATIKUTVECKLING. Elevhälsoteamet Lagersbergsskolan 2012-08-22
LAGERSBERGSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR LÄS-,SKRIV- OCH MATEMATIKUTVECKLING Mål vi uppmärksammar och stödjer aktivt de elever som är i behov av särskilt stöd vi har en gemensam helhetssyn där eleverna respekteras
Läs merBornholmsmodellen ett metodiskt sätt att göra elever läsberedda. Utbildningsförvaltningen
Bornholmsmodellen ett metodiskt sätt att göra elever läsberedda Bornholmsprojektet 1985-1989 Kan man: Specifikt stimulera språklig medvetenhet? Bekräfta ett positivt samband mellan fonologisk medvetenhet
Läs merFörebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014
Förebyggande handlingsplan Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014 Utvärderas och revideras mars 2014 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026-661555 kontor Sofiagatan 6 rektor: Elisabet
Läs merPrecodia. Manual. Precodia 1.0. Elevdata AB. Produktionsstöd har erhållits från Specialpedagogiska skolmyndigheten. (www.spsm.se)
Precodia Manual Precodia 1.0 Elevdata AB Produktionsstöd har erhållits från Specialpedagogiska skolmyndigheten (www.spsm.se) Elevdata i Malmö AB, Fosievägen 13 21431 Malmö Tel: 040-939150 www.elevdata.se
Läs merSpråklekar enligt Bornholmsmodellen Alfabetssånger Dramatiseringsövningar Trullematerialet Rim och ramsor
Strävansmål för förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål för förskoleklass Läsa Skriva Kunna känna igen kamraternas namn på namnskyltar Känna igen enkla ordbilder Språklekar
Läs merTidig upptäckt Tidiga insatser Linköping 12 oktober 2016
Tidig upptäckt Tidiga insatser Linköping 12 oktober 2016 Inger Fridolfsson Från fonologisk medvetenhet till att knäcka den alfabetiska koden Tidiga insatser Teorier kring läs- och skrivutvecklingen Egen
Läs merBRAVKOD. Läsning- det viktigaste inkluderingsinstrumentet i skolan? Dramatisk ökning av måluppfyllelsen!!
BRAVKOD Läsning- det viktigaste inkluderingsinstrumentet i skolan? Dramatisk ökning av måluppfyllelsen!! F Ö R E L Ä S N I N G M E D R O N N Y K A R L S S O N Talspråk och skriftspråk Talspråkets natur:
Läs merVägen till effektiv läsinlärning. för lite äldre elever. Dysleximässan i Göteborg den 23 oktober 2015. Föreläsare Maj J Örtendal www.majsveranda.
Vägen till effektiv läsinlärning för lite äldre elever Dysleximässan i Göteborg den 23 oktober 2015 Föreläsare Maj J Örtendal www.majsveranda.se Innehåll Bakgrund till 7 stegsmetoden De 7 stegen Läromedlet:
Läs merPärmen gavs ut första gången år 2001 i LÄSK-projektet, se avsnitt 28, med ekonomiskt stöd från Arvsfonden.
Inledning LÄSK-pärmen (LÄSK = läs och skriv) vill förmedla kunskap om läs- och skrivsvårigheter, i första hand till föräldrar med barn i grundskolan. Många elever med läs- och skrivsvårigheter har en jobbig
Läs merÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN
1(6) Förskoleklass mål för förskoleklass Exempel på genomförande Strävansmål mot år 2 få fonologisk medvetenhet känna lust att lära genom att LÄSA få möjlighet till att LYSSNA, TALA och BERÄTTA utveckla
Läs merLäs- och skrivsvaghet
De här orden kan man läsa. De här orden kan man höra. De här orden kan man leka. De här orden kan man göra. Man kan bli glad av ord. Man kan bli arg av ord. Man kan bli retad av ord. Man kan bli tröstad
Läs merBoken om mig själv. En film om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi för elever 7 12 år. Speltid: 12 minuter.
Boken om mig själv En film om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi för elever 7 12 år. Speltid: 12 minuter. Det finns flera informationsfilmer om dyslexi, men vi har saknat en film som kan förklara för yngre
Läs merInledning, Lästrumpet
Inledning, Lästrumpet Läsfärdighet är ett av den nutida människans viktigaste verktyg. På Vallatorpsskolan arbetar vi medvetet och målinriktat för att varje elev ska utveckla sin läsförmåga på bästa möjliga
Läs merman kan lyssna på vad de betyder man kan lyssna efter hur de låter utan att bry sig om vad de betyder.
LJUDLEK Vad är språklig medvetenhet? Små barn använder språket för kommunikation HÄR och NU, och det viktiga är vad orden betyder. Man kan säga att orden är genomskinliga, man ser igenom dem på den bakomliggande
Läs merGrammatiska morfem kan också vara egna ord, som t ex: och på emellertid
Stockholms universitet Institutionen för lingvistik Språkteori grammatik VT 1994 Robert Eklund MORFEMANAYS Vi kan dela in ord i mindre enheter, segmentera orden. Här följer en liten kortfattad beskrivning
Läs merLässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår
Lässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår SPSM konferens om Grav Språkstörning Uppsala September 2015 Maria Levlin, leg logoped/lektor i språkdidaktik Umeå universitet
Läs merDisposition. En definition av språk. Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa. Disposition DEFINITION. Språkets olika delar
Metaspråklig förmåga Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa Astrid Frylmark Utveckling av språkets olika delar och något lite om svårigheter DEFINITION Språk är ett komplext och dynamiskt
Läs merFonem eller grafem? Vilket ska komma först i sfiundervisningen? Margareta Molin
Fonem eller grafem? Vilket ska komma först i sfiundervisningen? Margareta Molin Fonem är ett språkljud dvs den minsta betydelseskiljande enheten i talspråket Grafem är tecken som symboliserar språkljudet
Läs merKursplan i svenska. Mål att sträva mot för år F-5
Kursplan i svenska En av skolans viktigaste uppgifter är att skapa goda möjligheter för elevernas språkutveckling. Skolans undervisning ska ge eleverna möjlighet att använda och utveckla sina färdigheter
Läs merBEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3
BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 Det här är ett BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! svenska som hjälper dig att göra en säkrare bedömning av elevernas kunskaper i årskurs 3. Av tradition har man
Läs merEn interventionsstudie för elever med läs- och skrivsvårigheter en femårig uppföljning
Ulrika Wolff En interventionsstudie för elever med läs- och skrivsvårigheter en femårig uppföljning Göteborgs universitet Syften Presterar elever som identifierades som dåliga läsare i årskurs 2 fortfarande
Läs merDyslexi. = specifika läs- och skrivsvårigheter. Vad är det? Hur blir det? Vad gör man?
Dyslexi = specifika läs- och skrivsvårigheter Vad är det? Hur blir det? Vad gör man? Piteå 1 november 2016 Kontakt logoped@hanne.se www.hanne.se Logoped Hanne bokhyllor bibliotekarie lånedisk Ljud Ord
Läs merLäsförståelsen sjunker dramatiskt. Kan vi göra något?
Läsförståelsen sjunker dramatiskt. Kan vi göra något? Läsförståelsen sjunker dramatiskt. Kan vi göra något? Många elever i den svenska skolan klarar av att lära sig läsa ordentligt på de vanliga sätten.
Läs merStoCKK Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd. Tips på appar för träning av tidig läs- och skrivförmåga
StoCKK Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd Tips på appar för träning av tidig läs- och skrivförmåga Oktober 2015 Appar för träning av tidig läs- och skrivförmåga Flertalet appar som nämns
Läs merHandlingsplan. Trollbäckens skolors handlingsplan i syfte att skapa förutsättningar för en god läs-och skrivutveckling
Handlingsplan Trollbäckens skolors handlingsplan i syfte att skapa förutsättningar för en god läs-och skrivutveckling 0 Tyresö 2014 (Reviderad 2016) Anna Refors Grundskolelärare med specialpedagogisk kompetens
Läs merLäs- och skrivutredningar. 31 augusti 2015, Stöd- och hälsoenheten
Läs- och skrivutredningar 31 augusti 2015, Stöd- och hälsoenheten Läs- och skrivutredningar Region Skåne och Skånes kommuner/ Tips! SKED ger läs- och skrivutredningskurs Pedagogisk kartläggning Tar reda
Läs merFöljande program utvecklades av BITTECH. De flesta såldes via Elevdata, Frölunda Data och VetaMer. De finns inte längre till försäljning.
Programvaror utvecklade av BITTECH under åren 1990 till 2004 Följande program utvecklades av BITTECH. De flesta såldes via Elevdata, Frölunda Data och VetaMer. De finns inte längre till försäljning. Meteor
Läs merHitta språket. Kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet i förskoleklass
Hitta språket Kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet i förskoleklass Lärarinformation Innehåll Inledning 2 Materialets koppling till läroplanen 2 Syfte 3 Progression mot bedömningsstöd i årskurs
Läs merVilka färdigheter ska vi sträva efter för att ge våra barn en god grund för åk 1?
Vilka färdigheter ska vi sträva efter för att ge våra barn en god grund för åk 1? Skolans uppdrag Leverera verktyg till elevens verktygslåda Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade.
Läs mer2
Beskrivning av målgrupper och deras behov Parallellt med översynen har SPSM tagit fram beskrivningar av olika funktionsnedsättningar. Beskrivningarna ger exempel på de pedagogiska konsekvenser en funktionsnedsättning
Läs merhjklzxcvbnmqwertyuiopasdfg-
qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwertyuiopasdfg Handlingsplan Trollbäckens skolors handlingsplan i syfte att skapa förutsättningar
Läs merLäsning. - en del av att vara människa! m. undervisning och ihärdig träning. är r en produkt av tre faktorer: A x F x M. God läsutveckling.
Läsning - en del av att vara människa! m Att lära l sig läsa l kräver för f r en del elever planmässig undervisning och ihärdig träning. God läsutveckling är r en produkt av tre faktorer: A x F x M Avkodning
Läs merSPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI
SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI Kyrkbacksgatan 13, 722 15 Västerås Tel 021-13 94 55, 070-546 11 46 Vad är språkstörning? Språkstörning eller specifika
Läs merF Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM
F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 HANDLINGSPLAN FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM 1 I N N E H Å L L S F Ö RTECKNING 1. Förebyggande arbete 3 2. Läsinlärning
Läs merPIL - Patientforum i Lund 2009 10 08. Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped
Det blir bäst om man gör rätt från början PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08 Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped Skånes Kunskapscentrum för Elever med Dyslexi Rådgivning och stöd
Läs merMedvetenhetens intåg...
Medvetenhetens intåg... Att förebygga med hjälp av språklekar. Skolpsykolog Jörgen Frost Bornholm,, Danmark Syftet med projektet var att visa hur ett förebyggande program kan ge effekt på den första läsinlärningen.
Läs merEngelska när man inte vill och kan
(Läs)förståelse antal miljoner talare Världens språk år 2015 Engelska när man inte vill och kan Astrid Frylmark, leg logoped Dysleximässan i Karlstad 19 oktober 2018 900 800 700 600 500 400 300 200 100
Läs merEnhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1
Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1 Avsnitt / arbetsområde: Ämnen som ingår: Undersöka med Hedvig Svenska/svenska som andraspråk, matematik, So, No,
Läs merForskning om läs- och skrivundervisning. Tarja Alatalo 11 oktober 2014 tao@du.se
Forskning om läs- och skrivundervisning 11 oktober 2014 tao@du.se Vem är jag? Grundskollärare 1-7 sv /so 1998 Magister i pedagogik 2005 Doktor i pedagogiskt arbete 2011 Undervisade i åk 1-3 i 10 år Föreläsningens
Läs merRöda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment:
Röda tråden i svenska för F-6 Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment: Varje delmoment innehåller olika arbetsområden. Delmomenten rymmer i sin tur olika arbetsområden. Dessa arbetsområden
Läs merHör och härma. Röda boken lite lättare. Uttalsträning för nybörjare i svenska som andraspråk. Unni Brandeby
Hör och härma Röda boken lite lättare Uttalsträning för nybörjare i svenska som andraspråk Unni Brandeby spår 1 FÖRORD till den studerande Den här boken är till dig som just ska börja lära dig svenska.
Läs merUtvecklingen av FonoMix Munmetoden
Utvecklingen av FonoMix Munmetoden av Gullan Löwenbrand Jansson Efter att ha arbetat som lågstadielärare och därefter speciallärare i många år, påbörjade jag 1992 pedagogiska studier vid Linköpings universitet
Läs merModell för en fungerande studiesituation
Modell för en fungerande studiesituation Att hitta en fungerande studiemodell för unga vuxna med dåliga erfarenheter från tidigare skolgång bygger på att identifiera verksamma framgångsfaktorer. Frågan
Läs merBLOCK 1. 1A. Att komma igång
BLOCK 1 1A. Att komma igång Blocket omfattar sidorna 8 23 i läseboken och sidorna 7 8 i grammatikboken samt hörövningar. 1. Vem är du? 2. Vilka fyra färdigheter är viktiga vid språkinlärning? 3. Hur många
Läs merLyssna, Skriv och Läs!
Lyssna, Skriv och Läs! Läsinlärning från grunden Gunnel Wendick Innehållsförteckning Introduktion 5-8 Sidhänvisningar till uppgifterna 9 Förklaring av uppgifterna 10-13 O o 15-19 S s 20-24 A a 25-29 L
Läs merläs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER
läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER 1 Att kunna läsa och skriva Verksamhetsområde Utbildning genomgick år 2007 en organisationsförändring med syfte att underlätta för verksamheten
Läs merPedagogisk utredning av läs och skrivsvårigheter/dyslexi Växjö 11 augusti 2015
Pedagogisk utredning av läs och skrivsvårigheter/dyslexi Växjö 11 augusti 2015 En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Britt-Lis Persson &Evelinn Fagerberg Rådgivare Pedagogisk
Läs merUppföljning och diagnosticering av läs- och skrivfärdighet. ann.pihlgren@isd.su.se
Uppföljning och diagnosticering av läs- och skrivfärdighet ann.pihlgren@isd.su.se Frågor Allt Praktiska tips, metoder, varför de är bra Hur förklarar man att bokstäver låter och heter olika och hur de
Läs merMinnet. Återkoppling. Tester: läsförståelse, läshastighet, hörförståelse Inläsningstjänst
Återkoppling Minnet Tester: läsförståelse, läshastighet, hörförståelse Inläsningstjänst Långtidsminnet Arbetsminnet Läs- och skrivsvårigheter och arbetsminnet Duvan Hur tränar man arbetsminnet? - studieteknik
Läs merLyssna Ljuda Läs 1(6) Lyssna Ljuda Läs ISLORMUA Lyssna Ljuda Läs ÅNBEKÄVWTPY Lyssna Ljuda Läs GÖJFDHXCZQ
1(6) C LÄROMEDEL Lyssna Ljuda Läs Lyssna Ljuda Läs ISLORMUA 7762-512-4 Lyssna Ljuda Läs ÅNBEKÄVWTPY 7762-513-1 Lyssna Ljuda Läs GÖJFDHXCZQ 7762-514-8 Serien Lyssna Ljuda Läs är tre på varandra följande
Läs merIndividanpassad pedagogik Vägen till kunskap. Simon klarade skolan mot alla odds
Individanpassad pedagogik Vägen till kunskap Simon klarade skolan mot alla odds Fotografering, ljud- eller bildinspelning under föreläsningen är inte tillåtet. Presentationen är skyddad enligt upphovsrättslagen
Läs merSnabb introduktion till LäsDax & SkrivDax 1 De fyra tillfällena
Snabb introduktion till LäsDax & SkrivDax 1 De fyra tillfällena Första tillfället Gemensam läsning Inled lektionen med en aktivitet som anknyter till texten. Samla sedan klassen kring storboken. Täck gärna
Läs merFörstå dyslexi - erfarenheter och tips för undervisning och studier
Förstå dyslexi - erfarenheter och tips för undervisning och studier ÅA Åbo 25.3.2011 Tre studerande & Anne Uppgård Hjärnkrokar Dyslexi Loss Alternativa verktyg (komp.hjälpmedel) Vad hjälper, vad stjälper?
Läs merAktuellt om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi
Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Stefan Samuelsson Institutionen för beteendevetenskap Linköpings universitet Lesesenteret Universitetet i Stavanger Vad är läsning? Avkodning x Språkförståelse
Läs merAtt bygga språk/engelska för elever med språkstörning
Att bygga språk/engelska för elever med språkstörning Vårt projekt mål och syfte: Ta fram ett sätt att tänka om språkinlärning, som gagnar denna elevgrupp. Det yttersta målet är att eleven klarar enkel
Läs merVälkomna till en föreläsning om pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, med ett extra öga på språkstörning!
Välkomna till en föreläsning om pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, med ett extra öga på språkstörning! Uppsala den 15 september 2015 Innehåll Vad är dyslexi? Pedagogisk utredning
Läs merSvenska mål och kriterier
Svenska mål och kriterier Mål att sträva mot Vi strävar mot att varje elev ska - utveckla sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse. - utveckla
Läs merHur kan vi se på läs- och skrivsvårigheter och dyslexi?
Hur kan vi se på läs- och skrivsvårigheter och dyslexi? Av Christer Jacobson Det är många faktorer som påverkar barns läsförmåga. Ett sätt att beskriva olika faktorers inverkan är att utgå från en modell.
Läs merÅsa Elwér, universitetslektor LiU Karin Nilsson, leg. logoped och doktorand LiU
Åsa Elwér, universitetslektor LiU Karin Nilsson, leg. logoped och doktorand LiU Har en tydlig funktion: Intonation, betoning, gester Personligt Uttrycks i en delad situation Skiljer sig från skrivet språk
Läs merSkolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).
Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). I detta dokument synliggörs föreslagna likheter och skillnader mellan kursplanerna.
Läs merVälkomna till andra träffen Medveten litteraturläsning i förskolan
Välkomna till andra träffen Medveten litteraturläsning i förskolan Innehållet i utbildningen Förläst Del 1 Språk - vad är egentligen språk och hur hänger det ihop med Kapprumsbibliotek? Aktiv läsning -
Läs merKurs läs och skriv Avkodningstest
Kurs läs och skriv 131010 Avkodningstest Avkodning LäsKedjor LäsEttan LäSt Christer Jacobson Psykologiförlaget AB Skolår 2 och 3 Skolår 4-9 samt första året på gymnasiet Handledning med kopieringsunderlag
Läs merStoCKK Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd. Tips på appar för träning av tidig läs- och skrivförmåga
StoCKK Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd Tips på appar för träning av tidig läs- och skrivförmåga April 2018 Innehåll Spåra och forma bokstäver... 3 Öva ljud och bokstavskoppling...
Läs merHur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska
Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska Skolans värdegrund och uppdrag Lgr 11 s.9 En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas
Läs merLÄSFÖRSTÅELSE - SÅ FUNKAR DET!
LÄSFÖRSTÅELSE - SÅ FUNKAR DET! HÄR FÅR DU veta vad det är som gör att man verkligen förstår det man läser veta vad läsflyt är och hur du kan förbättra det veta hur man utökar sitt ordförråd lära känna
Läs merSvenska Läsa
Svenska Läsa utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse, utvecklar sin förmåga att läsa, förstå, tolka och uppleva texter av olika
Läs merLokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan läsåret 2015-2016
STENUNGSUNDS KOMMUN Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan läsåret 2015-2016 Ekenässkolans plan för förebyggande, upptäckande och åtgärdande insatser gällande läsutveckling i skolår F-6 Språk, lärande
Läs merRektor med vetande 15 mars 2017
Rektor med vetande 15 mars 2017 Pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter bland flerspråkiga elever Pia Persson Rådgivare SPSM Föreläsningens innehåll Vad bör man tänka på vid utredning av flerspråkiga
Läs merAtt utveckla en skriftspråklig förmåga och orsaker till lässvårigheter
Att utveckla en skriftspråklig förmåga och orsaker till lässvårigheter Stefan Samuelsson Institutionen för beteendevetenskap och lärande Linköpings universitet Min Tillfälligheter, spretigt och samarbeten-
Läs merKursplan i svenska 2006-09-25. Skriva. Förskoleklass Skriva sitt namn Spåra och rita mönster Träna skrivriktning Träna pennfattning
Kursplan i svenska 2006-09-25 Skriva Skriva sitt namn Spåra och rita mönster Träna skrivriktning Träna pennfattning Skolår 1 Arbeta med bokstäver Rim och ramsor Skriva dagbok Skriva enkla sagor Känna till
Läs merExempel på hur assisterande teknik kan öka delaktigheten för elever med läsnedsättning. Tina Sand
Exempel på hur assisterande teknik kan öka delaktigheten för elever med läsnedsättning. Vem är jag? Lärare Speciallärare Läs- och skrivutvecklare Speciallärare i centrala elevhälsan Biträdande rektor Universitetsadjunkt
Läs merAtt utveckla läromedel
Att utveckla läromedel för elever med lindrig utvecklingsstörning Att utveckla läromedel för elever med lindrig utvecklingsstörning Tillgänglighet Varje läromedel har en viss grad av tillgänglighet. Tillgängligheten
Läs merSVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9
Kungsmarksskolan 2007-08-16 SVENSKA Lokal kursplan för ämnet Svenska. Strävansmål år 9 Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven: - utvecklar sin fantasi och lust att lära genom
Läs merKapitel 11. Texter skrivna av studenter med läs- och skrivsvårigheter. Gerty Engh Camilla Forsberg
Kapitel 11 Texter skrivna av studenter med läs- och skrivsvårigheter Gerty Engh Camilla Forsberg Inledning Syftet med detta kapitel är att hjälpa högskole- och universitetslärare att uppmärksamma och känna
Läs merSpråkutveckling i förskolan med sikte på åk 9
Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9 Varför språk-, läs- och skrivutvecklande förhållningssätt? Språkets betydelse i samhället kan inte nog betonas. Ca 20% av alla elever riskerar inte kunna vara
Läs merPedagogik vid läs och skrivsvårigheter 2014-03-20
Pedagogik vid läs och skrivsvårigheter 2014-03-20 Återkoppling: minnestestordförståelsetest Fika Fallbeskrivningar-åtgärder Repetition dyslexi-åtgärder Hemuppgift: Utredning klara till den 8/4 Titta på
Läs merFonologi. Kommutationstest. Minimala par. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har?
Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonologi Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se (Morfem = minsta betydelsebärande enhet i ett språk) Fonem = minsta betydelseskiljande ljudenhet
Läs merKreativ. Svenska Medri-Madison
Kreativ Svenska 4 2017 Medri-Madison Innehåll Inledning Bakgrund Installation Resultat Fellista Statistik Gör egna övningar En eller ett? Ordfläta Ordna alfabetiskt Rimord Testa egna övningar 3 3 4 7 8
Läs merRekommendationer för digital tillgänglighet hos läromedel
Rekommendationer för digital tillgänglighet hos läromedel När du utvecklar läromedel i digital form finns det några saker att ta hänsyn till om du vill att ditt läromedel ska passa för många. Här har vi
Läs merFlerspråkighet och dyslexi. IKT-pedagog Elisabeth Banemark, specialpedagog Gloria Håkansson och specialpedagog Camilla Johnsson
Flerspråkighet och dyslexi IKT-pedagog Elisabeth Banemark, specialpedagog Gloria Håkansson och specialpedagog Camilla Johnsson Inledning Lite drygt 20% av grundskolans elever har idag ett annat modersmål
Läs merBOKSTAVSBAGERIET. Junibackens pedagogiska program för förskolan kring bokstavskunskap och fonologisk medvetenhet
BOKSTAVSBAGERIET Junibackens pedagogiska program för förskolan kring bokstavskunskap och fonologisk medvetenhet INNEHÅLL Varmt välkomna till oss på Junibacken!... 3 Förskolebarn och bokstäver... 4 Läsa
Läs merLässcreening har främst tillkommit för att möta ett pedagogiskt behov av att, i skolan, systematisera iakttagelserna i den pedagogiska vardagen.
Lässcreening Info om en undersökningsmetod Lässcreening B Adler, 2003 MANUAL Björn Adler, 2000 Lässcreening har främst tillkommit för att möta ett pedagogiskt behov av att, i skolan, systematisera iakttagelserna
Läs merLärarhandledning. Modularbetet. Modulöversikt
Lärarhandledning Behovet av flexibel och individualiserad undervisning ökar hela tiden. Vi har arbetat fram en lättillgänglig, användarvänlig och tydlig resurs för svenska som andraspråk baserad på formativ
Läs merMODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL
3.6 MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.
Läs merAnsvarig lärare: Jörgen Larsson Mariann Bourghardt Telefonnummer:
11F320 15 högskolepoäng Provmoment: Salstentamen svenska, nr 1 Ladokkod: Tentamen ges för: Grundläggande svenska och matematik i förskoleklass och årskurs 1-3 TentamensKod: Tentamensdatum: 8 mars 2012
Läs merAnna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet. anna.fouganthine@specped.su.se
Anna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet anna.fouganthine@specped.su.se Innehåll Organisation av det särskilda stödet Handlingsplan/kartläggningsrutiner Exempel på läs- och
Läs merom läs- och skrivundervisning för yngre elever, som läsforskarna Karin Taube, Ulf Fredriksson och Åke
Vetenskap och beprövad erfarenhet grundkomponenter i min struktur för praktiskt arbete med läs- och skriv. Lätt bearbetning av föreläsning på Dysleximässan 20/10-17 i Gävle Av Anita Hjälme INLEDNING Det
Läs merÅtgärdsprogram och bedömningar i åtgärdsprogramsprocessen
Åtgärdsprogram och bedömningar i åtgärdsprogramsprocessen Likvärdighet i skolan Palmius & Rådbrink 2014 1 Dagens webseminarium Likvärdighet och anpassning Anpassningar av kunskapskrav Anpassningar i bedömningen
Läs merLjungbackens skola Föräldrafrukost Tisdagen den 27 september 2016
Ljungbackens skola Föräldrafrukost Tisdagen den 27 september 2016 Hur arbetar skolan med läs- och skrivinlärning? Hur kan du som förälder på bästa sätt stötta ditt barn i sin läs- och skrivutveckling?
Läs merHur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonologi. Kommutationstest. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har?
Fonologi Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonem = minsta betydelseskiljande ljudenhet i
Läs merHandlingsplan för kvalitetssäkring av barns/elevers språk- läs- och skrivutveckling
Handlingsplan för kvalitetssäkring av barns/elevers språk- läs- och skrivutveckling 1. KUSK, Kungsbacka Utvecklar Språk och Kommunikation. 2. Elevers fonologiska medvetenhet i början av årskurs 1. 3. KUL,
Läs mer