ÅRSREDOVISNING Sigtuna kommun INNEHÅLL

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2014

2

3 Sigtuna kommun ÅRSREDOVISNING 2014 INNEHÅLL Kommunstyrelsens ordförande 4 Välkommen till Sigtuna kommun 6 Förvaltningsberättelse 11 Målstyrt utvecklingsarbete 12 Finansiell analys 16 Personalekonomisk redovisning 30 Kommunen och de kommunala bolagen 35 Ekonomiskt utfall och ställning 38 Redovisningsprinciper och notförteckning 42 Nyckeltal för kommunen 47 Vart gick skattepengarna? 48 Revisionsberättelse 49 Kommunstyrelsen 53 Så styrs Sigtuna kommun 54

4

5 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE FÖR SIGTUNA KOMMUN blev 2014 utmärkelsernas år. Det började med att vi under våren utsågs till Årets Sverigefinska minoritetskommun för att strax därpå utses vi Årets Djurvän samt till Sveriges föreningsvänligaste kommun. Under hösten fick vi ta emot utmärkelse för Årets återvinningskommun samt ett pris för hållbar stadsutveckling Sweden Green Building Award. Dessa framgångar är ett gott betyg för det idoga arbete som kommunens medarbetare på alla nivåer svarar för, liksom den kraft som finns i kommunens samverkan med näringsliv och föreningsliv. Utmärkelserna är ett av flera tecken på att Sigtuna kommun är en attraktiv plats att flytta till och etablera sig i, såväl för enskilda personer som för företag. Sigtuna kommun fortsatte att växa under 2014, och den sista december hade vi invånare. Det är glädjande att så många väljer att bosätta sig här, men det ställer också höga krav på kommunens förmåga att tillhandahålla exempelvis bra skolor, god samhällsservice och hög kvalitet inom äldreomsorgen. Särskilt glädjande är den positiva utvecklingen inom grundskolan. Den nationella sammanställningen över skolresultaten i landets 290 kommuner visar att Sigtuna kommun under 2014 förbättrat sina resultat från plats 254 till plats 47. En förbättring med hela 207 placeringar! Under 2014 fortsatte kommunen att satsa på ett rikt utbud av kultur- och fritidsmöjligheter. Under våren invigdes ett nytt bibliotek och en ny konsthall i Märsta Centrum, och under hösten invigdes det nya biblioteket och medborgarkontoret i Valsta centrum Mimers källa. Under hösten invigdes också en ny sporthall i Steningehöjden, speciellt anpassad för gymnastik och basket, samt en ny stor simhall Midgårdsbadet. Allt detta bidrar till kommunens attraktivitet och höga livskvalitet. Under året skapades också många nya arbetstillfällen i kommunen, inte minst genom flera nya företagsetableringar. Dessutom kunde kommunen för första gången erbjuda sommarjobb till alla gymnasieungdomar som är skrivna i kommunen en sommarjobbsgaranti. Under året fortsatte såväl den totala arbetslösheten som ungdomsarbetslösheten att sjunka, vilket innebar att Sigtuna kommun under hösten 2014 för första gången hamnade under länsgenomsnittet i arbetslöshet. Sigtuna kommun är en av de kommuner i landet som, genom aktivt bostadsbyggande, växt allra mest under de senaste fem åren. Under 2014 startade flera bostadsbyggnadsprojekt, stora såsom SigtunaHems byggnation av 210 nya yteffektiva lägenheter i Valsta Centrum, liksom mer småskaliga såsom nya bostäder vid Wenngarns slott. Det ekonomiska läget för Sveriges kommuner fortsätter att vara tufft. Många kommuner brottas med sviktande befolkningsunderlag och neddragningar i verksamheter. I Sigtuna kommun förbereder vi oss för framtiden genom målmedvetet arbete med kvalitetsutveckling och att ta tillvara medarbetarnas resurser främst genom vårt LEAN-projekt Framtidskraft, samt genom systematiskt arbete med effektiviseringar. För att även i framtiden kunna genomföra viktiga reformer och insatser har medel ur de kommunala framtidsfonderna, sociala investeringsfonden och kompetens- och utvecklingsfonden, använts. Den ekonomiska situationen i kommunen är stabil. Basen i detta är nämndernas fortsatt goda budgetdisciplin, vilket medfört att verksamheterna i stort bedrivits inom de ramar som fastställts. Det ger en mycket stabil grund för framtiden för oss i Sigtuna kommun! Lars Bryntesson (S), Kommunstyrelsens ordförande Årsredovisning

6 VÄLKOMMEN TILL SIGTUNA KOMMUN I över tusen år har Sigtuna varit en mötesplats. Från att vara Sveriges första stad till att idag ha landets största flygplats där fler än 22 miljoner människor årligen passerar Sigtuna kommun. Närheten till Arlanda flygplats är en av anledningarna till att Sigtuna kommun nu befinner sig i en spännande fas. Näringslivet expanderar och vi ser en hög nyetablering av såväl stora som små företag. Nya jobb innebär att fler vill flytta till vår kommun. Därför genomför Sigtuna kommun nu stora satsningar för att kunna erbjuda såväl nuvarande som kommande kommuninvånare en trivsam boendemiljö, förstklassig skola och omsorg samt ett brett kultur- och fritidsliv. I detta arbete utgår vi från att skapa hållbarhet utifrån fyra perspektiv; demokratisk, ekonomisk, social och ekologisk. De satsningar som Sigtuna kommun står för ska uppfylla dagens kommuninvånares behov, utan att äventyra kommande generationers förmåga att tillgodose sina. 6 Sigtuna kommun

7 Arlanda en viktig del av Sigtuna kommun Arlanda är inte bara en flygplats att passera på väg till eller från andra länder och städer. Det är också ett stort företagscentrum som genererar många arbetstillfällen i Sigtuna kommun. I dag finns det ungefär arbetsplatser på Arlanda, fördelade på 700 företag. Visionen är att det år 2030 ska finnas arbetsplatser på området. Med tanke på att flygplatsstaden för närvarande växer med tusen arbetsplatser per år kan siffran kännas i överkant, men det är kring flygplatsen som den största tillväxten kommer att ske i framtiden. Det är hit som företag med internationella kontakter, samt företag som verkar inom transportsektorn, kommer att söka sig. Då blir det också naturligt för hotell och restaurangnäringen liksom för olika slags mötesarrangemang att finnas här. Det ska vara lätt att ta sig till och från kvarteren och företagen ska kunna dra nytta av varandra. Tanken är att även mötescentrum och mässor ska skapas. Airport City Stockholm drivs gemensamt av Sigtuna kommun, Swedavia och Arlandastad Holding AB. Swedavia äger, driver och ansvarar för Stockholm Arlanda Airport och tio andra svenska flygplatser. Arlandastad Holding AB äger, förvaltar och utvecklar fastigheter inom Stockholmsregionen. Årsredovisning

8 Vi bygger tillsammans med våra invånare Sigtuna kommun fortsätter att växa. Vårt gynsamma läge i en region som expanderar gör att vi bygger för fler. V i bygger olika sorters bostäder så att alla som vill flytta hit ska kunna hitta något som passar just dem. Men oavsett hur en stadsdel ska utformas så planerar vi alltid utifrån flera perspektiv: hållbarhet, demokrati och barnrättigheter genomsyrar det vi gör. Vi låter invånare tycka till och vi sätter miljön i fokus. Vi bygger en hållbar framtid. När Sigtuna stadsängar nu växer fram är det tack vare invånarnas medskapande och delaktighet. Stadsdelen och dess utformning är resultatet av ett rådslag där våra invånare har kunnat vara med och avgöra områdets framtid, först genom en medborgardialog, där de hade möjlighet att lämna synpunkter, och sedan genom ett rådslag. Rådslaget är ett bra exempel på hur lokal demokrati kan fungera, och medborgarnas deltagande är viktigt ur såväl sociala som hållbarhetsperspektiv. För Sigtuna stadsängar har vi också belönats med utmärkelsen Sweden Green Building Award för bästa hållbara stadsutveckling. SWEDEN GREEN BUILDING AWARD Sigtuna kommun fick 2014 utmärkelsen Sweden Green Building Award för vårt arbete med den nya stadsdelen Sigtuna stadsängar. Vi fick priset i kategorin bästa hållbara stadsutveckling. En jury som består av forskare och branschexperter utser pristagarna. Sigtuna stadsängar ska vara miljövänlig, och därför använder vi miljöcertifieringen Breeam. Den har hjälpt oss att ta ett helhetsgrepp kring miljöfrågorna, till exempel hur marken används, miljöansvar under byggtiden, vilka föroreningar som kan förekomma, vilket byggmaterial vi använder och hur avfall tas om hand. Sigtuna är en av de kommuner i Sverige som bygger flest hyresrätter. Och det är vi stolta över. 8 Sigtuna kommun

9 Här är Sveriges logistiknav Rosersbergs logistikområde Det gigantiska område som rymmer terminaler, lager och kontorsplatser syns inte från motorvägen men väl inne i området är det som om en egen liten stad öppnar sig. T ill Rosersbergs logistikområde söker sig företag som Ericsson, PostNord och DHL. Lidl har exempelvis sin omlastningsplats här vilket innebär att all mat som finns i butikerna först passerar Rosersberg. Det är svårt att tänka sig ett bättre läge än Rosersberg för logistikföretag och företag med behov av effektiva lösningar för sin logistik. Närheten till Arlanda är också bakgrunden till ett samarbete mellan Sigtuna kommun, Kilenkrysset, NCC och Swedavia. Med hjälp av bidrag från Trafikverket utvecklar vi tillsammans en eldriven bana som ska kunna dra långtradare mellan Rosersberg och Arlanda. Ca fler personer befinner sig i kommunen dagtid än nattetid. Årsredovisning

10 Sigtuna kommuns satsning på skolan ger resultat Skolresultaten i Sigtuna kommun pekar spikrakt uppåt. Kommunen har aldrig varit bättre än nu, enligt den Sverige-rankning som presenterades i April :e plats betyder 207 placeringar högre än i fjol och är en utveckling som ytterst få i landet kan matcha. S veriges Kommuner och Landsting (SKL) har för nionde året i följd jämfört och sammanställt samtliga 290 kommuners skolresultat i grundskolan. Där utmärker sig den rejäla skolsatsning som Sigtuna kommun gjort de senaste åren. Vårt systematiska arbete med att stärka kvaliteten i kommunens verksamheter börjar nu ge resultat. Genom att samlas över blockgränserna har vi gett våra grundskolor stabila och bättre förutsättningar att lyckas med sitt uppdrag. Det är naturligt att skolan fått gå först. Våra barn är vår framtid, säger Lars Bryntesson (S), kommunstyrelsens ordförande. SIGTUNABOXEN Skolorna i Sigtuna kommun arbetar efter modellen Sigtunaboxen, där bedömning för lärande, informations- och kommunikationsteknik, samt språkutvecklande arbetssätt genomsyrar pedagogiken. Att kontinuerligt vidareutbilda personalen gynnar också eleverna som får ännu bättre möjligheter till utbildning och därmed också goda resultat. 10 Sigtuna kommun

11 Förvaltningsberättelse POLITISKT ÖVERGRIPANDE MÅL Politiska mål för kommunen utarbetas, mäts och följs upp systematiskt med hjälp av balanserade styrkort. Kommunfullmäktige fastställer genom Mål och budget fyra perspektiv i kommunens styrkort. Perspektiven är Framtid och utveckling, Invånare och brukare, Organisation och medarbetare samt Ekonomi. Till dessa perspektiv sätter fullmäktige perspektivmål som ska stå i särskild fokus det kommande året. Kommunstyrelsen och nämnderna utarbetar och fastställer egna styrkort med nämndmål i sina verksamhetsplaner utifrån de av kommunfullmäktige fastställda perspektivmålen. Därutöver fastställer förvaltningarna egna mål inom sina arbetsplaner. Sammantaget ska nämndmålen och målen i arbetsplanerna bidra till att de övergripande perspektivmålen nås. Värderingen av måluppfyllelsen i bokslutet har gjorts av en analysgrupp under ledning av kvalitetschefen. I analysgruppen ingår förutom kvalitetschefen kommundirektören, ekonomichefen och förvaltningscheferna. I värderingen görs en bedömning av måluppfyllelse genom en samlad värdering av nämndmål, insatser och resultat under respektive perspektivmål. Varje mål bedöms utifrån om de är helt, delvis eller ej uppfyllda. Uppföljning av mål och mätetal görs med hjälp av färgerna grönt, gult och rött. Grönt betyder att utfallet stämmer överens med uppsatta mål, gult att utfallet är positivt men inte helt tillfredsställande och rött att mål eller resultat ej är uppfyllt. Årsredovisning

12 Målstyrt utvecklingsarbete Varje år sätter Sigtuna kommun upp ett antal mål för de olika nämnderna och verksamheterna. De viktigaste målen är kommunfullmäktiges perspektivmål framtid och utveckling, invånare och brukare, organisation och medarbetare och ekonomi. Här redovisas målen och vad resultaten har blivit. SYMBOLFÖRKLARING: HELT UPPFYLLT. UTFALLET STÄMMER ÖVERENS MED DET UPPSATTA MÅLVÄRDET. DELVIS UPPFYLLT. UTFALLET ÄR POSITIVT MEN INTE HELT TILLFREDSTÄLLANDE. EJ UPPFYLLT. INGA ELLER BEGRÄNSADE FRAMSTEG ÄR PÅVISADE. MÄTNING/BEDÖMNING ÄR EJ GENOMFÖRD. 12 Sigtuna kommun

13 FRAMTID OCH UTVECKLING Mål Kommunen skapar plats för fler invånare, besökare och företag vilket gör Sigtuna till en framtidsinriktad tillväxtkommun. Utfall Målet är uppnått. Analys Sigtuna kommun fortsätter att växa snabbt, såväl avseende invånare som företag. Sigtuna kommun rankas högt i årliga rankningar om företagsklimat. Sigtuna var den kommun som ökade mest i antal gästnätter under Arbetslösheten i kommunen har minskat kraftig och understiger länssnittet. Resultaten i skolan förbättras kraftigt vilket ökar attraktiviteten för nya etableringar. Mål Kommunen bidrar till ett ekologiskt, ekonomiskt och ett socialt hållbart samhälle och stärker sin position som ledande miljökommun samt skapar förutsättningar för att begränsa klimatpåverkan. Utfall Målet är uppnått. Analys Sigtuna kommun bidrar till ett hållbart samhälle både genom att agera miljömedvetet inom organisationen, verka för kommuninvånarnas hållbara agerande och och genom att bidra till ett hållbar omvärld. Kommunens egna CO2-utsläpp har minskat med 11 procent sedan Kommunen rankas högt vad gäller andel ekologisk mat i organisationens verksamheter och är en Fairtrade-kommun. Kommunen rankas alltjämt högt på miljörankingar. Kommunen arbetar för införande av spårbilar och eltransportvägar. Under 2014 blev kommunen bland annat utnämnd till Årets djurvän och Årets återvinningskommun. Sigtuna kommun tilldelades år 2014 Sweden Green Building Awards för arbetet med den nya stadsdelen Sigtuna Stadsängar. Vidare har kommunen ett strukturerat sätt att ta emot ensamkommande flyktingbarn, ser barnen som en möjlighet för framtiden och arbetar aktivt för deras etablering i samhället utifrån deras egna förutsättningar. Samhällsplanering och bostadsplanering motverkar segregation, och kommunens bostadsbolag AB Sigtunahem är ett unikt allmännyttigt bostadsaktiebolag genom att man har i uppdrag att även bygga bostadsrätter. Satsningar på sommarskola, läxhjälp, jobblyftet och ung satsning bidrar till ett socialt hållbart samhälle. Mål Sigtuna kommun tar tillvara den potential som finns i den unika historien, närheten till naturen och i den internationella prägeln. Utfall Målet är uppnått. Analys Under 2014 har Sigtuna kommuns värdegrunds- och visionsarbete fortsatt vilket har bidragit till att stärka identiteten för Sigtuna kommun. Ett nyöppnat medborgarkontor och medborgarbussen förstärker arbetet. Kommunen har fortsatt arbetet med att stärka de nationella minoriteterna. Sigtuna är en av de kommuner i Sverige som tar emot flest ensamkommande asylsökande barn och unga. Vårt arbete präglas av en mycket professionell mottagningsprocess som ständigt utvecklas. Vårt arbetssätt präglas av att vi ser möjligheterna i de nya invånarna och tar vårt ansvar så länge som de befinner sig i vår kommun. Tre reservatsbildningar har genomförts under Ett naturvetenskapligt center har startats i Rävsta skola. Utvecklingen kring Arlanda och Rosersberg har fortsatt och bidrar till att förstärka kommunens internationella prägel. INVÅNARE OCH BRUKARE Mål Invånarna har tillgång till kommunal verksamhet av hög kvalitet. Utfall Målet är delvis uppnått. Analys Kommunens resultat ser generellt sett bra ut, det finns dock flera utvecklingsområden. Service och bemötande och äldreomsorg är särskilt prioriterade områden att fortsätta driva utvecklingsarbete kring. Ett omfattande utvecklingsarbete inom ramen för Framtidskraft pågår med syftet att bl.a. öka kvaliteten i kommunens verksamheter. Detta arbete förväntas ge genomslag på sikt i form av bättre leverans av tjänster och service till kommuninvånarna Årsredovisning

14 Mål Invånarna har goda möjligheter till delaktighet i kommunens verksamhet och framtida utveckling samt till dialog i det dagliga mötet med kommunens förtroendevalda och anställda Utfall Målet är uppnått. Analys I Sigtuna kommun finns goda möjligheter till delaktighet och dialog. Under 2014 har en strategin för stärkt demokrati och ökad delaktighet tagits fram och beslutats. Detta innebär att Sigtuna kommun har goda förutsättningar för att systematiskt förbättra och utveckla invånardialog och delaktighet. Detta systematiska arbete kommer att leda till att invånarnas upplevelse av delaktighet och påverkan kommer förbättras. Vidare är införandet av ett medborgarkontor och en medborgarbuss ett ytterligare steg i att systematiskt ha dialoger med invånarna. Under året har bland annat äldredialoger genomförts för att stärka invånarnas delaktighet i kommunens utveckling. Sigtuna kommun har också ett antal råd, såsom tillgänglighetsråd, pensionsärsråd och ungdomsråd i syfte att systematiskt få viktiga målgruppers inspel i olika frågor. Varje nämnd erbjuder en allmänhetens frågestund till invånarna.. Mål Alla ska känna sig trygga i vardagen. Utfall Målet är delvis uppnått. Analys Då denna fråga är mycket viktig bedrivs ständigt ett förbättringsarbete kring trygghetsfrågan. Invånarnas upplevda trygghet har förbättrats de senaste åren, med en mindre tillbakagång jämfört med Under 2014 har kommunen fortsatt med ett ännu tydligare förebyggande angreppsätt i arbetet med att förbättra tryggheten för invånarna i Sigtuna kommun. Arbetet har bland annat inneburit förbättrade kontakter och samordning med nyckelaktörer såsom polis och räddningstjänst samt en förbättrad samverkan inom organisationen. Ett samarbete har också etablerats med Origo en organisation att förstärka arbetet mot hedersrelaterat förtryck och våld. Dessa tillsammans med fler insatser inom området är en bra plattform för ett fortsatt arbete kring ökat trygghet i Sigtuna kommun. ORGANISATION OCH MEDARBETARE Mål Kommunen är en attraktiv arbetsgivare som skapar goda möjligheter till utveckling, delaktighet och inflytande för medarbetarna. Utfall Målet är uppnått. Analys Kommunen mäter Hållbart medarbetarengagemang (HME) inom tre områden, motivation, ledarskap och styrning. Genom denna mätning kan kommunen jämföra sig med andra kommuner. Resultatet visar att medarbetarengagemanget har ökat jämfört med 2013 och ligger i nivå med riket och Stockholms län. Den största bidragande faktorn till årets ökning är en förbättring i resultat för ledarskap. Arbetet med Framtidskraft har sin grund i ett stort engagemang från medarbetarna. Kommunen har fått kvitto på att intresset har ökat för att arbeta i kommunen genom att antalet ansökningar till lediga tjänster ökar, samt att förfrågningarna från andra kommuner och externa organisationer att besöka oss har blivit påtagligt. Mål Kommunens medarbetare är professionella och engagerade. Utfall Målet är uppnått. Analys Kommunen följer årligen upp medarbetarengagemang. Resultatet för 2014 är högre än Likaså genomförs mätningar avseende medskapande medarbetare i kommunen, vilka visar ett mycket bra resultat. Kommunens satsningar på talanger, Lean-akademi samt ledarutveckling har bidragit till bästa möjliga förutsättningar för medarbetarskapet. Mål Kommunens organisation kännetecknas av jämställdhet och mångfald vilket är en resurs för utveckling. Utfall Målet är uppnått. Analys Kommunens mätningar i medarbetarenkäten visar att män och kvinnor i stort sett upplever sin arbetssituation lika vad gäller hållbart medarbetarengagemang och medskapande medarbetare. Den genomförda löneanalysen visar också att kommunen inte har några osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor. En revidering av jämställdhets- och mångfaldsplanen som planeras syftar till att förstärka arbetet. 14 Sigtuna kommun

15 EKONOMI Mål Kommunens verksamheter bedrivs resurseffektivt och finanserna är långsiktigt hållbara. Utfall Målet är uppnått. Analys Kommunen har uppnått sitt finanspolitiska mål att resultatet ska överstiga två procent av summan av skatter och stats bidrag sett över en konjunkturcykel (rullande femårsperioder). Kommunerna står inför ekonomiska utmaningar de kommande åren, vilket även gäller Sigtuna kommun. Det kommer att kräva effektiviseringar i kommunens verksamhet, vilket också har varit en viktig utgångspunkt i den ekonomiska planeringen i kommunens ekonomiska långtidsplan. Genom att effektiviseringsåtgärder planerats och kommer att genomföras bedöms också kommunens finanser vara långsiktigt hållbara. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Kommunallagen reglerar kommunernas verksamhetsstyrning genom att det ställs krav på att det ska formuleras mål för ekonomisk hushållning. Begreppet god ekonomisk hushållning innefattar såväl ett finansiellt perspektiv som ett verksamhetsperspektiv som tar sikte på kommunernas förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Finansiella mål ryms inom perspektivet ekonomi medan mål för verksamheternas inriktning återfinns inom perspektiven framtid och utveckling, invånare och brukare samt organisation och medarbetare. Det finansiella målet för god ekonomisk hushållning får anses vara uppfyllt. De verksamhetsmässiga målen är huvudsakligen uppfyllda, till del delvis uppfyllda, enligt uppföljningen ovan. Det finansiella målet för god ekonomisk hushållning får anses vara uppfyllt. Årsredovisning

16 Finansiell analys Inledning I årsredovisningens förvaltningsberättelse ska information lämnas som inte framgår av resultat- och balansräkningen men som är relevant för bedömningen av kommunens ekonomi. Förvaltningsberättelsen ska även ta upp viktiga händelser under året, kommunens förväntade utveckling, väsentliga personal- och miljöfrågor samt analys av verksamheten och dess mål och uppdrag. Det senare kommenteras dels i förvaltningsberättelsen och dels under respektive nämnds/styrelses verksamhetsberättelse. Utgångspunkten för den finansiella bedömningen och analysen är kommunallagens krav på en god ekonomisk hushållning. På sikt handlar begreppet om att värdesäkra det egna kapitalet och att bygga upp reserver för framtida åtaganden och investeringar. Dagens skattebetalare ska betala för dagens konsumtion och inte lägga skuldbördan på kommande generationer. Enligt kommunallagen ska intäkterna överstiga kostnaderna (det så kallade balanskravet) om inte synnerliga skäl kan redovisas. Detta är dock inte tillräckligt för att uppnå god ekonomisk hushållning på lång sikt. Balanskravet bör därför ses som en miniminivå för den ekonomiska utvecklingen. I den följande analysen är syftet att beskriva kommunens finansiella ekonomiska ställning och detta görs utifrån aspekterna resultat och finansiell styrka samt risk och kontroll. RESULTAT OCH FINANSIELL STYRKA Årets resultat Årets resultat visar ett underskott på 10,9 mnkr (år 2013: överskott 3,5 mnkr). Efter genomförd balanskravsutredning redovisas ett positivt resultat på 0,7 mnkr. Redovisning av balanskravsresultatet framgår under avsnitt Balanskrav till höger. I den budget för verksamhetsåret som fastställdes av kommunfullmäktige i november 2013 budgeterades ett positivt resultat på 1,0 mnkr. Under året har beslut fattats att från sociala investeringsfonden och resultat- och utvecklingsfonden disponera totalt 15,8 mnkr för särskilda åtgärder varav 12,0 mnkr utnyttjats under året. De åtgärder som genomförts avser ledarskapsutveckling, ledarförsörjning, pedagogiskt ledarskap, jobblyft (arbetsmarknadsprojekt) och öppenvård för ungdomar mellan år. Inom kommunstyrelsens ansvarsområde redovisas avvikelser mot budget bl.a. avseende exploaterings- och realisationsvinster (11,6 mnkr), pensionskostnader (-16,1 mnkr) främst beroende på ökat antal anställda och avgångna politiker samt inköp av inventarier av mindre värde (-5,1 mnkr). Avvikelser mot antagen budget visar även stadsbyggnadskontoret (-1,1 mnkr), komfast (-5,1 mnkr) och matenheten (-2,1 mnkr). Samtidigt har kommunstyrelsens anslag för oförutsett ej utnyttjats i sin helhet (10,0 mnkr). För övriga nämnders verksamhet redovisas positiva budgetavvikelser framförallt för Individ- och familjeomsorgsnämnden (15,4 mnkr), Barn- och utbildningsnämnden (0,5 mnkr) och för Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (3,9 mnkr). Negativa utfall i förhållande till fastställd budget redovisas för Äldre- och omsorgsnämnden (-16,4 mnkr), Miljö- och hälsoskyddsnämnden (-1,6 mnkr) och för Kultur- och fritidsnämnden (-1,5 mnkr). Balanskrav Kommunallagens uttalade balanskrav, som innebär att verksamhetens kostnader inte får överstiga dess intäkter, har inte uppnåtts för verksamhetsåret, -11,3 mnkr (24,1 mnkr). Det negativa resultatet påverkas av beslut, fattade av kommunstyrelsen, där medel tillförts (11,9 mnkr), finansierade från den sociala investeringsfonden och kompetens- och utvecklingsfonden som utgör en del av kommunens egna kapital (framgår av not till eget kapital). För varje beslut finns synnerliga skäl. Skillnaden mellan det redovisade årsresultatet, balanskravsresultatet och det justerade balanskravsresultatet utgörs av realisationsvinster och ianspråktagna medel från den sociala investeringsfonden och kompetens- och utvecklingsfonden. Nedan redovisas balanskravsutredning för mnkr Årets resultat -10,9 Realisationsvinster -0,4 Årets resultat efter balanskravsresultat -11,3 Synnerliga skäl Medel från sociala investeringsfonden 9,8 Medel från kompetens- och utvecklingsfonden 2,2 Justerat balanskravsresultat 0,7 16 Sigtuna kommun

17 Intäkter och kostnader Verksamhetens intäkter (exklusive skatteintäkter och generella statsbidrag), inklusive resultat från exploateringsverksamheten och realisationsvinster, uppgår till 653,2 mnkr (648,6 mnkr) vilket är en ökning med 5,6 mnkr jämfört med föregående år. Avräknas ökningen av exploaterings- och realisationsvinster (9,0 mnkr) från den totala intäktsökningen har intäkterna minskat med 3,4 mnkr vilket motsvarar en intäktsminskning med 0,5 %. Det huvudsakliga skälet till intäktsminskningen är avvecklingen av VA- och renhållningsverksamheten från och med 1 oktober samt att det under föregående år genomfördes en återbetalning av tidigare erlagda försäkringspremier (AFA). I förhållande till föregående år påverkar den förändringen intäkterna med drygt 19 mnkr mellan åren. Om intäkterna för VAoch renhållningsverksamheten borträknas har intäkterna ökat med 2,8 % eller knappt 16 mnkr. Av intäktsökningen utgör drygt 7 mnkr ersättning för försåld verksamhet främst inom gymnasieskolan och vuxenutbildning. Kostnadsökningen mellan 2013 och 2014 uppgår till 86,8 mnkr vilket motsvarar 3,5 procent. Lönekostnaderna inklusive pensioner har under året ökat med 71,9 mnkr (5,4 %). Detta beror i huvudsak på ökat antal anställda, avtalade löneökningar och ökade pensionskostnader. Den del av framtida pensionskostnader som utgör värdesäkring av tidigare intjänade pensionsförmåner redovisas som en finansiell kostnad och uppgår till ytterligare 2,3 mnkr. Kostnadsökningen avseende entreprenader och köpta tjänster uppgår till 36,2 mnkr (kostnadsökning på drygt 3 %). Kostnaderna för lämnade bidrag har minskat, främst försörjningsstödskostnader, och uppgår till 77,8 mnkr. Totalt uppgår personalkostnaderna till 1 413,6 mnkr (inkl pensionskostnader) och kostnader för köp av entreprenader/tjänster till 1 061,1 mnkr vilket utgör 54 procent respektive 43 procent av kommunens totala kostnader. Avskrivningar Planenliga avskrivningar har belastat resultatet med 115,6 mnkr och har genomförts enligt antagna regler. Från innevarande år har förändring av avskrivningsreglerna genomförts i enlighet med nya rekommendationer. Så kallad komponentavskrivning har införts vad gäller byggnader och mark, gator, gång- och cykelvägar och motsvarande där investeringen avslutats under Under 2015 kommer en anpassning till de nya reglerna att genomföras för samtliga anläggningstillgångar som berörs. Den förändrade grunden för avskrivningar påverkar avskrivningarnas omfattning marginellt under 2014, främst med anledning av att de projekt där komponentavskrivning tillämpas avslutade sent under året. Komponentavskrivning innebär att anläggningstillgången anskaffningsvärde fördelas utifrån ett antal komponenter. För varje komponent fastställs en nyttjandeperiod som sedan ligger till grund för de avskrivningar som genomförs. Resterande anläggningstillgångars avskrivningstid beräknas som tidigare utifrån individuell bedömd ekonomisk/teknisk livslängd. Skatteintäkter och statsbidrag I tabellen nedan framgår förändringen av skatteintäkter och statsbidragsintäkter under de senaste fem åren. Siffrorna anges i miljoner kronor. År Skatter Statsbidrag/Utjämning Ökning ,3 265,9 92, ,4 315,1 100, ,4 397,6 143, ,3 395,4 46, ,8 379,4 74,5 EXTERNA INTÄKTER, % 7% 12% 5% 62% 14% Kommunalskatt Generella statsbidrag och utjämning Avgifter Bidrag Övrigt Sigtuna kommun hade 2010 och under åren en något kraftigare tillväxt av skatteunderlaget än riket. Under 2011 däremot var skattetillväxten något svagare än rikets. Den skillnad som finns regleras inom systemet för inkomstutjämningen. Skatteunderlagets slutliga tillväxt 2014 blir känt först i december 2015, siffran nedan avser prognos i februari I tabellen nedan visas skatteunderlagets årliga tillväxt under År Sigtuna Riket ,55% 2,16% ,81% 2,99% EXTERNA KOSTNADER, % ,82% 4,00% ,82% 3,36% 24% 19% 3% 54% Personal inkl. pensioner Bidrag Entreprenader, köp av verksamhet och konsulter Material och tjänster 2014 ingen uppgift 3,20% * *prognos Kommunalskatteintäkterna ökade med 90,5 mnkr (48,9 mnkr) till 1 665,8 mnkr. Kommunalskattesatsen uppgick 2014 till 19,98 procent, vilket är oförändrat jämfört med 2013, och tillsammans med landstingsskatten uppgick utdebiteringen till 32,08 procent. Vid beräkningen av skatteintäkterna har liknande beräkningsmodell som tidigare år använts. Den modell som använts vid redovis- Årsredovisning

18 ning av skatteintäkterna görs på egna bedömningar utifrån de prognoser för skatteutvecklingen som Sveriges Kommuner och Landsting presenterat under första delen av år Modellen avviker därmed något från rekommendationen att det är SKL:s decemberprognos som ska användas. I det fall kommunen följt rekommendationen såväl 2013 som 2014 hade 2014 års skatteintäkter inte påverkats. Erhållna statsbidrag uppgår till netto 379,4 mnkr (395,4 mnkr), vilket är en minskning med 16,0 mnkr sedan föregående år. Statsbidragen består av inkomstutjämningsbidrag 269,3 mnkr, kostnadsutjämningsbidrag 35,1 mnkr, regleringsbidrag 10,0 mnkr, strukturbidrag 4,5 mnkr, införandebidrag 29,8 mnkr samt LSS-utjämningsavgift -30,6 mnkr. Vidare erhålls en särskild fastighetsavgift vilken 2014 uppgår till 61,3 mnkr. Om skatteintäkterna och statsbidragen (utjämningssystemen) läggs samman är ökningen 74,5 mnkr i förhållande till föregående år. Skatte- och statsbidragsintäkterna är 2,3 mnkr högre än fastställd budget. ränteintäkter som högre borgensavgifter än vad som budgeterats. Borgensavgifter tas ut från företag vilka kommunen lämnat kommunal borgen till som säkerhet för företagens upptagna lån. Främst har borgen lämnats till kommunens bostadsbolag AB Sigtunahem. Finansiella kostnader har minskat med 0,8 mnkr jämfört med 2013 och uppgår till 12,0 mnkr. Räntekostnaden fördelar sig i huvudsak på värdesäkring av pensionsavsättningar 2,3 mnkr och ränta på upptagna lån och checkkredit till 9,5 mnkr. Kommunens genomsnittliga räntenivåer redovisas under rubriken Avsättningar och skulder. 5,0 0,0-5,0-10,0-15,0 0,4 Finansnettot , mnkr -6,9-6,0-7,3 Finansiella intäkter och kostnader Finansiella intäkter uppgår till 6,0 mnkr, vilket är ett överskott jämfört med budget på 3,2 mnkr. Överskottet beror såväl på högre -20,0-25, , Sigtuna kommun

19 Budgetförutsättningar Mål och budget är ett viktigt instrument för styrningen av kommunens verksamheter och ekonomi. Där klarläggs kommunens mål för verksamheten och hur de medel som anslagits av kommunfullmäktige ska användas. I kommunens löpande uppföljning säkerställs sedan att de mål som antagits verkligen uppfylls och att verksamheten bedrivs inom fastställd budget. Anvisningar för Mål och budget antogs av kommunfullmäktige i juni Där beslöts om preliminära budgetramar. Nämndernas budgetförslag, som inlämnades i september 2013, utgjorde underlag för de slutliga politiska prioriteringarna. Kommunfullmäktige antog i november 2013 Mål och budget med ett budgeterat resultat på 1,0 mnkr, vilket med låg marginal uppfyllde kravet på ekonomisk balans. Budgeten för 2014 inrymde en ökning av kommunens nettodriftkostnader och finansiella kostnader med sammantaget 76,4 mkr eller 3,9 procent. Skatte- och statsbidragsintäkterna beräknades samtidigt öka med samma summa. Det budgeterade resultatet uppgick till 1,0 mnkr I driftbudgeten för 2014 budgeterades i Mål och budget exploateringsvinster med 69,0 mnkr vilket var en ökning med 20,4 mnkr i förhållande till budget Skattesatsen var oförändrad och uppgick 2014 till 19,98 procent. Sammantaget förstärktes nämndernas budget med netto 73,8 mnkr. För personalrelaterade kostnadsökningar som ökade löner, indexregleringar och pensionskostnader avsattes 38,6 mnkr. För demografiska förändringar avsattes 38,4 mnkr. Vidare fattades det beslut om ett gemensamt effektiviseringsuppdrag på 20,0 mnkr. Slutligen anslogs 16,5 mnkr för ökade avskrivningar och räntor samt mindre budgetregleringar på andra poster. Antaget investeringsprogram i Mål och budget innebär en fortsatt hög investeringsnivå som är något högre än I Mål och budget för uppgick investeringsnivån till 453,2 mnkr (2013: 436,5 mnkr) för den skattefinansierade verksamheten. Däremot avsattes inga investeringsmedel (2013: 13,4 mnkr) för VA- och Renhållningsverksamheten främst med anledning av den förestående bolagiseringen av verksamheten. Under året har ytterligare investeringsmedel tillförts genom ombudgetering av under föregående år, avsatta, ej utnyttjade medel uppgående till 91,7 mnkr. Det omfattande investeringsprogrammet kommer att fortsätta vilket medför att låneskulden och därmed de finansiella kostnaderna ökar under åren framöver. Det medför även att kostnaderna för avskrivningar ökar under planperioden. Finansieringsutrymmet, dvs. avsatta medel för avskrivningar samt årets resultat, uppgick i budget 2014 till 119,4 mnkr. Upplåningen beräknades i slutet av 2014 uppgå till 741,0 mnkr. I denna bedömning ingick 69,0 mnkr i form av vinster från kommunens exploateringsverksamhet. Kommunstyrelsen avsatte medel centralt för löneökningar, indexregleringar, ökade avskrivningar, kapitalkostnader, pensionskostnader och oförutsedda kostnader. Den oförutsedda potten uppgick till 8,0 mnkr, vilket främst skulle användas för att ha beredskap att möta ökade kostnader med anledning av lågkonjunkturen. Frånsett regleringar till följd av löneavtal, internhyror, kapitaltjänstkostnader m.m. har den oförutsedda potten använts till att lämna ett antal tilläggsanslag. Kommunstyrelsen har använt medlen till att bland annat genomföra en äldreomsorgsplan, sommarjobbsförmedling samt VA-rådgivning. Nämndernas resultat Kommunens löpande verksamhet visar i förhållande till budgeten ett överskott på 2,3 mnkr inklusive oförbrukade medel av anslag för oförutsett men exklusive resultat från särskild verksamhet (-14,3 mnkr). Större avvikelser redovisas inom några verksamhetsområden, se nedanstående tabell: Överskott Individ- och familjeomsorgsnämnden Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Anslag för oförutsett Underskott Äldre- och omsorgsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnd Kommunledningskontor, stadsbyggnadskontor, matenhet och komfast 15,4 mnkr 3,9 mnkr 10,0 mnkr -16,4 mnkr -1,6 mnkr -8,1 mnkr Årsredovisning

20 Nedan redovisas utfall, budget och avvikelse för respektive nämnd. DRIFTREDOVISNING (tkr) Utfall Utfall Kostnader Intäkter Netto Budget Avvikelse % budget Kommunstyrelse Kommunfullmäktige/styrelsen ,3% Kommunledningskontoret, MatEnheten, Komfast och Stadsbyggnadskontoret ,2% Särskild verksamhet ,1% därav: realisations- och exploateringsvinst avskrivningar, pensioner, interna poster mm underhållsåtgärder, inventarier av mindre värde Räddningstjänsten ,0% Anslag oförutsett Fonder Summa kommunstyrelsen ,4% Nämnder och styrelser Kultur- och fritidsnämnd ,5% Barn- och ungdomsnämnd ,9% Individ- och familjeomsorgsnämnd ,7% Äldre- och omsorgsnämnd ,9% Utb. och arbetsmarknadsnämnd ,7% Miljö- och hälsoskyddsnämnd ,0% Bygg- och trafiknämnd ,0% Familjerätt ,0% Överförmyndare ,2% Valnämnd Summa nämnder och styrelser ,0% Verksamhetens nettokostnader ,2% Utifrån antagen budget redovisar nämnderna och förvaltningarna såväl positiva som negativa avvikelser. Större överskott i förhållande till budget redovisas inom Individoch familjeomsorgsnämnden och Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. Överskott inom Individ- och familjeomsorgsnämnden finns främst avseende bidrag för ensamkommande barn. Inom Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens verksamhetsområde redovisar alla enheter ett positivt utfall som delvis reduceras då kostnaderna för försörjningsstöd överskrider budget med knappt 4 mnkr. Ett betydande underskott i förhållande till budget redovisas för Äldre- och omsorgsnämnden. Underskott redovisas såväl inom äldreomsorg (främst utförda hemtjänsttimmar) som omsorgen för funktionsnedsatta (främst externa placeringar och LSS, extern personlig assistans) och inom socialpsykiatrin (externa placeringar). Överskridande redovisas även för Miljö- och hälsoskyddsnämnden (saneringskostnader för hantering av skrotbilar) och för Kultur- och fritidsnämnden (främst inom sim- och sporthallsverksamheten). Inom Kommunstyrelsens verksamhetsområde redovisas överskridanden för stadsbyggnadskontoret (främst avseende kostnader för bostadsanpassningsbidrag) för Komfast (kostnader för ersättnings- Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd 14,6% Nämndernas andel av verksamhetens nettokostnader, % Barn- och ungdomsnämnd 43,4% Miljö- och hälsoskyddsnämnd 0,5% Kommunstyrelsen 10,1% Äldre- och omsorgsnämnd 21,7% Individ- och familjeomsorgsnämnd 4,5% Kultur- och fritidssnämnd 5,2% 20 Sigtuna kommun

21 lokaler i anslutning till att ordinarie lokaler dömts ut ur hälsoskäl) och för matenheten (ökade priser och volym). Inom den centrala förvaltningen, under särskild verksamhet, redovisas stora avvikelser. Exploaterings- och realisationsvinster uppgår till knappt 12 mnkr mer en fastställd budget samtidigt som kostnaderna för pensioner överstiger avsatta medel med drygt 16 mnkr främst beroende på ökat antal anställda och politiker som avslutat sina politiska uppdrag. Dessutom har kostnadsbokföring av inventarier av mindre värde genomförts med drygt 5 mnkr. Samtidigt har avsatta medel för oförutsedda händelser inte i sin helhet behövt tas i anspråk vilket ger en positiv budgetavvikelse på drygt 10 mnkr. Investeringar Under året har investeringar i materiella anläggningstillgångar genomförts för 402,8 mnkr (380,5 mnkr). Investeringsbidrag har erhållits med 17,7 mnkr (10,2 mnkr). Av de genomförda investeringarna avser 4,1 mnkr VA- och renhållningsverksamheten som under året avyttrats till ett nybildat bolag som från 1 oktober ansvarar för kommunens VA- och renhållningsverksamhet. Planenliga avskrivningar har belastat resultatet med 115,6 mnkr (103,9 mnkr). Däremot har till skillnad från föregående år (2,7 mnkr) ingen nedskrivning av anläggningsvärden har skett. Vid fastställandet av Mål och budget för 2014 uppgick budgeterade investeringar till 465,9 mnkr. Under verksamhetsåret har om- och tilläggsbudgeteringar genomförts varför investeringsbudgeten totalt omslutit 565,5 mnkr (netto), att jämföra med de genomförda nettoinvesteringarna på 385,1 mnkr. Förseningar, uppskjutningar och förändrade förutsättningar i investeringsverksamheten har inneburit att investeringar planerade till totalt en utgift av 145,8 mnkr inte genomförts under året. Av de uppskjutna projekten har 166,3 mnkr ombudgeterats till Av resterande budgeterade medel har en betydande del klassificerats som underhållsåtgärder och kostnadsbokförts (5,1 mnkr). Bland projekt som försenats/uppskjutits ingår bland annat ny-, om- och tillbyggnation av skolor, förskolor, anläggningar, gator och vägar. Det enskilt största objekten som försenats är uppförande av en ny F-6 skola i Steningehöjden (44,4 mnkr), en ny F-6 skola i Steninge, Galaxen, (19,7 mnkr), en ny förskola i Märsta (16,7 mnkr) och infrastrukturåtgärderna i anslutning till bostadsprojekt i Valsta (10,0 mnkr). För de projekt som fullföljts under året finns såväl avvikelser som överensstämmelse mellan de slutliga investeringskostnaderna och fastställd budget. Nedan redovisas hur genomförda investeringar fördelas mellan olika anläggningstyper (belopp i mnkr, netto). Investeringar Årsbudget Årsutfall Avvikelse Byggnader och lokaler 264,2 140,0 124,2 Idrotts- och fritidsanläggningar 119,4 118,3 1,1 Gator, vägar och infrastruktur 79,8 55,9 23,9 Parker, natur- och miljövård 13,5 12,6 0,9 VA-anläggningar 14,1 4,1 10,0 Mark 20,7 20,5 0,2 Övrigt 53,8 33,7 20,1 Summa 565,5 385,1 180,4 Årsredovisning

22 I nedanstående tabell redovisas under året större enskilda genomförda/pågående investeringsprojekt (belopp i mnkr). Objekt Årets investering (brutto) Årets aktiveringar Bedömd/slutlig projketkostnad Förklaring Badhus 71,4 170,3 176,3 Nybyggnad Steningeskolan Galaxen 44,5 147,5 Nybyggnad F-6 Steningehöjden 20,9 105,0 Nybyggnad Odensala förskola 12,2 31,4 32,6 Om- och tillbyggnad Sigtuna museum 14,7 20,3 Ombyggnad Sporthall Steningehöjden 13,4 51,2 51,5 Nybyggnad Märsta Port 11,7 33,2 Anpassning Mark 20,5 20,5 20,5 Markförvärv Vid årets slut uppgår de samlade materiella anläggningstillgångarnas bokförda värde till 1 890,4 mnkr (1 719,2 mnkr). Tillgångarnas marknadsvärde är svårbedömt med anledning av att tillgångar som vägar, skolor och förskolor etc saknar egentligt marknadsvärde. Dessa tillgångars värde ligger i nyttan för den kommunala verksamheten. Innehavet av aktierna i AB Sigtunahem, som är bokfört till 38,0 mkr, har däremot ett betydligt högre marknadsvärde liksom delar av kommunens markreserv ,5 Nettoinvesteringar och avskrivningar , mnkr Nettoinvesteringar 233,2 Avskrivningar 370,3 385, , Genomförda investeringar har finansierats med medel enligt tabellen nedan Löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital 30,7 % 36,0 % 22,3 % Förändring av rörelsekapital -8,1 % 13,1 % 2,6 % Investeringsbidrag 4,4 % 2,7 % 1,7 % Avyttring av anläggningstillgångar 6,3 % 73,4 % Lån 66,7 % 48,2 % Summa 100 % 100 % 100 % Tabellen ovan visar hur investeringarna finansierats vilket främst under 2014 skett genom resultat från den löpande verksamheten och genom upptagande av nya lån. Egenfinansierade medel består av årets resultat och kostnader som inte medfört några likvidtransaktioner, som av- och nedskrivningar samt avsättningar. Det är viktigt för kommunen att en övervägande del av investeringarna finansieras från den löpande verksamheten. Om så sker bidrar det till att skapa långsiktiga förutsättningar för en stabil ekonomisk utveckling. 22 Sigtuna kommun

23 Exploateringsverksamhet Exploateringsverksamheten inom kommunen har varit fortsatt omfattande. Ett betydande arbete med detaljplanering av tilltänkta bostadsområden har pågått och ett flertal försäljningar av markområden för affärs- och bostadsändamål har genomförts. I det redovisade resultatet ingår exploateringsvinster med 80,2 mnkr (71,1 mnkr) vilket avser försäljning av mark för affärsverksamhet och bostadsändamål. Affärsdrivande verksamhet Under året, , har kommunens VA-verksamhet och renhållningsverksamhet överförts genom en inkromsöverlåtelse till ett helägt kommunalt bolag, Sigtuna Vatten och Renhållning AB. Överlåtelsen baserade på de båda verksamheternas anläggningskapital och ansamlade resultat. Vid överlåtelsen avyttrades anläggningstillgångar till ett värde av 114,3 mnkr. Finansieringen utgjordes av tidigare ansamlat resultat 20,1 mnkr, lån 50,3 mnkr och förskottsbetalda intäkter från VA-abonnenter 43,9 mnkr. Eget kapital Förändringen av det egna kapitalet motsvaras av årets resultat vilket uppgår till -10,9 mnkr. Under året har 12,0 mnkr av det egna kapitalet utnyttjats för åtgärder finansierade från den sociala investeringsfonden och kompetens- och utvecklingsfonden. Besluten fördelar sig mellan den sociala investeringsfonden 9,8 mnkr och kompetens- och utvecklingsfonden 2,2 mnkr. Efter genomförda åtgärder och med hänsyn till årets resultat uppgår det egna kapitalet till 950,7 mnkr. Av kapitalet utgör avsatta medel för omstruktureringsåtgärder 121,0 mnkr, sociala investeringsfonden och kompetens- och utvecklingsfonden 28,0 mnkr samt resultatutjämningsreserv 25,0 mnkr. Avsättningar och skulder Avsättningar för pensionsåtaganden, dvs. intjänade och avtalade åtaganden för framtida pensionskostnader inklusive särskild löneskatt, kostnadsförs i anslutning till intjänandet (från och med 1998) eller efter särskilt beslut (exempelvis visstidspensioner). Den del av kostnadsförda pensioner som betalas ut som individuell del (57,5 mnkr inklusive lagstadgade avgifter 2014) redovisas som kortfristig skuld och regleras i mars månad kommande år. Övrig del (enligt KAP-KL) redovisas som avsättning. Avsättningen avser intjänad förmånsbestämd ålderspension, värdesäkring av tidigare intjänade pensionsrättigheter och avtalade garanti- och visstidspensioner inklusive lagstadgade avgifter och har under året ökat med 24,1 mnkr. Pensioner som intjänats före 1998 (inkl värdesäkring) redovisas enligt den kommunala redovisningslagen som ansvarsförbindelse och uppgår per den 31 december 2014 till 957,3 mnkr inklusive löneskatt. Avsatta medel för pensioner (skuldbokförda) tillsammans med de pensionsutfästelser som redovisas som ansvarsförbindelse har efter beslut i kommunfullmäktige återlånats och använts till finansiering av kommunens tillgångar. I nedanstående tabell redovisas kommunens årliga pensionskostnader inklusive lagstadgade sociala avgifter för åren Vidare framgår, per den 31/12 respektive år, kostnadsförd avsättning för framtida pensionsåtaganden samt pensionsåtaganden vilka redovisas som ansvarsförbindelse och kostnadsförs i anslutning till att utbetalning sker. Mnkr Pensionskostnad Pensionskostnader inkl lagsstadgade avgifter (årlig) 130,4 131,0 113,6 Pensionsskuld Avsatt till pensioner (vid bokslutstillfälle) 248,6 230,4 203,1 Ansvarsförbindelse pensionskostnader (vid bokslutstillfälle) 957, ,3 941,8 Summa pensionsskulder (återlånad, se ovan) 1 336, , ,9 Pensionsrättigheterna, som redovisas som ansvarsförbindelse och kostnadsförs i anslutning till utbetalning (utbetalningen uppgick 2014 till 43,8 mnkr inklusive särskild löneskatt), kommer under de kommande 10 åren successivt att öka upp mot ca 50 mnkr/år för att sedan åter minska. Rättigheterna är därför viktiga att beakta vid en total ekonomisk bedömning och i anslutning till begreppet god ekonomisk hushållning. Kommunens upptagna lån inklusive checkräkningskredit uppgår per den 31 december 2014 till 723,4 mnkr vilket är en ökning med 342,2 mnkr sedan föregående årsskifte. Den långfristiga låneskulden tillsammans med avsättningar motsvarar en skuldsättningsgrad på 59,7 procent vilket är ökning från föregående år med 5,6 procentenheter. Under året har in- och utlåningsräntorna varit låga. Kommunens låneskuld har succesivt ökat under året främst med anledning av det omfattande investeringsprogram som planerats och genomförts Låneskuld per 31/ , mnkr 240,9 386,5 381,2 197,8 Genomsnittlig upplåning och räntenivåer under 2014 har varit följande: Upplåning 723, Ränta Checkkredit Bundna lån 470,3 1,57% Årsredovisning

24 Kapitalbindning, förfall inom ett år 26% 55% Räntebindning, förfall inom ett år 40% 55% Tillgängliga likvida medel inklusive checkräkningskredit, mnkr 195,2 121,7 Soliditet Soliditeten beskriver den långsiktiga betalningsförmågan och visar hur stor andel av tillgångarna som finansierats med eget kapital. Under 2014 har kommunens soliditet minskat från 45,9 procent till 40,3 procent. Kommunernas genomsnittliga soliditet uppgår preliminärt till ca 50 procent. För en kommun är det svårt att ange en önskad nivå för en acceptabel soliditet. Det är framförallt utvecklingen av soliditeten som är intressant att följa när man bedömer den ekonomiska situationen. Soliditet , % Kommunen och bolagen Kommunens resultatutveckling utgör en väsentlig del av den sammanställda redovisningen. Resultatet för kommunen och bolagen uppgår till -18,7 mnkr (-60,4 mnkr). AB Sigtunahems utveckling är fortsatt god trots det negativa resultatet för Efterfrågan på lägenheter är fortsatt hög. Under ett antal år har betydande underhållsåtgärder genomförts vilket påverkar resultatet negativt. Åtgärder har genomförts i bostadsområden vid Tingvalla och Valsta. Från den 1 oktober 2014 överfördes VA- och renhållningsverksamheten från kommunal förvaltning till bolag, Sigtuna Vatten och Renhållning AB. Ingen förändring av verksamhetsinriktning har skett. Resultatet för årets sista tre månader uppgår till -1,6 mnkr. Sett över kalenderåret visar VA- och renhållningsverksamheten ett positivt resultat på 1,3 mnkr. Räddningstjänsten Attunda som är organiserade som ett kommunalförbund med uppdrag i ett flertal norrortskommuner bedriver verksamhet i norra delen av Stockholm. Tagun AB som förvärvades 2011 äger fastigheten Södertil 1:6. Under året har en till- och ombyggnad färdigställts för arkiv för museiföremål. För att finansiera byggnationen har bolaget lånat pengar av Sigtuna kommun. Vid årsskiftet 2014/2015 uppgick det lånade beloppet till 17,8 mnkr. Energioperatörerna AB som fram till 1 maj 2013 var vilande har från detta datum bedrivit verksamhet i form av energiförsäljning. Bolaget leasar ett vindkraftverk från Sigtuna kommun och säljer den energi som produceras på den öppna marknaden. Resultatet 2014 blev -0,7 mnkr. För verksamhetsåret visar AB Sigtunahem ett resultat efter skatt på -8,5 mnkr och Räddningstjänsten Attunda på 16,1 mnkr. RISK OCH KONTROLL Budgetuppföljning och prognossäkerhet Kommunens ekonomiska utveckling kan följas bl.a. genom att analysera budgetuppföljningar och bokslut. Förutom upprättande av årsbokslut upprättas årligen två delårsbokslut per den 30 april och den 31 augusti samt månatliga budgetuppföljningar för samtliga månader förutom januari och juni. Nedan redovisas budgeterat och verkligt årsutfall perioden Utfall jämfört med budget, mnkr ,7 33,5 30,0 Budget 175,1 166,0 Utfall 1,0 1,0 3,5 1,0-10, Sigtuna kommun