INNEHÅLL NÄMNDERNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSER I SAMMANDRAG

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2011

2

3 INNEHÅLL Kommunstyrelsens ordförande 4 Viktiga händelser 6 Sigtuna en snabbt växande kommun 10 Förvaltningberättelse 14 Personalekonomisk redovisning 38 Miljöredovisning 44 Kommunen och de kommunala bolagen 52 Ekonomisk utfall och ställning 56 Redovisningsprinciper och notförteckning 59 NÄMNDERNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSER I SAMMANDRAG Kommunstyrelsen 64 Individ- och familjeomsorgsnämnden 68 Kultur- och fritidsnämnden 70 Barn- och ungdomsnämnden 72 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 74 Äldre- och omsorgsnämnden 76 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 78 Bygg- och trafiknämnden 80 Nyckeltal för kommunen 82 Vart gick skattepengarna 83 Revisionberättelse 85 Kommunstyrelsen 88 Så styrs Sigtuna kommun 89

4

5 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE Sigtuna kommun var Sveriges snabbast växande kommun Vid årsskiftet bodde personer i kommunen, vilket innebär en ökning med drygt personer, eller 3,4 procent. I början av året passerades en symbolisk milstolpe då invånarantalet översteg God tillgång till bostäder i natursköna miljöer och stadsmiljö, närhet till Stockholm och Uppsala, Arlanda flygplats positiva utveckling, goda kommunikationer, bra företagsklimat, ett rikt föreningsliv med bra utbud av kultur- och fritidsaktiviteter, satsningar på välfärden som platsgaranti i förskolan är bara några positiva omdömen från några av kommunens nya invånare. Ingen annan enskild sak är en så viktig framgångsfaktor som en växande befolkning. Med fler invånare blir det fler som delar på kostnaderna för de gemensamma åtagandena som förskola, skola och omsorg. Den lokala handeln, tjänstesektorn och övriga näringslivet får en större marknad vilket i sin tur skapar högre tillväxt och ger fler arbetstillfällen i kommunen. Sammantaget är de nya siffrorna ett bevis på att Sigtuna kommun genom hårt arbete blivit en attraktiv kommun för både människor och företag, det är mycket glädjande. Trots den europeiska finanskrisen redovisar Sigtuna kommun 2011 ett ekonomiskt resultat som överträffar kommunens målsättning. Resultatet uppgår till 30 miljoner kronor, vilket är 29 miljoner kronor bättre än budget. Lagkravet på en ekonomi i balans har därmed uppnåtts för elfte året i rad. Detta trots omfattande ned- och avskrivningar som påverkar 2011 års resultat negativt men skapar bättre förutsättningar inför framtiden då kommunens driftskostnader minskar kommande år. En viktig del i den kommunala ekonomin är nämndernas resultat. Budgetdisciplinen har varit god och sammantaget uppvisar nämnderna ett överskott på 26,8 miljoner kronor. Det är en av de absolut viktigaste faktorerna för att kommunen framöver ska fortsätta uppvisa en ekonomi i balans. Sigtuna kommun är en attraktiv plats att starta och driva företag i. Enligt årets Nyföretagarbarometer startades hela 350 nya företag under 2011 i kommunen. Jämfört med 2010 ökade antalet nya företag med 14,4 procent, vilket är mer än dubbelt så mycket som ökningen för riket på 6,5 procent. Sigtuna kommun har under flera års tid arbetat strategiskt för att skapa ett gott klimat för företagande och nyföretagande. Med den starka befolkningstillväxten växer också den inhemska marknaden vilket skapar tillväxt och fler arbetstillfällen. Sigtuna kommun har arbetat metodiskt med att uppmuntra entreprenörskap, innovationer och olika former av stöd till företag som behöver hjälp. Det sker i samverkan med olika aktörer på lokal, regional och nationell nivå. Näringslivsservicen prioriterar snabbhet, enkelhet och gott bemötande. Under 2012 ska utvecklingen fortsätta. Kommunledningen lade därför i slutet av 2011 en offensiv budget, med omfattande framtidsinvesteringar. Det rör sig om omfattande välfärdsinvesteringar i förskolor, skolor och kultur- och fritidsverksamhet. Den största verksamhetsmässiga satsningen 2012 går till förskola och grundskola som får drygt 43 miljoner kronor mer för att fler barn ska nå kunskapsmålen. Sigtuna kommun tar under 2012 också krafttag mot de ökade försörjningsstödskostnaderna genom en unik arbetsmarknadspolitisk satsning. Alla som har arbetslöshet som grund för sitt försörjningsstöd kommer att anställas under en tolvmånadersperiod. Det kommer att ge dem en helt unik chans att ta sig tillbaka in på arbetsmarknaden, med färska meriter och referenspersoner i bagaget. Som Ekokommun fortsätter Sigtuna kommun sitt offensiva miljöarbete. Detta sker bland annat i form av investeringar som innebär att kommunens energiförbrukning minskar. Kommunen fortsätter bygga om och energieffektivisera de fastigheter man själv äger och förvaltar. Under 2011 överträffade kommunen sin målsättning att minska el- och energiförbrukning med 4,8 procent, målsättningen var 2 procent och resultatet blev 6,8 procent. I planerna för 2012 finns flera viktiga klimat- och miljöinvesteringar. Den största är investeringen i ett nytt vindkraftverk. När investeringen är gjord äger kommunkoncernen tre vindkraftverk. Ett hållbart samhälle kräver inte bara offensiva investeringar i grön teknik, det behövs även samtal och överenskommelser på lokal och internationell nivå. Därför var det en viktig händelse för Sigtuna kommun att stå värd för Tällberg Forum, som sommaren 2011 för första gången arrangerades utanför Tällberg. Hundratals forskare, politiker, musiker och andra samlades i Sigtuna kommun för att samtala under temat How can we agree to agree?. Samarbetet mellan kommunen och Tällberg Foundation fortsätter under Sigtuna kommun står inför stora utmaningar inom välfärdsområdet Den växande befolkningen behöver mötas med offensiva satsningar på förskolor, skolor och omsorgsboenden. Dessa skall precis som tidigare år mötas med bostadsbyggande, befolkningstillväxt och en stabil ekonomi. Anders Johansson Kommunstyrelsens ordförande Årsredovisning 2011 Sigtuna kommun 5

6 VIKTIGA HÄNDELSER OCH AKTIVITETER 2011 SIGTUNA KOMMUN FÅR TOPPRESULTAT I SVENSKT NÄRINGSLIVS RANKING Förra året startades 350 nya företag i Sigtuna kommun, det innebär att vi är en av de 25 främsta kommunerna i landet när det gäller nyföretagande. I Svenskt Näringslivs ranking över kommunernas näringslivsklimat kom Sigtuna kommun på en glädjande 7:e plats bland landets 290 kommuner, en förbättring med 18 placeringar sedan FLER KAN TA DEL AV SIGTUNA KOMMUNS NATURRESERVAT Under 2011 satsade kommunen stort på miljö och natur. Som en del i det arbetet fick fågeltornet i naturreservatet Askarehage nytt tak och vindskydd. Det anlades också en ny parkeringsplats som ska underlätta för rörelsehindrade att ta sig ut i området. I Munkholmens naturreservat byggdes en ny plattform, nya sittplatser och en grillplats. NU ÄR VI FLER ÄN INVÅNARE! Sigtuna kommuns offensiva utvecklingsarbete ger tydliga resultat. Hög takt i bostadsbyggandet och stora investeringar både från kommunens sida och från näringslivet lockar allt fler att flytta hit. Kommunens befolkning har ökat kraftigt de senaste 5-6 åren. Under 2011 ökade antal invånare med personer och kommunen blev då den snabbast växande i landet. SÖDERGATAN ETT NYTT HUVUDSTRÅK Sigtuna kommun har under en tid arbetat för att göra Södergatan till ett livfullt huvudstråk med bostäder och affärslokaler. Vid den södra delen kommer ett torg att knyta samman Märsta centrum och den nya bostadsbebyggelsen och bidra till stadskaraktären invigdes södra delen av Södergatan och öppnades för trafik. ULLA-MARIE HELLENBERG BLEV NY KOMMUNDIREKTÖR Ulla-Marie Hellenberg rekryterades till posten som kommundirektör i Sigtuna kommun. Det beslutades av en enig kommunstyrelse vid ett extra sammanträde. Ulla-Marie Hellenberg har i fler år arbetat som stadsdirektör i Södertälje kommun och efterträder Greger Svensson som lämnade sin post i november SIGTUNA KOMMUN SATSAR PÅ ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I SKOLAN Omfattande insatser har gjorts under året för att förbättra elevernas skolresultat. Det handlar om studiehjälp, lovskola och riktade insatser som tillsammans har bidragit till en positiv utveckling. Andelen elever som har nått godkänt i alla ämnen ökar och samtidigt har resultaten på de nationella proven i årskurs tre förbättrats. 6 Årsredovisning 2011 Sigtuna kommun

7 ARLANDAGYMNASIET INVIGER NYA LABORATIONSSALAR Den 16 september invigde Arlandagymnasiet nya undervisningssalar som kommer att kunna användas till kemi-, fysik- och biologilaborationer. Salarna är utformade för att optimera lärar- och elevkontakten och uppmuntra till forskningsinspirerade studier. Sigtuna kommun har investerat 15 miljoner kronor för byggandet av laborationssalar av hög klass och uppförande av en ny modern föreläsningssal. ELEVER OCH LÄRARE FÅR EGNA BÄRBARA DATORER Sigtuna kommun fortsätter sin satsning på att utrusta elever och lärare med modern digital utrustning. Samtliga elever i årskurs 7 på Ekillaskolan fick egna bärbara datorer inför läsåret 2011/2012. Under höstterminen 2011fick dessutom samtliga lärare, från förskoleklass till årskurs nio, också en personlig bärbar dator. LARZ ELDBÅGE VANN OMRÖST- NINGEN OM KONSTVERK I MÄRSTA ÅPARK Mellan den 24 augusti och 12 september kunde invånarna i Sigtuna kommun delta i omröstning om vilket konstverk som skulle pryda dammen vid Märsta Åpark personer deltog i omröstningen och vinnare blev den lokala konstnären Larz Eldbåge med sin skulptur Blå form. SIGTUNA KOMMUN FÖRST UT MED ATT VÄLJA GRÖN ASFALT Genom att välja biotillverkad asfalt minskade Sigtuna kommun sitt koldioxidutsläpp med 137 ton under Kommunen har köpt ton av den biotillverkade asfalten. Det motsvarar cirka 80 procent av kommunens totala årsförbrukning. UNGDOMSARBETSLÖSHETEN SJÖNK I KOMMUNEN Under 2011 sjönk ungdomsarbetslösheten i Sigtuna kommun jämfört med samma period Samma trend går att se i statistiken för samtliga arbetssökande. Under hösten gjordes flera riktade satsningar för att ge kommunens ungdomar möjlighet till ett arbete. INVIGNING AV HAMNEN OCH STRANDPROMENADEN Upprustningen och utvecklingen av hamnen och strandpromenaden i Sigtuna stad blev klar under sommaren 2011 och invigdes med en festkväll i juni. Ny vågbrytare, stort trädäck och soldäck med sittplatser, upplevelsebryggor och nydesignad hamngata med gång- och cykelväg färdigställdes. I samband med utvecklingen av hamnen anlade kommunen en ny miljöriktig latrintömning för att ge bra service till båtägare samt förbättra vattenmiljön i Mälaren. Årsredovisning 2011 Sigtuna kommun 7

8 VIKTIGA HÄNDELSER OCH AKTIVITETER 2011 SUCCÉ FÖR TÄLLBERG FORUM Den 29 juni till 3 juli 2011 välkomnade Sigtuna Tällberg Forum som tog emot cirka 500 deltagare från när och fjärran. Temat för forumet var global samverkan och sätt att komma överens. Tack vare ett bra samarbete mellan företagare, privatpersoner och kommunen blev Tällberg Forum en succé. Under dessa dagar bjöds på konserter, föreläsningar och andra evenemang som var öppna för allmänheten. SIGTUNA KOMMUN BELÖNADE UTMÄRKTA PEDAGOGER 2011 års pedagogiska utmärkelse fick pedagogerna Andreas Eriksson och Mattias Nilsson från Arlandagymnasiet, Johanna Olsson från Norrbackaskolan samt Åsa Sourander från Sankta Gertruds skola. Den pedagogiska utmärkelsen delas ut varje år till framstående pedagoger i Sigtuna kommun. Utmärkelsen delas ut i form av ett stipendium på kronor. INVIGNING AV 60 NYA FÖRSKOLEPLATSER Sigtuna kommun fortsätter att växa och barnen står för en stor del av tillväxten. Kommunen byggde därför ut kapaciteten med tre nya förskolepaviljonger i Sigtuna, Märsta och Odensala. Alla som fanns i kommunens kö vid årets början kunde därmed erbjudas förskoleplats. BYGGSTART FÖR FLER SENIOR- BOSTÄDER PÅ RÅDMANSÄNGEN I SIGTUNA STAD Efterfrågan på seniorbostäder är stor och snart ges möjlighet till flera sådana bostäder i ett centralt och attraktivt läge i Sigtuna stad, närmare bestämt på Rådmansängen, vid Uppsalavägen. Det nya bostadsområdet kommer att rymma såväl småhus som flerbostadshus. 24 lägenheter är tänkta att bli hyresrätter för seniorer, d v s hushåll där minst en person är 55 år eller äldre. HANDBOK FÖR PLANETSKÖTARE Vad är en planetskötare? Kanske har du sett några av de färgglada händerna med barnens miljölöften? Idén föddes på Naturskolan och har gått från en utställning om energihushållning, ett klimattoppmöte i Köpenhamn till en handbok som används för att integrera hållbarhetsperspektivet in i undervisningen på kommunens grundskolor. Boken trycktes i en svensk och en engelsk version. Den engelska boken delades ut till alla deltagare på Tällberg Forum. BANANREKORD PÅ VIKINGARÄNNET På Vikingarännet som gick av stapeln i februari startade en Fairtrade-banan sin färd från Skarholmen i Uppsala till strandpromenaden i Sigtuna stad. Vid målet stod fler mänskliga bananer och bjöd åkarna på Fairtrade-bananer. Syftet var att uppmärksamma arbets- och levnadsvillkoren för bananodlare i utvecklingsländer. Sigtuna kommun är diplomerad Fair Trade City sedan Fairtrade-bananer är en symbol för engagemanget hos frivilliga ambassadörer för att vi konsumenter ofta ska välja Fairtradeprodukter. 8 Årsredovisning 2011 Sigtuna kommun

9 MÅNGA EVENEMANG UNDER FINSKA VECKAN Sigtuna ingår i finskt förvaltningsområde och som ett led i det arbetet arrangerade Sigtuna kommun Finska veckan den 5 10 december John Chrispinsson drog störst publik med en föreläsning om Sveriges och Finlands gemensamma historia. Det bjöds även på teater, film och musik. OLOV HOLST NYTT OPPOSITIONSRÅD Det tidigare oppositionsrådet Henrik Kelfve (M) lämnade sitt uppdrag den 1 november Mats Weibull (M) var oppositionsråd från det datumet till Olov Holst tillträdde den 1 februari Olov Holst (M) är ledamot i kommunfullmäktige, barn- och ungdomsnämnden och även ledamot i kommunstyrelsen, kommunstyrelsens arbetsutskott och i krisledningsnämnden. STOR SATSNING PÅ JOBBCENTER Cirka 300 personer kommer varje år till Jobbcenter. Sedan den 1 juni 2011 arbetar Jobbcenter med trestegsmodellen Newstart för att coacha arbetssökande. Arbetssökande som kommer till Jobbcenter kan få göra praktik på något av de två caféerna som jobbcenter driver i Kunskapens Hus eller på intern service som driver vaktmästeri, syverkstad och snickeri. Över 30 % av dem som genomgått jobbcenters program får arbete. ELDSJÄL MED FOKUS PÅ BARNEN FÅR SOCIALFÖRVALTNINGENS STIPENDIUM 2011 års stipendium för förnyelse och utveckling inom socialtjänsten i Sigtuna kommun tilldelades Marléne Haverblad, kurator vid Familjecentrum i Märsta. Familjecentrum arbetar för att det professionella mötet mellan socialtjänst och familjer ska vara förebyggande, vara ett erbjudande till möte som sker så tidigt som möjligt och på familjernas egna villkor. Under 2011 fick Familjecentrum rekordmånga besökare. NY BRANDSTATION I SIGTUNA STAD Vid Ragvaldsbovägen i Sigtuna stad står en ny brandstation som invigdes söndagen den 13 februari. Byggnaden ersätter den gamla brandstationen intill Mariakyrkan som inte längre var ändamålsenlig. Den nya brandstationen ger en bättre tillgänglighet, uppfyller moderna arbetsmiljökrav och ger förutsättningar för en effektiv räddningstjänst. Under hösten anordnades ett uppskattat öppet hus. SIGTUNA MUSEUM FÅR NYTT FÖREMÅLSARKIV Sigtuna museums arkeologiska material utgör kärnan i museets samlingar. Materialet från vikingatid och tidig medeltid tillhör de största i landet och är av stort riksintresse. Utöver dessa fynd återfinns även redskap och annat material från närområdet av stort lokalt historiskt värde. Det nya föremålsarkivet är ett första steg för att skapa ändamålsenliga lokaler till Sigtuna museums samling av arkeologiskt material och kulturhistoriska föremål. Årsredovisning 2011 Sigtuna kommun 9

10 I kommunen finns 46 förskolor och 20 grundskolor med olika inriktningar och profiler. Flera av dem är enskilt drivna verksamheter.

11 SIGTUNA EN SNABBT VÄXANDE KOMMUN Sigtuna är landets första stad och Sigtuna kommun är den plats där miljontals flygresenärer från när och fjärran först möter Sverige. Med sitt läge mitt emellan Stockholm och Uppsala erbjuder Sigtuna kommun utmärkta möjligheter för boende, arbete, rekreation och utbildning. Kommunen har haft en konstant befolkningsökning under hela 2000-talet och under 2011 har tillväxttakten varit högst i Sverige. Närheten till orörd natur och vackra miljöer vid Mälaren bidrar till attraktiviteten. I Sigtuna kommun är det fler som pendlar till kommunen än från kommunen. Här finns många attraktiva arbetstillfällen som lockar medarbetare från närliggande kommuner. Kommunen har en ung och växande befolkning. Här finns bostäder och de som flyttar in är ofta barnfamiljer. Under 2011 ökade befolkningen med knappt 4 procent, det expansiva bostadsbyggandet fortsatte och flera viktiga infrastrukturprojekt påbörjades. En växande befolkning är den i särklass viktigaste utvecklingsfaktorn för en kommun. Med fler invånare ökar intäkterna, det blir fler som delar på kostnaderna och det skapas resurser för att fortsätta utveckla kommunen. Samtidigt får den lokala handeln, tjänstesektorn och övriga näringslivet en större lokal marknad. Det är bra för tillväxten och det ger fler jobb i kommunen. INGEN SOVSTAD Att vara värdkommun för Arlanda flygplats påverkar Sigtuna kommun på många olika sätt. Arlanda sätter sin prägel både på samhällets struktur och näringslivets inriktning det finns en specialisering mot kommunikationer och besöksnäring och en hög grad av internationell orientering. Två tredjedelar av de över arbetstillfällen som finns i kommunen, finns på och kring Arlanda flygplats. Var fjärde anställd på Arlanda bor i Sigtuna kommun. FRAMTIDSKRAFT I oktober genomförde kommunen en av sina största affärer någonsin. Då såldes en del av bostäderna i det kommunala bostadsbolaget AB Sigtunahem samt några andra kommunala fastigheter, till Rikshem AB. Genom affären vill Sigtuna kommun stärka ekonomin och säkerställa utvecklingen i kommunen, med andra ord, skapa Framtidskraft. Att kommunen växer snabbast i landet, innebär stora utmaningar. Nya bostäder, nya förskolor och skolor, fler vårdboenden och mer service till brukare efterfrågas. Affären inbringade cirka ca 1,7 miljarder kronor som kan bidra till utvecklingen. SATSNING PÅ SKOLUTVECKLING Under 2011 togs det krafttag för att förbättra resultaten i kommunens skolor. Arbetet inleddes med en genomlysning av grundskolan och gymnasiet i regi av en extern konsult. Genomlysningens resultat låg sedan till grund för beslutet att ta fram ett gemensamt skolutvecklingsprogram för grundskola och gymnasium. I kommunens budget för 2012 presenteras en långsiktig satsning på fortsatt skolutveckling. Fokus ligger på att lärarna och rektorerna ska kunna fokusera mer på undervisning och pedagogisk utveckling och mindre på byråkrati och administrativt arbete. ÖVERSIKTSPLANEN SES ÖVER Översynen av kommunens översiktsplan från 2002 påbörjades under hösten Ändrade förutsättningar utgörs i första hand av en ny avgränsning av influensområdet för Arlanda flygplats, nytt influensområde för buller från Kungsängens övnings- och skjutfält, klimatanpassning och beaktande av vattendirektivet. Dessutom rekommenderas kommunen att återuppta arbetet med att ta fram en fördjupad översiktsplan för centrala Märsta. UTVECKLING AV KOMMUNENS CENTRUMANLÄGGNINGAR Kommunens samarbete med FastPartner AB kring Märsta Centrum har fortgått under året enligt den avsiktsförklaring som finns mellan parterna. Detta avser bland annat planering inför byggnationen av lokaler för ett nytt stadsbibliotek och konsthall samt lokaler för en ny konst- och musikskola. Under hösten godkände kommunstyrelsen hyresavtalet för stadsbibliotek och konsthall. Utvecklingsarbetet kring Valsta Centrum pågår för fullt med planering för både nya bostäder och lokaler. Kommunen har under året sålt sin andel av Valsta Centrum till Rikshem AB. Årsredovisning 2011 Sigtuna kommun 11

12 SIGTUNA KOMMUN ÄR EN FAIRTRADE CITY I februari 2010 diplomerades Sigtuna som Fairtrade City. Idag är 50 aktörer arbetsplatser, butiker, kaféer, hotell, restauranger och föreningar med i ett nätverk för att främja en mer etisk konsumtion. Arbetet med Fairtrade City leds av en styrgrupp med företrädare från näringslivet, ideella organisationer och kommunen. Styrgruppens främsta uppgift är att sprida information om rättvis handel och samordna olika aktörers agerande. Under 2011 gjordes en stor satsning på utbildning av ambassadörer för Fairtrade. Nu deltar ett 20-tal ideella Fairtradeambassadörer i arbetet med att sprida kunskap och information om rättvis handel och vad det betyder för odlare och anställda i utvecklingsländer. TÄLLBERG FORUM 2011 Tällberg Forum 2011 genomfördes för första gången utanför Tällberg. Sommaren 2011 kom Tällberg Forum till Sigtuna och årets tema var How can we agree to agree?. Ett stort antal besökare från olika länder kom till Sigtuna för att delta i diskussionerna. En viktig aktivitet under Tällberg Forum var En kväll för framtiden då allmänheten bjöds på workshops och intressanta seminarier och en magnifik konsert i det fria. Dagen före själva forumet genomfördes ett nationellt seminarium där Sigtuna kommun var medarrangör. Nya vägar och nya handslag - Sysselsättning, Infrastruktur, Hållbarhet var temat för mötet. Samarbetet mellan Sigtuna kommun och Tällberg Foundation fortsätter under Tällberg Foundation kommer under 2012 att förlägga två arrangemang i Sigtuna kommun, Tällberg Winter Forum och det nationella seminariet Nya vägar & Nya handslag som kommer att behandla svensk samhällsutveckling utifrån frågeställningen: Hur samverkar samhällets aktörer för att få till stånd en god samhällsutveckling. ATTRAKTIV NÄRINGSLIVSKOMMUN Svenskt Näringsliv genomför årligen en ranking mellan Sveriges samtliga kommuner som bygger på ett antal fasta parametrar, till exempel nyföretagande, entreprenader, utbildningsnivå och kommunens service till företagen. I årets mätning kom Sigtuna kommun på 7:e plats bland landets 290 kommuner. MÅNGA NYA FÖRETAG Enligt årets Nyföretagarbarometer startades hela 350 nya företag i kommunen under 2011, en ökning med nästan 14,4 procent jämfört med Den största ökningen står antalet nyregistrerade aktiebolag för med 53,6 procent jämfört med FORTSATT ETABLERING I ARLANDAOMRÅDET Det pågående samarbetet mellan Sigtuna kommun, Arlandastad Holding och Swedavia har utvecklats ytterligare, nu under det gemensamma varumärket Airport City Stockholm. Ett stort antal nya etableringar har gjorts i området och Sigtuna kommun har framgångsrikt sålt mark. Detta innebär att fler arbetstillfällen tillförs kommunen på sikt. Ett av de företag som under året etablerat sig i området är Beijer Byggmaterial AB. Det handlar om en stor distributionsanläggning som skapar ett 30-tal nya arbetstillfällen i Västra Arlandastad. SKAPANDET AV EN MODERN FLYGPLATSSTAD Satsningen på att utveckla en modern flygplatsstad har startat på allvar. Samarbetsparterna Swedavia AB, Arlandastad Holding AB och Sigtuna kommun driver utvecklingsprojektet vidare med en tydliggjord vision som bygger på hållbarhet. Den gemensamma ambitionen är att skapa ett världsledande centrum 12 Årsredovisning 2011 Sigtuna kommun

13 Airport City Stockholm är en modern flygplatsstad som byggs upp kring Arlanda flygplatsen. Avsikten är att utveckla flygplatsstaden till ett världsledande centrum för hållbarhet och Cleantech. för hållbarhet och Cleantech. Parterna är också överens om att samarbetet bör utvecklas ytterligare och fördjupas genom att verksamheten förs över till ett gemensamt ägt aktiebolag. SIGTUNA FINSK FÖRVALTNINGSKOMMUN Nya regler gäller sedan den 1 januari 2010 för nationella minoriteter och minoritetsspråk. Sigtuna kommun har sedan detta datum blivit en s.k. finsk förvaltningskommun. Detta innebär att enskilda ska kunna använda finska i kontakter med kommunen. Det innebär också att de föräldrar som så önskar har rätt till förskoleverksamhet helt eller delvis på finska liksom invånare som behöver äldreomsorg har rätt att få det helt eller delvis på finska. En samrådsgrupp har startats med representanter för sverigefinnarna i kommunen. Syftet är att invånarna ska få reellt inflytande i frågor som rör dem. FLER RESENÄRER TILL ARLANDA Flygtrafiken utvecklades mycket positivt under året. Totalt ökade antalet resenärer med 12% jämfört med I absoluta tal reste resenärer till och från Stockholm-Arlanda Airport under året. Den största ökningen stod inrikesresenärerna för, 18%, medan utrikesresenärerna ökade med 11%. REGIONALT SAMARBETE FÖR STÄNDIG UTVECKLING I den regionala utvecklingsplanen som vann laga kraft 2010, har Arlanda/Märsta utpekats som en regional stadskärna av strategisk betydelse i Stockholmsregionen. Under 2011 har kommunen fortsatt utvecklingsarbetet för den regionala stadskärnan Arlanda-Märsta. Arbetet sker i samverkan med bl.a. kommunerna Upplands Väsby, Vallentuna och Knivsta samt Swedavia och Arlanda flygplats. Sigtuna kommun samverkar sedan 2003 inom ramen för det s.k. ABC-samarbetet kring regionens långsiktiga samhällsutveckling. ABC-samarbetet omfattar kommuner i stråket Stockholm-Sigtuna/Arlanda-Uppsala och de regionala organen i Stockholms län och Uppsala län. Samverkansorganet Arlanda Forum har bildats för att främja utvecklingen av Stockholm-Arlanda flygplats. Inom ramen för SATSA/Samverkan för effektivt transportsystem i Stockholmsregionen har Sigtuna kommun tillsammans med ett flertal olika regionala och lokala företrädare i Stockholms län och Uppsala län deltagit i flera projekt i syfte att stärka samverkan i regionen samt effektivisera transportsystemet i Stockholms län inklusive korridoren Arlanda-Uppsala. Sigtuna kommun har bl a varit huvudansvarig för kartläggning av näringslivets behov av transporter i Arlandaregionen. Sigtuna kommun har tidigare gjort förstudier kring spårtaxi, både i system på Arlanda flygplats och i stråket Märsta station Arlandastad, där också ett reservat ur planeringssynpunkt hålls öppet för ett framtida kollektivtrafikstråk. Sigtuna kommun har i samarbete med Upplands Väsby kommun och Swedavia anordnat en särskild utställning om spårtaxi på Arlanda flygplats under hösten En idéstudie avseende en förlängning av Roslagsbanan till Arlanda har tidigare genomförts på uppdrag av SL. Utifrån idéstudien initierade SL, under 2011, en förstudie i frågan. Sigtuna kommun tillsammans med övriga berörda aktörer deltar i förstudien som utöver förlängning av Roslagsbanan till Arlanda ska studera förutsättningarna för att förgrena den förlängda Roslagsbanan även till Märsta. Årsredovisning 2011 Sigtuna kommun 13

14 Sigtuna kommun är Sveriges runstenstätaste kommun, här finns runt 150 inskriptioner. Denna runsten står i Skråmsta.

15 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE POLITISKT ÖVERGRIPANDE MÅL Politiska mål för kommunen utarbetas, mäts och följs upp systematiskt med hjälp av balanserade styrkort. Kommunfullmäktige fastställer genom verksamhetsplanen fyra perspektiv i kommunens styrkort. Perspektiven är Framtid och utveckling, Invånare och brukare, Organisation och medarbetare samt Ekonomi. Till dessa perspektiv sätts mål, mätetal och målvärden som ska stå i särskild fokus det kommande året. Nämnderna utarbetar och fastställer egna styrkort med nämndmål utifrån de av kommunfullmäktige fastställda perspektiven. Nämndmålen ska bidra till att de övergripande perspektivmålen uppfylls. Vid varje uppföljningstillfälle görs utifrån de resultat som åstadkommits en bedömning om målvärdena för mätetalen är helt, delvis eller ej uppfyllda. På samma sätt görs även en bedömning av måluppfyllelse genom en samlad värdering av insatser och resultat under respektive mål. Bedömningen av kommunfullmäktiges perspektivmål görs genom en sammanvägning av utfallet från mätetal och tillhörande nämndmål. Årsredovisning 2011 Sigtuna kommun 15

16 Uppföljning av mål och mätetal görs med hjälp av färgerna grönt, gult och rött. Grönt betyder att utfallet stämmer överens med uppsatta mål, gult att utfallet är positivt men inte helt tillfredställande och rött att mål eller resultat ej är uppfyllt. SYMBOLFÖRKLARING: Helt uppfyllt. Utfallet stämmer överens med det uppsatta målvärdet. Delvis uppfyllt. Utfallet är positivt men inte helt tillfredställande. Ej uppfyllt. Inga eller begränsade framsteg är påvisade. Mätning/bedömning är ej genomförd. 16 Årsredovisning 2011 Sigtuna kommun

17 FRAMTID OCH UTVECKLING PERSPEKTIVMÅL: Kommunen skapar plats för fler invånare, besökare och företag, vilket gör Sigtuna till en framtidsinriktad tillväxtkommun. Mätetal Beskrivning av målvärde Utfall 2011 Utfall 2010 Folkmängd i kommunen Öka med minst 1,5 % st st Antal färdigställda bostäder Minst 300 bostäder Antal kommersiella Öka eller minst besök/övernattningar samma som 2010 Antal nya företag per 1000 invånare 8 nya företag per 1000 invånare 8,5 7,8 Företagens uppfattning om Öka jämfört med kommunens service Andel av befolkningen med Öka eller minst samma eftergymnasial utbildning som 2009 PERSPEKTIVMÅL: Kommunen bidrar till ett ekologiskt hållbart samhälle och stärker sin position som ledande miljökommun samt skapar förutsättningar för att begränsa klimatpåverkan. Mätetal Beskrivning av målvärde Utfall 2011 Utfall 2010 Andel ekologiska livsmedel Minst 30 % 24,7% 17% Andel matavfall som återvunnits Minst 35 % 36% 35% genom biologisk behandling El- och energiförbrukning Minska med 2 % 6,75% 1,04% i kommunens lokaler per kvadratmeter Andel miljöbilar i Minst 90 % 65% kommunens organisation Utsläpp av koldioxid från Utsläpp per anställd och Genomfört resor och transporter inom totala utsläpp från transporter kommunens verksamhet Invånarnas resande med Öka jämfört med kollektivtrafik Vattenkvalitet och ekologisk Koncentration av totalfosfor. Delvis genomfört status i Märstaån och Verkaån samt grumlighet vid Märstaåns utlopp ska minska Medvetenhet om klimat- och Genomförs och redovisas Delvis genomfört Delvis genomfört energifrågor inom kommunen som organisation, dess invånare, företag och organisationer Andel kommuninvånare som Genomförs och redovisas Genomfört känner sig besvärade av trafikbuller (från väg-, tågoch/eller flygtrafik) i närheten av sin bostad PERSPEKTIVMÅL: Sigtuna kommun tar tillvara den potential som finns i den unika historien, närheten till naturen och i den internationella prägeln. Mätetal Beskrivning av målvärde Utfall 2011 Utfall 2010 Invånare som rekommenderar Öka jämfört med vänner och bekanta att flytta till kommunen Närhet till attraktiva natur- Genomförs och redovisas Delvis genomfört och rekreationsområden Boendesegregation gällande Minskat jämfört med 32,3 30,4 inrikes och utrikes födda tidigare mätning Andel av befolkningen födda Öka jämfört med utanför EU/EES med eftergymnasial tidigare mätning 35,5 36,1 utbildning som har ett arbete motsvarande sin kompetensnivå Årsredovisning 2011 Sigtuna kommun 17

18 INVÅNARE OCH BRUKARE PERSPEKTIVMÅL: Invånarna har tillgång till kommunal verksamhet av hög kvalitet. Mätetal Beskrivning av målvärde Utfall 2011 Utfall 2010 Invånarna om hur nöjda de är 60 eller minst samma med kommunens verksamheter som 2010 Kvalitetsmätning av Sammanfattande Delvis genomfört kommunens verksamheter helhetsbedömning redovisas Insatser enligt Öka jämfört med Genomfört Genomfört barnkonventionen tidigare mätning PERSPEKTIVMÅL: Invånarna har goda möjligheter till delaktighet i kommunens verksamhet och framtida utveckling samt till dialog i det dagliga mötet med kommunens förtroendevalda och anställda. Mätetal Beskrivning av målvärde Utfall 2011 Utfall 2010 Invånarna om inflytande 44 eller minst samma i Sigtuna kommun som 2010 Kommunens information 81 % av maxpoäng på webben PERSPEKTIVMÅL: Alla ska känna sig trygga i vardagen. Mätetal Beskrivning av målvärde Utfall 2011 Utfall 2010 Invånarna om trygghet 54 eller minst samma som Kostnad för skadegörelse på Minska jämfört med kommunens egendom Antal hushåll med bristande Minska jämfört med försörjningsförmåga Personer inom kommunens Minska Delvis genomfört verksamheter som upplever mobbing, trakasserier och kränkning ORGANISATION OCH MEDARBETARE PERSPEKTIVMÅL: Kommunen är en attraktiv arbetsgivare som skapar goda möjligheter till utveckling, delaktighet och inflytande för medarbetarna. Mätetal Beskrivning av målvärde Utfall 2011 Utfall 2010 Arbetsvillkorindex (AVI) Öka jämfört med Ledarindex Öka jämfört med Medarbetarindex Öka jämfört med Medarbetarna om delaktighet Öka jämfört med och inflytande 18 Årsredovisning 2011 Sigtuna kommun

19 PERSPEKTIVMÅL: Kommunens medarbetare är professionella och engagerade och organisationen är effektiv. Mätetal Beskrivning av målvärde Utfall 2011 Utfall 2010 Invånarna om bemötande Öka jämfört med och tillgänglighet Servicemätning via telefon Öka jämfört med PERSPEKTIVMÅL: Kommunens organisation kännetecknas av jämställdhet och mångfald vilket är en resurs för utveckling. Mätetal Beskrivning av målvärde Utfall 2011 Utfall 2010 Jämställdhetsindex (JÄMIX) Öka jämfört med Medarbetarna om organisationens Öka jämfört med arbete för jämställdhet och mångfald EKONOMI PERSPEKTIVMÅL: Kommunens verksamheter bedrivs resurseffektivt och finanserna är långsiktigt hållbara. Mätetal Beskrivning av målvärde Utfall 2011 Utfall 2010 Nettokostnad per invånare, Max snittutfall i 2,85 procentuell förändring jämförbara kommuner Medellåneskuldens storlek Max 350 mkr 367,6 194 Låneskuld som andel Max 25 % 23,6 15,3 av anläggningstillgångar Resultat exklusive extraordinära 2 % i snitt de senaste fem åren 2,2% 2,2% poster som andel av summan skatter och bidragsintäkter GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Kommunallagen reglerar kommunernas verksamhetsstyrning genom att det ställs krav på att det ska formuleras mål för ekonomisk hushållning. Begreppet god ekonomisk hushållning innefattar såväl ett finansiellt perspektiv som ett verksamhetsperspektiv som tar sikte på kommunernas förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Finansiella mål ryms inom perspektivet ekonomi medan mål för verksamheternas inriktning återfinns inom perspektiven framtid och utveckling, invånare och brukare samt organisation och medarbetare. Uppfyllelse av målen framgår av redovisningen ovan. Årsredovisning 2011 Sigtuna kommun 19

20 Sigtuna Möte en marknad anno Den sista helgen i augusti bjuds varje år i dagarna två på musik, dans, gymnastikuppvisningar och tidsenligt hantverk.

21 FINANSIELL ANALYS Inledning I årsredovisningens förvaltningsberättelse ska information lämnas som inte framgår av resultat- och balansräkningen men som är relevant för bedömningen av kommunens ekonomi. Förvaltningsberättelsen ska även ta upp viktiga händelser under året, kommunens förväntade utveckling, väsentliga personal- och miljöfrågor samt analys av verksamheten och dess mål och uppdrag. Det senare kommenteras dels i förvaltningsberättelsen, dels under respektive nämnds/styrelses verksamhetsberättelse. Individ- och familjeomsorgsnämnden redovisar ett negativt utfall mot budget med 6,4 mkr och utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden med 0,4 mkr. Årets redovisade resultat motsvarar 3,8 procent av det egna kapitalet vid årets slut vilket kan jämföras med KPI:s förändring mellan december 2010 och december 2011, vilken har uppgått till 2,9 procent. Utgångspunkten för den finansiella bedömningen och analysen är kommunallagens krav på en god ekonomisk hushållning. På sikt handlar begreppet om att värdesäkra det egna kapitalet och att bygga upp reserver för framtida åtaganden och investeringar. Dagens skattebetalare ska betala för dagens konsumtion och inte lägga skuldbördan på kommande generationer. Enligt kommunallagen ska intäkterna överstiga kostnaderna (det så kallade balanskravet) om inte synnerliga skäl kan redovisas. Detta är dock inte tillräckligt för att uppnå god ekonomisk hushållning på lång sikt. Balanskravet bör därför ses som en miniminivå för den ekonomiska utvecklingen. I den följande analysen är syftet att beskriva kommunens finansiella ekonomiska ställning och detta görs utifrån aspekterna resultat och finansiell styrka samt risk och kontroll. RESULTAT OCH FINANSIELL STYRKA Årets resultat Årets resultat visar ett överskott på 30,0 mkr (år 2010: 54,7 mkr). Balanskrav Kommunallagens uttalade balanskrav, som innebär att verksamhetens kostnader inte får överstiga dess intäkter, har uppnåtts för verksamhetsåret (41 mkr). Redovisning av balanskravet sker i not till posten årets resultat i resultaträkningen. I beräkningen ingår vinster från försäljning av omsättningstillgångar (exploateringsmark) vilket betraktas som en del av kommunens ordinarie verksamhet. I den budget för verksamhetsåret som fastställdes av kommunfullmäktige i november 2010 budgeterades ett positivt resultat på 1,0 mkr. Det redovisade resultatet är således 29,0 mkr bättre än vad som budgeterats. Inom kommunstyrelsens ansvarsområde redovisas avvikelser mot budget bl.a. avseende exploaterings-/reavinster (-27,5 mkr), inköp av inventarier av mindre värde (-23,6 mkr), pensionskostnader (-26,9 mkr varav 13,9 mkr redovisas som finansiell kostnad), avsatta resurser för kvalitetsutveckling inom skolans verksamhetsområde (10,7 mkr), kostnader för arbetsmarknadsförsäkringar (13,9 mkr) samt internt budgeterade kostnader och för avskrivningar, nedskrivningar, bidrag m.m. (1,4 mkr). Avvikelser mot antagen budget visar även kommunledningskontoret (10,6 mkr främst avsatta resurser för ett kvalitetskontor och näringslivsinsatser), VA-verksamheten (3,7 mkr) samt renhållningsverksamheten (4,3 mkr). Negativa avvikelser finns på stadsbyggnadskontoret (-6,0 mkr) samt fastighetsförvaltningsenheten komfast (-1,5 mkr). Vidare har kommunstyrelsens anslag för oförutsett ej utnyttjats i sin helhet (20,1 mkr). För övriga nämnders verksamhet redovisas positiva budgetavvikelser framförallt för äldre- och omsorgsnämnden (6,3 mkr), barn- och ungdomsnämnden (3,4 mkr) och för miljö- och hälsoskyddsnämnden (0,8 mkr). Årsredovisning 2011 Sigtuna kommun 21

22 Intäkter och kostnader Verksamhetens intäkter, inklusive resultat från exploateringsverksamheten, uppgår till 569,4 mkr (2010: 580,9 mkr) vilket är en minskning med 11,5 mkr jämfört med föregående år. Exklusive realisations- och exploateringsvinster har en intäktsminskning skett med 29,7 mkr vilket motsvarar 5,6 procent. Minskningen består till övervägande del av statsbidrag från Migrationsverket vilket avser bidrag för omhändertagande av ensamkommande flyktingbarn, 25,9 mkr. Vidare har intäkter från externt sålda tjänster till vägbyggare, andra kommuner och staten minskat totalt med 9,3 mkr. Kostnadsökningen mellan 2010 och 2011 uppgår till 74,9 mkr vilket motsvarar 3,5 procent. Lönekostnaderna inklusive pensioner har under året ökat med 62,8 mkr. Detta beror i huvudsak på ökat antal anställda, avtalade löneökningar och ökning av pensionskostnaderna med ca 12 mkr. Den del av framtida pensionskostnader som utgör värdesäkring av tidigare intjänade pensionsförmåner redovisas som en finansiell kostnad och uppgår till ytterligare ca 16,5 mkr. Kostnadsökningen avseende entreprenader och köpta tjänster uppgår till 26,7 mkr (kostnadsökning på ca 4 procent). Kostnadsminskningar finns inom vissa områden bland annat avseende lämnade bidrag som minskat med 10,2 mkr. Totalt uppgår personalkostnaderna till 1 165,4 mkr (inkl pensionskostnader) och kostnader för köp av entreprenader/tjänster till 667,7 mkr vilket utgör 53 % (2010: 52 %) respektive 31 % (2010: 30 %) av kommunens totala kostnader. Avskrivningar Planenliga avskrivningar har belastat resultatet med 107,0 mkr och har genomförts enligt antagna regler, vilka baseras på en individuellt bedömd ekonomisk/teknisk livslängd för varje enskild anläggningstillgång. Under året har även nedskrivning skett med 5,0 mkr för tillgångar som saknar värde eller haft för högt bokfört värde i förhållande till tillgångens nytta. Skatteintäkter och statsbidrag I tabellen nedan framgår förändringen av skatteintäkter och statsbidragsintäkter under de senaste fem åren. Siffrorna anges i miljoner kronor. År Skatter Statsbidrag/Utjämning Ökning ,1 164,3 97, ,0 178,0 77, ,9 198,7 49, ,3 265,9 92, ,4 315,1 100,3 Sigtuna kommun har sedan 2007 haft en något kraftigare tillväxt av skatteunderlaget än riket. Den skillnad som finns regleras inom systemet för inkomstutjämningen. Skatteunderlagets slutliga tillväxt 2011 blir känt först i december Skatteunderlagets årliga tillväxt under Externa intäkter, % År Sigtuna Riket ,75 % 5,64 % ,44 % 5,45 % ,36 % 1,31 % ,55 % 2,16 % 2011 ingen uppgift 3,0 % Kommunalskatteintäkterna ökade med 51,1 mkr (25,4 mkr) till 1 465,4 mkr. Kommunalskattesatsen uppgick 2011 till 19,98 kr, vilket är oförändrat jämfört med 2010, och tillsammans med landstingsskatten uppgick utdebiteringen till 32,08 kr per intjänad hundralapp. Vid beräkningen av skatteintäkterna har liknande beräkningsmodell som tidigare år använts. Den modell som använts vid redovisning av skatteintäkterna görs på egna bedömningar utifrån de prognoser för skatteutvecklingen som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) presenterat under första delen av år Modellen avviker därmed något från rekommendationen att det är SKL:s decemberprognos som ska användas. Skulle rekommendationen ha följts fullt ut hade kommunens skatteintäkter varit 0,1 mkr lägre. 22 Årsredovisning 2011 Sigtuna kommun

23 Erhållna statsbidrag uppgår till netto 315,1 mkr (2010: 265,9 mkr), vilket är en ökning med 49,2 mkr sedan föregående år. Statsbidragen består av inkomstutjämningsbidrag 180,0 mkr, kostnadsutjämningsbidrag 32,9 mkr, regleringsbidrag 40,6 mkr samt LSS-utjämningsavgift 11,3 mkr. Under 2010 erhöll kommunerna ett särskilt konjunkturstöd, vilket för Sigtuna kommun uppgick till 49,9 mkr. I samband med föregående års bokslut beslutades att detta bidrag ska periodiseras under varför 16,6 mkr redovisas som intäkt Slutligen erhålls en särskild fastighetsavgift vilken 2011 uppgår till 56,2 mkr. Om skatteintäkterna och statsbidragen (utjämningssystemen) läggs samman är ökningen 100,3 mkr i förhållande till föregående år. Skatte- och statsbidragsintäkterna är 41,3 mkr högre än fastställd budget och påverkas i hög grad av den under 2011 starka återhämtningen i Sverige efter lågkonjunkturen och finanskrisen. Av diagrammet framgår att skillnaden mellan skatter/statsbidrag och verksamhetens nettokostnader varierar mellan åren från 13,3 mkr (2008) till 62,5 mkr (2009). För 2011 uppgår skillnaden till 52,2 mkr. Mellan 2010 och 2011 har nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag ökat med 0,3 procentenheter från 96,8 % till 97,1 %. Finansiella intäkter och kostnader Finansiella intäkter uppgår till 6,2 mkr, vilket är ett överskott jämfört med budget på 3,4 mkr. Förutom avkastning på likvida medel erhålls borgensavgifter från företag, främst AB Sigtuna- Hem, för vilka kommunen lämnat kommunal borgen som säkerhet för företagens upptagna lån. Intäkten från borgensavgifter har ökat med 1,6 mkr sedan föregående år främst med anledning av att borgensavgiftens utformning förändrats utifrån förändrad lagstiftning. Finansiella kostnader har ökat med 22,3 mkr jämfört med 2010 och uppgår till 28,3 mkr. Främst orsakas ökningen av att den försäkringstekniska ränta som ligger till grund för beräkning av framtida pensionsåtaganden förändrats under året. Förändringen baseras förutom på det som intjänats under året till framtida pensioner även av det historiskt intjänade. Den totala kostnadsökningen motsvarar 16,4 mkr varav 13,9 mkr avser den del som intjänats före verksamhetsåret. Övriga finansiella kostnader har ökat med 5,9 mkr framförallt beroende på en ökad upplåning men även en ökad räntenivå. Totalt uppgår ränta på upptagna lån och checkkredit till 9,1 mkr. Kommunens genomsnittliga räntenivåer redovisas under rubriken Avsättningar och skulder. Årsredovisning 2011 Sigtuna kommun 23

24 Budgetförutsättningar Budgeten/verksamhetsplanen är ett viktigt instrument för styrningen av kommunens verksamheter och ekonomi. Där klarläggs kommunens mål för verksamheten och hur de medel som anslagits av kommunfullmäktige ska användas. I kommunens löpande uppföljning säkerställs sedan att de mål som antagits verkligen uppfylls och att verksamheten bedrivs inom fastställd budget. Anvisningar för Verksamhetsplan antogs av kommunfullmäktige i juni Där beslöts om preliminära budgetramar. Nämndernas budgetförslag, som inlämnades i september 2010, utgjorde underlag för de slutliga politiska prioriteringarna. Kommunfullmäktige antog i november 2010 Verksamhetsplan med ett budgeterat resultat på 1,0 mkr, vilket med låg marginal uppfyllde kravet på ekonomisk balans. Budgeten för 2011 inrymde en ökning av kommunens nettodriftskostnader och finansiella kostnader med sammantaget 90,1 mkr eller 5,5 procent. Skatte- och statsbidragsintäkterna beräknades samtidigt öka med 57,5 mkr eller 3,4 procent. Det budgeterade resultatet minskade därmed från 33,5 mkr år 2010 till 1,0 mkr I driftbudgeten för 2011 budgeterades i verksamhetsplanen exploateringsvinster med 62,6 mkr vilket var en minskning med 7,4 mkr i förhållande till budget Skattesatsen var oförändrad och uppgick 2011 till 19,98 %. Under 2011 beslutades om en ökning av budget för skatter och statsbidrag med 8,0 mkr. Sammantaget förstärktes nämndernas budget med netto 92,0 mkr. För personalrelaterade kostnadsökningar som ökade löner, indexregleringar och pensionskostnader avsattes 27,2 mkr. Under 2010 och 2011 har detta belopp varit betydligt lägre än tidigare år, vilket förklarades av att löneavtalen har genererat förhållandevis låga löneökningar. Antaget investeringsprogram i verksamhetsplanen var något mindre än tidigare år. I verksamhetsplanen för uppgick investeringsnivån till 167,6 mkr (2010: 294,9 mkr) för den skattefinansierade verksamheten samt 43,0 mkr (2010: 43,0 mkr) för VA-verksamheten. Till detta lades under året ombudgeteringar på 53,3 mkr från 2010 samt tilläggsbudgeteringar under 2011 på 39,0 mkr. Det omfattande investeringsprogrammet förväntas fortsätta vilket medför att lånebördan och därmed de finansiella kostnaderna ökar under åren framöver. Det medför även att kostnaderna för avskrivningar ökar under planperioden. Finansieringsutrymmet, d.v.s. avsatta medel för avskrivningar samt årets resultat, uppgick i budget 2011 till 111,2 mkr. Upplåningen beräknades i slutet av 2011 uppgå till 360 mkr. I denna bedömning ingick 62,6 mkr i form av vinster från kommunens exploateringsverksamhet. Kommunstyrelsen avsatte medel centralt för löneökningar, indexregleringar, ökade avskrivningar, kapitalkostnader, pensionskostnader och oförutsett. Den oförutsedda potten uppgick till 27 mkr, vilket främst skulle användas för att ha beredskap att möta ökade kostnader med anledning av lågkonjunkturen. Frånsett regleringar till följd av löneavtal, internhyror, kapitaltjänstkostnader m.m. (beslutats av kommunstyrelsen) har den oförutsedda potten annat använts till att lämna ett antal tillläggsanslag. Vidare beslutades under våren om en tilläggsbudget på 35 miljoner kronor. Denna finansierades genom att de budgeterade exploateringsvinsterna ökades från 62,6 till 97,6 mkr. 20 mkr satsades på skolutveckling, 5 mkr på näringslivsutveckling, 5 mkr på utveckling av miljö-, klimat- och naturvårdsarbetet, samt 5 mkr för start av ett kvalitetskontor. Barn- och ungdomsnämnden fick kompensation med 8,0 mkr för ökat antal barn i förskolan och skolan. Detta tilläggsanslag finansierades genom en ökning av skatte- och statsbidragsintäkter. I tabellen nedan redovisas detta, samt övriga större tilläggsanslag: Nämnd/kontor Barn- och ungdomsnämnden, utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, kommunstyrelsen skolutveckling Kommunstyrelsen näringslivsutveckling, miljö- klimatoch naturarbetet, kvalitetskontor Barn- och ungdomsnämnden anpassningsåtgärder i skolor och förskolor Barn- och ungdomsnämnden förstärkt studiehandledning Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ökat antal sommarjobb Kommunstyrelsen medfinansiering av projekt E4 trafikplats Rosersberg Barn- och ungdomsnämnden förändrad demografi Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ökade försörjningsstödskostnader Belopp 20,0 mkr 15,0 mkr 2,0 mkr 2,4 mkr 2,9 mkr 10,0 mkr 8,0 mkr 3,0 mkr 24 Årsredovisning 2011 Sigtuna kommun

25 För att alla elever i Sigtuna kommuns grundskolor ska uppfylla sina mål erbjuds flera riktade insatser, som lovskola, kvällskola och läxhjälp. Därutöver avsatte kommunstyrelsen ytterligare medel bland annat till kommunledningskontoret för arbetet med Tällberg Forum, 0,8 mkr, till barn- och ungdomsnämnden för utökad sommarskola, 0,3 mkr samt till kultur- och fritidsnämnden för utsmyckning vid vattendammen i Märsta, 0,3 mkr. Investeringsbudgeten tillfördes ytterligare 39,0 mkr genom nya beslut under året, bland annat avseende om- och tillbyggnad av S:ta Gertruds skola samt utemiljön vid S:ta Gertruds skola, 8,5 mkr, uppförande av paviljonger till förberedelseklasser 0,5 mkr, samt förvärv av Märsta 15:5, 30,0 mkr. Nämndernas resultat Kommunens löpande verksamhet visar i förhållande till budgeten ett överskott på 26,9 mkr inklusive oförbrukade medel av anslag för oförutsett men exklusive resultat från särskild och affärsdrivande verksamhet (2010: 50,2 mkr). Större avvikelser redovisas inom några verksamhetsområden, se nedanstående tabell: Överskott Kommunledningskontoret Äldre- och omsorgsnämnden Barn- och ungdomsnämnden Anslag oförutsett Underskott Stadsbyggnadskontoret Individ- och familjeomsorgsnämnden 10,6 mkr 6,3 mkr 3,4 mkr 20,1 mkr -6,0 mkr -6,4 mkr Årsredovisning 2011 Sigtuna kommun 25

26 Nedan redovisas utfall, budget och avvikelse för respektive nämnd. DRIFTREDOVISNING (tkr) Utfall Netto- Utfall Kostnader Intäkter Netto budget Avvikelse % budget Kommunstyrelse Kommunfullmäktige/styrelsen ,4% Kommunledningskontoret ,4% MatEnheten Särskild verksamhet ,1% därav: realisations- och exploateringsvinster av- och nedskrivningar, pensioner, interna poster med mera underhållsåtgärder, inventarier av mindre värde Stadsbyggnadskontoret ,7% VA-verket Renhållningen Räddningstjänsten ,5% Komfast Anslag oförutsett Summa kommunstyrelsen ,7% Nämnder Kultur- och fritidsnämnd ,2% Barn- och ungdomsnämnd ,5% Individ- och familjeomsorgsnämnd ,9% Äldre- och omsorgsnämnd ,3% Utb. och arbetsmarknadsnämnd ,2% Miljö- och hälsoskyddsnämnd ,8% Bygg- och trafiknämnd ,0% Överförmyndare ,8% Summa nämnder ,8% Verksamhetens nettokostnader ,2% Utifrån antagen budget redovisar nämnderna och förvaltningarna såväl positiva som negativa avvikelser. Större överskott i förhållande till budget redovisas inom äldreoch omsorgsnämnden och barn- och utbildningsnämnden. Överskott inom äldre- och omsorgsnämnden finns främst inom handikappomsorgen avseende kostnader för köpta platser och kostnader för personlig assistans samt personal. Samtidigt har kostnaderna för äldreomsorgsenheten överstigit budget då externa korttidsvårdplatser köpts i större omfattning främst p.g.a. vårdboendet vid Arhem varit stängt. Barn- och ungdomsnämndens överskott beror främst på att tillströmningen av antalet barn i skolan och förskolan inte helt skett i den takt som förväntats. Underskott i förhållande till budget redovisas bl.a. inom stadsbyggnadskontoret vilket i sin helhet beror på höga kostnader för snöröjning och halkbekämpning. Individ- och familjeomsorgsnämndens redovisade underskott avser uteslutande kostnader för placering av barn och unga (-15,2 mkr) som reduceras av att flera andra verksamheter inom nämnden bidragit med positiva avvikelser. Under året beslutades satsningar på fyra prioriterade områden: skola, miljö, näringsliv och kvalitetskontor. Totalt avsattes 35 mkr för ändamålet som finansierades med ökat intäktskrav på exploateringsverksamheten. Närmare 20 mkr av avsatta medel kom inte att förbrukas under året och redovisas som budgetöverskott inom kommunledningskontoret och inom särskild verksamhet. Exploateringsintäkterna kom inte att uppgå till budgeterad nivå utan visar ett underskott på 27,5 mkr. Vidare har avsatta medel för anslag oförutsett inte i sin helhet behövt tas i anspråk vilket ger en positiv budgetavvikelse på drygt 20 mkr. Vidare har kostnader för inventarier av mindre värde och reinvesteringar av underhållskaraktär på 23,6 mkr belastat särskild verksamhet. 26 Årsredovisning 2011 Sigtuna kommun