Simmargården... 5 Verksamheten... 5 Ungdomarna... 5 Personalen... 6

Transkript

1 av verksamheten

2 Simmargården... 5 Verksamheten... 5 Ungdomarna... 5 Personalen... 6 Utbildning/Fortbildning/studiebesök... 6 Utbildning/fortbildning/studiebesök... 6 Studiebesök Ekonomi... 7 Platskostnad Daglig verksamhet Individuella program... 9 Fysiska program... 9 Funktionell träning Träning i träningslokalen Aktivitet Jogging Mage/rygg Afrodans Aktivitet Simhopp Simning

3 Stavgång/promenad Yoga Massage enskilt och i grupp Fokus Aktivitet Lekar Bollekar Sammanfattning av Fysiska programmen Sociala program Kostlära Kompisgrupp Friluftsliv Djurvård på Bergtorp Skapande Spel Aktivitet

4 Wii, PS Aktivitet Sammanfattning av Sociala programmen Lov och Studiedagar Jullov Sportlov Aktivitet Påsklov Aktivitet Sommarlov Höstlov Aktivitet Studiedagar Aktivitet Samarbete med övriga tillsynsformer Påsklov Sommarverksamhet Jullovet Aktivitet

5 Simmargården Simmargården är en föreningsdriven omsorgsverksamhet med profilen Idrott, Friluftsliv och Friskvård. I begreppet idrott räknar vi in lek, rörelse och motion. Vi vill att ungdomarna under roliga och variationsrika former ska få chans att pröva på olika idrotter och lekar. Till friluftsliv hör kunskapen om att vara i naturen. Vi upplever olika miljöer och rör oss i skog och mark. Friskvård är ett område som innehåller allt från kost, hygien, vänner (sociala relationer) och en aktiv fritid. I verksamheten finns alltid friskvården med i våra tankar eftersom det är viktigt att tycka om sig själv och känna sig trygg med den man är. Att leva sunt och må bra är en väsentlig del i arbetet med ungdomarna. Verksamheten vänder sig till ungdomar mellan år med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. Ungdomarna tillhör personkretsen enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). Verksamheten Simmargårdens visioner: Verksamheten ska vara i toppklass avseende sin kvalité Verksamheten ska vara det självklara valet för ungdomar med funktionshinder Verksamheten ska stärka varje individs sociala- och fysiska utveckling. Simmargårdens verksamhetsmål är att ungdomarna ska: Ha roligt på Simmargården Träffa kamrater på Simmargården Stärka sitt självförtroende, sin självkänsla och sin självständighet Pröva på idrott, friluftsliv och friskvård under variationsrika och lekfulla former Utifrån verksamhetens mål utformade vi mål för varje individ. Målen dokumenterades och utvärderades varje år. I verksamheten ingick individuella program, aktiviteter och utflykter på lov- och studiedagar och en sommarverksamhet tillsammans med övriga tillsynsverksamheter i Södertälje kommun. Ungdomarna Under året har det inte varit fullbelagt när det gällde platsantalet (25 ungdomar). I januari februari hade vi 24 ungdomar och from aug tom december hade vi 22 ungdomar. Ungdomarna gick i åtta olika grundsär- och gymnasiesärskolor i Södertälje, Salem, Sollentuna och Botkyrka kommun. 5

6 Personalen Under våren arbetade en fritidspedagog på heltid 40/40 (föreståndare halvtid 20/40), en specialpedagog heltid 40/40 (bitr. föreståndare halvtid 20/40), två barnskötare heltid 40/40, en fritidsledare 40/40, en fritidsledare 30/40 och en assistent på 12.5 tim./vecka. Under hösten arbetade en fritidspedagog på heltid 40/40 (föreståndare halvtid 20/40), en specialpedagog (bitr. föreståndare) heltid 40/40, två barnskötare heltid 40/40, och tre assistent på 12.5 tim./vecka/person. Vid sjukdom och ledighet tog vi in en vikarie på timmar. I arbetsuppgifterna ingick det att planera, dokumentera och utvärdera verksamheten, städa, laga mellanmål och luncher på lov och studiedagar. Det ingick också att laga och fixa saker som gick sönder och hålla ordning på utemiljön (klippa gräs, skotta snö mm). Utbildning/Fortbildning/studiebesök På Simmargården vill vi utveckla personalgruppen genom att försöka hitta olika kurser, utbildningar, föreläsningar och studiebesök. På utbildningarna, föreläsningarna och studiebesöken vill vi få tips och idéer som vi kan omsätta direkt till verksamheten. Utbildning/fortbildning/studiebesök Teckenkurs Brandskydds utbildning Studiebesök på Lindeparkens gymnasiesärskola Arbetsrätt för chefer steg 1 och 2 Studiebesök Studiebesök av personal från Nyköpings kommun All personal All personal All personal Kjelle och Marianne Kjelle och Marianne Under året har all personal erbjudits att gå på teckenkurs (elva tillfällen). Teckenkurserna inspirerade och utvecklade oss i att våga använda tecken i vår kommunikation med alla ungdomar på Simmargården. Vi tycker att kurserna har varit givande och kursen har lett till att vi stöttar och påminner varandra i att använda tecken i kommunikationen. Vi tyckte att det var roligt och inspirerande att göra ett studiebesök på Lindeparkens gymnasiesärksola. Det gav oss olika idéer på hur vi kan tänka kring ungdomarnas fritid, hur vi får ungdomarna till att tycka att det är roligt att komma till oss, vad de tycker är roligt, vad Simmargården står för, värdegrund mm. 6

7 Ekonomi Vi upprättar en budgetplan för året. Budgeten utgår från antalet ungdomar som har plats på Simmargården. Platskostnad I platskostnaden ingick bl.a. * Utbildad personal. * Fortbildning och handledning för personal. *, dokumentation och utvärdering av verksamheten. * Individuell planering, dokumentation och utvärdering av varje ungdom. * föräldrakontakt och samtal. * Uppföljningssamtal med ungdomarna som är myndiga. * Uppföljningssamtal med LSS-handläggarna. * material till verksamheten * inventarier (nyinköp) * Lokalhyra. Vid årets början gör vi en ekonomisk kalkyl över Simmargårdens totala budget (personal-, hyres-, drift- och övriga kostnader). Varje månad gjordes en ekonomisk sammanfattning som sedan jämfördes med den planerade budgetkalkylen över Simmargården. Budgeten var rörlig eftersom vi inte kunde förutse hur många ungdomar som skulle sluta eller börja i verksamheten under året. Under senare år har vi haft svårare att fylla platsantalet (25 ungdomar) vilket medfört att ekonomin har blivit mer ansträngd och vi har fått säga upp personal. 7

8 Daglig verksamhet I den dagliga verksamheten vill vi att ungdomarna ska ha roligt, hjälpa dem att umgås, knyta sociala kontakter, visa hänsyn, samarbeta och våga ta för sig av det utbud av aktiviteter som finns på Simmargården. På Simmargården finns det material som ska stärka ungdomarnas kreativa förmåga, vara sinnesstimulerande och uppmuntra till olika lekar. Den inre och yttre miljön är anpassad till ungdomarnas olika behov. Vår utegård ska locka till lek och rörelse. Under mellanmålet vill vi stimulera ungdomarna till att lyssna, kommunicera och diskutera olika ämnen. Den inre miljön erbjuder ungdomarna till varierande aktiviteter. I lokalerna finns utrymmen för lek och rörelse. I lekhallen kan ungdomarna leka och ha roligt genom olika lekar och sporter. I lokalerna kan ungdomarna också måla, pyssla, skapa, sitta i massagefåtöljen, läsa, lyssna på musik, spela sällskapsspel, och tv-spel. Vår tomt använder vi året runt men flitigast under sommaren. Vi spelar olika utomhusspel (basket, fotboll, kubb, möllky och boule m.m.), cyklar på sparkcyklar, gungar, har trädgårdsarbete, solar och bara hänger i våra loungemöbler på vår innergård. Under vinterhalvåret åker vi pulka, skidor och har olika snölekar. Under året tränar vi ungdomarna på att utföra olika vardagssysslor. De får t ex hjälpa till med att gå till affären för att handla, duka, laga mellanmål och lunch m.m. (lov- och studiedagar). Mellanmålet äter vi i matsalen med personal vid varje bord. Vi hjälper ungdomarna att samtala med varandra, om olika ämnen samt var ett stöd i matsituationen Det var bra att vi erbjöd ett brett utbud av olika fria aktiviteter och material. Det gjorde att verksamheten anpassades till ungdomarna som gick hos oss. Under året har ungdomarna i olika perioder hjälpt till med olika vardagssysslor. En del ungdomarna tyckte att det var roligt att hjälpa till medan andra tyckte att det var tråkigt. Den sysslan som vi oftast fick hjälp med var att göra ordning mellanmålet, duka och duka av. 8

9 Individuella program För att ungdomarna ska få en strukturerad och aktiv tid på Simmargården skapar vi olika schemalagda individuella program. Programmen är till för att stärka självförtroendet, att uppmuntra till att träffa nya kamrater samt att få pröva på friskvård, friluftsliv, idrott under roliga och lekfulla former. Ungdomarna har program 3 till 8 gånger/vecka och tiden varierar mellan minuter/tillfälle. Programmens innehåll varierar mellan fysiska och sociala program. Programmen anpassas efter ungdomarnas individuella behov när det gäller tid, gruppstorlek och innehåll. En del program planeras i samråd med ungdomarna och deras föräldrar. Programmen ska innehålla individuella syften, delmål, metod och utvärdering. Vid terminernas slut ska programmen utvärderas av oss och tillsammans med ungdomarna. Vi ska göra ett översiktsschema där alla programmen finns med och visar vilka ungdomar/personal som har vilket program. Fysiska program I de fysiska programmen vill vi att ungdomarna ska träna på sin motorik, kondition och stärka muskulaturen. I de fysiska programmen ska ungdomarna byta om innan och duscha efter passet. Funktionell träning Funktionella träningen kommer att vara ute så länge vädret tillåter och sen flyttas träningen in. Ungdomarna ska stärka sin muskeltonus genom att använda egna kroppen i olika övningar. Vi kommer att jobba i tre stationer (styrka, kondition och balans) På varje station är det tre olika övningar som ska utföras. Styrke- (armhävningar, sprattelgubben, utfall), balans- (Draken, cykla med fötterna i luften bosuboll, benböj på bosuboll) och Konditionsövningar (burpees, jogga, mountain climbers). Varje övning utförs i två/en minut med vila innan nästa övning körs, det blir längre vila när man byter station. Vi hade en tydlig struktur och det gjorde att ungdomarna klarade av att vara i en stor grupp (9st) med två ledare. Gruppen var uppdelade i tre små grupper där varje grupp gjorde sina övningar. Ungdomarna peppade varandra och fick stöd av oss (vi visade dem, peppade dem). När inneträningen började ändrades strukturen till att ha två grupper där alla gjorde samma övning men mitt emot varandra för att då inspirerade ungdomarna varandra bäst. Det passade också bäst i lokalen och för ledarna att ha två grupper. Ungdomarna har förbättrats i de olika övningarna så det var bra att köra samma övningar under en längre tid. Ungdomarna blev också bättre på att ta ut sig när de kunde rörelsen. 9

10 Träning i träningslokalen Vi vill att ungdomarna ska tycka att det är roligt att träna. Ungdomarna ska förbättra sin kondition, balans, styrka och koordination. Vi vill att ungdomarna ska öva sig att självständigt som möjligt klara av träna. Aktivitet För att ungdomarna ska tycka att det är roligt att träna vill vi att de ska vara delaktiga i beslut angående deras träning. Tillsammans sätter vi upp mål för varje termin. Målen ska vara uppnåbara och fungera som morot. Personalen ska förklara varför de har träning i träningslokalen. De kommer också att peppa och motivera ungdomarna så att de finner glädje och stolthet i sin träning. Vi använder oss av löpband, crosstrainer, trappmaskin, motionscykel. Även pilatesboll, bosuboll, stepupbrädor, hantlar m.m. En del ungdomarna har varit delaktiga i planeringen och deras mål har följts upp med jämna mellanrum och det har lett till att deras träning blev mer effektiv. Andra valde eller hade inte förmåga att sätta sina mål. I de fallen använde personalen sin kunskap för att hitta rimliga och motiverande mål. Vi upplevde att ungdomarna tyckte det var roligt att träna och att de kämpade med att nå sitt mål. För de ungdomar som ändå var lite svårmotiverade var musiken ett bra hjälpmedel. Vi märkte under passen att de tränade med högre intensitet när de valt musik själva. På de ungdomar som tränade kontinuerligt märkte vi att de orkade mer i slutet än i början av terminen. Intervallträning var ett bra redskap för att jobba upp konditionen. Ungdomarna tränade mellan min i träningslokalen. Jogging Ungdomarna ska träna upp och få bättre kondition. Vi vill lära ungdomarna en enkel och billig motionsform som de kan fortsätta med efter tiden på Simmargården. Ungdomarna joggar i närmiljön runt Simmargården. Under vinter halvåret så använder vi även löpbanden som alternativ. Det har fungerat bra att springa ute. Vi har under året lagt mycket fokus på att träna intervaller i olika form. Vi har sett att ungdomarna fått bättre kondition med den blandade träningen. 10

11 Mage/rygg Ungdomarna ska träna bålstabiliteten så att de stärker sin mage och rygg. Vi kommer att ha olika pilates övningar med boll, t.ex. sitta på en pilatesboll och sträcka ut ett ben i taget, ligga på mage på pilatesbollen och rulla ut så att bara underbenen vilar på bollen, ligga på rygg, lägga upp benen på pilatesbollen och rulla från sida till sida mm. Ungdomarna har tyckt att det varit roligt men jobbigt att stärka bålen. Det har varit bra att jobba i en liten grupp men ändå så att ungdomarna kunde jobba två och två med de olika övningarna. Afrodans Ungdomarna ska få bättre kondition, koordination, kroppsuppfattning och kunna lyssna på instruktioner. Ungdomarna ska få bättre självförtroende och stärka sin självkänsla och ha roligt. Aktivitet Vi kommer att sätta ihop ett danspass på ca minuter med uppvärmning och stretch. Vi kommer att använda oss av afrikansk musik. När vi gjorde passet byggde vi upp det som en berättelse. Genom att vi berättade historien kom ungdomarna ihåg rörelserna och de tyckte att det var roligt. Ungdomarna stärkte sitt självförtroende och sin självkänsla genom att de t.ex. kom med egna förslag i berättelsen och hittat på rörelser till den. Ungdomarna stärkte också sitt självförtroende genom att de ledde de andra i dansen och det blev mycket lyckat och uppskattat. Ungdomarna behövde ibland påminnas om att fortsätta med rörelserna och inte stanna av när det blev för jobbigt. Simhopp En ledare från simklubben ska hålla i träningen. Träningen kommer att innehålla både land och vattenträning. Ungdomarna ska få en möjlighet till att bli starkare, smidigare, få en bättre kondition och en bättre kroppshållning. Ungdomarna ska träna på att självständig klara sig i omklädningsrummet och allmänt i simhallen. 11

12 Uppvärmningen kommer att ske på land sen olika övningar på golvet och på trampolinen. Vi kommer att följa Svensk simhoppslinje och börja med märket plumsaren som har 10 olika vatten övningar. 1) bomben - hoppa upp landa på stjärten i vattnet 2) räkan hoppa upp, gör en pik, landa med fötter och händer i vattnet 3) Delfinen - hoppa upp och gör en båge i luften, landa i vattnet med händerna över huvudet 4) Ståfall framåt koppla händerna över huvudet och böj höftleden så att händerna pekar mot vattenytan 5) Fothopp bakåt händerna över huvudet 6) Fothopp framåt i splitt 7) köttbullen - sittrullning framåt från fotsittande 8) Pikstående sittplask bakåt landa på stjärten i vattnet 9) Fothopp framåt med hel skruv 10) Ryggsimstart med kullerbytta bakåt. Vi kommer att finnas med som stöd och hjälp i omklädningsrummet. I omklädningsrummet har ungdomarna blivit mer självständiga. Några ungdomar kan behöva hjälp med är att hålla koll på sina saker och låsa skåpet. Ungdomarna har tyckt att simhopp har varit utmanande och roligt. De har fått gjort saker de inte vågade i början på terminen t.ex. kullerbyttor och volter från trampolinen, kanten och svikten. Alla ungdomar har klarat av att ta märket plumsaren. Simning Ungdomarna ska bli starkare, smidigare, få en bättre konditon och kroppshållning. Ungdomarna ska få vattenvana, våga vara under ytan, lära sig andningsteknik, olika simsätt och dyka. Träna på att självständig klara sig i omklädningsrummet och allmänt i simhallen. Vi kommer att vara i simhallen och där har vi hyrt banor i tävlingsbassängen. Tillsammans med ungdomarna kommer vi gemensamt sätta upp mål för terminen. Vi kommer att träna kondition, vattenvana samt olika teknikövningar. Vi kommer att finnas med som stöd och hjälp i omklädningsrummet och i simhallen. Ungdomarna har blivit självständigare, de flesta klarar ombytessituationen och de var trygga i lokalen, simhallen. Ungdomarna har fått bättre kondition, de orkar simma längre sträckor och de har fått bättre simteknik. Det var några ungdomar som behövde träna på att förbättra sin vattenvana. 12

13 Stavgång/promenad Vi vill att ungdomarna ska förbättra sin kondition, balans, styrka och koordination. Vi vill att ungdomarna ska få pröva på en enkel och effektiv motionsform. Vi vill att ungdomarna ska känna att stavgång är en motionsform som alla kan utföra oavsett ålder, funktionshinder osv. Vi konstruerar grupperna efter ungdomarnas gå-tempo. Vi kommer att gå i intervaller och backe för att förbättra konditionen. Ungdomarna fick jobba med sin kondition och uthålligheten genom att vi gick i ett högt tempo, intervaller, backe och ibland längre sträckor. Ungdomarna fick träna sin balans, koordination och styrka. För oss var det viktigt att ungdomarna gick i rätt grupp, att de utmanade och pushade varandra i grupperna. För några av ungdomarna var det bättre att de gick utan stavar, de behövde inte koncentrera sig på att flytta fram stavarna och hålla rätt på dem. Yoga Vi vill att ungdomarna ska kunna hålla fokus, kunna lyssna på instruktioner och lära sig ett enklare yoga pass. Ungdomarna ska stärka sin kropp och bli mer smidiga i kroppen. Vi skapar en avslappnad stämning i rummet genom att släcka ner belysningen, tända ljus och spela lugn musik. Vi väljer ut olika yogapositioner beroende på vad ungdomarna behöver jobba med. Vi avslutar varje tillfälle med avslappning. Vi upplevde programmet som en skön och avslappnande stund. Många ungdomar var stressade när programmet startade men med vårt stöd kunde de koppla av och finna ro. Det är svårt att instruera ungdomarna så att de förstår hur de ska utföra de olika positionerna på ett korrekt sätt, alltså är passen förenklade så att det passar alla. Massage enskilt och i grupp Vi vill att ungdomarna ska förbättra sin kroppsuppfattning och få en stunds avkoppling. Vi vill även visa på att friskvård inte bara handlar om att träna, alltså att man ska ta hand om sin kropp på olika sätt för att må bra. När vi har massage i grupp följer vi ett förutbestämt program. 13

14 Vi ska använda oss ut av massagebänken i massagerummet vid den enskilda massagen. Vid tillfället ska vi ha lugn musik och dämpad belysning. När vi har massage i grupp samlas vi i en ring och följer en ledares instruktioner. Ungdomarna får då träna på att både ge och ta emot massage. De flesta ungdomar tyckte om att få massage. De kunde slappna av och en del somnade till och med. Vissa hade svårt med beröring och tackade nej till massagen. Alternativen var då massagestol eller taktilmassage. Gruppmassagen var en skön avkoppling och även social träning. Fokus Vi vill jobba med ungdomarnas kroppsmedvetenhet och koncentration. Aktivitet Vi kommer att använda oss av ett fokusprogram som vi har lärt oss av från grundkursen sensomotorisk träning (från Alla Sinnen) Vi tittar på ungdomarnas rörelseschema och utifrån det tränar vi på olika focusrörelser och korsrörelser. Vi kommer även att lägga stor vikt vid koncentration och andningsövningar Ungdomarnas individuella förutsättningar och förmåga påverkade resultatet. Vi såg att de flesta ungdomarna blev bättre och bättre på de olika övningarna och att det behövdes kontinuitet för att hålla koncentrationen uppe under längre stunder. Lekar Vi kommer att träna på att samarbeta och stärka kamratskapet genom att leka. Ungdomarna kommer få pröva på olika lekar. Aktiviteten har fungerat bra och ungdomarna har oftast tyckt det varit roligt. Vi har varit både inomhus och utomhus under terminen. Ungdomarna har lärt sig vikten av att man följer samma regler för att aktiviteten ska fungera. 14

15 Bollekar Att tillsammans i en grupp få prova på olika bollsporter/bollekar. Ungdomarna har fått pröva på basket, pingis, innebandy, bowling m.m Aktiviteten har fungerat bra och ungdomarna har oftast tyckt det varit roligt. Vi har varit både inomhus och utomhus under året. Ungdomarna har lärt sig vikten av att man följer samma regler för att aktiviteten ska fungera. Sammanfattning av Fysiska programmen Ungdomarna har tyckt att det har varit roligt med olika inriktningar på träningen men att målet ändå har varit ganska lika, tränat på sin kondition, motorik och stärkt sin kropp. Att träna på att sköta sin personliga hygien blev naturligt efter träningspasset. För de ungdomar som behövde hjälp vid ombyte/dusch så fanns personalen som ett extra stöd i omklädningsrummet. Sociala program I de sociala programmen ska ungdomarna träna på sin sociala kompetens. Ungdomarna kommer att träna på sin kommunikation, returtagningar och olika konversationer och hur man är tillsammans med sina kamrater. Kostlära Vi ska laga mat och mellanmål. Vi ska prata om näringsrikt kost och hur kosten påverkar vår hälsa och vad kroppen behöver för att må bra. Tillsammans med ungdomarna pratar vi om hur vi mår under dagen, är vi pigga eller trötta och i så fall när. Vi kommer att göra en kostcirkel och förslag på olika mellanmål. Tillsammans kommer vi att laga mellanmålet och enklare middagar (som de kan till laga själva hemma eller när de flyttar hemifrån). Ungdomarna tyckte att det var roligt att laga mat och inte lika intressant och prata om varför man ska äta från kostcirkeln, äta mellanmål och mindre socker. Ungdomarna har gjort en egen liten kokbok. 15

16 Kompisgrupp Ungdomarna ska tillsammans med olika kompisar träna på att umgås och ha roligt i en grupp. Vi kommer att ta upp ämnen som berör ungdomarna t.ex. kamratskap, vänner, hygien, tonårsproblematik mm. Vi kommer att bl. a prata om hur man är en bra kamrat, hur jag vill att en bra kamrat ska vara, vad händer när jag fyller 18 år, går ut gymnasiet och vad är en god man. Vi kommer att ha grupp på Nova där ungdomarna kan fika och träffa/se andra ungdomar och ha olika aktiviteter. Vi började alltid med att äta ett mellanmål och prata om ett bestämt ämne eller något som någon ungdom ville prata om. Vi märkte att det var bra att börja med något enkelt t.ex. ungdomarna skulle tipsa varandra om de hade sett något bra program på tv, sett en bra film, ätit något gott eller gjort något roligt mm. Tillsammans hade vi många bra, intressanta och roliga diskussioner om kamratskap, vad händer när jag blir 18, vad jag ska göra när jag slutar skolan och på Simmargården, var träffar jag mina kamrater mm. Fler av ungdomarna var oroliga över framtiden och hur den kan komma att se ut för dem, blir de ensamma eller kommer de att träffa någon eller behålla sina kamrater. Vad händer när man flyttar hemifrån var också en fråga som fler av ungdomarna hade funderingar kring. Friluftsliv Vi vill att ungdomarna ska ha olika fritidsaktiviteter som genomförs utomhus. Vi kommer vara i närområdet. Ungdomarna kommer bl. a få pröva på att använda tändstål (göra upp eld), jobba med Allemansrätten, ha olika lekar och matlagning utomhus Ungdomarna tyckte om och hade det roligt när de var ute. Ett projekt som startades av ungdomarna var att bygga en koja och det tog ca en termin innan de tyckte att den var klar. Under arbetets gång fick vi in Allemansrätten, hur vi fick ta pinnar och grenar i naturen. De flesta hade en koll på vad man får och inte får göra i naturen. Laga mat ute var också något som alla gillade men det som var absolut det roligaste (men inte så lätt)enligt ungdomarna var att göra upp eld. Med hjälp av torra små kvistar eller bomull så kunde nästan alla få igång en liten eld. 16

17 Djurvård på Bergtorp Vi kommer att vara vid stallet Bergtorp och lära oss om djurvård (hästar, ankor, kaniner, katter mm). Vi kommer att ha en ledare från skog och ungdom som vägleder oss i aktiviteterna Ungdomarna kommer att få sköta om hästar och andra djur. Det kommer att även förekomma material skötsel samt teori. Vid ett par tillfällen kommer ungdomarna få rida. Ungdomarna trivdes på Bergtorp. Miljön med djur och natur passade gruppen. Det var också bra att få en ledare med specifik kunskap på området. Det gjorde att ungdomarna lyssnade uppmärksamt och blev nyfikna och ställde frågor. Skapande Vi vill att ungdomarna ska få jobba med sin kreativa sida. Vi vill att ungdomarna ska träna sin sociala förmåga i en liten grupp. Ungdomarna fick jobba kreativt både i grupp och enskilt. Vi kommer att jobba i olika material såsom gips, papper, garn och andra naturmaterial. De gånger vi jobbade i grupp fungerade samarbetet bra vi upplevde ofta att den sociala biten blev viktigare än själva skapandet. Även det enskilda arbetet fungerade bra och fyllde sitt syfte. Spel Ungdomarna ska lära sig att umgås, lyssna på varandra och visa hänsyn. Ungdomarna ska lära sig att spela olika sällskapsspel. Aktivitet Tillsammans ska vi välja ett sällskapsspel som ungdomarna vill lära sig att spela. Vi ska gå igenom reglerna och vad spelet går ut på. Vi märkte att det inte var självklart vad spelet gick ut på så det har varit viktigt att alla har förstått det. Spelet har då blivit roligt att spela och lättare att förstå. Vissa ungdomar behövde stöd och hjälp med den sociala samvaron kring spelsituationen. 17

18 Wii, PS2 Ungdomarna ska lära sig att umgås, lyssna på varandra och visa hänsyn. Vi kommer att erbjuda olika typer av spel t.ex. singstar, sportspel, frågesport mm Aktivitet Vi kommer att vara en liten grupp som tillsammans lär sig och sedan spelar de olika spelen. Det var bra att vara en liten grupp, då vågade de flesta ta plats. Att samlas kring ett spel underlättade också det sociala samspelet. Så även om fokus låg på spelandet så stärktes gemenskapen mer än vad vi trott från början. Sammanfattning av Sociala programmen Ungdomarna har haft stort behov av stöd från oss personal för att kunna träna på sin sociala kompetens och det har ibland varit svårt för ungdomarna med kommunikation och returtagning sinsemellan. 18

19 Lov och Studiedagar På loven anpassas verksamheten efter vilka ungdomar som är på Simmargården. Studiedagarna planeras när föräldrarna har skickat in tillsynsbehovet. Loven planeras innan och skickas tillsammans med frågan om tillsynsbehovet. På hemsidan lägger vi ut planeringen för resp. lov. Inför loven (jul-, sport-, påsk- sommar- och höstlovet) kommer vi att jobba med profilen och i olika teman. 1-2 veckor innan lovet lägger vi ut en aktivitetslista på hemsidan. Listan är till för att både ungdomarna och föräldrarna ska ha en möjlighet att diskutera aktiviteterna och bli förberedda inför loven. Efter lov- och studiedagen ska vi lägga ut bilder på vad vi gjort på hemsidan. Vi vill att ungdomarna ska ha roligt och umgås med kamrater. Personalen ska planera studiedagen i god tid och vi ska anpassa personalantalet efter storleken på gruppen. Vi märkte skillnad om vi hade gjort en noggrann planering av loven eller studiedagarna. Arbetsfördelningen mellan personalen blev bättre (alla visste vad de skulle göra). Ungdomarna blev mer förberedda på vad de skulle göra (när och vilka aktiviteter de skulle ha). Vi märkte också att det var viktigt med rätt gruppsammansättningar, beroende på vilka ungdomar och hur personaltätheten var på de olika aktiviteterna. Aktivitetslistan var ett bra hjälpmedel för de ungdomar som tittade på hemsidan. De hade oftast med sig rätt saker till rätt dag. Fler av ungdomarna och föräldrarna berättade att de tyckte att det var bra att vi la ut bilder på vad som hände under dagarna. Ungdomarna kunde med stöd av bilderna berätta vad de gjort. Vi har varit bra på att hitta på roliga, nya och utmanande aktiviteter. Planerar vi in en Stockholms utflykt behöver vi meddela det i tid till föräldrarna så att vi kan få ungdomarna att komma tidigt och åka hem lite senare för att hinna göra något i Stockholm. Jullov Vi kommer att ha flera gemensamma aktiviteter t.ex. grupp massage, olika tränings former, dans, lekar och spel. Vi planerar att spela Bowling, rida på Bergtorp och ha olika vinteraktiviteter t.ex. åka pulka, skidåkning och göra snöfigurer. Ungdomarna ska också vara med och laga mat och så ska vi också ha julbord och nyårs supé. 19

20 De gemensamma aktiviteterna fungerade bra, de flesta av ungdomarna gillade att ha grupp massage och vi märkte att efter den aktiviteten blev ungdomarna lugna och mer harmonisk. Utflykterna tyckte ungdomarna var roligt och de fungerade bra kanske pga. att vi var i mindre grupper och att det var roliga aktiviteter. I år fick vi åka både pulka, skidor mycket roligt och göra snöfigurer. Ungdomarna var påhittiga och det blev en blandning mellan snögubbar, lyktor och fantasifigurer. De flesta av ungdomarna gillade att hjälpa till med matlagningen. Det var bra att dela in dem i små grupper så att de flesta fick en chans att hjälpa till någon gång under lovet. För att ungdomarna ska få rätt stöd av oss så kan vi inte vara för många vid varje tillfälle. Sportlov Aktivitet Vi ska ha gemensamma aktiviteter men uppdelade i små grupper under dagen t.ex. några har yoga, spa, träning på fm och på em. byter vi aktiviteter. Vi ska ha friluftsliv och gå till Torekällberget och Gillberga. Där ska vi äta ute. Vi ska också gå på Axas föreningsdag. De gemensamma aktiviteterna fungerade bra eftersom vi var i små grupper. Ungdomarna fick klara och tydliga instruktioner och vi anpassade personal antalet till vilka ungdomar som behövde ha extra stöd i de olika grupperna. Besöket på Axas föreningsdag var lyckat för några ungdomar. Ungdomarna fick pröva på olika aktiviteter och sporter t.ex. skridskoåkning, basket, fotboll, orientering och spela bordshockey. Det var bra att det fanns olika hjälpmedel Friluftsliv var en bra aktivitet, att vara ute och pröva på att t.ex. tända eld med hjälp av tändstål, grilla korv eller bara vara ute tyckte ungdomarna var roligt. Påsklov Aktivitet I år har vi två veckor påsklov, v14 Södertälje och v.15 för ungdomarna som går i skolorna i Salems kommun. Vi ska ha liknande aktiviteter för båda grupperna, träning, gemensamma aktiviteter (spel, lekar), påsk promenad, matlagning, fiske, Bergtorp och utflykt (klättring och Bowling). Påskpromenaden med grillning fungerade bra. Vi hade planerat ungdomarna i små grupper efter t.ex. hur snabbt de går och vilka som ska ansvara för vad (lekar och matlagning). Det var roligt att se att ungdomarna med stöd av oss gillade att hjälpa till på lovet att t.ex. laga mat. 20

21 na på Simmargården fungerade också för vi hade gjort en bra planering, vem som ansvarade för aktiviteten, lagade mat och att ungdomarna var i små grupper. Utflykter var alltid roligt men det krävdes en bra planering, hur vi tog oss dit, har vi busskort, vad det kostade, vilka ungdomar ska med och hur många personal behövde åka med. Hade vi gjort grund jobbet blev utflykterna oftast lyckade. I år var det extra jobbigt att planera loven för vi hade alltid ungdomar som kom efter skolan på båda veckorna Sommarlov Under sommarlovet ska vi jobba med olika teman och vi ska göra ett sommarkompendium som vi lägger ut på hemsidan. Där kommer det att stå vad ungdomarna ska göra de olika veckorna. Under veckorna kommer vi att variera aktiviteterna, ibland på Simmargården och ibland utanför. Ungdomarna kommer att få hjälpa till med matlagningen. Kompendiet fungerade för det mesta bra eftersom det blev tydligt för ungdomarna när de skulle vara på Simmargården och vilka aktiviteter de skulle ha. Det var även bra för oss personal, vi visste vad våra arbetsuppgifter var för resp. dag. Ibland var vi tvungna att avvika från planeringen (sjukdom eller dåligt väder) men tillsammans med ungdomarna hade vi en morgon genomgång av dagen och då klarade ungdomarna av förändringarna. Att sommarens veckor hade ett varierat program fungerade bra för alla. På Simmargården hade vi aktiviteter ute t.ex. olika spel Boule, Kubb och Kasta gris blev väldigt populärt bland ungdomarna (lätt att spela och det gick ganska fort). Vi hade också olika sorters träningar (kondition, styrka, balans och smidighet). Fler av ungdomarna tyckte att det var roligt att få pröva på någon ny träningsform t.ex. cirkelträning ute. Vi hade också skapande, lekar, spa mm. Vi försökte ha en eller två aktiviteter utanför Simmargården/vecka. Vi åkte bl. a Stockholm (olika museum, restaurang besök, upptäcka stan), Södertälje (Torekällberget, Parkour, Gillberga, Fiskade vid Maren, minigolf mm). Både vi och ungdomarna gillade att åka på en stor eller liten utflykt. Gillberga var mycket bra i år, det fanns en ledare där så vi kunde låna toaletterna, fanns olika spel att låna och grill). Under sommaren fick ungdomarna vara med och laga mat från grunden. De flesta gillade att hjälpa till och det var alltid en populär aktivitet. 21

22 Höstlov Aktivitet Vi ska jobba med kamratskap och gemenskap, Besöka Bergtorp, Lida Friluftsområde, Bågskytte, Marcus Wallenbergmuseet och Stockholm. På Simmargården ska vi ha ansiktsmålning, lägga ansiktsmasker, träna och laga mat. Ett mycket populärt lov med blandade aktiviteter. Det blev mycket kamratskap och skratt när vi t.ex. la ansiktsmasker (både vi och ungdomarna såg ut som vita/gröna/röda spöken) och hade ansiktsmålning. Utflykterna fungerade också bra i små grupper, ungdomarna fick vara med andra ungdomar som de annars inte umgås lika mycket med och vi blev överraskade att det gick så bra. Studiedagar Aktivitet När ungdomarna har studiedagar ska vi ha varierade aktiviteter beroende på vilka ungdomar som har studiedag. Det kan vara en kortare utflykt, träna, pröva på en ny aktivitet eller ADLträna. Studiedagarna fungerade bäst när vi hade gjort en bra planering. Vi behöver göra en planering även om föräldrarna inte har meddelat att deras barn ska vara här. På studiedagen hör föräldrar av sig eller så kommer ungdomarna på morgonen utan att vi vet något. Vi har blivit bra på att hitta lösningar som passar ungdomarna och även oss. 22

23 Samarbete med övriga tillsynsformer För att ungdomarna på Simmargården ska få en möjlighet att umgås med andra ungdomar från andra tillsynsformer i Södertälje kommun träffas vi ett antal gånger under året för att ha olika gemensamma aktiviteter. På påsk-, höst- och vinterlov ska vi försöka träffas några dagar för att göra gemensamma aktiviteter. Under en vecka på sommarlovet skapar vi tillsammans en verksamhet som kallas Sommarverksamhet. Det innebär att vi tillsammans förlägger sommarverksamheten på Simmargården, Foucaultgymnasiet och på Rosenborgs fritidshem. Under året ska vi och övriga tillsynsformer träffas på ett antal möten för att gemensamt planera de olika aktiviteterna som ska genomföras. På våren ska påsklovspromenaden och sommarverksamheten planeras och på hösten ska höstoch vinterlovet planeras. På mötena delegeras arbetsuppgifterna ut till de olika tillsynsformerna. Påsklov Påsklovsvandringen är en tradition vi haft under många år. Vandringen ska i år utgå från Simmargården och under promenaden ska vi ha en tipspromenad. Vid slutmålet ska vi grilla tillsammans. Efter maten ska det finnas olika aktiviteter som varje ställe ska planera. Varje verksamhet ska planera minst fem frågor var och skicka till oss och vi sätter ihop tipspromenaden. Vi ska gå från Simmargården till Gillberga (ca:7 km tur och retur). Vi ska sätta upp tipspromenaden. na som ungdomarna ska göra när de kommer fram till Gillberga är bl.a. att kasta bollar på olika burkar, gå med ärtpåse på huvudet, bygga pussel och gå på en balansbana. De flesta ungdomarna klarade av att gå sträckan tur och retur. De som inte klarade av att gå tillbaka var det bra att vi hade planerat att åka buss/bil tillbaka till Simmargården. Under promenaden var ungdomarna var uppdelade i olika grupper. De svaradepå tipsfrågorna efter egen förmåga. De ungdomar som behövde stöd och hjälp för att läsa frågorna fick det av oss eller en kamrat. Ute på Gillberga genomfördes de flesta aktiviteterna självständigt av ungdomarna utan stöd och hjälp av oss personal. Det var bara några ungdomar som behövde tydligare instruktioner för vad de skulle göra innan aktiviteterna startade. När ungdomarna umgicks i de olika aktiviteterna blev det naturligt att prata med varandra vilket också var ett mål med vårt samarbete. 23

24 Sommarverksamhet Sommarverksamheten startar med ett midsommarfirande på Foucaultgymnasiet. Under v 27 ska vi träffas vid tre tillfällen. Varje tillsynsverksamhet ska hålla i en aktivitet över två dagar och så avslutar vi med vattenkrig och grillning på Simmargården. Den gemensamma sommarverksamheten börjar med ett traditionellt midsommarfirande på Simmargården. Dagen innehåller en gemensam utsmyckning av midsommarstången, lunch, dans kring stången och fika. Varje enhet ska ha med sig egen mat och fika. Tillsammans plockar vi blommor, pyntar stången, gör kransar och plockar fram bord och stolar. Vecka 27. Rosenborg kommer att erbjuda Hitta rätt och lätt en sorts orientering som ska passa alla. Foucault kommer att erbjuda drama, sjunga, musik och bild. Simmargården erbjuder olika sorters träningar, dans och yoga. Vi har firat midsommar tillsammans med de andra tillsynsformerna under flera år, det har blivit en tradition. I år var vi för första gången på Foucaultgymnasiet. Det fungerade bra att vi hade delat in i små grupper, en plockade blommar, lagade mat och dukade. Missen som blev i år var att det var för trångt när vi skulle äta mat så vi fick sitta i flera rum, roligare om vi äter tillsammans. Vecka 27 blev det lite små ändringar pga. sjukdom på alla ställena. Tillsammans bestämde vi att vi inte skulle vara på Simmargården förutom avslutningsdagen. na på de andra ställena blev uppskattade av ungdomarna, lite jobbigt med orienteringen i två dagar (andra dagen en lång sträcka att gå). Det fungerade också bra att varje ställe hade med sig sin egna lunch. Avslutningen med vattenkrig blev mycket lyckad och uppskattad av ungdomarna något som vi kan ha nästa år igen. Jullovet Vi ska försöka ha någon gemensam där vi besöker varandras ställen. Aktivitet Vi bestämde på ett tillsynsmöte innan jul att vi skulle höra av oss till varandra om vi ville ha en gemensam aktivitet (beroende på antal ungdomar som var närvarande). Vi var tillsammans på Bergtorp och hade djurvård. En aktivitet där det fungerade att vi kom från olika ställen och ungdomarna fungerade också bra tillsammans. Vi hade också Nyårsfirande tillsammans med Rosenborg. Det var roligt att ha gemensamma aktiviteter för ungdomarna och vi personal fungerade bra tillsammans 24