!!!!!!!! !!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!! Komvuxlärares upplevelse av arbetsbelastning och stress - en intervjuundersökning. Kursgrupp 3 VT-2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "!!!!!!!! !!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!! Komvuxlärares upplevelse av arbetsbelastning och stress - en intervjuundersökning. Kursgrupp 3 VT-2011"

Transkript

1 Ingela Ahlberg-Ersfjord Karlbergsvägen Stockholm Mobil nr: Komvuxlärares upplevelse av arbetsbelastning och stress - en intervjuundersökning Kursgrupp 3 VT-2011

2 Innehåll 1. Introduktion Syfte och frågeställningar 1 2. Tolkningsram Stress 2 3. Metod Intervjuguide Intervjugrupp Genomförande 4 4. Resultat 4 1. Arbetssituation 4 2. Upplevelse av stress på individuell nivå 6 3. Upplevelse av stress på grupp- och organisationsnivå 7 4. Balansen mellan arbete och fritid 8 5. Diskussion 8 6. Referenslista Bilaga 1 Intervjuguide 11 Bilaga 2 Arbetsområden 12 Bilaga 3 Information vid intervjutillfället 13

3 1. Introduktion Sedan 3,5 år är jag biträdande rektor vid ett kommunalt vuxengymnasium, där jag tidigare arbetet som lärare och utbildningsledare. Vi har utbildningar på grundläggande-, gymnasialoch Yh-nivå, samt utbildningsuppdrag, främst inom äldreomsorgen. På årsbasis passerar ca 6000 elever genom vår verksamhet. Läsåret är indelat i 5 perioder, med central antagning i kommunen till varje start. Den vanligaste kurslängden är 9-10 veckor. Vi genomför också ungefär 3500 prövningar per år. Den kommunala vuxenutbildningen är upphandlad och vi konkurrerar med drygt 20 privata anordnare. Ersättning utgår per satt betyg två veckor efter kursslut. I dagsläget är vi kommunens enda vuxengymnasium i egenregi. Under föregående läsår, 2012/13, var vi av ekonomiska orsaker tvungna att minska antalet undervisningstimmar per kurs. Som en följd av detta har de flesta lärare fått en kursgrupp till per termin. Timtalet för gymnasiekurser inom komvux är inte reglerat vare sig i föreskrifter eller i avtal. Övergången till Gy11 genomfördes 1 juli2012 för samtliga gymnasiekurser, alltså inte stegvis som på ungdomsgymnasiet. Detta gällde för hela landet. Som ett led i mitt arbete med resultatet från medarbetarundersökningen, gjorde jag en uppföljning av de punkter, där min sektor visade avvikande resultat, både positivt och negativt. Jag ville få ökad förståelse för en del av resultaten och förslag på hur arbetet kan förbättras, men också vad som fungerar. Uppföljningen utfördes i form av ett formulär med öppna frågor och ett följebrev med information om syftet med undersökningen. Om så önskades fick svaren lämnas anonymt. Återkommande var att bristen på gemensam tid, upplevs ha negativ effekt på bland annat kreativitet och delaktighet i det övergripande utvecklingsarbetet. Stor del av lärarnas engagemang ligger på de ämnen som de undervisar i. Resultatet redovisades i mitt arbete i skolledarskap. Skolan har också genomfört en gemensam enkät om arbetsmiljöfrågor. Enligt medarbetarundersökningar och andra enkäter upplever många av skolans lärare en ökad arbetsbörda och stress. Att döma av artiklar i pressen, utredningar och anmälningar till Arbetsmiljöverket, tycks denna bild av lärarnas arbetssituation inte vara ovanlig. Jag vill få en djupare insikt i hur lärarna på vår skola upplever sin arbetssituation, avseende arbetsbelastning och stress, och valde därför att göra intervjuer med ett antal lärare verksamma på skolan. 1. Syfte och frågeställningar För att kunna göra insatser, som gagnar både personal och studerande, behöver vi få kunskap om vilka prioriteringar lärarna gör och varför, vad de upplever att de inte hinner med som de anser viktigt i sitt arbete. 1

4 Om många av lärarna upplever att arbetsbelastning och stress har ökat, är det viktigt att veta vilka faktorer som lett till denna ökning. Går det att urskilja några enskilda arbetsuppgifter eller är den sammanlagda arbetsmängden? Många av lärarna har arbetet länge på skolan och genomströmningen av personal är låg, trots de förändringar som verksamheten genomgått. Det är därför intressant att titta närmare på vilka faktorer som verkar stressdämpande. 2. Tolkningsram Valet att göra en intervjuunderundersökning, har sin grund i förhoppningen att i de enskilda personernas beskrivning av sina upplevelser, kunna hitta generella mönster och dra slutsatser på en mer generell nivå. I en kvalitativ undersökning, i motsats till kvantitativa undersökningar, är undersökningsledarens förförståelse av betydelse för hur intervjuerna genomförs och för hur resultatet tolkas. Forskaren bör då ses som en del i det kontextuella sammanhang som beforskas. (Johansson, 2009, s54 ). Eftersom jag varit verksam inom vuxenundervisning i drygt 30 år har jag en relativt stor förförståelse när det gäller det undersökta verksamhetsområdet. Jag är medveten om att detta påverkar mina frågeställningar, intervjusituationen och min tolkning av svar och resultat. Men framförallt är det en tillgång, eftersom jag vid intervjutillfällena kan ställa relevanta följdfrågor och lättare borde se övergripande mönster vid analysen av intervjumaterialet. Ett av syftena med detta arbete är också att mina kunskaper om det undersökningsområdet ska fördjupas och genom detta kan jag också bli medveten om möjligheter till förändring av skilda fenomen. 2.1 Stress I Bakom personalenkäten vilka faktorer bidrar till stress redogör Forsström (2007), för olika teorier om stress i arbetet. Eftersom min studie inte har fokus på de kroppsliga reaktionerna av stress, är den beskrivna krav-kontrollmodellen av intresse. Tanken bakom krav-kontrollmodellen är att de krav som en anställd har på sig och den möjlighet han/hon har att utöva kontroll över dessa krav kommer att påverka om arbetet upplevs som stressande. Stress uppstår när individen upplever att han/ hon har höga krav och för lite kontroll. Återigen handlar det om att hitta balans för individen. När en diskrepans uppstår mellan krav och kontroll så ökar risken för att arbetssituationen upplevs som otillfredsställande. (Forsström, 2007, s10) Modellen innehåller ytterligare en faktor, socialt stöd, som kan påverka upplevelsen av stress. Jag utgår dock inte från någon specifik teori eller definition av begreppet stress, utan använder lärarnas definition när materialet grupperas i redovisningen. 3. Metod 2

5 Jag har tagit intryck av den fenomenografiska ansatsen, där det är fråga om att beskriva de kvalitativt skilda sätten på vilka människor erfar sin omvärld och förändringar i dessa så kallade individ-omvärldsrelationer. (Uljens, 1998, s123). Enligt Larsson (1986) är syftet med denna modell att beskriva hur fenomen framstår för olika människor och inte hur något egentligen är. Men målet är inte att kartlägga individuella uppfattningar, utan att via dessa kunna dra slutsatser som är applicerbara på en generell nivå. Forskaren ska söka efter både det som förenar och som skiljer olika individers uppfattningar av samma fenomen (Johansson, 2009). Utgångspunkten är vanligen intervjuer, som mer har karaktären av ett styrt samtal. Intervjumaterialet struktureras så småningom in i befattningskategorier/ uppfattningskategorier beroende på innehållet i utsagan. Genom att arbeta utan på förhand bestämda tolkningsteorier, försöker forskaren hitta variationer och beskrivningar av upplevelser av samma fenomen. Betydelsefullt blir också att ta hänsyn till den kontext där fenomenet uppfattats och att forskaren är en del av detta sammanhang. Intervjuer och analysarbetet påverkas av forskarens förförståelse av undersökningsområdet, vilket inte enbart kan anses vara en negativ faktor, men forskaren måste vara medveten om dilemmat. I denna undersökning utgår jag inte från någon bestämd teori, utan söker efter mönster. På grund av arbetets begränsade omfattning kommer jag inte att använda begreppet uppfattningskategorierna fullt ut. I sammanställningen av intervjuerna redogör jag för gemensamma drag, men också för individuella upplevelser av olika fenomen. 3.1 Intervjuguide Jag hittade ett användbart resonemang och lämpliga frågeställningar i Forsströms slutuppsats Bakom personalenkäten-vilka faktorer bidrar till att skapa stress? och i Lärares arbete (Almqvist, 2013). I utformandet av mina frågeställningar och annat material till intervjuerna har jag har använt delar av ur detta material. Genom valet av frågeställningar hoppades jag kunna göra vissa jämförelser med resultaten från ovan nämnda undersökningar. För mitt slutgiltiga intervjuunderlag, se Bilaga 1 Intervjuguide och bilaga 2 Arbetsområden. För att få ett helhetsperspektiv ville jag att intervjuerna skulle beröra olika nivåer; den individuella, gruppnivå och skolan som helhet. Med de individuella frågorna ville jag fånga upp informanternas individuella upplevelse av sin egen arbetssituation, med betoning på stress. Syftet med grupp- och organisationsfrågorna var att få en inblick i hur de individuella upplevelserna bemöts på olika nivåer inom organisationen, samt vilka faktorer som påverkar individens agerande. När det gäller begreppet grupp fick lärarna själva formulera vilken grupp de avsåg i sitt svar. 3.2 Intervjugrupp Av skolans drygt 80 tillsvidare-anställda lärare genomförde jag intervjuer med 8. Jag tillfrågade mina kollegor i ledningsgruppen om lämpliga kandidater, men själva urvalet gjordes av mig. En förutsättning fördeltagande är heltidsarbete som undervisande lärare med ferietjänst. Samtliga tillfrågade accepterade att delta på de givna villkoren. De representerar olika ämnen, sektorstillhörighet, ålder och kön. 3

6 Åldersspannet är mellan 38 år och 65 år, men sex stycken är mellan 49 år och 62 år, vilket väl speglar åldersstrukturen på skolans lärargrupp. Av de intervjuade är 3 män och resterande 5 kvinnor. Antalet år i yrket varierar från 4 år till 40 år, men 5 har arbetet som lärare 34 till 40 år. Skolan övergick från att vara ungdomsgymnasium till Komvux för 13 år sedan. Informanterna har arbetat på skolan mellan 2 och 15 år. Personalomsättningen bland fast anställd personal, alla kategorier, är mycket låg. 3.3 Genomförande När jag tog kontakt med respektive lärare för ett eventuellt deltagande, presenterade jag muntligt syftet och tillväga gångsättet. Vi bokade in en timme för samtalet, som alla genomfördes från senare delen slut av maj till mitten av juni. Vid intervjutillfället läste jag upp Information vid intervjutillfället (Bilaga 3). Läraren fick också läsa dokumentet och ställa kompletterande frågor. Därefter presenterade jag kort det tänkta upplägget utifrån mallen Intervjuguide. Jag förde anteckningar under hela samtalet. Intervjuerna hade karaktären av en dialog med följdfrågor och förtydliganden från båda parterna. Vid slutet av samtalet repeterade jag det nedtecknade och läraren kunde förtydliga eller komplettera. 4. Resultat Samtalen presenteras sammanställda under frågorna till respektive huvudrubrik i intervjuguiden. Några av lärarna utryckte mer än en uppfattning om samma fenomen, och finns därför redovisade med flera svar. Lärarna har anonymiserats och presenteras utan inbördes ordning. 4.1 Arbetssituation Samtliga trivs bra eller mycket bra på skolan och att kollegorna är viktig del i detta. När det gäller upplevelsen av arbetssituationen och arbetsbelastning menade alla utom en att belastningen ökat, särskilt efter införandet av Gy 11 från höstterminen 2012, då alla kurser ersattes av de nya gymnasiekurserna, och ett nytt betygssystem infördes. Fyra av informanterna framförde att arbetsbelastningen periodvis är tung. Detta gäller i synnerhet vid kursslut eftersom det tar allt längre tid att avsluta kursen, samtidigt som nya kurser startar. Det tar allt längre tid innan eleverna bli klara med, och lämnar in betygsgrundande uppgifter, vilket leder till lärarna måste hitta individuella lösningar. Tre stycken angav de korta kurserna som en orsak till psykisk belastning. Den vanligaste kurslängden 9 veckor. Detta tillsammans med ett minskat antal undervisningstimmar, och elevernas bristande förkunskaper gör att det är svårt att hinna repetera och öva i önskvärd 4

7 omfattning. De upplever att det är en kollision mellan timtal, de nya kursernas kunskapskrav och elevernas privata agendor. Det finns ingen marginaltid, vilket också gör att det är besvärligt att vara sjuk eller borta av annan orsak, både för studerande och för lärare. Två av lärarna lyfte fram att de yttre kraven, som verksamheten har att rätta sig efter är motsägelsefulla; att sätta flera och högre betyg kontra elevernas förutsättningar och skolans ekonomiska möjligheter. Jag var också intresserad av vad vilka arbetsområden lärarna upplever att de inte hinner med, men skulle vilja, eller upplevs som tidskrävande. För detta syfte valde jag ut några områden (bilaga 2) som vi samtalade kring. Jag återger samtalen i punktform under respektive område. Har flera lärare uttryckt samma upplevelse anger jag detta inom parantes. Det bör observeras att det inte var något krav att uttala sig om varje punkt; alla gjorde inte heller det. 1. Undervisning i grupp Den korta tiden är ett stressmoment (3) Hinner inte med alla i rummet Det är stor skillnad på grupperna 2. Elevtid- enskilt Mer avsatt tid vore bra (4) Svårt med individualisering Att hitta passande tid för lärare och elev är svårt 3. För- och efterarbete- undervisnings relaterat Blir eftersatt (3) Nya kurser tar mycket tid Tar mest tid, och särskilt arbetet med skrivningar Hinner inte med förnyelsearbete i önskad utsträckning 4. Elevadministration Närvarorapporteringen tar tid (2) Enkäter och e-post hantering tar mycket tid Administration kring prövningar tar tid Betygssättning tar alltmer tid eftersom det tar tid *att bli klar med en grupp (2) Är inte betungande på denna skola 5. Övrig administration Enkäter och e-post hantering tar mycket tid Strukturer saknas Det fungerar bra 6. Konferenser Känns inte alltid effektiva och meningsfulla (2) Det praktiska har tagit över Fler pedagogiska ämneskonferenser om samsyn kring prov och kursupplägg (4) 5

8 7. Övrigt samarbete med kollegor Det informella samarbetet är givande och trevligt (3) Det formella samarbetet leder till anpassning efter andra Mer pedagogisk diskussion är önskvärt (2) Mer gemensam schemalagd tid Det finns både en ork- och tidsfaktor att det inte blir mer samarbete Det är lite för stängda dörrar Det är bra med en blandning av att dela kurser med en kollega och ha helt egna 8. Kompetensutveckling Det är för lite kring ämnen (3) Kompetensutveckling går ihop med lektionsförberedelserna Mer hinns inte med Bygger på egna initiativ 9. Övrigt Långsamma och osäkra datorsystem är ett irritations- och stressmoment Numera är det svårt att lägga grupparbeten utanför lektionstid, vilket medfört att mer måste rymmas på lektionstid eller att momentet redovisas på annat sätt Dåliga strukturer är tidstjuvar Arbetar mest på skolan, men inte rättningsarbete Nästan samtliga menar att det inte är det enskilda arbetsområdet i sig som är tidskrävande, utan det är den sammantagna arbetsmängden som ökat. Detta gäller särskilt punkterna 4, 5 och 6. Det är många uppgifter som ska hanteras samtidigt och det tar allt längre tid att avsluta dem. Hälften anser att de hinner med arbetsuppgifterna i den utsträckning de önskar. Några uppger att de sänkt ambitionsnivån. 4.2 Upplevelse av stress på individuell nivå När jag bad lärarna definiera ordet stress valde de olika infallsvinklar; allmänt, arbetsrelaterat, eller en samman vävning av båda. Fem informanter menade att det på något sätt, har att göra med att inte räcka till; man har för många olika saker eller arbetsuppgifter på gång samtidigt eller att det måste göras inte hinns med, alternativt att man inte har kompetens till - Man är ute på gungfly. Andra pratade om att inte ha kontroll över situationen eller att inte ha någon möjlighet att påverka densamma. Några beskrev också sina egna reaktioner på stress. Det kunde vara fysiska symptom som hjärtklappning eller andningsbesvär. Men framförallt svårigheter med att släppa tankarna på arbetet även på ledig tid, vilket i sin tur leder till sämre återhämtning när det behövs som bäst. På frågan om var de största stressfaktorerna finns svarade fyra att det är huvudsakligen i arbetslivet, en utanför arbetslivet och tre svarade att det är både och. Samtliga män blir 6

9 normalt inte stressade när de tänker på sitt arbete. Detta gäller också för tre av kvinnorna, medan två uppgav att de periodvis blir stressade av att tänka på arbetet. Jag har valt att lista de tre största stressfaktorer som lärarna angett. Har flera lärare uttryckt samma faktor, anger jag detta inom parantes. Hinner inte med planerat arbete (3) Nya betygssystemet (2) Rättningsarbetet på hög Prövningsperioderna med ett stort antal prövningar Nya kurser (2) Krav att sätta så många betyg som möjligt (2) Periodslut med hög arbetsbelastning och överlappning (2) Lite undervisningstid leder till att man måste göra prioriteringar som man inte vill (2) Elevernas dåliga förkunskaper och språkbrister Det övergripande systemet Tidsbrist som låser in kreativiteten För lite tid för utbyte med kollegor Informationsflödet För att minska stressen sitt arbete har lärarna hittat olika strategier. Hälften av de intervjuade prioriterar det som inte är akut, medan en annan lärare tidsbegränsar arbetet och på så sätt hittar egenkontroll. Vikten av realistisk undervisningsplanering, anpassad till aktuell tidsram, berördes av flera lärare, men också hur svårt detta är. När de känner sig stressade uppger tre stycken att det bara är att jobba på. Andra, inte helt arbetsorienterade, strategier är att ta minipauser i arbetet, motionera, intressen utanför arbetet som tar tankarna på annat håll och miljöombyte, även korta är effektiva. Lärarna fick berätta vilka åtgärder som skulle minska deras stress i arbetet. Jag återger svaren i listform. Har flera lärare uttryckt samma åtgärd, anger jag detta inom parantes. Fungerande organisation är viktigt, som salar, schema, kalendarium, tjänstefördelning och kringutrustning. (3) Fler undervisningstimmar per kurs (2) Inte alltför stora grupper Att få undervisa i parallella kurser Kontinuitet i vilka kurser som man undervisar i Jämnare arbetsbelastning över terminen Tydlighet från samtliga som undervisar i samma kurs om vad som gäller rörarande kunskapskrav och didaktiskt förhållningssätt Frihet och förtroende från cheferna att arbetet utförs rätt En av kvinnorna och två av männen anser att de, vanligen känner sig utvilad efter en helg. Det behövs en längre tid ledighet för att fyra av kvinnorna och en av mannen ska känna sig utvilad. 7

10 4.3 Upplevelse av stress på grupp- och organisationsnivå Jag undrade om lärarna pratar om sin upplevda stress och arbetsbelastning på arbetet och så fall i vilket sammanhang. Alla ansåg att de kan prata om sin oro och missnöje., och gör det framförallt när man sitter fast i något problem relaterat till arbetet. Man pyser av sig och går sedan vidare, men det kan också var kommentarer som att man måste gå ner i tjänst för att orka med arbetet. När informanterna pratade om sin grupp, syftade samtliga i detta fall på kollegorna i arbetsrummet. Det är svårare att ta upp problemen i den större APT-gruppen. När man tar upp något problem upplever de intervjuade lärarna att kollegorna stöttar, lyssnar, visar förståelse, håller ibland med eller ger råd. De flesta tycker att det är viktigt med denna kollegiala stöttning. På frågan om vad som händer när man tar stress eller hög arbetsbelastning med sin närmaste chef, svarade sex stycken att chefen lyssnar, förstår, men att det sällan leder till något konkret, och vad kan de göra de ekonomiska ramarna upplevs som hårt styrande. Jag har insikt om komplexiteten i systemet uttryckte sig en av lärarna. En av lärarna vet inte vad som händer om problemet skulle tas upp med den närmaste arbetsledningen, eftersom personen försöker lösa det själv. 4.4 Balansen mellan arbetet och fritid På frågan hur du upplevde balansen mellan arbete och fritid för egen del, fick jag nedanstående svar. Har flera lärare gett svar inom samma kategori, anger jag detta inom parantes. Jag försöker arbete på skolan i möjligaste mån (2) Jag har blivit bättre på att sätta gränser Det går oftast bra, det gäller att strukturera och planera (2) Obalansen är en del av yrket (3) Jag orkar inte längre arbete på kvällarna som förr, vilket gett mer helgarbete Tycker jag arbetar jämt Jag får inte längre, efter 30 år, dåligt samvete för att jag inte arbetar jämt 5. Diskussion Definitionen av stress som gjordes av deltagare i min undersökning, innebar för samtliga på något sätt att inte ha kontroll över situationen eller de arbetsuppgifter som man ansvarar för. Detta stämmer med krav- och kontrollmodellens teori om att höga krav, både yttre och inre, i kombination med låga kontrollmöjligheter leder till upplevelse av stress. Mina resultat 8

11 stämmer också väl med vad som framkom i Forsströms arbete, där han jämfört en högstressgrupp och en låg-stressgrupp. Den största skillnaden var att den första gruppens definition också beskrev hur fritiden påverkas av arbetsrelaterad stress. När jag tittar närmare på vilka arbetsuppgifter som de intervjuade upplever som betungande är det ofta inte ett område, utan den sammantagna mängden, i synnerhet av olika administrativa uppgifter. Samma resultat har framkommit i andra undersökningar, som i Eva Bejerots stora enkätundersökning (Lärarnas tidning, p14-15) och i Lärares arbete (Almqvist, 2013). Bilden av en oerhört splittrad arbetsdag och ständigt tillkommande nya administrativa och praktiska göromål, utan att några gamla tas bort, stämmer väl överens med andra undersökningar. ( Lööv, s 8). I mitt material går det att urskilja två andra områden som relativt många återkommer till under samtalet; upplevelsen av att det tar allt längre tid att avsluta en kurs, vilket leder till längre perioder av arbetstoppar. Det andra området är de studerades bristande förkunskaper och språkkunskaper. Detta tillsammans med det yttre kravet på verksamheten, att godkänna en viss procent är ett stressmoment. Tydligt är att lärarna i sina prioriteringar väljer att lägga fokus på för-och efterarbete av undervisningen, och även där görs ett urval av vad som är nödvändigt. De intervjuade lärarna beskriver hur de blivit tvungna att göra prioriteringar, som de inte önskat eller tror är bra i arbetet med eleverna. Enligt krav och kontroll-modellen kan arbeten med hög stress leda till både fysisk och psykisk ohälsa. Men det måste också påpekas att, Ett aktivt arbete inte ger upphov till några negativa hälsoeffekter trots de höga kraven. (Forsström, 2007, s35). Forsströms undersökning visar att tid för att utveckla sociala rutiner och stöd från chefen är några viktiga stressreducerande faktorer, vilket också framgår i mitt material. Stödet från kollegor upplevs som betydelsefullt av de flesta och i synnerhet när det gäller att få bekräftelse på att den egna upplevelsen är giltig för andra. Den information som framkom vid intervjuerna bekräftade mina tidigare erfarenheter, både som lärare och arbetsledare. Det område som jag väntat mig ett något annorlunda resultat var hur lite informantens ålder påverkade svaren. Andra undersökningar visar att det finns faktorer inom organisationen/ företaget som försvårar arbetet med stress. Vilken eller vilka kulturer som finns, både på officiella och inofficiella nivåer, påverkar synen på stressfrågor och hur dessa hanteras. En annan negativ faktor är att brister i kommunikationen och isolering mellan vissa grupper, vilket kan leda till att arbetsgruppen upplevs som viktigare än organisationen i sin helhet. Gruppens informella regler blir gällande. Det är också av vikt att signaler om negativ stress når beslutsnivåer med formell makt och att det blir synliga resultat när problem påtalas. Att döma av mina informanters upplevelser, är detta även hos oss ett utvecklingsområde. Övergången från att arbete i en regelstyrd verksamhet till en kvalitetstyrd, har påverkat kraven på personalen. Men eventuella följder har inte diskuterats i den omfattning som behövs. Mycket tyder på att det är balansen mellan kontroll/ uppföljning och handlingsutrymme som bör sättas i fokus för att styrsystemet ska kunna fungera. (Almqvist, 2013, s15). 9

12 På förvaltningsnivå pågår det förnärvarande ett arbete, som kommer att medföra förändringar av de yttre ramarna för verksamheten. Bland annat diskuteras ett öppnare periodsystem och semestertjänst för lärarna. Ska vi tillsammans med lärarna kunna bedriva ett långsiktigt kvalitetsarbete, måste lärarna uppleva att de har kontroll över sitt arbete och att det upplevs som meningsfullt. En av förutsättningarna för detta är att vi har öppna samtal om vad vi gör, varför och hur vi arbetar på ett övergripande plan. Det måste vara tydligt vilka förändringar vi som enskild anordnare kan göra och vilka faktorer vi inte direkt kan påverka. Referenslista Böcker Alvesson, M & Sköldberg, K.(1994) Tolkning och reflektion.lund: Studentlitteratur. Hedin, C. (1996) Vetandets villkor. Smedjebacken:Bokförlaget Arena. Lindholm, S. (1999) Vägen till vetenskapsfilosofin. Lund:Academia Adacta AB. Marton, M. (1997) Mot en medvetandets pedagogik. I Uljens, M (Red) Didaktik. Sid , Lund:Studentlitteratur. Tidskrifter 10

13 Johansson, M. (2009) Forskarens ståndpunkt i den fenomenografiska forskningen. Pedagogisk forskning i Sverige 14(1), 45-58, Uljens, M. (1998) Fenomenografin, dess icke-dualistiska ontologi och Menons paradox, Pedagogisk forskning i Sverige, 3(2), Tidningsartiklar Hedenrud, A (2013, nummer 5) Nya rön om lärares ökade arbetsbörda. Lärarnas tidning, p Lööv, K. (2013, nummer 4) Splittrad tid och fler uppgifter. SkolLedaren, p 8. Rapporter, utredningar Skolinspektionens rapport 2010:15. Rektors ledarskap. Stockholm SKL: Synligt lärande, Presentation av en studie om vad som påverkar elevers studieresultat. Sveriges kommuner och Landsting Internet Almqvist, M. Haninge kommun (2013) Lärares arbete. Uttagen från Forsström, D (2007) Bakom personalenkäten vilka faktorer bidrar till att skapa stress? Uttagen , från Larsson, S (1986) Kvalitativ analys exemplet fenomenografi. Uttagen , från Domar, förelägganden Stockholms stad ( ) föreläggande från Arbetsmiljöverket, IMS 2012/

14 Intervjuguide Bilaga 1 Allmänna upplysningar Kön: Ålder: Hur länge har du arbetat som lärare? Hur länge har du arbetet på denna skola? Arbetssituation Trivs du på din arbetsplats? Hur upplever du din arbetssituation? Arbetsbelastning? Vilka arbetsuppgifter hinner du inte i den utsträckning du skulle vilja? Upplevelse av stress Hur skulle du definiera ordet stress? Var finns de största stressfaktorerna i din vardag: Huvudsakligen i arbetslivet, huvudsakligen utanför arbetslivet, både och, vet inte? Blir du stressad när du tänker på ditt arbete? Vilka är de tre största stressfaktorerna i ditt arbete? Vad gör du när du känner dig stressad? Vilka åtgärder skulle minska din stress i arbetslivet? Vad gör du själv för att minska stressen i ditt arbete? När känner du dig utvilad: Efter en längre tids ledighet, efter en helg, när jag börjar arbeta på dagen, vet inte? Upplevelse av stress/ hög arbetsbelastning på grupp och organisationsnivå Hur pratar ni om stress/ hög arbetsbelastning i kollegiet, arbetsrummet, arbetsplatsen? Hur bemöts man när man tar upp stress/ högarbetsbelastning på arbetsplatsen; av arbetskamrater och chefer? Vad händer när man tar upp stress/ hög arbetsbelastning på arbetsplatsen; inställning hos arbetskamrater och chefer? Allmänna frågor Hur ser balansen mellan arbete och fritid ut för din del? 12

15 Arbetsområden Bilaga 2 1. Undervisning i grupp 2. Elevtid enskilt 3. För- och efterarbetet undervisningsrelaterat 4. Elevadministration 5. Övrig administration 6. Konferenser 7. Övrigt samarbete med kollegor 8. Kompetensutveckling 9. Övrigt 13

16 Information vid intervjutillfället Bilaga 3 I förra årets medarbetarundersökning framkom att flera lärare upplevde att arbetsbelastningen hade ökat under året. Skolans uppföljning av förändrade villkor för genomförande av prövning går delvis i samma riktning. Syftet med intervjuerna är att få en bild av din upplevelse av din arbetsbelastning och din upplevelse av stress och andra relaterade frågor. De tillfrågade lärarna arbetar heltid som undervisande lärare och har ferietjänst. De representerar olika ämnen, ålder och kön. Svaren från intervjuerna avidentifieras och kommer att redovisas i gemensam sammanställning. Arbetet ingår i mitt slutarbete på Rektorsutbildningen. 14

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn UAL:en Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn Innehållsförteckning: Inledning 2 Förväntningar och förhoppningar 3 Årscykel 5 Lärarens egen utvecklingsplan 5 Medarbetarsamtal

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

Medarbetarenkäten 2013 besvarades av 722 personer (n= 892), vilket ger en svarsfrekvens på 81 %. För kommunen som helhet är svarsfrekvensen 78 %.

Medarbetarenkäten 2013 besvarades av 722 personer (n= 892), vilket ger en svarsfrekvens på 81 %. För kommunen som helhet är svarsfrekvensen 78 %. Emma Nilsson 0413-622 61 2014-01-13 Medarbetarenkät Vård och Omsorg 2013 Medarbetarenkäten 2013 besvarades av 722 personer (n= 892), vilket ger en svarsfrekvens på 81 %. För kommunen som helhet är svarsfrekvensen

Läs mer

januari 2015 Upphandlares villkor och förutsättningar

januari 2015 Upphandlares villkor och förutsättningar januari 2015 Upphandlares villkor och förutsättningar Upphandlares villkor och förutsättningar Januari 2015 Upphandlares villkor och förutsättningar Inledning Upphandlare har en nyckelposition inom offentlig

Läs mer

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial Ch e fer Vägen till väggen - Diskussionsmaterial 1 Likgiltighet, irritation, ångest, trötthet, huvudvärk, magont, dåligt minne, sömnsvårigheter, minskad sexlust, dra sig undan sociala kontakter, negativa

Läs mer

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal UTVECKLINGSSAMTAL Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal Detta är ett stödmaterial för planering och förberedelser av utvecklingssamtal och innehåller tre delar: 1. Syfte med utvecklingssamtal 2.

Läs mer

Förslag till yttrande med anledning av föreläggande efter framställning om ingripande enligt 6 kap. 6 a arbetsmiljölagen

Förslag till yttrande med anledning av föreläggande efter framställning om ingripande enligt 6 kap. 6 a arbetsmiljölagen Sidan 1 av 8 FÖRVALTNINGEN FÖR UTBILDNING, KOST, KULTUR o FRITID 2013-11-17 Er referens: ISM 2013/10254 Vår referens: Eva Albihn Direkttel: 040-641 13 06 Direktfax: E-postadress: eva.albihn@lomma.se Diarienr:

Läs mer

Bilaga. Utvecklingssamtal. vid Umeå universitet. Mall till stöd för utvecklingssamtal. Personalenheten 2012-03-30

Bilaga. Utvecklingssamtal. vid Umeå universitet. Mall till stöd för utvecklingssamtal. Personalenheten 2012-03-30 Bilaga Utvecklingssamtal vid Umeå universitet Mall till stöd för utvecklingssamtal Personalenheten 2012-03-30 Genomföra och dokumentera Genomför dina samtal utifrån tre tidsperspektiv Tillbakablick Nuläge

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen MEDARBETARSAMTAL vid miljöförvaltningen Medarbetarsamtal vid miljöförvaltningen Vi är alla anställda på miljöförvaltningen för att utföra ett arbete som ska leda till att verksamheten lever upp till målen

Läs mer

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen. Tjänstemannaarbetet

Läs mer

Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014

Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014 FoU Fyrbodal Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014 besvarat av assistenternas chefer. På kursen för personliga assistenter har deltagare kommit från åtta av Fyrbodals 14 kommuner.

Läs mer

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial Pe rs on al Vägen till väggen - Diskussionsmaterial 1 Likgiltighet, irritation, ångest, trötthet, huvudvärk, magont, dåligt minne, sömnsvårigheter, minskad sexlust, dra sig undan sociala kontakter, negativa

Läs mer

2014-02-27 Sida 1 (7)

2014-02-27 Sida 1 (7) 2014-02-27 Sida 1 (7) Modell för uppdragsdialogen för utbildningsförvaltningen i Borås Stad. Syfte: Dialogen ska tydliggöra vilka arbetsuppgifter som ska utföras inom den reglerade arbetstiden för lärare

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Personalpolitik Ägare/ansvarig Personalchef Antagen av Personalenheten 2005-03-31 Revisions datum Förvaltning KSF, stab Dnr Giltig fr.o.m.

Läs mer

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23) D nr YTTRANDE Stockholm 2013-07-10 Handläggare Anna Gabrielsson Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Läs mer

Arbetsmiljöenkät 2011

Arbetsmiljöenkät 2011 Arbetsmiljöenkät 2011 SU total Kvalitetsområden Index Kvalitetsområden Diagrammet visar medarbetarnas omdöme på respektive kvalitets område. Bakom varje kvalitetsområde finns ett antal frågor som medarbetarna

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Pedagogiskt nätverk skolkultur

Pedagogiskt nätverk skolkultur Pedagogiskt nätverk skolkultur Kundvalskontoret Upplands Väsby kommun 2013 Rapport Nätverksledare Linda Ireblad Harris 21013-12-07 08-594 213 60 Dnr: linda.irebladharris@vittra.se UBN/2014:15 Utbildningsnämnden

Läs mer

Retorik & framförandeteknik

Retorik & framförandeteknik Introduktion Vi har läst Lärarhandledning: Våga tala - vilja lyssna, som är skriven av Karin Beronius, adjunkt i språk och retorikutbildare, tillsammans med Monica Ekenvall, universitetsadjunkt, på uppdrag

Läs mer

Medarbetarenkäten 2009

Medarbetarenkäten 2009 Övergripande rapport för Jenny Axelsson Personalavdelningen 1. Inledning Piteå kommun ska genomföra en årlig kommunövergripande medarbetarenkät som en del i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Resultat

Läs mer

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare: SKYDDSROND: Arbetsbelastning datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: chef: skyddsombud: övriga deltagare: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om medarbetarnas

Läs mer

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET Nova Futura - Bosse Angelöw Föreläsningar och utbildningar Individ-, grupp- och arbetsplatsutveckling Handledning och rådgivning Böcker, cd och webbaserade program www.novafutura.se

Läs mer

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal Manual för Resultat- och utvecklingssamtal CHEFER Namn Datum Resultat- och utvecklingssamtal I resultat- och utvecklingssamtalet formulerar närmaste chef och medarbetaren de krav och förväntningar som

Läs mer

Enkät om Psykosociala arbetsmiljön på Kulturhuset

Enkät om Psykosociala arbetsmiljön på Kulturhuset Enkät om Psykosociala arbetsmiljön på Kulturhuset ARBETSBELASTNING Stämmer (4) Stämmer delvis (3) Stämmer i liten grad (2) Stämmer inte alls (1) 1. Jag har en arbetsmängd som känns acceptabel. 2. Jag kan

Läs mer

8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition

8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition 8. Allmänt om medarbetarsamtal Definition En förberedd regelbundet återkommande dialog mellan chef och medarbetare syftande till att utveckla verksamhet och individ och som präglas av ömsesidighet. (A

Läs mer

Rutin för hantering av lärares arbetstid och arbetsbelastning

Rutin för hantering av lärares arbetstid och arbetsbelastning Rutin för hantering av lärares arbetstid och arbetsbelastning För att förbättra elevers resultat, öka skolans måluppfyllelse och få förbättrad produktivitet behöver varje skola skapa en bra arbetsorganisation.

Läs mer

Arvika kommun medarbetarundersökning. Resultatrapport - 2012

Arvika kommun medarbetarundersökning. Resultatrapport - 2012 1 Arvika kommun medarbetarundersökning rapport - 2012 Antal svar på Kommunen (kommunförvaltning o bolag) 2012: 1739 av 2385 (73%) Skala 1-5: (1=instämmer inte alls... 5=instämmer helt) 4-5 grön stapel

Läs mer

Modell för uppdragsdialogen i grundskolan och grundsärskolan i Borås Stad.

Modell för uppdragsdialogen i grundskolan och grundsärskolan i Borås Stad. 130916 odell för uppdragsdialogen i grundskolan och grundsärskolan i Borås Stad. Syfte: Dialogen ska tydliggöra vilka arbetsuppgifter som ska utföras inom den reglerade arbetstiden för lärare inom grundskolan

Läs mer

Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE

Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE Namn: Datum: 2 Resultat- och utvecklingssamtal Syfte Resultat- och utvecklingssamtalet är en viktig länk mellan organisationens/enhetens mål och medarbetarens

Läs mer

RESULTATGUIDE NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING 2008

RESULTATGUIDE NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING 2008 RESULTATGUIDE NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING 2008 1 RESULTAT Springlife har med hjälp av QWC-metoden genomfört en medarbetarenkät inom NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING. Resultatet presenteras nedan och består av

Läs mer

Sammanställning av utvärdering och erfarenheter. av en utbildningsinsats för förskolor. i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011

Sammanställning av utvärdering och erfarenheter. av en utbildningsinsats för förskolor. i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011 Sammanställning av utvärdering och erfarenheter av en utbildningsinsats för förskolor i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011 SJÄLVKÄNSLA & VÄRDEGRUND I CENTRUM Ovillkorlig kärlek Jag är älskad oavsett hur

Läs mer

Lärares arbetsbörda (version jan 2015)

Lärares arbetsbörda (version jan 2015) ARBETSMATERIAL 2015-04-23 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Jan Holmqvist, förvaltningschef Telefon: 0370-37 80 25 (direkt) E-post: jan.o.holmqvist@varnamo.se Lärares arbetsbörda (version jan 2015)

Läs mer

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö ORGANISATORISK OCH SOCIAL ARBETSMILJÖ, AFS 2015:4 Syfte 1 Syftet med föreskrifterna är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i

Läs mer

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt Chefer utan högskoleutbildning September 2012 1 Innehåll 1. Projekt Carpe 2... 3 2. Syfte och mål för delprojekt Chefer utan högskoleutbildning...

Läs mer

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro?

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Jonas Beilert och Karin Reschke 2008-02-22 Sammanfattning Haninge kommuns vision har ett uttalat fokus på kunskap, ökad måluppfyllelse och lärarens

Läs mer

Med kränkande särbehandling

Med kränkande särbehandling Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens

Läs mer

Medarbetarundersökning 2015 TS

Medarbetarundersökning 2015 TS Medarbetarundersökning 2015 TS Nedan presenteras en sammanställning av medarbetarundersökningen som genomfördes på TS innan sommaren. Enkäten skickades ut till alla som får nyhetsbrevet på TS, 122 personer.

Läs mer

Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Komvux, Egenföretagare - Häst Möte med ledning och lärare 101215

Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Komvux, Egenföretagare - Häst Möte med ledning och lärare 101215 Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Komvux, Egenföretagare - Häst Möte med ledning och lärare 101215 Utbildningen är granskad av Kungsbacka kommun, Inger Karlsson Dahlström och Lena Modin

Läs mer

Resultat Medarbetarenkäten 2014. Kommunkontoret HR-avdelningen 1502101 Rev 1

Resultat Medarbetarenkäten 2014. Kommunkontoret HR-avdelningen 1502101 Rev 1 Resultat Medarbetarenkäten 2014 Kommunkontoret HR-avdelningen 1502101 Rev 1 Medarbetarenkäten 2014 Medarbetarenkäten utgår ifrån Lunds kommuns medarbetarpolicy. Enkäten består av frågor om verksamheten,

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Medarbetarundersökning Sept. 2010

Medarbetarundersökning Sept. 2010 Medarbetarundersökning Sept.. BAKGRUNDSFAKTA Besvarad av: Ej besvarad av: Vilken avdelning arbetar du på? Telefonsälj Kalmar (%) Telefonsälj/Fältsälj Stockholm Utvecklingsavdelningen Teknik (%) CR (%)

Läs mer

ERI och Krav-Kontroll-Stöd

ERI och Krav-Kontroll-Stöd ERI och Krav-Kontroll-Stöd Denna Presentation beskriver 2 olika centrala teorier i arbetet med stressproblematik: ERI och Krav-Kontroll-Stöd. De är bägge framtagna för att hantera stressproblematik på

Läs mer

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen En rapport från SKTF Maj 3 Inledning SKTF har genomfört en medlemsundersökning med telefonintervjuer bland ett slumpmässigt

Läs mer

Att bedöma. pedagogisk skicklighet

Att bedöma. pedagogisk skicklighet Att bedöma pedagogisk skicklighet Hur bedömer jag pedagogisk skicklighet? Vi blir allt fler som har anledning att ställa oss den frågan. Visad pedagogisk skicklighet är numera ett behörighetskrav vid anställning

Läs mer

Kurs: Handledning 100p. Handledarkurs. Studiehandledning. Namn:

Kurs: Handledning 100p. Handledarkurs. Studiehandledning. Namn: Kurs: Handledning 100p Handledarkurs Studiehandledning Namn: Uppläggning av studierna i samband med distans och flex. Träff 1. Presentation av kursen och uppläggning Träff 2. Introduktion av studieområdet

Läs mer

Betänkande SOU 2015:22 Betänkande- Rektorn och styrkedjan

Betänkande SOU 2015:22 Betänkande- Rektorn och styrkedjan 1 Föräldraorganisationen BARNverkets yttrande över Betänkande SOU 2015:22 Betänkande- Rektorn och styrkedjan Dnr U2015 1888 S A. Sammanfattning av BARNverkets synpunkter Varför rektorernas arbetssituation

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...

Läs mer

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Akademikerförbundet

Läs mer

Vägledande PDF för poängsättning COPSOQ II, Sverige

Vägledande PDF för poängsättning COPSOQ II, Sverige Vägledande PDF för poängsättning COPSOQ II, Sverige Denna PDF är skapad för att underlätta poängsättningen när man har genomfört en enkätundersökning. Frågorna står i samma ordning som i enkäten, men utan

Läs mer

Motiv till deltagande i kompetensutveckling. Kristin Ekholm

Motiv till deltagande i kompetensutveckling. Kristin Ekholm Motiv till deltagande i kompetensutveckling Kristin Ekholm Agenda 1. Presentation av uppsats 1) Bakgrund 2) Teori & Tidigare forskning 3) Metod 4) Resultat 5) Reflektioner & Slutsatser 2. Diskussionsfrågor

Läs mer

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk?

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Myter kring stigande sjukfrånvaro Att skapa friska organisationer 1 Jobbet är en friskfaktor Psykisk ohälsa och stigande sjukfrånvaro är växande samhällsproblem

Läs mer

Medarbetarundersökning 2015 Jeane Scheiding Birgi.a Öberg

Medarbetarundersökning 2015 Jeane Scheiding Birgi.a Öberg Medarbetarundersökning 2015 Jeane Scheiding Birgi.a Öberg Linköpings Universitet Medicin och hälsa (IMH) ÖVERSIKT 07 Arbetsplatsindikator Övrigt Förutsättningar i organisationen Medarbetarsamtal och lönesamtal

Läs mer

Förslag till beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta att ställa sig bakom yttrande

Förslag till beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta att ställa sig bakom yttrande Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (3) Datum 2014-03-10 Tjänsteskrivelse Vår referens Katarina Falk Katarina.falk@malmo.se Uppföljning av tillsyn av Bellevue gymnasium Ärende 6 Dnr

Läs mer

Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan

Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan Vinnaverkstaden Metodkategori 1 och 4 Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan Problemet: Skolan har allt svårare med den

Läs mer

Medarbetarsamtal Chefer och medarbetare

Medarbetarsamtal Chefer och medarbetare Medarbetarsamtal Chefer och medarbetare Chef / ledarsansvar STEG 1: ORGANISERA STEG 2: FÖRBEREDA STEG 3: GENOMFÖRA STEG 4: UTVÄRDERA STEG 5: FÖLJA UPP Medarbetaransvar Medarbetarsamtal på LiU Medarbetarsamtalet

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117] Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På

Läs mer

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger En intervjustudie om hur pedagoger beskriver sin erfarenhet av professionsutvecklande grupphandledning Christina Almqvist Anna Holmberg Vår presentation

Läs mer

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation.

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. För att kunna arbeta med mångfald i organisationen är

Läs mer

LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014. Karlstads kommun

LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014. Karlstads kommun LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014 Karlstads kommun Genomförd av CMA Research AB Mars 2014 Fakta om undersökningen Syfte Metod Att utveckla styrning, ledning och ge de förtroendevalda bra

Läs mer

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsgivarverket Ulrich Stoetzer Med Dr, Psykolog Sakkunnig Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade

Läs mer

Information. Västerviks kommunkoncern Beställda: 3306 Antal svarande: 2653 Svarsfrekvens: 80,2% Skala 1-10 där 1-4 är lågt, 5-7 mellan och 8-10 högt.

Information. Västerviks kommunkoncern Beställda: 3306 Antal svarande: 2653 Svarsfrekvens: 80,2% Skala 1-10 där 1-4 är lågt, 5-7 mellan och 8-10 högt. Information Arbetsbelastning Arbetsbelastning forts. Återhämtning Mål och resultat Samarbete/Gemenskap Samarbete/Gemenskap forts. Ledarskap Arbetstillfredställelse Delaktighet Hälsa Jämförelsevärden Värderingsfaktorer

Läs mer

Gymnasiets arbetsmiljö

Gymnasiets arbetsmiljö Gymnasiets arbetsmiljö klipp inte alls i hög grad Arbetssätt 1 1 2 3 4 5 6 101 Respekteras varje människas egenvärde? 101 t.ex. jämställdhet, kulturer, oliktänkande 102 Har ni ett demokratiskt arbetssätt?

Läs mer

Resultatrapport för Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän)

Resultatrapport för Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän) 1 (17) Medarbetarundersökning 2014 Arvika kommun rapport för Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän) Stapel 1: svar på Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän) 2014: 1857 av

Läs mer

Skyddsrond för psykosocial arbetsmiljö: sammanställning (S)

Skyddsrond för psykosocial arbetsmiljö: sammanställning (S) Verktygslådan SMART Titel Utgåva Skyddsrond för psykosocial arbetsmiljö: sammanställning (S) 2015-08-02 Syfte Verktyget för psykosocial skyddsrond kan användas för att identifiera de psykologiska och sociala

Läs mer

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning Båstads kommuns meda rbeta rund ersök ning 2010 en sammanfattning Varför en medarbetarundersökning? För andra året har Båstads kommun genomfört en medarbetarundersökning i syfte att kartlägga vad kommunens

Läs mer

Samtliga värden i Ja eller 6+5 är positiva (goda, bra) värden även om påståendet är negativt.

Samtliga värden i Ja eller 6+5 är positiva (goda, bra) värden även om påståendet är negativt. Faktorer - diagram 1 Faktorer - procent 2 Faktor 6+5 4+3 2+1 Bortfall Mottagare Arbetsbelastning 38,5% 30,5% 30,3% 0,7% 3,67 Arbetskamrater 84,5% 12,0% 2,8% 0,7% 5,33 Arbetsrelaterade besvär 43,9% 28,1%

Läs mer

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsutbildning SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsprogrammet 3 år Obligatoriskt för nytillträdda rektorer men även öppet för biträdande rektorer och förskolechefer Rektorsprogrammet omfattar

Läs mer

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid

Läs mer

MedUrs Utvärdering & Följeforskning

MedUrs Utvärdering & Följeforskning MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat

Läs mer

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 1 av 11 2010-12-13 16:22 Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 Antal besvarade enkäter: 15 1 Hur tycker du att målen för momentet har uppfyllts? Vi har väl uppfyllt de delarna bra. Jag tycker det känns

Läs mer

Gävle kommun. Medarbetarundersökning 2011

Gävle kommun. Medarbetarundersökning 2011 Gävle kommun Medarbetarundersökning 2011 Innehållsförteckning BEGREPPSFÖRKLARING 3 TOLKNINGSMALL FÖR STAPLAR 4 ELVA FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN OCH PRESTATIONSNIVÅ 4 BESKRIVNING AV FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN 5 ARBETSRELATERAD

Läs mer

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun Information Utvecklingssamtal Enköpings kommun Utvecklingssamtal i Enköpings kommun Till dig som är chef: Medarbetarna är den viktigaste resursen i organisationen. Hur våra verksamheter ser ut och fungerar

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

Underlag vid medarbetarsamtal

Underlag vid medarbetarsamtal Datum Dnr 1(5) 2015-01-21 Underlag vid medarbetarsamtal Mallar inför och under medarbetarsamtal Enheten för personal och kompetens 2015-01-21 Postadress: Besöksadress: Telefon: 08-519 540 00 Box 50007

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan. En del av det livslånga lärandet

Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan. En del av det livslånga lärandet Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan En del av det livslånga lärandet Innehållsförteckning Inledning...3 Verksamhetsperspektiv...5 Prioriterade mål... Resultat och måluppfyllelse... Medborgarperspektiv...6

Läs mer

Lärares arbetstid. En skrift kring ett antal arbetstidsfrågor. anställda med ferie enligt Bilaga M till AB

Lärares arbetstid. En skrift kring ett antal arbetstidsfrågor. anställda med ferie enligt Bilaga M till AB Lärares arbetstid En skrift kring ett antal arbetstidsfrågor för lärare som är anställda med ferie enligt Bilaga M till AB Lärares arbetstid En skrift kring ett antal arbetstidsfrågor för lärare som är

Läs mer

Rapport för projekt Matematik årskurs 6-9 Frälsegårsdsskolan och Kronan

Rapport för projekt Matematik årskurs 6-9 Frälsegårsdsskolan och Kronan Rapport för projekt Matematik årskurs 6-9 Frälsegårsdsskolan och Kronan Bakgrundsbeskrivning av projektet Kronan och Frälsegårdskolan har haft låg måluppfyllelse i matematik. Skolorna har genomfört kvalitetsredovisningar

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Instruktion. Genomförande av beslutande åtgärder/uppföljning.

Instruktion. Genomförande av beslutande åtgärder/uppföljning. Instruktion 1. Medarbetarsamtalet Medarbetarsamtalet hålls minst en gång per år med samtliga anställda. Samtalet förbereds och genomförs enligt bilagorna 1-5 (ingår i detta dokument). Dokumentationen av

Läs mer

Medarbetarenkäter i entreprenadverksamheter LSS april 2011

Medarbetarenkäter i entreprenadverksamheter LSS april 2011 sida 1 (9) Socialförvaltningen Planeringsavdelningen Eva Jonsson Medarbetarenkäter i entreprenadverksamheter LSS april 2011 Boenden: Humana Omsorg AB och Carema Care AB Daglig verksamhet: Carema Care AB

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Personalenkät 2010 2/2/2011

Personalenkät 2010 2/2/2011 Personalenkät 2010 1. Jag trivs bra med... helt delvis inte alls min närmaste chef 1386 (52%) 630 (24%) 478 (18%) 125 (5%) 51 (2%) 79,73 mina arbetskamrater 1593 (60%) 703 (26%) 322 (12%) 46 (2%) 6 (0%)

Läs mer

Manual till att hålla utvecklingssamtal

Manual till att hålla utvecklingssamtal Manual till att hålla utvecklingssamtal Inledning tillbakablick Arbetsmiljö hälsa Uppdrag uppgifter Utvecklingsplan Februari 2014 2(9) Inledning I denna manual beskrivs utvecklingssamtalets syfte uppbyggnad.

Läs mer

COACHING - SAMMANFATTNING

COACHING - SAMMANFATTNING . COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling

Läs mer

Linnéuniversitetet. Prestationsanalys 2015

Linnéuniversitetet. Prestationsanalys 2015 Linnéuniversitetet Prestationsanalys 2015 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 BEGREPPSFÖRKLARING 3 TOLKNINGSMALL FÖR STAPLAR 4 ELVA FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN OCH PRESTATIONSNIVÅN 4 BESKRIVNING AV FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN

Läs mer

Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0

Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 I detta dokument beskrivs aktiviteter där vi ska kunna följa processer med arbetet med de horisontella skallkraven från ESF inom Plug

Läs mer

Svar till Skolinspektionen med anledning av Beslut för grundsärskolan Noltorpsskolan Dnr :468

Svar till Skolinspektionen med anledning av Beslut för grundsärskolan Noltorpsskolan Dnr :468 Alingsås 150813 Svar till Skolinspektionen med anledning av Beslut för grundsärskolan Noltorpsskolan Dnr 43-2015:468 Postadress: 441 81 Alingsås Besöksadress: Kungsgatan 9 Bedömning av brist Skolinspektionen

Läs mer

Medarbetarenkät 2014. / Piteå. Svarsfrekvens: 80,7

Medarbetarenkät 2014. / Piteå. Svarsfrekvens: 80,7 Medarbetarenkät 2014 / Piteå Svarsfrekvens: 80,7 1 2 Piteå Mål och uppdrag 66,5% 24,2% 6,8% 2,5% 4,8 Kompetens och utveckling 71% 22,3% 5,4% 1,3% 4,9 Information 80,7% 16,7% 2,3% 0,3% 5,1 Medarbetarskap

Läs mer

Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Komvux/Elof Lindälv, Lastbil och Truck Möte med ledning 101220 och lärare 110103

Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Komvux/Elof Lindälv, Lastbil och Truck Möte med ledning 101220 och lärare 110103 Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Komvux/Elof Lindälv, Lastbil och Truck Möte med ledning 101220 och lärare 110103 Utbildningarna är granskade av Kungsbacka kommun, Inger Karlsson Dahlström

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Sambedömning - en modell för pedagogisk utveckling?

Sambedömning - en modell för pedagogisk utveckling? Pia Thornberg Skolledarkonferens Tylösand 27 september 2013 Sambedömning - en modell för pedagogisk utveckling? Vad är sambedömning? Varför sambedömning? Vilka effekter kan sambedömning ge? Hur kan sambedömning

Läs mer

Nyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang

Nyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang Nyckelfaktorer Denna bild visar faktorer som används som nyckeltal, Key Performance Indicators (KPI) i AHA-metoden. KPI ger en snabb överblick på övergripande nivå av arbetsmiljö och hälsa. KPI består

Läs mer

MEDARBETARUNDESÖKNING 2012 MAGELUNGEN

MEDARBETARUNDESÖKNING 2012 MAGELUNGEN MEDARBETARUNDESÖKNING 2012 MAGELUNGEN Innehållsförteckning Nöjd Medarbetar Index (NMI) Frågeområden Helhet Arbetssituation Arbetsmiljö Hälsa Kompetens och utveckling Information Mål och visioner Medarbetarsamtal

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Nova Futura - Bosse Angelöw

Nova Futura - Bosse Angelöw ARBETSGLÄDJE Nova Futura - Bosse Angelöw Föreläsningar och utbildningar Individ-, grupp- och arbetsplatsutveckling Handledning och rådgivning Böcker, cd och webbaserade program www.novafutura.se www.friskverktyget.se

Läs mer

Magelungen Medarbetarundersökning 2016

Magelungen Medarbetarundersökning 2016 Magelungen Medarbetarundersökning 2016 Total Magelungen Antal svarande: 307 st 307 64 % Innehållsförteckning Sammanfattning 3 NMI - Nöjd Medarbetar Index 5 Enkätområden 10 Helhet 11 Arbetssituation 13

Läs mer

Tabell 1 Betygsindex, medelbetyg och svarsfördelning Sthlm:s polismyndighet

Tabell 1 Betygsindex, medelbetyg och svarsfördelning Sthlm:s polismyndighet Tabell 1 Betygsindex, medel och sfördelning Sthlm:s polismyndighet Antal ande: 4 323 ande : 73 n och sfördelning för frågorna i Polisens medarbetarundersökning. På en skala 1-10 har medarbetarna för varje

Läs mer

Beslut för fritidshem

Beslut för fritidshem Älvdalens kommun Beslut för fritidshem efter tillsyn i Älvdalens kommun 2 (7) Tillsyn i Älvdalens kommun har genomfört tillsyn av Älvdalens kommun 2015. Tillsynen har avsett det samlade ansvarstagandet

Läs mer