!!!!!!!! !!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!! Komvuxlärares upplevelse av arbetsbelastning och stress - en intervjuundersökning. Kursgrupp 3 VT-2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "!!!!!!!! !!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!! Komvuxlärares upplevelse av arbetsbelastning och stress - en intervjuundersökning. Kursgrupp 3 VT-2011"

Transkript

1 Ingela Ahlberg-Ersfjord Karlbergsvägen Stockholm Mobil nr: Komvuxlärares upplevelse av arbetsbelastning och stress - en intervjuundersökning Kursgrupp 3 VT-2011

2 Innehåll 1. Introduktion Syfte och frågeställningar 1 2. Tolkningsram Stress 2 3. Metod Intervjuguide Intervjugrupp Genomförande 4 4. Resultat 4 1. Arbetssituation 4 2. Upplevelse av stress på individuell nivå 6 3. Upplevelse av stress på grupp- och organisationsnivå 7 4. Balansen mellan arbete och fritid 8 5. Diskussion 8 6. Referenslista Bilaga 1 Intervjuguide 11 Bilaga 2 Arbetsområden 12 Bilaga 3 Information vid intervjutillfället 13

3 1. Introduktion Sedan 3,5 år är jag biträdande rektor vid ett kommunalt vuxengymnasium, där jag tidigare arbetet som lärare och utbildningsledare. Vi har utbildningar på grundläggande-, gymnasialoch Yh-nivå, samt utbildningsuppdrag, främst inom äldreomsorgen. På årsbasis passerar ca 6000 elever genom vår verksamhet. Läsåret är indelat i 5 perioder, med central antagning i kommunen till varje start. Den vanligaste kurslängden är 9-10 veckor. Vi genomför också ungefär 3500 prövningar per år. Den kommunala vuxenutbildningen är upphandlad och vi konkurrerar med drygt 20 privata anordnare. Ersättning utgår per satt betyg två veckor efter kursslut. I dagsläget är vi kommunens enda vuxengymnasium i egenregi. Under föregående läsår, 2012/13, var vi av ekonomiska orsaker tvungna att minska antalet undervisningstimmar per kurs. Som en följd av detta har de flesta lärare fått en kursgrupp till per termin. Timtalet för gymnasiekurser inom komvux är inte reglerat vare sig i föreskrifter eller i avtal. Övergången till Gy11 genomfördes 1 juli2012 för samtliga gymnasiekurser, alltså inte stegvis som på ungdomsgymnasiet. Detta gällde för hela landet. Som ett led i mitt arbete med resultatet från medarbetarundersökningen, gjorde jag en uppföljning av de punkter, där min sektor visade avvikande resultat, både positivt och negativt. Jag ville få ökad förståelse för en del av resultaten och förslag på hur arbetet kan förbättras, men också vad som fungerar. Uppföljningen utfördes i form av ett formulär med öppna frågor och ett följebrev med information om syftet med undersökningen. Om så önskades fick svaren lämnas anonymt. Återkommande var att bristen på gemensam tid, upplevs ha negativ effekt på bland annat kreativitet och delaktighet i det övergripande utvecklingsarbetet. Stor del av lärarnas engagemang ligger på de ämnen som de undervisar i. Resultatet redovisades i mitt arbete i skolledarskap. Skolan har också genomfört en gemensam enkät om arbetsmiljöfrågor. Enligt medarbetarundersökningar och andra enkäter upplever många av skolans lärare en ökad arbetsbörda och stress. Att döma av artiklar i pressen, utredningar och anmälningar till Arbetsmiljöverket, tycks denna bild av lärarnas arbetssituation inte vara ovanlig. Jag vill få en djupare insikt i hur lärarna på vår skola upplever sin arbetssituation, avseende arbetsbelastning och stress, och valde därför att göra intervjuer med ett antal lärare verksamma på skolan. 1. Syfte och frågeställningar För att kunna göra insatser, som gagnar både personal och studerande, behöver vi få kunskap om vilka prioriteringar lärarna gör och varför, vad de upplever att de inte hinner med som de anser viktigt i sitt arbete. 1

4 Om många av lärarna upplever att arbetsbelastning och stress har ökat, är det viktigt att veta vilka faktorer som lett till denna ökning. Går det att urskilja några enskilda arbetsuppgifter eller är den sammanlagda arbetsmängden? Många av lärarna har arbetet länge på skolan och genomströmningen av personal är låg, trots de förändringar som verksamheten genomgått. Det är därför intressant att titta närmare på vilka faktorer som verkar stressdämpande. 2. Tolkningsram Valet att göra en intervjuunderundersökning, har sin grund i förhoppningen att i de enskilda personernas beskrivning av sina upplevelser, kunna hitta generella mönster och dra slutsatser på en mer generell nivå. I en kvalitativ undersökning, i motsats till kvantitativa undersökningar, är undersökningsledarens förförståelse av betydelse för hur intervjuerna genomförs och för hur resultatet tolkas. Forskaren bör då ses som en del i det kontextuella sammanhang som beforskas. (Johansson, 2009, s54 ). Eftersom jag varit verksam inom vuxenundervisning i drygt 30 år har jag en relativt stor förförståelse när det gäller det undersökta verksamhetsområdet. Jag är medveten om att detta påverkar mina frågeställningar, intervjusituationen och min tolkning av svar och resultat. Men framförallt är det en tillgång, eftersom jag vid intervjutillfällena kan ställa relevanta följdfrågor och lättare borde se övergripande mönster vid analysen av intervjumaterialet. Ett av syftena med detta arbete är också att mina kunskaper om det undersökningsområdet ska fördjupas och genom detta kan jag också bli medveten om möjligheter till förändring av skilda fenomen. 2.1 Stress I Bakom personalenkäten vilka faktorer bidrar till stress redogör Forsström (2007), för olika teorier om stress i arbetet. Eftersom min studie inte har fokus på de kroppsliga reaktionerna av stress, är den beskrivna krav-kontrollmodellen av intresse. Tanken bakom krav-kontrollmodellen är att de krav som en anställd har på sig och den möjlighet han/hon har att utöva kontroll över dessa krav kommer att påverka om arbetet upplevs som stressande. Stress uppstår när individen upplever att han/ hon har höga krav och för lite kontroll. Återigen handlar det om att hitta balans för individen. När en diskrepans uppstår mellan krav och kontroll så ökar risken för att arbetssituationen upplevs som otillfredsställande. (Forsström, 2007, s10) Modellen innehåller ytterligare en faktor, socialt stöd, som kan påverka upplevelsen av stress. Jag utgår dock inte från någon specifik teori eller definition av begreppet stress, utan använder lärarnas definition när materialet grupperas i redovisningen. 3. Metod 2

5 Jag har tagit intryck av den fenomenografiska ansatsen, där det är fråga om att beskriva de kvalitativt skilda sätten på vilka människor erfar sin omvärld och förändringar i dessa så kallade individ-omvärldsrelationer. (Uljens, 1998, s123). Enligt Larsson (1986) är syftet med denna modell att beskriva hur fenomen framstår för olika människor och inte hur något egentligen är. Men målet är inte att kartlägga individuella uppfattningar, utan att via dessa kunna dra slutsatser som är applicerbara på en generell nivå. Forskaren ska söka efter både det som förenar och som skiljer olika individers uppfattningar av samma fenomen (Johansson, 2009). Utgångspunkten är vanligen intervjuer, som mer har karaktären av ett styrt samtal. Intervjumaterialet struktureras så småningom in i befattningskategorier/ uppfattningskategorier beroende på innehållet i utsagan. Genom att arbeta utan på förhand bestämda tolkningsteorier, försöker forskaren hitta variationer och beskrivningar av upplevelser av samma fenomen. Betydelsefullt blir också att ta hänsyn till den kontext där fenomenet uppfattats och att forskaren är en del av detta sammanhang. Intervjuer och analysarbetet påverkas av forskarens förförståelse av undersökningsområdet, vilket inte enbart kan anses vara en negativ faktor, men forskaren måste vara medveten om dilemmat. I denna undersökning utgår jag inte från någon bestämd teori, utan söker efter mönster. På grund av arbetets begränsade omfattning kommer jag inte att använda begreppet uppfattningskategorierna fullt ut. I sammanställningen av intervjuerna redogör jag för gemensamma drag, men också för individuella upplevelser av olika fenomen. 3.1 Intervjuguide Jag hittade ett användbart resonemang och lämpliga frågeställningar i Forsströms slutuppsats Bakom personalenkäten-vilka faktorer bidrar till att skapa stress? och i Lärares arbete (Almqvist, 2013). I utformandet av mina frågeställningar och annat material till intervjuerna har jag har använt delar av ur detta material. Genom valet av frågeställningar hoppades jag kunna göra vissa jämförelser med resultaten från ovan nämnda undersökningar. För mitt slutgiltiga intervjuunderlag, se Bilaga 1 Intervjuguide och bilaga 2 Arbetsområden. För att få ett helhetsperspektiv ville jag att intervjuerna skulle beröra olika nivåer; den individuella, gruppnivå och skolan som helhet. Med de individuella frågorna ville jag fånga upp informanternas individuella upplevelse av sin egen arbetssituation, med betoning på stress. Syftet med grupp- och organisationsfrågorna var att få en inblick i hur de individuella upplevelserna bemöts på olika nivåer inom organisationen, samt vilka faktorer som påverkar individens agerande. När det gäller begreppet grupp fick lärarna själva formulera vilken grupp de avsåg i sitt svar. 3.2 Intervjugrupp Av skolans drygt 80 tillsvidare-anställda lärare genomförde jag intervjuer med 8. Jag tillfrågade mina kollegor i ledningsgruppen om lämpliga kandidater, men själva urvalet gjordes av mig. En förutsättning fördeltagande är heltidsarbete som undervisande lärare med ferietjänst. Samtliga tillfrågade accepterade att delta på de givna villkoren. De representerar olika ämnen, sektorstillhörighet, ålder och kön. 3

6 Åldersspannet är mellan 38 år och 65 år, men sex stycken är mellan 49 år och 62 år, vilket väl speglar åldersstrukturen på skolans lärargrupp. Av de intervjuade är 3 män och resterande 5 kvinnor. Antalet år i yrket varierar från 4 år till 40 år, men 5 har arbetet som lärare 34 till 40 år. Skolan övergick från att vara ungdomsgymnasium till Komvux för 13 år sedan. Informanterna har arbetat på skolan mellan 2 och 15 år. Personalomsättningen bland fast anställd personal, alla kategorier, är mycket låg. 3.3 Genomförande När jag tog kontakt med respektive lärare för ett eventuellt deltagande, presenterade jag muntligt syftet och tillväga gångsättet. Vi bokade in en timme för samtalet, som alla genomfördes från senare delen slut av maj till mitten av juni. Vid intervjutillfället läste jag upp Information vid intervjutillfället (Bilaga 3). Läraren fick också läsa dokumentet och ställa kompletterande frågor. Därefter presenterade jag kort det tänkta upplägget utifrån mallen Intervjuguide. Jag förde anteckningar under hela samtalet. Intervjuerna hade karaktären av en dialog med följdfrågor och förtydliganden från båda parterna. Vid slutet av samtalet repeterade jag det nedtecknade och läraren kunde förtydliga eller komplettera. 4. Resultat Samtalen presenteras sammanställda under frågorna till respektive huvudrubrik i intervjuguiden. Några av lärarna utryckte mer än en uppfattning om samma fenomen, och finns därför redovisade med flera svar. Lärarna har anonymiserats och presenteras utan inbördes ordning. 4.1 Arbetssituation Samtliga trivs bra eller mycket bra på skolan och att kollegorna är viktig del i detta. När det gäller upplevelsen av arbetssituationen och arbetsbelastning menade alla utom en att belastningen ökat, särskilt efter införandet av Gy 11 från höstterminen 2012, då alla kurser ersattes av de nya gymnasiekurserna, och ett nytt betygssystem infördes. Fyra av informanterna framförde att arbetsbelastningen periodvis är tung. Detta gäller i synnerhet vid kursslut eftersom det tar allt längre tid att avsluta kursen, samtidigt som nya kurser startar. Det tar allt längre tid innan eleverna bli klara med, och lämnar in betygsgrundande uppgifter, vilket leder till lärarna måste hitta individuella lösningar. Tre stycken angav de korta kurserna som en orsak till psykisk belastning. Den vanligaste kurslängden 9 veckor. Detta tillsammans med ett minskat antal undervisningstimmar, och elevernas bristande förkunskaper gör att det är svårt att hinna repetera och öva i önskvärd 4

7 omfattning. De upplever att det är en kollision mellan timtal, de nya kursernas kunskapskrav och elevernas privata agendor. Det finns ingen marginaltid, vilket också gör att det är besvärligt att vara sjuk eller borta av annan orsak, både för studerande och för lärare. Två av lärarna lyfte fram att de yttre kraven, som verksamheten har att rätta sig efter är motsägelsefulla; att sätta flera och högre betyg kontra elevernas förutsättningar och skolans ekonomiska möjligheter. Jag var också intresserad av vad vilka arbetsområden lärarna upplever att de inte hinner med, men skulle vilja, eller upplevs som tidskrävande. För detta syfte valde jag ut några områden (bilaga 2) som vi samtalade kring. Jag återger samtalen i punktform under respektive område. Har flera lärare uttryckt samma upplevelse anger jag detta inom parantes. Det bör observeras att det inte var något krav att uttala sig om varje punkt; alla gjorde inte heller det. 1. Undervisning i grupp Den korta tiden är ett stressmoment (3) Hinner inte med alla i rummet Det är stor skillnad på grupperna 2. Elevtid- enskilt Mer avsatt tid vore bra (4) Svårt med individualisering Att hitta passande tid för lärare och elev är svårt 3. För- och efterarbete- undervisnings relaterat Blir eftersatt (3) Nya kurser tar mycket tid Tar mest tid, och särskilt arbetet med skrivningar Hinner inte med förnyelsearbete i önskad utsträckning 4. Elevadministration Närvarorapporteringen tar tid (2) Enkäter och e-post hantering tar mycket tid Administration kring prövningar tar tid Betygssättning tar alltmer tid eftersom det tar tid *att bli klar med en grupp (2) Är inte betungande på denna skola 5. Övrig administration Enkäter och e-post hantering tar mycket tid Strukturer saknas Det fungerar bra 6. Konferenser Känns inte alltid effektiva och meningsfulla (2) Det praktiska har tagit över Fler pedagogiska ämneskonferenser om samsyn kring prov och kursupplägg (4) 5

8 7. Övrigt samarbete med kollegor Det informella samarbetet är givande och trevligt (3) Det formella samarbetet leder till anpassning efter andra Mer pedagogisk diskussion är önskvärt (2) Mer gemensam schemalagd tid Det finns både en ork- och tidsfaktor att det inte blir mer samarbete Det är lite för stängda dörrar Det är bra med en blandning av att dela kurser med en kollega och ha helt egna 8. Kompetensutveckling Det är för lite kring ämnen (3) Kompetensutveckling går ihop med lektionsförberedelserna Mer hinns inte med Bygger på egna initiativ 9. Övrigt Långsamma och osäkra datorsystem är ett irritations- och stressmoment Numera är det svårt att lägga grupparbeten utanför lektionstid, vilket medfört att mer måste rymmas på lektionstid eller att momentet redovisas på annat sätt Dåliga strukturer är tidstjuvar Arbetar mest på skolan, men inte rättningsarbete Nästan samtliga menar att det inte är det enskilda arbetsområdet i sig som är tidskrävande, utan det är den sammantagna arbetsmängden som ökat. Detta gäller särskilt punkterna 4, 5 och 6. Det är många uppgifter som ska hanteras samtidigt och det tar allt längre tid att avsluta dem. Hälften anser att de hinner med arbetsuppgifterna i den utsträckning de önskar. Några uppger att de sänkt ambitionsnivån. 4.2 Upplevelse av stress på individuell nivå När jag bad lärarna definiera ordet stress valde de olika infallsvinklar; allmänt, arbetsrelaterat, eller en samman vävning av båda. Fem informanter menade att det på något sätt, har att göra med att inte räcka till; man har för många olika saker eller arbetsuppgifter på gång samtidigt eller att det måste göras inte hinns med, alternativt att man inte har kompetens till - Man är ute på gungfly. Andra pratade om att inte ha kontroll över situationen eller att inte ha någon möjlighet att påverka densamma. Några beskrev också sina egna reaktioner på stress. Det kunde vara fysiska symptom som hjärtklappning eller andningsbesvär. Men framförallt svårigheter med att släppa tankarna på arbetet även på ledig tid, vilket i sin tur leder till sämre återhämtning när det behövs som bäst. På frågan om var de största stressfaktorerna finns svarade fyra att det är huvudsakligen i arbetslivet, en utanför arbetslivet och tre svarade att det är både och. Samtliga män blir 6

9 normalt inte stressade när de tänker på sitt arbete. Detta gäller också för tre av kvinnorna, medan två uppgav att de periodvis blir stressade av att tänka på arbetet. Jag har valt att lista de tre största stressfaktorer som lärarna angett. Har flera lärare uttryckt samma faktor, anger jag detta inom parantes. Hinner inte med planerat arbete (3) Nya betygssystemet (2) Rättningsarbetet på hög Prövningsperioderna med ett stort antal prövningar Nya kurser (2) Krav att sätta så många betyg som möjligt (2) Periodslut med hög arbetsbelastning och överlappning (2) Lite undervisningstid leder till att man måste göra prioriteringar som man inte vill (2) Elevernas dåliga förkunskaper och språkbrister Det övergripande systemet Tidsbrist som låser in kreativiteten För lite tid för utbyte med kollegor Informationsflödet För att minska stressen sitt arbete har lärarna hittat olika strategier. Hälften av de intervjuade prioriterar det som inte är akut, medan en annan lärare tidsbegränsar arbetet och på så sätt hittar egenkontroll. Vikten av realistisk undervisningsplanering, anpassad till aktuell tidsram, berördes av flera lärare, men också hur svårt detta är. När de känner sig stressade uppger tre stycken att det bara är att jobba på. Andra, inte helt arbetsorienterade, strategier är att ta minipauser i arbetet, motionera, intressen utanför arbetet som tar tankarna på annat håll och miljöombyte, även korta är effektiva. Lärarna fick berätta vilka åtgärder som skulle minska deras stress i arbetet. Jag återger svaren i listform. Har flera lärare uttryckt samma åtgärd, anger jag detta inom parantes. Fungerande organisation är viktigt, som salar, schema, kalendarium, tjänstefördelning och kringutrustning. (3) Fler undervisningstimmar per kurs (2) Inte alltför stora grupper Att få undervisa i parallella kurser Kontinuitet i vilka kurser som man undervisar i Jämnare arbetsbelastning över terminen Tydlighet från samtliga som undervisar i samma kurs om vad som gäller rörarande kunskapskrav och didaktiskt förhållningssätt Frihet och förtroende från cheferna att arbetet utförs rätt En av kvinnorna och två av männen anser att de, vanligen känner sig utvilad efter en helg. Det behövs en längre tid ledighet för att fyra av kvinnorna och en av mannen ska känna sig utvilad. 7

10 4.3 Upplevelse av stress på grupp- och organisationsnivå Jag undrade om lärarna pratar om sin upplevda stress och arbetsbelastning på arbetet och så fall i vilket sammanhang. Alla ansåg att de kan prata om sin oro och missnöje., och gör det framförallt när man sitter fast i något problem relaterat till arbetet. Man pyser av sig och går sedan vidare, men det kan också var kommentarer som att man måste gå ner i tjänst för att orka med arbetet. När informanterna pratade om sin grupp, syftade samtliga i detta fall på kollegorna i arbetsrummet. Det är svårare att ta upp problemen i den större APT-gruppen. När man tar upp något problem upplever de intervjuade lärarna att kollegorna stöttar, lyssnar, visar förståelse, håller ibland med eller ger råd. De flesta tycker att det är viktigt med denna kollegiala stöttning. På frågan om vad som händer när man tar stress eller hög arbetsbelastning med sin närmaste chef, svarade sex stycken att chefen lyssnar, förstår, men att det sällan leder till något konkret, och vad kan de göra de ekonomiska ramarna upplevs som hårt styrande. Jag har insikt om komplexiteten i systemet uttryckte sig en av lärarna. En av lärarna vet inte vad som händer om problemet skulle tas upp med den närmaste arbetsledningen, eftersom personen försöker lösa det själv. 4.4 Balansen mellan arbetet och fritid På frågan hur du upplevde balansen mellan arbete och fritid för egen del, fick jag nedanstående svar. Har flera lärare gett svar inom samma kategori, anger jag detta inom parantes. Jag försöker arbete på skolan i möjligaste mån (2) Jag har blivit bättre på att sätta gränser Det går oftast bra, det gäller att strukturera och planera (2) Obalansen är en del av yrket (3) Jag orkar inte längre arbete på kvällarna som förr, vilket gett mer helgarbete Tycker jag arbetar jämt Jag får inte längre, efter 30 år, dåligt samvete för att jag inte arbetar jämt 5. Diskussion Definitionen av stress som gjordes av deltagare i min undersökning, innebar för samtliga på något sätt att inte ha kontroll över situationen eller de arbetsuppgifter som man ansvarar för. Detta stämmer med krav- och kontrollmodellens teori om att höga krav, både yttre och inre, i kombination med låga kontrollmöjligheter leder till upplevelse av stress. Mina resultat 8

11 stämmer också väl med vad som framkom i Forsströms arbete, där han jämfört en högstressgrupp och en låg-stressgrupp. Den största skillnaden var att den första gruppens definition också beskrev hur fritiden påverkas av arbetsrelaterad stress. När jag tittar närmare på vilka arbetsuppgifter som de intervjuade upplever som betungande är det ofta inte ett område, utan den sammantagna mängden, i synnerhet av olika administrativa uppgifter. Samma resultat har framkommit i andra undersökningar, som i Eva Bejerots stora enkätundersökning (Lärarnas tidning, p14-15) och i Lärares arbete (Almqvist, 2013). Bilden av en oerhört splittrad arbetsdag och ständigt tillkommande nya administrativa och praktiska göromål, utan att några gamla tas bort, stämmer väl överens med andra undersökningar. ( Lööv, s 8). I mitt material går det att urskilja två andra områden som relativt många återkommer till under samtalet; upplevelsen av att det tar allt längre tid att avsluta en kurs, vilket leder till längre perioder av arbetstoppar. Det andra området är de studerades bristande förkunskaper och språkkunskaper. Detta tillsammans med det yttre kravet på verksamheten, att godkänna en viss procent är ett stressmoment. Tydligt är att lärarna i sina prioriteringar väljer att lägga fokus på för-och efterarbete av undervisningen, och även där görs ett urval av vad som är nödvändigt. De intervjuade lärarna beskriver hur de blivit tvungna att göra prioriteringar, som de inte önskat eller tror är bra i arbetet med eleverna. Enligt krav och kontroll-modellen kan arbeten med hög stress leda till både fysisk och psykisk ohälsa. Men det måste också påpekas att, Ett aktivt arbete inte ger upphov till några negativa hälsoeffekter trots de höga kraven. (Forsström, 2007, s35). Forsströms undersökning visar att tid för att utveckla sociala rutiner och stöd från chefen är några viktiga stressreducerande faktorer, vilket också framgår i mitt material. Stödet från kollegor upplevs som betydelsefullt av de flesta och i synnerhet när det gäller att få bekräftelse på att den egna upplevelsen är giltig för andra. Den information som framkom vid intervjuerna bekräftade mina tidigare erfarenheter, både som lärare och arbetsledare. Det område som jag väntat mig ett något annorlunda resultat var hur lite informantens ålder påverkade svaren. Andra undersökningar visar att det finns faktorer inom organisationen/ företaget som försvårar arbetet med stress. Vilken eller vilka kulturer som finns, både på officiella och inofficiella nivåer, påverkar synen på stressfrågor och hur dessa hanteras. En annan negativ faktor är att brister i kommunikationen och isolering mellan vissa grupper, vilket kan leda till att arbetsgruppen upplevs som viktigare än organisationen i sin helhet. Gruppens informella regler blir gällande. Det är också av vikt att signaler om negativ stress når beslutsnivåer med formell makt och att det blir synliga resultat när problem påtalas. Att döma av mina informanters upplevelser, är detta även hos oss ett utvecklingsområde. Övergången från att arbete i en regelstyrd verksamhet till en kvalitetstyrd, har påverkat kraven på personalen. Men eventuella följder har inte diskuterats i den omfattning som behövs. Mycket tyder på att det är balansen mellan kontroll/ uppföljning och handlingsutrymme som bör sättas i fokus för att styrsystemet ska kunna fungera. (Almqvist, 2013, s15). 9

12 På förvaltningsnivå pågår det förnärvarande ett arbete, som kommer att medföra förändringar av de yttre ramarna för verksamheten. Bland annat diskuteras ett öppnare periodsystem och semestertjänst för lärarna. Ska vi tillsammans med lärarna kunna bedriva ett långsiktigt kvalitetsarbete, måste lärarna uppleva att de har kontroll över sitt arbete och att det upplevs som meningsfullt. En av förutsättningarna för detta är att vi har öppna samtal om vad vi gör, varför och hur vi arbetar på ett övergripande plan. Det måste vara tydligt vilka förändringar vi som enskild anordnare kan göra och vilka faktorer vi inte direkt kan påverka. Referenslista Böcker Alvesson, M & Sköldberg, K.(1994) Tolkning och reflektion.lund: Studentlitteratur. Hedin, C. (1996) Vetandets villkor. Smedjebacken:Bokförlaget Arena. Lindholm, S. (1999) Vägen till vetenskapsfilosofin. Lund:Academia Adacta AB. Marton, M. (1997) Mot en medvetandets pedagogik. I Uljens, M (Red) Didaktik. Sid , Lund:Studentlitteratur. Tidskrifter 10

13 Johansson, M. (2009) Forskarens ståndpunkt i den fenomenografiska forskningen. Pedagogisk forskning i Sverige 14(1), 45-58, Uljens, M. (1998) Fenomenografin, dess icke-dualistiska ontologi och Menons paradox, Pedagogisk forskning i Sverige, 3(2), Tidningsartiklar Hedenrud, A (2013, nummer 5) Nya rön om lärares ökade arbetsbörda. Lärarnas tidning, p Lööv, K. (2013, nummer 4) Splittrad tid och fler uppgifter. SkolLedaren, p 8. Rapporter, utredningar Skolinspektionens rapport 2010:15. Rektors ledarskap. Stockholm SKL: Synligt lärande, Presentation av en studie om vad som påverkar elevers studieresultat. Sveriges kommuner och Landsting Internet Almqvist, M. Haninge kommun (2013) Lärares arbete. Uttagen från Forsström, D (2007) Bakom personalenkäten vilka faktorer bidrar till att skapa stress? Uttagen , från Larsson, S (1986) Kvalitativ analys exemplet fenomenografi. Uttagen , från Domar, förelägganden Stockholms stad ( ) föreläggande från Arbetsmiljöverket, IMS 2012/

14 Intervjuguide Bilaga 1 Allmänna upplysningar Kön: Ålder: Hur länge har du arbetat som lärare? Hur länge har du arbetet på denna skola? Arbetssituation Trivs du på din arbetsplats? Hur upplever du din arbetssituation? Arbetsbelastning? Vilka arbetsuppgifter hinner du inte i den utsträckning du skulle vilja? Upplevelse av stress Hur skulle du definiera ordet stress? Var finns de största stressfaktorerna i din vardag: Huvudsakligen i arbetslivet, huvudsakligen utanför arbetslivet, både och, vet inte? Blir du stressad när du tänker på ditt arbete? Vilka är de tre största stressfaktorerna i ditt arbete? Vad gör du när du känner dig stressad? Vilka åtgärder skulle minska din stress i arbetslivet? Vad gör du själv för att minska stressen i ditt arbete? När känner du dig utvilad: Efter en längre tids ledighet, efter en helg, när jag börjar arbeta på dagen, vet inte? Upplevelse av stress/ hög arbetsbelastning på grupp och organisationsnivå Hur pratar ni om stress/ hög arbetsbelastning i kollegiet, arbetsrummet, arbetsplatsen? Hur bemöts man när man tar upp stress/ högarbetsbelastning på arbetsplatsen; av arbetskamrater och chefer? Vad händer när man tar upp stress/ hög arbetsbelastning på arbetsplatsen; inställning hos arbetskamrater och chefer? Allmänna frågor Hur ser balansen mellan arbete och fritid ut för din del? 12

15 Arbetsområden Bilaga 2 1. Undervisning i grupp 2. Elevtid enskilt 3. För- och efterarbetet undervisningsrelaterat 4. Elevadministration 5. Övrig administration 6. Konferenser 7. Övrigt samarbete med kollegor 8. Kompetensutveckling 9. Övrigt 13

16 Information vid intervjutillfället Bilaga 3 I förra årets medarbetarundersökning framkom att flera lärare upplevde att arbetsbelastningen hade ökat under året. Skolans uppföljning av förändrade villkor för genomförande av prövning går delvis i samma riktning. Syftet med intervjuerna är att få en bild av din upplevelse av din arbetsbelastning och din upplevelse av stress och andra relaterade frågor. De tillfrågade lärarna arbetar heltid som undervisande lärare och har ferietjänst. De representerar olika ämnen, ålder och kön. Svaren från intervjuerna avidentifieras och kommer att redovisas i gemensam sammanställning. Arbetet ingår i mitt slutarbete på Rektorsutbildningen. 14

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23) D nr YTTRANDE Stockholm 2013-07-10 Handläggare Anna Gabrielsson Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

Rutin för hantering av lärares arbetstid och arbetsbelastning

Rutin för hantering av lärares arbetstid och arbetsbelastning Rutin för hantering av lärares arbetstid och arbetsbelastning För att förbättra elevers resultat, öka skolans måluppfyllelse och få förbättrad produktivitet behöver varje skola skapa en bra arbetsorganisation.

Läs mer

Modell för uppdragsdialogen i grundskolan och grundsärskolan i Borås Stad.

Modell för uppdragsdialogen i grundskolan och grundsärskolan i Borås Stad. 130916 odell för uppdragsdialogen i grundskolan och grundsärskolan i Borås Stad. Syfte: Dialogen ska tydliggöra vilka arbetsuppgifter som ska utföras inom den reglerade arbetstiden för lärare inom grundskolan

Läs mer

Medarbetarenkäten 2009

Medarbetarenkäten 2009 Övergripande rapport för Jenny Axelsson Personalavdelningen 1. Inledning Piteå kommun ska genomföra en årlig kommunövergripande medarbetarenkät som en del i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Resultat

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Retorik & framförandeteknik

Retorik & framförandeteknik Introduktion Vi har läst Lärarhandledning: Våga tala - vilja lyssna, som är skriven av Karin Beronius, adjunkt i språk och retorikutbildare, tillsammans med Monica Ekenvall, universitetsadjunkt, på uppdrag

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Personalpolitik Ägare/ansvarig Personalchef Antagen av Personalenheten 2005-03-31 Revisions datum Förvaltning KSF, stab Dnr Giltig fr.o.m.

Läs mer

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen MEDARBETARSAMTAL vid miljöförvaltningen Medarbetarsamtal vid miljöförvaltningen Vi är alla anställda på miljöförvaltningen för att utföra ett arbete som ska leda till att verksamheten lever upp till målen

Läs mer

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen En rapport från SKTF Maj 3 Inledning SKTF har genomfört en medlemsundersökning med telefonintervjuer bland ett slumpmässigt

Läs mer

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen. Tjänstemannaarbetet

Läs mer

Attityder till vuxenutbildningen

Attityder till vuxenutbildningen Oktober 2012 Attityder till vuxenutbildningen Skolverket genomför under hösten 2012 för första gången en attitydundersökning bland lärare och elever. Resultatet från undersökningen kommer att bli ett viktigt

Läs mer

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt Chefer utan högskoleutbildning September 2012 1 Innehåll 1. Projekt Carpe 2... 3 2. Syfte och mål för delprojekt Chefer utan högskoleutbildning...

Läs mer

DUKA för en utvecklande arbetsplats

DUKA för en utvecklande arbetsplats DUKA för en utvecklande arbetsplats Förord Sedan Försäkringskassan blev en myndighet den första januari 2005 har vi arbetat intensivt med att skapa myndighetsgemensamma metoder, processer och en gemensam

Läs mer

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal 02-03-18 MEDARBETARSAMTAL Handledning för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal Datum och kl:... Plats:.... Medarbetarens namn:... Chefens namn:...

Läs mer

Medarbetarenkäter i entreprenadverksamheter LSS april 2011

Medarbetarenkäter i entreprenadverksamheter LSS april 2011 sida 1 (9) Socialförvaltningen Planeringsavdelningen Eva Jonsson Medarbetarenkäter i entreprenadverksamheter LSS april 2011 Boenden: Humana Omsorg AB och Carema Care AB Daglig verksamhet: Carema Care AB

Läs mer

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation.

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. För att kunna arbeta med mångfald i organisationen är

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET Nova Futura - Bosse Angelöw Föreläsningar och utbildningar Individ-, grupp- och arbetsplatsutveckling Handledning och rådgivning Böcker, cd och webbaserade program www.novafutura.se

Läs mer

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsutbildning SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsprogrammet 3 år Obligatoriskt för nytillträdda rektorer men även öppet för biträdande rektorer och förskolechefer Rektorsprogrammet omfattar

Läs mer

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

Presentation. - Utbildningskommun Nordanstig -

Presentation. - Utbildningskommun Nordanstig - November 2013 januari 2014 Projektmedarbetare Jonas Johansson & Jessika Dahl Gidlund Uppdragsgivare: Eva Fors utbildningschef Nordanstig kommun Presentation - Utbildningskommun Nordanstig - Samverkan mellan

Läs mer

Medarbetarundersökning Sept. 2010

Medarbetarundersökning Sept. 2010 Medarbetarundersökning Sept.. BAKGRUNDSFAKTA Besvarad av: Ej besvarad av: Vilken avdelning arbetar du på? Telefonsälj Kalmar (%) Telefonsälj/Fältsälj Stockholm Utvecklingsavdelningen Teknik (%) CR (%)

Läs mer

ERI och Krav-Kontroll-Stöd

ERI och Krav-Kontroll-Stöd ERI och Krav-Kontroll-Stöd Denna Presentation beskriver 2 olika centrala teorier i arbetet med stressproblematik: ERI och Krav-Kontroll-Stöd. De är bägge framtagna för att hantera stressproblematik på

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Samtliga värden i Ja eller 6+5 är positiva (goda, bra) värden även om påståendet är negativt.

Samtliga värden i Ja eller 6+5 är positiva (goda, bra) värden även om påståendet är negativt. Faktorer - diagram 1 Faktorer - procent 2 Faktor 6+5 4+3 2+1 Bortfall Mottagare Arbetsbelastning 38,5% 30,5% 30,3% 0,7% 3,67 Arbetskamrater 84,5% 12,0% 2,8% 0,7% 5,33 Arbetsrelaterade besvär 43,9% 28,1%

Läs mer

Gävle kommun. Medarbetarundersökning 2011

Gävle kommun. Medarbetarundersökning 2011 Gävle kommun Medarbetarundersökning 2011 Innehållsförteckning BEGREPPSFÖRKLARING 3 TOLKNINGSMALL FÖR STAPLAR 4 ELVA FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN OCH PRESTATIONSNIVÅ 4 BESKRIVNING AV FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN 5 ARBETSRELATERAD

Läs mer

Hur fungerar SE-nätverket?

Hur fungerar SE-nätverket? Grenverket Södertörn redovisar 2010-1 Hur fungerar SE-nätverket? Utvärdering av Grenverket Södertörns nätverk för Supported Employment-handledare våren 2010 Pernilla Unell Projektsamordnare 2 Utgivare:

Läs mer

MEDARBETARBAROMETER 2012

MEDARBETARBAROMETER 2012 MEDARBETARBAROMETER 2012 1 Medarbetarbarometer 2012 Innehåll sid 3 sid 4 sid 8 sid 18 2 Återkommande mätning av arbetsmiljön Hagfors kommun genomför en återkommande mätning för att: Ge alla medarbetare

Läs mer

Medarbetarundersökning 2015 Jeane Scheiding Birgi.a Öberg

Medarbetarundersökning 2015 Jeane Scheiding Birgi.a Öberg Medarbetarundersökning 2015 Jeane Scheiding Birgi.a Öberg Linköpings Universitet Medicin och hälsa (IMH) ÖVERSIKT 07 Arbetsplatsindikator Övrigt Förutsättningar i organisationen Medarbetarsamtal och lönesamtal

Läs mer

Resultat Medarbetarenkäten 2014. Kommunkontoret HR-avdelningen 1502101 Rev 1

Resultat Medarbetarenkäten 2014. Kommunkontoret HR-avdelningen 1502101 Rev 1 Resultat Medarbetarenkäten 2014 Kommunkontoret HR-avdelningen 1502101 Rev 1 Medarbetarenkäten 2014 Medarbetarenkäten utgår ifrån Lunds kommuns medarbetarpolicy. Enkäten består av frågor om verksamheten,

Läs mer

Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Komvux, Egenföretagare - Häst Möte med ledning och lärare 101215

Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Komvux, Egenföretagare - Häst Möte med ledning och lärare 101215 Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Komvux, Egenföretagare - Häst Möte med ledning och lärare 101215 Utbildningen är granskad av Kungsbacka kommun, Inger Karlsson Dahlström och Lena Modin

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Ledarskapets villkor - granskning av enhetschefernas förutsättningar att utöva sitt ledarskap i Motala kommun

Ledarskapets villkor - granskning av enhetschefernas förutsättningar att utöva sitt ledarskap i Motala kommun Revisionsrapport Ledarskapets villkor - granskning av enhetschefernas förutsättningar att utöva sitt ledarskap i Motala kommun Augusti 2009 Håkan Lindahl Stefan Wik Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

Tabell 1 Betygsindex, medelbetyg och svarsfördelning Sthlm:s polismyndighet

Tabell 1 Betygsindex, medelbetyg och svarsfördelning Sthlm:s polismyndighet Tabell 1 Betygsindex, medel och sfördelning Sthlm:s polismyndighet Antal ande: 4 323 ande : 73 n och sfördelning för frågorna i Polisens medarbetarundersökning. På en skala 1-10 har medarbetarna för varje

Läs mer

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal Manual för Resultat- och utvecklingssamtal CHEFER Namn Datum Resultat- och utvecklingssamtal I resultat- och utvecklingssamtalet formulerar närmaste chef och medarbetaren de krav och förväntningar som

Läs mer

Medarbetarundersökning 2009

Medarbetarundersökning 2009 Medarbetarundersökning 2009 Mars 2009 Genomförd av CMA Centrum för Marknadsanalys AB www.cma.nu Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Medarbetarundersökning 2009, sid 1 Resultat och sammanfattning Förbättrat

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Medarbetarundersökning 2012

Medarbetarundersökning 2012 Lidköpings kommun Medarbetarundersökning 2012 Barn & Skola 926 respondenter Mars 2012 Genomförd av CMA Research AB Lidköpings kommun Medarbetarundersökning 2012, sid 1 Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010 1 FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER Kvalitetsgranskning Undervisningen i särskolan 2009/2010 2 Av denna PM framgår vilka tre centrala frågor som ska granskas och bedömas i denna kvalitetsgranskning. Dessa frågor

Läs mer

LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014. Karlstads kommun

LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014. Karlstads kommun LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014 Karlstads kommun Genomförd av CMA Research AB Mars 2014 Fakta om undersökningen Syfte Metod Att utveckla styrning, ledning och ge de förtroendevalda bra

Läs mer

Jämställdhetsplan 2011 2013

Jämställdhetsplan 2011 2013 Jämställdhetsplan 2011 2013 Antagen av institutionsstyrelsen 2011-06-08 Innehåll Jämställdhet mellan kvinnor och män... 2 Ansvarsfördelning... 2 Jämställdhetsplanen antagen 2007... 3 Läget vt- 11... 3

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

1. Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2011-04-18 2. Bilaga Arbetsmiljökompassen 2010 Järfälla kommun

1. Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2011-04-18 2. Bilaga Arbetsmiljökompassen 2010 Järfälla kommun TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2011-04-18 Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr Kst 2011/148 Uppdrag till nämnder och styrelse att redovisa åtgärder med anledning av personalenkäten 2010 Förslag till beslut Kommunledningskontorets

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan. 2012/2013 Eksjö kommun

KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan. 2012/2013 Eksjö kommun KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan 2012/2013 Eksjö kommun 2(5) 1. Rektorns sammanfattande analys och bedömning av hur väl verksamheten når de nationella målen och styrkortsmålen. 1.1

Läs mer

Medarbetarundersökning 2013. MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY)

Medarbetarundersökning 2013. MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY) MEDARBETARUNDERSÖKNING 213 LÄSVÄGLEDNING 1 I denna rapport presenteras resultaten från medarbetarundersökningen 213. Överst till vänster står namnet på enheten rapporten gäller för. Antal svar i rapporten

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Bakgrund Omvärld Framtid Framgångsrik skola Kvalitetsplan Nuläge - Var är vi?

Bakgrund Omvärld Framtid Framgångsrik skola Kvalitetsplan Nuläge - Var är vi? Bakgrund Omvärld Globala frågor får en allt större betydelse i samhället. Vi är beroende av varandra både nationellt och internationellt. Teknikutvecklingen formligen exploderar. Grundkunskap får för gemene

Läs mer

Lärare i vuxenutbildningen: stort engagemang små möjligheter

Lärare i vuxenutbildningen: stort engagemang små möjligheter Lärare i vuxenutbildningen: stort engagemang små möjligheter Rapport från Lärarförbundet 2014-06-17 Vuxenutbildningens lärare saknar möjligheter att förverkliga en undervisning som anpassas till varje

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning Båstads kommuns meda rbeta rund ersök ning 2010 en sammanfattning Varför en medarbetarundersökning? För andra året har Båstads kommun genomfört en medarbetarundersökning i syfte att kartlägga vad kommunens

Läs mer

Personalenkät 2010 2/2/2011

Personalenkät 2010 2/2/2011 Personalenkät 2010 1. Jag trivs bra med... helt delvis inte alls min närmaste chef 1386 (52%) 630 (24%) 478 (18%) 125 (5%) 51 (2%) 79,73 mina arbetskamrater 1593 (60%) 703 (26%) 322 (12%) 46 (2%) 6 (0%)

Läs mer

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Sammanfattning av D-uppsats i Utbildningsdesign Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Malin Seeger Annika Åström Linköpings universitet

Läs mer

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Jenny Darmell Förstelärare Sjuntorpskolan 4-9 Bakgrund Beskrivning av uppdraget Områdeschefen har utifrån de resultat som finns,

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund Årskurs 2-enkät 2014 Kurt Westlund Elevernas trivsel och trygghet ligger konstant på en fortsatt hög nivå. Färre elever upplever sig dåligt bemötta, kränkta, utsatta för hot eller våld. Däremot försvagas

Läs mer

1. Hitta en annan lösning

1. Hitta en annan lösning 1. Hitta en annan lösning Socialtjänsten i Piteå kombinerar tryggheten att ha heltidsanställning med friheten att välja hur mycket man ska arbeta. Man vet att delaktiga medarbetare, med sin kunskap och

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 För huvudmän inom skolväsendet Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 Ansök senast den 23 januari 2015 Läslyftet 2015 2018 Hösten 2015 startar Läslyftet,

Läs mer

Partsgemensamt arbete kring framtagande av frågor och svar kring avtalet.

Partsgemensamt arbete kring framtagande av frågor och svar kring avtalet. Partsgemensamt arbete kring framtagande av frågor och svar kring avtalet. De centrala parterna vill understödja tillämpningen av lärarnas arbetstid utifrån HÖK 12 (framförallt reglerat i AB och Bilaga

Läs mer

1. Många modersmålslärare ger läxor till sina elever. Kan vi räkna med att föräldrarna hjälper till?

1. Många modersmålslärare ger läxor till sina elever. Kan vi räkna med att föräldrarna hjälper till? Max Strandberg 1. Många modersmålslärare ger läxor till sina elever. Kan vi räkna med att föräldrarna hjälper till? Nej det kan man aldrig göra. Man får antingen sluta att ge läxor som eleverna behöver

Läs mer

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper REFLEKTIONER / TANKAR Jag gick in helt utan förutsättningar och har varit med om MÅNGA utbildningar av den här typen. Kort och norrländskt

Läs mer

Det pedagogiska ledarskapet och huvudmannens stöd

Det pedagogiska ledarskapet och huvudmannens stöd Det pedagogiska ledarskapet och huvudmannens stöd connect-extend-challange h"p://urplay.se/167553 Förutsättningarna och det stöd som ges rektor från förvaltningsledning och styrelse

Läs mer

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan Arbetsmiljö för chefer Ett utbildnings- och faktamaterial Prevent 3:e upplagan Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Vår uppgift är att

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Stockholm: Kommunen klarar inte sitt uppdrag

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Stockholm: Kommunen klarar inte sitt uppdrag RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Lärarna i Stockholm: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning inför Skolans Dag 2014 Lärarna i Stockholm: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildningen i analytisk sociologi (Analytical Sociology)

Allmän studieplan för forskarutbildningen i analytisk sociologi (Analytical Sociology) Allmän studieplan för forskarutbildningen i analytisk sociologi (Analytical Sociology) Fastställd av Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten 2015-06-09. Studieplanen gäller för utbildning som avslutas

Läs mer

Här redovisar vi en kort sammanfattning av resultatet. Har du frågor om undersökningen?

Här redovisar vi en kort sammanfattning av resultatet. Har du frågor om undersökningen? MEDARBETARBAROMETERN RESULTAT 2014 Hej! I slutet av år 2014 fick alla våra medarbetare med månadslön möjlighet att fylla i den årliga medarbetarenkäten. Syftet med undersökningen är att man anonymt ska

Läs mer

Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan. Motala kommun

Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan. Motala kommun Revisionsrapport Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan Motala kommun Eleonor Duvander Håkan Lindahl Innehållsförteckning Revisionell bedömning... 1 Bakgrund

Läs mer

Enkätresultat, Medarbetare - Lärare i gymnasieskolan

Enkätresultat, Medarbetare - Lärare i gymnasieskolan 1. TRIVSEL 1.1 Jag upplever att det råder en positiv stämning på min arbetsplats 3,94 4,15 3,80 4,17 3,25 4,64 1.2 Jag upplever att vi kan föra en öppen diskussion på min arbetsplats 1.3 Jag upplever att

Läs mer

Välkomnandet av den nya förskoleklassen

Välkomnandet av den nya förskoleklassen Välkomnandet av den nya förskoleklassen Ett samarbete för en mjukare övergång mellan förskola och förskoleklass Malmsjö skola- Förskolan Trollgården- Förskolan Trollet- Förskolan Älvan. Vt- 12 Emelie Vesterholm,

Läs mer

Enkätresultat, Medarbetare - Övrig personal, gymnasieskolor

Enkätresultat, Medarbetare - Övrig personal, gymnasieskolor Tom 1. TRIVSEL 1.1 Jag upplever att det råder en positiv stämning på min arbetsplats 1.2 Jag upplever att vi kan föra en öppen diskussion på min arbetsplats 1.3 Jag upplever att det är roligt att gå till

Läs mer

Medarbetarenkät 2008

Medarbetarenkät 2008 SIDAN Medarbetarenkät 00 (medelvärden) Om undersökningen USK har på uppdrag av stadsledningskontorets personalstrategiska avdelning genomfört enkäter med stadens medarbetare. Undersökningen är genomförd

Läs mer

En utredning om hur 55 plussarna upplever arbetslivet. Till EU projektet Best Agers

En utredning om hur 55 plussarna upplever arbetslivet. Till EU projektet Best Agers En utredning om hur 55 plussarna upplever arbetslivet Till EU projektet Best Agers Bakgrund Läser psykologi på Luleå Tekniska Universitet I höstas valde jag inriktningen utredning Då kom förfrågan av lanstinget

Läs mer

Resultatrapport för Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän)

Resultatrapport för Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän) 1 (17) Medarbetarundersökning 2014 Arvika kommun rapport för Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän) Stapel 1: svar på Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän) 2014: 1857 av

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

Kvalitetsbarometern LSS 2015

Kvalitetsbarometern LSS 2015 Sammanfattning med tabeller WEBBVERSION Kvalitetsbarometern LSS Upplevd kvalitet i bostad med särskild service och i daglig verksamhet Solna stad Bo Engström UTREDNINGSSPECIALISTEN September Bakgrund Solna

Läs mer

Mall för medarbetarsamtal CHEF *

Mall för medarbetarsamtal CHEF * Mall för medarbetarsamtal CHEF * Datum: Namn: Avdelning: Institution: Chefens namn: * Denna mall ska användas då medarbetarparten är en chef med personalansvar. Medarbetarsamtal har förts mellan ovanstående

Läs mer

Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat

Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat Om behovet av fler skolkuratorer Akademikerförbundet SSR 2014 12 03 Var femte ung person i Sverige lider av psykisk ohälsa enligt samstämmiga

Läs mer

Arbeta för att leva eller leva för att arbeta? Berith Nyström, hälsoutvecklare FoUU-staben, Västerbottens Läns Landsting berit.nystrom@vll.

Arbeta för att leva eller leva för att arbeta? Berith Nyström, hälsoutvecklare FoUU-staben, Västerbottens Läns Landsting berit.nystrom@vll. Arbeta för att leva eller leva för att arbeta? Berith Nyström, hälsoutvecklare FoUU-staben, Västerbottens Läns Landsting berit.nystrom@vll.se Balans mellan krav och resurser Hälsofrämjande arbetsplatser

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Att göra ett bra jobb

Att göra ett bra jobb Att göra ett bra jobb kort sammanfattning Kartläggningsstöd för att ta fram kompetensutvecklingsbehovet inför ENTRIS 2.0 Att göra ett bra jobb kort sammanfattning bygger på häftet Att göra ett bra jobb

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:9. Undervisningen i svenska i grundsärskolan

Sammanfattning Rapport 2010:9. Undervisningen i svenska i grundsärskolan Sammanfattning Rapport 2010:9 Undervisningen i svenska i grundsärskolan 1 Sammanfattning Skolinspektionens kvalitetsgranskning av undervisningen i särskolan har genomförts i 28 grundsärskolor spridda över

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Vad är viktigt för att vi ska kunna skapa bra förutsättningar för ett gott liv hos oss?

Vad är viktigt för att vi ska kunna skapa bra förutsättningar för ett gott liv hos oss? Rapport Fokusgrupp Nacka Seniorcenter Talliden 2010-03-19 Vad är viktigt för att vi ska kunna skapa bra förutsättningar för ett gott liv hos oss? Maria Liwendahl, Kvalitetsutvecklare VSS Innehållsförteckning

Läs mer

OECD:s Teaching And Learning International Survey. Enkätstudie, åk 7-9 lärare och deras rektorer. 34 deltagande länder, varav 24 OECD-länder

OECD:s Teaching And Learning International Survey. Enkätstudie, åk 7-9 lärare och deras rektorer. 34 deltagande länder, varav 24 OECD-länder TALIS 2013 Vad är TALIS? OECD:s Teaching And Learning International Survey Enkätstudie, åk 7-9 lärare och deras rektorer 34 deltagande länder, varav 24 OECD-länder I Sverige deltog drygt 3300 lärare och

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

MEDARBETARBAROMETER RESULTAT 2013

MEDARBETARBAROMETER RESULTAT 2013 MEDARBETARBAROMETER RESULTAT 2013 Medarbetarbarometer 2013 Innehåll Syfte sid 3 Metod och förklaringar sid 4-7 Sammanfattning av resultat sid 8-16 Det fortsatta arbetet sid 17 2 Syfte Återkommande mätning

Läs mer

Granskningsmall för yrkesutbildningar upphandlade av GR

Granskningsmall för yrkesutbildningar upphandlade av GR Granskningsmall för yrkesutbildningar upphandlade av GR Lokalvård, Academedia 17 maj 2010 Tre samtal genomfördes: 1. Margaretha Frimodig, verksamhetsansvarig 2. Siv Hultmark, administratör 3. Ann-Louise

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Academedia, El och El-automation Möte med ledning och lärare 100617

Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Academedia, El och El-automation Möte med ledning och lärare 100617 Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Academedia, El och El-automation Möte med ledning och lärare 100617 Kryssen på skattningsskalan är satt av ledning, men alla frågor har även diskuterats

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande

Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande Referat från seminarium i Almedalen Almedalsveckan, måndagen den 1 juli 2013 Gotlands Museum, Strandgatan 14, Visby

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics)

Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics) Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics) Fastställd av filosofiska fakultetsstyrelsen 2007-11-15. Studieplanen gäller för studerande som avslutar

Läs mer

Dialog om Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Dialog om Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Dialog om Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Idéns upplägg Förslaget till ny idé om hälsosam vårdmiljö består av två delar. Den första delen är en inledning där följande finns med: Vårdförbundets

Läs mer

Föreläggande efter framställning om ingripande enligt 6 kap. 6 a arbetsmiljölagen

Föreläggande efter framställning om ingripande enligt 6 kap. 6 a arbetsmiljölagen 2013-02-20 IMS 2012/36270 1 (5) Distriktet i Stockholm Åke Johansson, 010-730 9042 Stockholms kommun Stadsledningskontoret 105 35 Stockholm Delgivning Föreläggande efter framställning om ingripande enligt

Läs mer

BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR. En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad

BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR. En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad 1 INNEHÅLL Sid 3 - Sammanfattning Sid 4 - Visions förslag för en bättre arbetsmiljö

Läs mer