!!!!!!!! !!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!! Komvuxlärares upplevelse av arbetsbelastning och stress - en intervjuundersökning. Kursgrupp 3 VT-2011

Transkript

1 Ingela Ahlberg-Ersfjord Karlbergsvägen Stockholm Mobil nr: Komvuxlärares upplevelse av arbetsbelastning och stress - en intervjuundersökning Kursgrupp 3 VT-2011

2 Innehåll 1. Introduktion Syfte och frågeställningar 1 2. Tolkningsram Stress 2 3. Metod Intervjuguide Intervjugrupp Genomförande 4 4. Resultat 4 1. Arbetssituation 4 2. Upplevelse av stress på individuell nivå 6 3. Upplevelse av stress på grupp- och organisationsnivå 7 4. Balansen mellan arbete och fritid 8 5. Diskussion 8 6. Referenslista Bilaga 1 Intervjuguide 11 Bilaga 2 Arbetsområden 12 Bilaga 3 Information vid intervjutillfället 13

3 1. Introduktion Sedan 3,5 år är jag biträdande rektor vid ett kommunalt vuxengymnasium, där jag tidigare arbetet som lärare och utbildningsledare. Vi har utbildningar på grundläggande-, gymnasialoch Yh-nivå, samt utbildningsuppdrag, främst inom äldreomsorgen. På årsbasis passerar ca 6000 elever genom vår verksamhet. Läsåret är indelat i 5 perioder, med central antagning i kommunen till varje start. Den vanligaste kurslängden är 9-10 veckor. Vi genomför också ungefär 3500 prövningar per år. Den kommunala vuxenutbildningen är upphandlad och vi konkurrerar med drygt 20 privata anordnare. Ersättning utgår per satt betyg två veckor efter kursslut. I dagsläget är vi kommunens enda vuxengymnasium i egenregi. Under föregående läsår, 2012/13, var vi av ekonomiska orsaker tvungna att minska antalet undervisningstimmar per kurs. Som en följd av detta har de flesta lärare fått en kursgrupp till per termin. Timtalet för gymnasiekurser inom komvux är inte reglerat vare sig i föreskrifter eller i avtal. Övergången till Gy11 genomfördes 1 juli2012 för samtliga gymnasiekurser, alltså inte stegvis som på ungdomsgymnasiet. Detta gällde för hela landet. Som ett led i mitt arbete med resultatet från medarbetarundersökningen, gjorde jag en uppföljning av de punkter, där min sektor visade avvikande resultat, både positivt och negativt. Jag ville få ökad förståelse för en del av resultaten och förslag på hur arbetet kan förbättras, men också vad som fungerar. Uppföljningen utfördes i form av ett formulär med öppna frågor och ett följebrev med information om syftet med undersökningen. Om så önskades fick svaren lämnas anonymt. Återkommande var att bristen på gemensam tid, upplevs ha negativ effekt på bland annat kreativitet och delaktighet i det övergripande utvecklingsarbetet. Stor del av lärarnas engagemang ligger på de ämnen som de undervisar i. Resultatet redovisades i mitt arbete i skolledarskap. Skolan har också genomfört en gemensam enkät om arbetsmiljöfrågor. Enligt medarbetarundersökningar och andra enkäter upplever många av skolans lärare en ökad arbetsbörda och stress. Att döma av artiklar i pressen, utredningar och anmälningar till Arbetsmiljöverket, tycks denna bild av lärarnas arbetssituation inte vara ovanlig. Jag vill få en djupare insikt i hur lärarna på vår skola upplever sin arbetssituation, avseende arbetsbelastning och stress, och valde därför att göra intervjuer med ett antal lärare verksamma på skolan. 1. Syfte och frågeställningar För att kunna göra insatser, som gagnar både personal och studerande, behöver vi få kunskap om vilka prioriteringar lärarna gör och varför, vad de upplever att de inte hinner med som de anser viktigt i sitt arbete. 1

4 Om många av lärarna upplever att arbetsbelastning och stress har ökat, är det viktigt att veta vilka faktorer som lett till denna ökning. Går det att urskilja några enskilda arbetsuppgifter eller är den sammanlagda arbetsmängden? Många av lärarna har arbetet länge på skolan och genomströmningen av personal är låg, trots de förändringar som verksamheten genomgått. Det är därför intressant att titta närmare på vilka faktorer som verkar stressdämpande. 2. Tolkningsram Valet att göra en intervjuunderundersökning, har sin grund i förhoppningen att i de enskilda personernas beskrivning av sina upplevelser, kunna hitta generella mönster och dra slutsatser på en mer generell nivå. I en kvalitativ undersökning, i motsats till kvantitativa undersökningar, är undersökningsledarens förförståelse av betydelse för hur intervjuerna genomförs och för hur resultatet tolkas. Forskaren bör då ses som en del i det kontextuella sammanhang som beforskas. (Johansson, 2009, s54 ). Eftersom jag varit verksam inom vuxenundervisning i drygt 30 år har jag en relativt stor förförståelse när det gäller det undersökta verksamhetsområdet. Jag är medveten om att detta påverkar mina frågeställningar, intervjusituationen och min tolkning av svar och resultat. Men framförallt är det en tillgång, eftersom jag vid intervjutillfällena kan ställa relevanta följdfrågor och lättare borde se övergripande mönster vid analysen av intervjumaterialet. Ett av syftena med detta arbete är också att mina kunskaper om det undersökningsområdet ska fördjupas och genom detta kan jag också bli medveten om möjligheter till förändring av skilda fenomen. 2.1 Stress I Bakom personalenkäten vilka faktorer bidrar till stress redogör Forsström (2007), för olika teorier om stress i arbetet. Eftersom min studie inte har fokus på de kroppsliga reaktionerna av stress, är den beskrivna krav-kontrollmodellen av intresse. Tanken bakom krav-kontrollmodellen är att de krav som en anställd har på sig och den möjlighet han/hon har att utöva kontroll över dessa krav kommer att påverka om arbetet upplevs som stressande. Stress uppstår när individen upplever att han/ hon har höga krav och för lite kontroll. Återigen handlar det om att hitta balans för individen. När en diskrepans uppstår mellan krav och kontroll så ökar risken för att arbetssituationen upplevs som otillfredsställande. (Forsström, 2007, s10) Modellen innehåller ytterligare en faktor, socialt stöd, som kan påverka upplevelsen av stress. Jag utgår dock inte från någon specifik teori eller definition av begreppet stress, utan använder lärarnas definition när materialet grupperas i redovisningen. 3. Metod 2

5 Jag har tagit intryck av den fenomenografiska ansatsen, där det är fråga om att beskriva de kvalitativt skilda sätten på vilka människor erfar sin omvärld och förändringar i dessa så kallade individ-omvärldsrelationer. (Uljens, 1998, s123). Enligt Larsson (1986) är syftet med denna modell att beskriva hur fenomen framstår för olika människor och inte hur något egentligen är. Men målet är inte att kartlägga individuella uppfattningar, utan att via dessa kunna dra slutsatser som är applicerbara på en generell nivå. Forskaren ska söka efter både det som förenar och som skiljer olika individers uppfattningar av samma fenomen (Johansson, 2009). Utgångspunkten är vanligen intervjuer, som mer har karaktären av ett styrt samtal. Intervjumaterialet struktureras så småningom in i befattningskategorier/ uppfattningskategorier beroende på innehållet i utsagan. Genom att arbeta utan på förhand bestämda tolkningsteorier, försöker forskaren hitta variationer och beskrivningar av upplevelser av samma fenomen. Betydelsefullt blir också att ta hänsyn till den kontext där fenomenet uppfattats och att forskaren är en del av detta sammanhang. Intervjuer och analysarbetet påverkas av forskarens förförståelse av undersökningsområdet, vilket inte enbart kan anses vara en negativ faktor, men forskaren måste vara medveten om dilemmat. I denna undersökning utgår jag inte från någon bestämd teori, utan söker efter mönster. På grund av arbetets begränsade omfattning kommer jag inte att använda begreppet uppfattningskategorierna fullt ut. I sammanställningen av intervjuerna redogör jag för gemensamma drag, men också för individuella upplevelser av olika fenomen. 3.1 Intervjuguide Jag hittade ett användbart resonemang och lämpliga frågeställningar i Forsströms slutuppsats Bakom personalenkäten-vilka faktorer bidrar till att skapa stress? och i Lärares arbete (Almqvist, 2013). I utformandet av mina frågeställningar och annat material till intervjuerna har jag har använt delar av ur detta material. Genom valet av frågeställningar hoppades jag kunna göra vissa jämförelser med resultaten från ovan nämnda undersökningar. För mitt slutgiltiga intervjuunderlag, se Bilaga 1 Intervjuguide och bilaga 2 Arbetsområden. För att få ett helhetsperspektiv ville jag att intervjuerna skulle beröra olika nivåer; den individuella, gruppnivå och skolan som helhet. Med de individuella frågorna ville jag fånga upp informanternas individuella upplevelse av sin egen arbetssituation, med betoning på stress. Syftet med grupp- och organisationsfrågorna var att få en inblick i hur de individuella upplevelserna bemöts på olika nivåer inom organisationen, samt vilka faktorer som påverkar individens agerande. När det gäller begreppet grupp fick lärarna själva formulera vilken grupp de avsåg i sitt svar. 3.2 Intervjugrupp Av skolans drygt 80 tillsvidare-anställda lärare genomförde jag intervjuer med 8. Jag tillfrågade mina kollegor i ledningsgruppen om lämpliga kandidater, men själva urvalet gjordes av mig. En förutsättning fördeltagande är heltidsarbete som undervisande lärare med ferietjänst. Samtliga tillfrågade accepterade att delta på de givna villkoren. De representerar olika ämnen, sektorstillhörighet, ålder och kön. 3

6 Åldersspannet är mellan 38 år och 65 år, men sex stycken är mellan 49 år och 62 år, vilket väl speglar åldersstrukturen på skolans lärargrupp. Av de intervjuade är 3 män och resterande 5 kvinnor. Antalet år i yrket varierar från 4 år till 40 år, men 5 har arbetet som lärare 34 till 40 år. Skolan övergick från att vara ungdomsgymnasium till Komvux för 13 år sedan. Informanterna har arbetat på skolan mellan 2 och 15 år. Personalomsättningen bland fast anställd personal, alla kategorier, är mycket låg. 3.3 Genomförande När jag tog kontakt med respektive lärare för ett eventuellt deltagande, presenterade jag muntligt syftet och tillväga gångsättet. Vi bokade in en timme för samtalet, som alla genomfördes från senare delen slut av maj till mitten av juni. Vid intervjutillfället läste jag upp Information vid intervjutillfället (Bilaga 3). Läraren fick också läsa dokumentet och ställa kompletterande frågor. Därefter presenterade jag kort det tänkta upplägget utifrån mallen Intervjuguide. Jag förde anteckningar under hela samtalet. Intervjuerna hade karaktären av en dialog med följdfrågor och förtydliganden från båda parterna. Vid slutet av samtalet repeterade jag det nedtecknade och läraren kunde förtydliga eller komplettera. 4. Resultat Samtalen presenteras sammanställda under frågorna till respektive huvudrubrik i intervjuguiden. Några av lärarna utryckte mer än en uppfattning om samma fenomen, och finns därför redovisade med flera svar. Lärarna har anonymiserats och presenteras utan inbördes ordning. 4.1 Arbetssituation Samtliga trivs bra eller mycket bra på skolan och att kollegorna är viktig del i detta. När det gäller upplevelsen av arbetssituationen och arbetsbelastning menade alla utom en att belastningen ökat, särskilt efter införandet av Gy 11 från höstterminen 2012, då alla kurser ersattes av de nya gymnasiekurserna, och ett nytt betygssystem infördes. Fyra av informanterna framförde att arbetsbelastningen periodvis är tung. Detta gäller i synnerhet vid kursslut eftersom det tar allt längre tid att avsluta kursen, samtidigt som nya kurser startar. Det tar allt längre tid innan eleverna bli klara med, och lämnar in betygsgrundande uppgifter, vilket leder till lärarna måste hitta individuella lösningar. Tre stycken angav de korta kurserna som en orsak till psykisk belastning. Den vanligaste kurslängden 9 veckor. Detta tillsammans med ett minskat antal undervisningstimmar, och elevernas bristande förkunskaper gör att det är svårt att hinna repetera och öva i önskvärd 4

7 omfattning. De upplever att det är en kollision mellan timtal, de nya kursernas kunskapskrav och elevernas privata agendor. Det finns ingen marginaltid, vilket också gör att det är besvärligt att vara sjuk eller borta av annan orsak, både för studerande och för lärare. Två av lärarna lyfte fram att de yttre kraven, som verksamheten har att rätta sig efter är motsägelsefulla; att sätta flera och högre betyg kontra elevernas förutsättningar och skolans ekonomiska möjligheter. Jag var också intresserad av vad vilka arbetsområden lärarna upplever att de inte hinner med, men skulle vilja, eller upplevs som tidskrävande. För detta syfte valde jag ut några områden (bilaga 2) som vi samtalade kring. Jag återger samtalen i punktform under respektive område. Har flera lärare uttryckt samma upplevelse anger jag detta inom parantes. Det bör observeras att det inte var något krav att uttala sig om varje punkt; alla gjorde inte heller det. 1. Undervisning i grupp Den korta tiden är ett stressmoment (3) Hinner inte med alla i rummet Det är stor skillnad på grupperna 2. Elevtid- enskilt Mer avsatt tid vore bra (4) Svårt med individualisering Att hitta passande tid för lärare och elev är svårt 3. För- och efterarbete- undervisnings relaterat Blir eftersatt (3) Nya kurser tar mycket tid Tar mest tid, och särskilt arbetet med skrivningar Hinner inte med förnyelsearbete i önskad utsträckning 4. Elevadministration Närvarorapporteringen tar tid (2) Enkäter och e-post hantering tar mycket tid Administration kring prövningar tar tid Betygssättning tar alltmer tid eftersom det tar tid *att bli klar med en grupp (2) Är inte betungande på denna skola 5. Övrig administration Enkäter och e-post hantering tar mycket tid Strukturer saknas Det fungerar bra 6. Konferenser Känns inte alltid effektiva och meningsfulla (2) Det praktiska har tagit över Fler pedagogiska ämneskonferenser om samsyn kring prov och kursupplägg (4) 5

8 7. Övrigt samarbete med kollegor Det informella samarbetet är givande och trevligt (3) Det formella samarbetet leder till anpassning efter andra Mer pedagogisk diskussion är önskvärt (2) Mer gemensam schemalagd tid Det finns både en ork- och tidsfaktor att det inte blir mer samarbete Det är lite för stängda dörrar Det är bra med en blandning av att dela kurser med en kollega och ha helt egna 8. Kompetensutveckling Det är för lite kring ämnen (3) Kompetensutveckling går ihop med lektionsförberedelserna Mer hinns inte med Bygger på egna initiativ 9. Övrigt Långsamma och osäkra datorsystem är ett irritations- och stressmoment Numera är det svårt att lägga grupparbeten utanför lektionstid, vilket medfört att mer måste rymmas på lektionstid eller att momentet redovisas på annat sätt Dåliga strukturer är tidstjuvar Arbetar mest på skolan, men inte rättningsarbete Nästan samtliga menar att det inte är det enskilda arbetsområdet i sig som är tidskrävande, utan det är den sammantagna arbetsmängden som ökat. Detta gäller särskilt punkterna 4, 5 och 6. Det är många uppgifter som ska hanteras samtidigt och det tar allt längre tid att avsluta dem. Hälften anser att de hinner med arbetsuppgifterna i den utsträckning de önskar. Några uppger att de sänkt ambitionsnivån. 4.2 Upplevelse av stress på individuell nivå När jag bad lärarna definiera ordet stress valde de olika infallsvinklar; allmänt, arbetsrelaterat, eller en samman vävning av båda. Fem informanter menade att det på något sätt, har att göra med att inte räcka till; man har för många olika saker eller arbetsuppgifter på gång samtidigt eller att det måste göras inte hinns med, alternativt att man inte har kompetens till - Man är ute på gungfly. Andra pratade om att inte ha kontroll över situationen eller att inte ha någon möjlighet att påverka densamma. Några beskrev också sina egna reaktioner på stress. Det kunde vara fysiska symptom som hjärtklappning eller andningsbesvär. Men framförallt svårigheter med att släppa tankarna på arbetet även på ledig tid, vilket i sin tur leder till sämre återhämtning när det behövs som bäst. På frågan om var de största stressfaktorerna finns svarade fyra att det är huvudsakligen i arbetslivet, en utanför arbetslivet och tre svarade att det är både och. Samtliga män blir 6

9 normalt inte stressade när de tänker på sitt arbete. Detta gäller också för tre av kvinnorna, medan två uppgav att de periodvis blir stressade av att tänka på arbetet. Jag har valt att lista de tre största stressfaktorer som lärarna angett. Har flera lärare uttryckt samma faktor, anger jag detta inom parantes. Hinner inte med planerat arbete (3) Nya betygssystemet (2) Rättningsarbetet på hög Prövningsperioderna med ett stort antal prövningar Nya kurser (2) Krav att sätta så många betyg som möjligt (2) Periodslut med hög arbetsbelastning och överlappning (2) Lite undervisningstid leder till att man måste göra prioriteringar som man inte vill (2) Elevernas dåliga förkunskaper och språkbrister Det övergripande systemet Tidsbrist som låser in kreativiteten För lite tid för utbyte med kollegor Informationsflödet För att minska stressen sitt arbete har lärarna hittat olika strategier. Hälften av de intervjuade prioriterar det som inte är akut, medan en annan lärare tidsbegränsar arbetet och på så sätt hittar egenkontroll. Vikten av realistisk undervisningsplanering, anpassad till aktuell tidsram, berördes av flera lärare, men också hur svårt detta är. När de känner sig stressade uppger tre stycken att det bara är att jobba på. Andra, inte helt arbetsorienterade, strategier är att ta minipauser i arbetet, motionera, intressen utanför arbetet som tar tankarna på annat håll och miljöombyte, även korta är effektiva. Lärarna fick berätta vilka åtgärder som skulle minska deras stress i arbetet. Jag återger svaren i listform. Har flera lärare uttryckt samma åtgärd, anger jag detta inom parantes. Fungerande organisation är viktigt, som salar, schema, kalendarium, tjänstefördelning och kringutrustning. (3) Fler undervisningstimmar per kurs (2) Inte alltför stora grupper Att få undervisa i parallella kurser Kontinuitet i vilka kurser som man undervisar i Jämnare arbetsbelastning över terminen Tydlighet från samtliga som undervisar i samma kurs om vad som gäller rörarande kunskapskrav och didaktiskt förhållningssätt Frihet och förtroende från cheferna att arbetet utförs rätt En av kvinnorna och två av männen anser att de, vanligen känner sig utvilad efter en helg. Det behövs en längre tid ledighet för att fyra av kvinnorna och en av mannen ska känna sig utvilad. 7

10 4.3 Upplevelse av stress på grupp- och organisationsnivå Jag undrade om lärarna pratar om sin upplevda stress och arbetsbelastning på arbetet och så fall i vilket sammanhang. Alla ansåg att de kan prata om sin oro och missnöje., och gör det framförallt när man sitter fast i något problem relaterat till arbetet. Man pyser av sig och går sedan vidare, men det kan också var kommentarer som att man måste gå ner i tjänst för att orka med arbetet. När informanterna pratade om sin grupp, syftade samtliga i detta fall på kollegorna i arbetsrummet. Det är svårare att ta upp problemen i den större APT-gruppen. När man tar upp något problem upplever de intervjuade lärarna att kollegorna stöttar, lyssnar, visar förståelse, håller ibland med eller ger råd. De flesta tycker att det är viktigt med denna kollegiala stöttning. På frågan om vad som händer när man tar stress eller hög arbetsbelastning med sin närmaste chef, svarade sex stycken att chefen lyssnar, förstår, men att det sällan leder till något konkret, och vad kan de göra de ekonomiska ramarna upplevs som hårt styrande. Jag har insikt om komplexiteten i systemet uttryckte sig en av lärarna. En av lärarna vet inte vad som händer om problemet skulle tas upp med den närmaste arbetsledningen, eftersom personen försöker lösa det själv. 4.4 Balansen mellan arbetet och fritid På frågan hur du upplevde balansen mellan arbete och fritid för egen del, fick jag nedanstående svar. Har flera lärare gett svar inom samma kategori, anger jag detta inom parantes. Jag försöker arbete på skolan i möjligaste mån (2) Jag har blivit bättre på att sätta gränser Det går oftast bra, det gäller att strukturera och planera (2) Obalansen är en del av yrket (3) Jag orkar inte längre arbete på kvällarna som förr, vilket gett mer helgarbete Tycker jag arbetar jämt Jag får inte längre, efter 30 år, dåligt samvete för att jag inte arbetar jämt 5. Diskussion Definitionen av stress som gjordes av deltagare i min undersökning, innebar för samtliga på något sätt att inte ha kontroll över situationen eller de arbetsuppgifter som man ansvarar för. Detta stämmer med krav- och kontrollmodellens teori om att höga krav, både yttre och inre, i kombination med låga kontrollmöjligheter leder till upplevelse av stress. Mina resultat 8

11 stämmer också väl med vad som framkom i Forsströms arbete, där han jämfört en högstressgrupp och en låg-stressgrupp. Den största skillnaden var att den första gruppens definition också beskrev hur fritiden påverkas av arbetsrelaterad stress. När jag tittar närmare på vilka arbetsuppgifter som de intervjuade upplever som betungande är det ofta inte ett område, utan den sammantagna mängden, i synnerhet av olika administrativa uppgifter. Samma resultat har framkommit i andra undersökningar, som i Eva Bejerots stora enkätundersökning (Lärarnas tidning, p14-15) och i Lärares arbete (Almqvist, 2013). Bilden av en oerhört splittrad arbetsdag och ständigt tillkommande nya administrativa och praktiska göromål, utan att några gamla tas bort, stämmer väl överens med andra undersökningar. ( Lööv, s 8). I mitt material går det att urskilja två andra områden som relativt många återkommer till under samtalet; upplevelsen av att det tar allt längre tid att avsluta en kurs, vilket leder till längre perioder av arbetstoppar. Det andra området är de studerades bristande förkunskaper och språkkunskaper. Detta tillsammans med det yttre kravet på verksamheten, att godkänna en viss procent är ett stressmoment. Tydligt är att lärarna i sina prioriteringar väljer att lägga fokus på för-och efterarbete av undervisningen, och även där görs ett urval av vad som är nödvändigt. De intervjuade lärarna beskriver hur de blivit tvungna att göra prioriteringar, som de inte önskat eller tror är bra i arbetet med eleverna. Enligt krav och kontroll-modellen kan arbeten med hög stress leda till både fysisk och psykisk ohälsa. Men det måste också påpekas att, Ett aktivt arbete inte ger upphov till några negativa hälsoeffekter trots de höga kraven. (Forsström, 2007, s35). Forsströms undersökning visar att tid för att utveckla sociala rutiner och stöd från chefen är några viktiga stressreducerande faktorer, vilket också framgår i mitt material. Stödet från kollegor upplevs som betydelsefullt av de flesta och i synnerhet när det gäller att få bekräftelse på att den egna upplevelsen är giltig för andra. Den information som framkom vid intervjuerna bekräftade mina tidigare erfarenheter, både som lärare och arbetsledare. Det område som jag väntat mig ett något annorlunda resultat var hur lite informantens ålder påverkade svaren. Andra undersökningar visar att det finns faktorer inom organisationen/ företaget som försvårar arbetet med stress. Vilken eller vilka kulturer som finns, både på officiella och inofficiella nivåer, påverkar synen på stressfrågor och hur dessa hanteras. En annan negativ faktor är att brister i kommunikationen och isolering mellan vissa grupper, vilket kan leda till att arbetsgruppen upplevs som viktigare än organisationen i sin helhet. Gruppens informella regler blir gällande. Det är också av vikt att signaler om negativ stress når beslutsnivåer med formell makt och att det blir synliga resultat när problem påtalas. Att döma av mina informanters upplevelser, är detta även hos oss ett utvecklingsområde. Övergången från att arbete i en regelstyrd verksamhet till en kvalitetstyrd, har påverkat kraven på personalen. Men eventuella följder har inte diskuterats i den omfattning som behövs. Mycket tyder på att det är balansen mellan kontroll/ uppföljning och handlingsutrymme som bör sättas i fokus för att styrsystemet ska kunna fungera. (Almqvist, 2013, s15). 9

12 På förvaltningsnivå pågår det förnärvarande ett arbete, som kommer att medföra förändringar av de yttre ramarna för verksamheten. Bland annat diskuteras ett öppnare periodsystem och semestertjänst för lärarna. Ska vi tillsammans med lärarna kunna bedriva ett långsiktigt kvalitetsarbete, måste lärarna uppleva att de har kontroll över sitt arbete och att det upplevs som meningsfullt. En av förutsättningarna för detta är att vi har öppna samtal om vad vi gör, varför och hur vi arbetar på ett övergripande plan. Det måste vara tydligt vilka förändringar vi som enskild anordnare kan göra och vilka faktorer vi inte direkt kan påverka. Referenslista Böcker Alvesson, M & Sköldberg, K.(1994) Tolkning och reflektion.lund: Studentlitteratur. Hedin, C. (1996) Vetandets villkor. Smedjebacken:Bokförlaget Arena. Lindholm, S. (1999) Vägen till vetenskapsfilosofin. Lund:Academia Adacta AB. Marton, M. (1997) Mot en medvetandets pedagogik. I Uljens, M (Red) Didaktik. Sid , Lund:Studentlitteratur. Tidskrifter 10

13 Johansson, M. (2009) Forskarens ståndpunkt i den fenomenografiska forskningen. Pedagogisk forskning i Sverige 14(1), 45-58, Uljens, M. (1998) Fenomenografin, dess icke-dualistiska ontologi och Menons paradox, Pedagogisk forskning i Sverige, 3(2), Tidningsartiklar Hedenrud, A (2013, nummer 5) Nya rön om lärares ökade arbetsbörda. Lärarnas tidning, p Lööv, K. (2013, nummer 4) Splittrad tid och fler uppgifter. SkolLedaren, p 8. Rapporter, utredningar Skolinspektionens rapport 2010:15. Rektors ledarskap. Stockholm SKL: Synligt lärande, Presentation av en studie om vad som påverkar elevers studieresultat. Sveriges kommuner och Landsting Internet Almqvist, M. Haninge kommun (2013) Lärares arbete. Uttagen från Forsström, D (2007) Bakom personalenkäten vilka faktorer bidrar till att skapa stress? Uttagen , från Larsson, S (1986) Kvalitativ analys exemplet fenomenografi. Uttagen , från Domar, förelägganden Stockholms stad ( ) föreläggande från Arbetsmiljöverket, IMS 2012/

14 Intervjuguide Bilaga 1 Allmänna upplysningar Kön: Ålder: Hur länge har du arbetat som lärare? Hur länge har du arbetet på denna skola? Arbetssituation Trivs du på din arbetsplats? Hur upplever du din arbetssituation? Arbetsbelastning? Vilka arbetsuppgifter hinner du inte i den utsträckning du skulle vilja? Upplevelse av stress Hur skulle du definiera ordet stress? Var finns de största stressfaktorerna i din vardag: Huvudsakligen i arbetslivet, huvudsakligen utanför arbetslivet, både och, vet inte? Blir du stressad när du tänker på ditt arbete? Vilka är de tre största stressfaktorerna i ditt arbete? Vad gör du när du känner dig stressad? Vilka åtgärder skulle minska din stress i arbetslivet? Vad gör du själv för att minska stressen i ditt arbete? När känner du dig utvilad: Efter en längre tids ledighet, efter en helg, när jag börjar arbeta på dagen, vet inte? Upplevelse av stress/ hög arbetsbelastning på grupp och organisationsnivå Hur pratar ni om stress/ hög arbetsbelastning i kollegiet, arbetsrummet, arbetsplatsen? Hur bemöts man när man tar upp stress/ högarbetsbelastning på arbetsplatsen; av arbetskamrater och chefer? Vad händer när man tar upp stress/ hög arbetsbelastning på arbetsplatsen; inställning hos arbetskamrater och chefer? Allmänna frågor Hur ser balansen mellan arbete och fritid ut för din del? 12

15 Arbetsområden Bilaga 2 1. Undervisning i grupp 2. Elevtid enskilt 3. För- och efterarbetet undervisningsrelaterat 4. Elevadministration 5. Övrig administration 6. Konferenser 7. Övrigt samarbete med kollegor 8. Kompetensutveckling 9. Övrigt 13

16 Information vid intervjutillfället Bilaga 3 I förra årets medarbetarundersökning framkom att flera lärare upplevde att arbetsbelastningen hade ökat under året. Skolans uppföljning av förändrade villkor för genomförande av prövning går delvis i samma riktning. Syftet med intervjuerna är att få en bild av din upplevelse av din arbetsbelastning och din upplevelse av stress och andra relaterade frågor. De tillfrågade lärarna arbetar heltid som undervisande lärare och har ferietjänst. De representerar olika ämnen, ålder och kön. Svaren från intervjuerna avidentifieras och kommer att redovisas i gemensam sammanställning. Arbetet ingår i mitt slutarbete på Rektorsutbildningen. 14