Rutin för hantering av lärares arbetstid och arbetsbelastning

Transkript

1 Rutin för hantering av lärares arbetstid och arbetsbelastning För att förbättra elevers resultat, öka skolans måluppfyllelse och få förbättrad produktivitet behöver varje skola skapa en bra arbetsorganisation. En organisation som innebär att tiden kan användas på ett sådant sätt att den gynnar elevernas lärande. Arbetsfördelningen mellan olika yrkesprofessioner på skolan ska ses över innan läsåret börjar för bästa tänkbara måluppfyllelse. Lärares uppdrag utgår från skollagen och läroplanen. Här presenteras en rutin för hantering av lärares arbetstid och arbetsbelastning, framtagen i samarbete mellan arbetsgivare, Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund (LR). Syftet är: att ge lärarna stor möjlighet att utöva sitt yrke med fokus på det pedagogiska uppdraget att underlätta och stödja arbetet med att minska lärares arbetsbelastning att skapa en samsyn kring hantering av lärares uppdrag, kopplat till lagar och avtal (AML och ATL respektive HÖK/AB, bilaga M). Bakgrund Under 2012 genomfördes en medarbetarundersökning som visade att arbetsbelastningen inom divison Utbildning & lärande upplevs som hög. Division Utbildning & lärande ska uppfattas som en arbetsgivare med god och utvecklande arbetsmiljö som möjliggör för pedagogisk personal att utöva sitt yrke med fokus på det pedagogiska uppdraget. En arbetsgrupp tillsattes därför för att utreda och ta fram förslag för att bibehålla eller skapa en god arbetsmiljö och minska arbetsbelastningen. Arbetsgruppen bestod av representanter från arbetsgivare, Lärarförbundet och Lärarnas Riskförbund (LR). Rutinen för hantering av lärares arbetstid och arbetsbelastning är ett resultat av parternas arbete. Årsarbetstid Inför varje läsår informeras lärarna om arbetstid i samband med en arbetsplatsträff (APT). Den utgörs av totalt 1767 timmar, varav 1360 timmar är reglerade och fördelas på 194 dagar under året. Se information om lärares arbetstid utifrån lagar och avtal (ppt).

2 Planering av läsåret För att få en god överblick av arbetsuppgifterna under läsåret, och därmed även motverka en för hög arbetsbelastning för lärare, ska de huvudsakliga arbetsuppgifterna planeras i minst tre perioder. Se dokumentet Läsårstider. Period 1: Arbetsårets början t.o.m. novemberlovet Period 2: Veckan efter novemberlovet t.o.m. sportlovet Period 3: Veckan efter sportlovet arbetsårets slut Verksamhetens årshjul För god planering och tydlighet ska ett årshjul användas (se exempel). Där kan det framgå när i tid det är aktuellt med: Planering av nästa läsår (t.ex. tjänstefördelning) Dialog kring uppdraget och arbetstiden Schemaläggning Överenskommelse om grundscheman Kvällsaktiviteter såsom t.ex. öppet hus, föräldramöten Medarbetarsamtal Uppföljande medarbetarsamtal Nationella prov och rättning av dem Gemensam kompetensutveckling Utvecklingssamtal (inkl. dokumentation/omdömesskrivning) Skol- och kommungemensamma diagnoser/enkäter Avstämnings/avräkningsperioderna VFU-perioder för höst och vår (verksamhetsförlagd utbildning för lärarstudenter) Tider för olika projekt

3 Kalendarium Till årshjulet för läsåret kopplas sedan ett kalendarium som uppdateras och kontinuerligt görs känt bland lärare och övrig personal. Där kan även följande ingå: Konferenstider Arbetsplatsträffar (APT) Arbetsplats-informationsmöten (API) Skolutvecklingsgrupp (SKUG) Samverkanstider Ledningsgruppstider + övriga gruppers mötestider Friluftsdagar Studiebesök/resor Internationellt utbyte Nationella prov Utvecklingssamtal Omdömesskrivningar (slutdatum) Föräldramöten Kvällsaktiviteter Schemabrytande aktiviteter Arbetsmiljöarbete t.ex. skyddsronder Elevråd/Matråd/Elevhälsosamtal VFU-perioder (verksamhetsförlagd utbildning för lärarstudenter) Tider för olika projekt Förslag på årshjul

4 Lärarens individuella årshjul Till läsårets årshjul kan den lärare som vill koppla ett eget årshjul för att än mer tydliggöra sitt arbete under året. Där kan till exempel följande ingå: Klasskonferenser Tid för samarbete med elevvårdspersonal Schemaläggning Utvecklingssamtal Omdömesskrivning Fortbildning Studiebesök Nationella prov samt rättning av dem Tider för fasta möten i olika grupper Tider för PRAO/APL Kvällsaktiviteter

5 Schemabrytande aktiviteter Föräldramöten Konferenser VFU-perioder (verksamhetsförlagd utbildning för lärarstudenter) Prioritering av arbetsuppgifter I arbetsgruppen för lärares arbetsbelastning förs samtal kring lärares arbetsuppgifter. Som ett steg i arbetet har gruppen tagit fram ett förslag till prioritering av arbetsuppgifter för lärare. A. Arbetsuppgifter som bara kan utföras av lärare, går inte att prioritera bort Undervisning med för- och efterarbete, förberedelse i direkt anslutning till lektion/ undervisning, elevindividuell planering och uppföljning Gemensam planering, lång- och kortsiktig Enskild planering, lång- och kortsiktig Skriftlig bedömning, betygsättning Nationella prov, diagnoser, rättning, bedömning, rapportering Planerade kontakter t.ex. utvecklingssamtal med elev och vårdnadshavare Rapportering av frånvaro (som sedan kan hanteras av annan person) B. Arbetsuppgifter som är önskvärda under förutsättning att det ryms inom arbetstiden Möten för kollegialt lärande Mentorskap/klassföreståndare Institutionsansvara t.ex. slöjd, kemi m.m. C. Arbetsuppgifter som det inom arbetstiden avsätts särskild tid till Kompetensutveckling/fortbildning VFU-handledning Mentorskap för nya lärare Arbetslagsledare Ämnesansvarig

6 D. Arbetsuppgifter som inte kräver lärarkompetens och som med fördel kan utföras andra funktioner Elevtillsyn Hantera rapporterad frånvaro Effektuera beställningar Laga och städa Bära möbler och flyttlådor Låsa upp och låsa ytterdörrar Skotta snö/sanda hala gångytor Schemaläggning Schemaläggningen kan vara komplex och många parametrar spelar in. Målen med rutinerna för schemaläggningen är två; dels att säkerställa att lärarna hinner med sitt uppdrag inom sin arbetstid, dels att säkerställa att eleverna får en adekvat och kvalitativ undervisning enligt skollagen, läroplanen och kursplaner som vilar på beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund. Se t.ex. Framgång i undervisningen från Skolinspektionen. Lärares schema Innan verksamhetsårets början bör/ska en lärare få kännedom om sin arbetstidsförläggning och ett underskrivet, individuellt schema. Schemat över den reglerade arbetstiden avser de yttre ramarna för arbetstiden. Av schemat bör framgå förutom undervisningstid bland annat lagstadgad lunchrast, rimliga pauser och planeringstid (såväl egen som kollegial). Hänsyn ska även tas till ställtid, t.ex. tiden för förflyttning mellan olika klassrum. Balans mellan undervisning och förberedelse/efterarbete Det ska råda balans mellan tiden för undervisning och tid för förberedelse och efterarbete. Med balans menar vi jämvikt. Har lärare en undervisningstid på 18 klocktimmar per vecka ska planering och uppföljning av undervisningen motsvaras av samma tidsmängd, förtroendearbetstiden inräknad. Planering och uppföljning av undervisning kan ske individuellt och kollegialt. Förutom detta ska tid för reflektion, dokumentation, elevindividuell planering och uppföljning, bedömning, rapportering, IUP-skrivande, utvecklingssamtal, omdömesskrivning, kollegialt lärande, mentorskap samt frånvarorapportering finnas i det reglerade schemat.

7 Tid för föräldrakontakter Varje lärare bör avsätta tid för planerade och spontana föräldrakontakter samt informera om när man är tillgänglig. Särskild avsatt arbetstid Inom det reglerade schemat ska tid för kompetensutveckling, VFU-handledning, mentorskap för nya lärare, arbetslagsledare/ledningsgrupp, samverkansgrupp, förstelärare/lektor och tid för ämnes/institutionsansvar finnas med för de lärare som berörs av detta. Variation under läsåret En lärares arbetsbörda kan variera under läsåret. Ett sätt att förhålla sig till det kan vara att rektor lägger ut cirka timmar i veckoschemat som ett första steg, för att senare kunna planera in tid för tillkommande möten och arbetstoppar under perioden. Avvikelse i schema När arbetstiden ändras under terminen till kvällar, t.ex. för föräldramöten, utvecklingssamtal, kompetensutveckling m.m. måste schema i Heroma ändras för att ersättning för obekväm arbetstid ska betalas ut (OB-ersättning). Se Heroma e-learning. Lärares rast och paus Tid för lunchrast ska vara minst 30 minuter och räknas inte in i den reglerade arbetstiden. Enligt Arbetstidslagen ska en arbetstagare ha en rast senast efter 5 timmars arbete. Själva lagen säger ingenting om hur lång rasten ska vara, men enligt Arbetsmiljöverkets riktlinjer ska rastens längd vara minst 30 minuter. När lunchrasten läggs ut bör det läggas ut minst 40 minuter mellan de aktuella lektionspassen, för att säkerställa att det blir en halvtimmes rast. Hänsyn till tid för ihopplockning från föregående lektion och framplockning till kommande lektion har då tagits. Paus Förutom rast ska även paus kunna tas ut under arbetsdagen. Till skillnad från rasterna ingår pauserna i arbetstiden, dock innebär det att du inte har automatiskt har rätt att lämna arbetsplatsen. Arbetsgivaren är skyldig att se till att man kan ta de pauser som behövs utöver rasterna.

8 Dokumentation av tid Genom att dokumentera sin tid får den enskilda läraren möjlighet att ha kontroll över sin arbetstid för hela arbetsåret. Olika modeller för tidsplanering och tidsredovisning finns, till exempel Uppsalamodellen (se länk) och Celsiusskolans modell. Även andra modeller kan förekomma. I tidsredovisningen synliggörs perioder med arbetstoppar respektive perioder med lägre arbetsbelastning. Den ger även underlag för samtal kring den egna arbetstiden, t.ex. vid medarbetarsamtal. Långsiktiga effekter av tidsredovisningen kan vara högre frisknärvaro och bättre planering och fördelning av arbetsuppgifter för lärare, arbetslag och skolledning. Tre avräkningsperioder tillämpas: Period 1: Arbetsårets början t.o.m. novemberlovet Period 2: Veckan efter novemberlovet t.o.m. sportlovet Period 3: Veckan efter sportlovet arbetsårets slut Medarbetarsamtal Rektor och lärare genomför årligen ett inplanerat medarbetarsamtal och ett uppföljande samtal. Syftet är att diskutera det gångna året och lägga upp en plan för framtiden, för den enskilde läraren. Under medarbetarsamtalet har lärare och rektor möjlighet att diskutera verksamhetens behov och förutsättningar samt medarbetarens uppdrag, synpunkter och önskemål om arbetsuppgifter, arbetstid, hälsa, arbetsmiljö med mera. Underlag inför medarbetarsamtal Som grund för medarbetarsamtalet använder vi oss av individuella målkort, där medarbetarens uppdrag och årets åtagande framgår. Schema och tidsredovisning kan utgöra ett underlag för dialog om arbetstid och mål. Målen för kommande år förs därefter in i ett nytt målkort.