Rutin - hantering av lärares arbetstid

Transkript

1 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Berit Svantesson Reviderad Rutin - hantering av lärares arbetstid Bilaga 3. För att förbättra elevers resultat, öka skolans måluppfyllelse och få förbättrad produktivitet behöver varje skola skapa en bra arbetsorganisation. En organisation som innebär att tiden kan användas på ett sådant sätt att den gynnar elevernas lärande. Arbetsfördelningen mellan olika yrkesprofessioner på skolan ska ses över innan läsåret börjar för bästa tänkbara måluppfyllelse. Lärares uppdrag utgår från skollagen och läroplanen. Här presenteras en rutin för hantering av lärares arbetstid och arbetsbelastning, framtagen i samarbete mellan arbetsgivare, Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund (LR). Syftet är: att ge lärarna stor möjlighet att utöva sitt yrke med fokus på det pedagogiska uppdraget att underlätta och stödja arbetet med att minska lärares arbetsbelastning att skapa en samsyn kring hantering av lärares uppdrag, kopplat till lagar och avtal (ATL, AML, AFS 2015:4, HÖK/AB och bilaga M). Bakgrund Under 2012 genomfördes en medarbetarundersökning som visade att arbetsbelastningen inom grundskolan och gymnasiet upplevdes som hög. Utbildningsförvaltningen ska uppfattas som en arbetsgivare med god och utvecklande arbetsmiljö som möjliggör för pedagogisk personal att utöva sitt yrke med fokus på det pedagogiska uppdraget. En arbetsgrupp är tillsatt för att utreda och ta fram förslag för att bibehålla och skapa en god arbetsmiljö samt minska arbetsbelastningen. Vid två tillfällen har enkätundersökningar om lärares arbetsbelastning genomförts som resulterat i att åtgärdsplaner tagits fram. Rutinen för hantering av lärares arbetstid och arbetsbelastning är ett resultat av detta. Arbetsgruppen består av representanter från arbetsgivare, Lärarförbundet och Lärarnas Riskförbund (LR). Årsarbetstid Inför varje läsår informeras lärarna om arbetstid i samband med en arbetsplatsträff (APT). Den utgörs av totalt 1767 timmar, varav 1360 timmar är reglerade och fördelas på 194 dagar under året. Se information om lärares arbetstid utifrån lagar och avtal (ppt). Postadress: Uppsala kommun, utbildningsförvaltningen, Uppsala Telefon: (växel) E-post: utbildningsforvaltningen@uppsala.se

2 2 (6) Planering av läsåret För att få en god överblick av arbetsuppgifterna under läsåret, och därmed även motverka en för hög arbetsbelastning för lärare, ska de huvudsakliga arbetsuppgifterna planeras i minst tre perioder. Se dokumentet Läsårstider. Period 1: Arbetsårets början t.o.m. novemberlovet Period 2: Veckan efter novemberlovet t.o.m. sportlovet Period 3: Veckan efter sportlovet arbetsårets slut Verksamhetens årshjul För god planering och tydlighet ska ett årshjul användas (se exempel). Där kan det framgå när i tid det är aktuellt med: Planering av nästa läsår (t.ex. tjänstefördelning) Dialog kring uppdraget och arbetstiden Schemaläggning Överenskommelse om grundscheman Kvällsaktiviteter såsom t.ex. öppet hus, föräldramöten Medarbetarsamtal Uppföljande medarbetarsamtal Nationella prov och rättning av dem Gemensam kompetensutveckling Utvecklingssamtal (inkl. dokumentation/omdömesskrivning) Skol- och kommungemensamma diagnoser/enkäter Avstämnings/avräkningsperioderna VFU-perioder för höst och vår (verksamhetsförlagd utbildning för lärarstudenter) Tider för olika projekt Samverka principer för tjänstefördelning Uppföljning och analys Kalendarium Till årshjulet för läsåret kopplas sedan ett kalendarium som uppdateras och kontinuerligt görs känt bland lärare och övrig personal. Där kan även följande ingå: Konferenstider Arbetsplatsträffar (APT) Arbetsplats-informationsmöten (API) Skolutvecklingsgrupp (SKUG) Samverkanstider Ledningsgruppstider + övriga gruppers mötestider Friluftsdagar Studiebesök/resor Internationellt utbyte Nationella prov Utvecklingssamtal Omdömesskrivningar (slutdatum)

3 3 (6) Föräldramöten Kvällsaktiviteter Schemabrytande aktiviteter Arbetsmiljöarbete t.ex. skyddsronder Elevråd/Matråd/Elevhälsosamtal VFU-perioder (verksamhetsförlagd utbildning för lärarstudenter) Tider för olika projekt Lärarens individuella årshjul För att kunna planera och tydliggöra sitt arbete under läsåret kan läraren ta fram ett eget årshjul. Detta är särskilt viktigt under en nyexaminerad lärares introduktionsperiod. I årshjulet kan till exempel följande ingå: Schemaläggning Klasskonferenser Tid för samarbete med elevvårdspersonal Utvecklingssamtal (elever) Omdömesskrivning/betygsättning Fortbildning/kollegialt lärande Studiebesök Nationella prov samt rättning av dem Tider för fasta möten i olika grupper Tider för PRAO/APL Kvällsaktiviteter Schemabrytande aktiviteter Föräldramöten VFU-perioder (verksamhetsförlagd utbildning för lärarstudenter) Medarbetarsamtal/uppföljande medarbetarsamtal/lönesamtal Prioritering av arbetsuppgifter I arbetsgruppen för lärares arbetsbelastning förs samtal kring lärares arbetsuppgifter. Som ett steg i arbetet har gruppen tagit fram ett förslag till prioritering av arbetsuppgifter för lärare. A. Arbetsuppgifter som bara kan utföras av lärare, går inte att prioritera bort Undervisning med för och efterarbete. Förberedelse i direkt anslutning till lektion/undervisning, elevindividuell planering och uppföljning. Kollegialt lärande Gemensam planering lång- och kortsiktig Enskild planering lång och kortsiktig Skriftlig bedömning, betygsättning Nationella prov, diagnoser, rättning, bedömning, rapportering Planerade kontakter t.ex. utvecklingssamtal med elev och vårdnadshavare Rapportering av frånvaro (som sedan kan hanteras av annan person) Mentorskap/klassföreståndare B. Arbetsuppgifter för lärare som det inom arbetstiden avsätts särskild tid till Kompetensutveckling/fortbildning

4 4 (6) VFU-handledning Mentorskap för nyexaminerade lärare Uppdrag som förstelärare/lektor Medverkan i lokal samverkansgrupp Arbetslagsledare Ämnesansvarig Möten för kollegialt lärande Institutionsansvar t.ex. slöjd, kemi m.m. Medbedömning C. Arbetsuppgifter som inte kräver lärarkompetens och som med fördel kan utföras av andra yrkesgrupper/funktioner Elevtillsyn Hantera rapporterad frånvaro Effektuera beställningar Laga och städa Bära möbler och flyttlådor Låsa upp och låsa ytterdörrar Skotta snö/sanda hala gångytor Medicinering Schemaläggning Schemaläggningen kan vara komplex och många parametrar spelar in. Målen med rutinerna för schemaläggningen är två; dels att säkerställa att lärarna hinner med sitt uppdrag inom sin arbetstid, dels att säkerställa att eleverna får en adekvat och kvalitativ undervisning enligt skollagen, läroplanen och kursplaner som vilar på beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund. Se till exempel Framgång i undervisningen från Skolinspektionen (länk) Lärares schema Lärares schema över den reglerade arbetstiden avser de yttre ramarna för arbetstiden. I normalfallet ska en lärare kunna räkna med att i god tid innan verksamhetsårets början få kännedom om sin arbetstidsförläggning, dvs. start och sluttidpunkt för arbetsdagen samt de olikheter som kan vara aktuella för veckodagar eller olika perioder under verksamhetsåret. Det individuella schemat fastställs dock i början av höstterminen när alla nödvändiga förändringar i verksamheten är genomförda. Av schemat ska framgå förutom undervisningstid bland annat lagstadgad lunchrast, rimliga pauser och planeringstid (såväl egen som kollegial). Det är viktigt att i schemat skapa verkningsfulla förutsättningar för kollegialt lärande. Hänsyn ska även tas till ställtid, t.ex. tiden för förflyttning mellan olika klassrum. I det individuella schemat ska det även finnas utrymme för de arbetsuppgifter som ryms under punkt A och B. Hur mycket en lärare gör av olika arbetsuppgifter varierar utifrån lärares uppdrag, ansvar, och individuella förutsättningar. Arbetstiden förläggs så att den ger goda förutsättningar för läraren att fullgöra sina arbetsuppgifter.

5 5 (6) Lärare och rektor/programrektor ska utifrån verksamhetens behov och lärarens totala arbetstid komma överens om fördelning mellan olika arbetsuppgifter. Under året kan förändringar ske som medför att schemat måste förändras, vilket görs i dialog mellan lärare och rektor. Arbetsgivaren ansvarar för att fördelade arbetsuppgifter ryms inom arbetstiden. Uppföljning av detta sker vid de tre avstämningsperioderna, eller oftare vid behov. Vid uppföljningen ansvarar rektor/programrektor för att regelverket i AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö, 9 och 10 efterlevs. Tid för föräldrakontakter Varje skola har en rutin för hur lärare avsätter tid för föräldrakontakter samt informerar om när och hur man är tillgänglig. Särskild avsatt arbetstid Inom det reglerade schemat ska tid för bl. a kompetensutveckling, VFU-handledning, mentorskap för nyexaminerade lärare, arbetslagsledare/ledningsgrupp, samverkansgrupp, uppdrag som förstelärare/lektor och tid för ämnes/institutionsansvar finnas med för de lärare som berörs av detta. Variation under läsåret En lärares mängd av arbetsuppgifter kan variera under läsåret. Ett sätt att förhålla sig till det kan vara att rektor uppdrar till lärare att lägga ut cirka timmar i veckoschemat som ett första steg, för att senare kunna planera in tid för tillkommande möten och arbetstoppar under perioden. Ett bra verktyg för att verifiera arbetstoppar under året är den graffunktion som utvecklats i tidsredoviningen Uppsalamodellen. Avvikelse i schema När arbetstiden ändras under terminen till kvällar och när arbetsinnehållet ändras under dagen och arbetsuppgifter förskjuts, noteras detta i t.ex. Uppsalamodellen eller i annan tidsredovisningsmodell. Ersättning för obekväm arbetstid, s.k. OB När reglerad arbetstid förläggs till kvällstid efter kl , t.ex. för föräldramöten, utvecklingssamtal, kompetensutveckling m.m. måste ändring göras i Heroma för att ersättning för obekväm arbetstid ska betalas ut (Ob-ersättning). Lärares rast och paus Tid för lunchrast ska vara minst 30 minuter och räknas inte in i den reglerade arbetstiden. Enligt Arbetstidslagen ska en arbetstagare ha en rast senast efter 5 timmars arbete. Lagen säger ingenting om hur lång rasten ska vara, men enligt Arbetsmiljöverkets riktlinjer ska rastens längd vara minst 30 minuter. När lunchrasten läggs ut bör det läggas ut minst 40 minuter mellan de aktuella lektionspassen, för att säkerställa att det blir en halvtimmes rast. Hänsyn till tid för i hopplockning från föregående lektion och framplockning till kommande lektion har då tagits. Rast Med rast menas ett längre avbrott i den dagliga arbetstiden, exempelvis en lunchrast. Under rasten får arbetstagaren fritt förfoga över sin tid och kan lämna arbetsstället, som inte bara är

6 6 (6) själva arbetsplatsen utan det lokalt avgränsade område där verksamheten bedrivs, till exempel ett fabriksområde. Rasten räknas inte som arbetstid. Arbetstagaren ska ha en rast senast efter fem timmars arbete. Lagen anger inte hur lång rasten ska vara. Allmänt kan sägas att om det bara finns en rast under arbetsdagen bör denna inte understiga 30 minuter. Rasternas längd och förläggning ska i regel framgå av ett arbetstidsschema eller liknande (kommentar 15 ATL). Paus Förutom rast ska även paus kunna tas ut under arbetsdagen. Till skillnad från rasterna ingår pauserna i arbetstiden, dock innebär det att du inte automatiskt har rätt att lämna arbetsplatsen. Arbetsgivaren är skyldig att se till att man kan ta de pauser som behövs utöver rasterna för att uppnå en god arbetsmiljö. Utöver rasterna ska arbetstagaren kunna göra kortare avbrott från arbetet, pauser. Ett vanligt exempel är kaffepausen. Under en paus får arbetstagaren inte lämna arbetsstället. Pausen räknas in i arbetstiden. Lagen anger inte hur många eller långa pauserna ska vara utan ger ett allmänt uttryck för att det i alla arbeten är tillåtet att koppla av från arbetet då och då under arbetsdagen, i den mån det är möjligt. (kommentar 17 ATL) Dokumentation av tid Genom att dokumentera sin tid får den enskilda läraren möjlighet att ha kontroll över sin arbetstid för hela arbetsåret. Olika modeller för tidsplanering och tidsredovisning finns, till exempel Uppsalamodellen (med eller utan graf, se länk) och Celsiusskolans modell. Även andra modeller kan förekomma. I tidsredovisningen synliggörs perioder med arbetstoppar respektive perioder med lägre arbetsbelastning. Den ger även underlag för samtal kring den egna arbetstiden, t.ex. vid medarbetarsamtal. Långsiktiga effekter av tidsredovisningen kan vara högre frisknärvaro och bättre planering och fördelning av arbetsuppgifter för lärare, arbetslag och skolledning. Tre avräkningsperioder tillämpas: Period 1: Arbetsårets början t.o.m. novemberlovet Period 2: Veckan efter novemberlovet t.o.m. sportlovet Period 3: Veckan efter sportlovet arbetsårets slut Medarbetarsamtal Rektor och lärare ska årligen genomföra ett inplanerat medarbetarsamtal och ett uppföljande samtal. Syftet är att diskutera det gångna året och lägga upp en plan för framtiden, för den enskilde läraren. Under medarbetarsamtalet har lärare och rektor möjlighet att diskutera verksamhetens behov och förutsättningar samt medarbetarens uppdrag, synpunkter och önskemål om arbetsuppgifter, arbetstid, hälsa, arbetsmiljö med mera. Underlag inför medarbetarsamtal Som grund för medarbetarsamtalet används standardiserade mallar, där medarbetarens uppdrag och årets åtagande framgår. Schema och tidsredovisning kan utgöra ett underlag för dialog om arbetstidens användning och måluppfyllelse. Målen för kommande år förs därefter in i ett nytt målkort.