Kriminologiska institutionen

Transkript

1 Kriminologiska institutionen Våld mot män i nära relationer D-uppsats i kriminologi Vårterminen 2006 Dennis Helsing

2

3 Sammanfattning Ämnet våld i nära relationer har rönt stor uppmärksamhet i den svenska samhällsdebatten. Nästan uteslutande har denna uppmärksamhet riktats mot kvinnors utsatthet. En anledning till detta kan vara att forskning kring männens utsatthet är sällsynt. Denna uppsats är därför ett försök att se tendenser kring männens utsatthet, vilket förhoppningsvis kan leda till vidare forskning i ämnet. Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida man kan konstatera förekomsten av våld mot män i nära relationer samt jämföra en eventuell förekomst med våld mot kvinnor i nära relationer. Materialet speglas mot tidigare forskning rörande våld mot män i nära relationer och då främst SCB:s ULF-undersökningar. Som teoretisk utgångspunkt för analysen av materialet används främst Richard Felsons tankar kring våld i nära relationer. Felson menar att det är den sociala interaktionen, i motsats till individuella egenskaper, som bör betonas i en diskussion om våldsamt beteende. Uppsatsen är av kvantitativ art och består av en enkätundersökning, vilken genomfördes vid Mälardalens högskola i Västerås. Enkäten, som är en hybrid mellan två redan beprövade enkäter, består av frågor som till övervägande del utgörs av så kallade kryssfrågor med fasta svarsalternativ, vilka söker svar på utsatthet för våld och hot samt egen våldsanvändning. Den lämnades ut i 150 exemplar och av dessa kom 135 enkäter att inkluderas i undersökningen. Resultatet visar att 6,7 procent av deltagarna blivit utsatta för våld eller hot i en nära relation samt att var tredje utsatt är en man. När det gäller jämförelsen med våld mot kvinnor i nära relationer kan man konstatera att det är svårt att finna egenskaper som tydligt skiljer sig mot situationer där män blir utsatta i en nära relation. Med försiktighet kan man skönja en tendens bestående i att grova våldshandlingar är en del av problematiken när kvinnor blir utsatta och inte när män står som offer. Vidare framgår det att samkönat våld i en nära relation går att finna bland männen, medan liknande observation saknas bland de kvinnliga respondenterna. Mot bakgrund att en jämförelse visar få skillnader blir slutsatsen att ett perspektiv som erkänner att alla nära relationer kan vara och ibland är våldsamma möjligtvis är att föredra i förhållande till teorier som endast kan överföras att gälla våld mot kvinnor i nära relationer

4

5 Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte och frågeställningar Definitioner Begreppet våld Begreppet nära relationer Begreppet mansmisshandel Avgränsningar Tidigare forskning Bakgrund Kriminalstatistiken Mansmisshandel Dunedinstudien Slagen man Kvinnomisshandel Förklaringsmodeller Slagen dam BRÅ och SCB Teoretisk utgångspunkt Våld i nära relationer Metod Enkätundersökningar Specifika problem Urval Genomförande Enkäten Reliabilitet och validitet Tolkning Etiska överväganden Resultat Utsatthet för våld Våld som krävde vård Våld som ledde till synliga märken Våld som inte ledde till synliga märken Utsatthet för hot Egen våldsanvändning Sammanfattning och diskussion Avslutande diskussion Referenser 8 Bilagor Bilaga A Enkäten

6

7 1 Inledning Den 5 februari 1998 överlämnade regeringen proposition 1997/98:55 till riksdagen. Denna var en konsekvens av de rekommendationer som hade lämnats av Kvinnovåldskommissionen i betänkandet Kvinnofrid 1. Propositionen behandlar bland annat åtgärder för att motverka våld mot kvinnor och som ett led i detta diskuteras ett nytt brott där lagstiftaren främst tar sikte på upprepade straffbara kränkningar som riktas mot nära anhöriga kvinnor 2 (Kvinnofrid /98:55, s.1). Det konstateras i propositionen att Sverige, trots ett internationellt gott rykte angående jämställdhetsfrågor, har svårigheter att bemöta problematiken: På många områden råder dock alltjämt obalans i maktförhållandet mellan könen. Det mest extrema exemplet 3 på en sådan obalans är det våld som män riktar mot kvinnor som de har eller har haft en nära relation till. Det är en form av våld som kvinnor i alla samhällen utsätts för, om än i olika omfattning. (Kvinnofrid 1997/98:55, s.20f) År 2000 inrättade regeringen Nationellt Råd för Kvinnofrid. Till ordförande för rådet förordnades dåvarande jämställdhetsminister Margareta Winberg. I bemyndigandet att tillkalla rådet framgick att deras huvudsakliga uppgift skulle vara att utgöra ett rådgivande organ för frågor som rör våld mot kvinnor (Nationellt Råd för Kvinnofrid 2003, s.29). När man i bemyndigandet för att tillkalla rådet för en diskussion om bakgrunden till dess uppkomst görs en koppling till det som skrevs i den ovan nämnda propositionen: Våld mot kvinnor är det mest extrema beviset 4 på den obalans som råder i maktförhållandet mellan kvinnor och män i samhället. Det slog regeringen fast i propositionen Kvinnofrid 1997/98:55, som innehöll en mängd förslag till åtgärder för att motverka våld mot kvinnor. (Nationellt Råd för Kvinnofrid 2003, s.29) Anledningen till att dessa två citat redovisas ovan är att de i jämförelse med varandra tydliggör hur kvinnovåldsdiskursen kan anses ha förändrats under de senaste tio åren. Det som 1998 ansågs vara ett exempel, tolkas fem år senare som ett bevis. Här skulle det vara intressant att göra en jämförelse med diskursen rörande våld mot män i nära relationer, men en sådan existerar inte i en sådan utsträckning som skulle möjliggöra en jämförelse. 1 SOU 1995:60. 2 Grov kvinnofridskränkning BrB 4:4a. 3 Mitt förtydligande. 4 Mitt förtydligande. 1

8 Redan på mitten av 1980-talet konstaterade den amerikanske sociologen Murray Straus att det helt enkelt inte är politiskt korrekt att diskutera begreppet mansmisshandel (Straus 1993, s.75). Huruvida Straus konstaterande har någon förankring i verkligheten eller inte är emellertid svårt att utreda. Faktum är dock att forskning kring ämnet är sällsynt i Skandinavien och det blir därför intressant att diskutera varför det förhåller sig så. Blir inte män i Sverige misshandlade av sina partners? Är förekomsten så pass marginell att ämnet helt enkelt inte kräver större uppmärksamhet? För att knyta an till de ovan ställda frågorna bör det nämnas att regeringen 2004 bemyndigade statsrådet Mona Sahlin att tillkalla en särskild utredare med uppgift att göra en översyn av jämställdhetspolitiken. I uppdraget ingick även att föreslå nya mål och ny organisation på jämställdhetspolitikens område. Utredningen lämnade sitt betänkande den 1 augusti 2005 och däri görs ett intressant konstaterande med tanke på det ämnesområde som här ska behandlas: Regeringen har i det jämställdhetspolitiska målet på området dessutom ställt sig bakom förståelsen av sexualiserat våld som uttryck för en ojämlik maktrelation mellan könen, där män är överordnade och kvinnor är underordnande. Vi ställer oss tveksamma till om denna analys utan vidare kan överföras att gälla våld inom samkönade relationer och särskilt inte kvinnors våld mot män i nära relationer. (SOU 2005:66, s.419). Detta innebär följaktligen att man till viss del kan skönja ett politiskt utrymme för debatt kring ämnet, eftersom den statliga verksamheten har slagit fast att kvinnors våld mot män i nära relationer existerar. Samtidigt visar internationell forskning att problemet existerar utanför Sveriges gränser 5 och detta om något borde antyda att även svenska män utsätts för våld av sina partners. Uppkomsten till denna uppsats är därför enkel; den kriminologiska forskningen måste närma sig svar på de frågor som finns kring ämnet våld mot män i nära relationer. 1.1 Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att med en kvantitativ ansats studera förekomsten av våld mot män i nära relationer, samt granska det mönster som framträder. Vidare är syftet att jämföra detta mönster med motsvarigheten när det gäller våld mot kvinnor i nära relationer. Studiens frågeställning kan således sammanfattas på följande sätt: 5 Se avsnitt

9 Kan man konstatera förekomsten av våld mot män i nära relationer? Skiljer sig denna förekomst i förhållande till våld mot kvinnor i nära relationer 6? 1.2 Definitioner Begreppet våld Eftersom definitionen av begreppet våld varierar i hög grad både i litteraturen och i praxis är det nödvändigt att här närmare definiera samt avgränsa begreppet. För att undvika en egenhändigt skapad definition av begreppet, vilket skulle begränsa jämförbarheten med studier som behandlar våld mot kvinnor i nära relationer, används här den våldsdefinition som står att finna i Brottsförebyggande rådets undersökning Våld mot kvinnor i nära relationer. Detta innebär att våldsdefinitionen i denna studie är förenklad och relativt subjektiv, med inriktningen att nå det våld som skulle kunna betecknas som misshandel. Här ingår således sådana typer av våld (sparkar, slag etc.) som kan antas tillfoga offret någon skada och/eller orsaka smärta (BRÅ Rapport 2002:14, s.18). Den avgränsning som görs är att våldet ska ha utövats av en annan människa, samt i en situation där våld generellt sätt inte är legitimt. Det våld som utövas i en regelrätt hockeytackling eller under en boxningsmatch är således inte innefattat i begreppet. Någon närmare objektiv bedömning görs dock inte av andra omständigheter som rör våldssituationen eller om handlingen faktiskt lett till smärta eller skada (Ibid.) Begreppet nära relationer Med nära relationer avses i denna studie en nuvarande eller före detta fru, make, sambo, särbo 7, flickvän eller pojkvän. Begreppet innefattar således inte familjemedlemmar bestående av barn eller övrig släkt, även om det känslomässiga förhållandet till dessa är starkt Begreppet mansmisshandel I USA har mansrörelsen nått en stor framgång i det faktum att en politisk kampanj resulterat i en paragrafändring i lagen VAWA 8. Ändringen innebär att det numera inte finns något hinder 6 Här avses endast våld i heterosexuella relationer. 7 Särboende partner; det vill säga ett par i två hushåll. 8 Violence Against Woman Act. 3

10 för att resurser tillskjuts mansjourer och andra stödverksamheter till män som misshandlas av sin partner 9. Detta innebär följaktligen att begreppet mansmisshandel har integrerats i den politiska vokabulären och således att det inom kort kommer att finnas en nationellt gångbar definition av begreppet. En sådan definition finns ännu inte i Sverige, vilket innebär att det här bör framgå vad som menas när begreppet används. Misshandel definieras i Sveriges rikes lag (BrB 3:5 10 ) som tillfogande av kroppsskada, sjukdom eller smärta eller försättande i vanmakt eller något annat sådant tillstånd. Till kroppsskada räknas sår, svullnad, tandskada, benbrott, ledskada och skada på balanssinne, syn eller hörsel. Med sjukdom avses kroppslig sjukdom, vilket inkluderar könssjukdom samt psykisk sjukdom och psykisk invaliditet. Smärta innebär ett fysiskt lidande av inte alltför bagatellartad slag och som inte är omedelbart övergående. Att medvetandet har kopplats bort innebär att en person är försatt i vanmakt. Detta kan ske genom exempelvis injektion av bedövande medel. Slutligen innebär annat sådant tillstånd en fullständig eller partiell kroppslig förlamning eller bedövning av annans kropp, utan att denne förlorar medvetandet (Dahlström m.fl. 2004, s.81f). När begreppet mansmisshandel används menas således våld som ovan beskrivs riktat mot en person av manligt kön. 1.3 Avgränsningar Med utgångspunkt från SCB 11 :s enkät, vilken är avsedd att undersöka svenska folkets levnadsförhållanden, har jag valt att granska graden av utsatthet för våld och hot samt egen våldsanvändning med inriktning på mäns utsatthet. Eftersom enkäten begränsar sig till att endast innefatta utsatthet för fysiskt våld samt hot, utelämnas därmed psykiska kränkningar samt andra trakasserier som i förlängningen eventuellt kan leda till sjukdom. Detta innebär att undersökningen inte omfattar begreppet misshandel i sin helhet och därmed inte heller begreppet våld i en vid definition. Det tillvägagångssätt som valts medför dessutom vissa naturliga avgränsningar; eftersom studien genomförs vid en högskola omfattar den endast studerande män och kvinnor. För att nå en helhetsbild av mäns utsatthet för våld i nära relationer bör denna studie därför följas upp av ytterligare forskning. Denna studie bör därför tolkas som en pilotundersökning. 9 Det amerikanska kongressbibliotekets hemsida, den 20 mars Brottsbalken 3 kap Statistiska centralbyrån. 4

11 2 Tidigare forskning 2.1 Bakgrund Nationellt råd för kvinnofrid har tidigare konstaterat att allmänhetens kunskaper när det gäller våld i nära relationer är bristfällig (Nationellt råd för kvinnofrid., 2003b, s.3). Vidare menar Rådet att partnermisshandel 12 är sig lik, vare sig den utövas av en man mot en kvinna eller av en kvinna mot en man (Nationellt råd för kvinnofrid, 2003b, s.17f). Ämnet har emellertid i viss utsträckning uppmärksammats i den svenska dagspressen. I november 2004 skrevs fem artiklar i DN under samlingsbegreppet mansmisshandel. Bland annat intervjuades en man som tidigare hade levt i ett förhållande där han under två år misshandlades och kränktes av sin flickvän. Mannen, som i artikeln går under det fingerade namnet Daniel, hävdar att en man kan känna sig lika psykologiskt fastlåst i ett destruktivt förhållande som en kvinna. Jag borde ha lämnat henne redan första gången jag såg hennes aggressivitet, första gången hon slog mig. Men jag kunde inte förmå mig att svika en kvinna som väntade mitt barn, jag ville ta mitt ansvar som blivande pappa. 13 Möjligtvis bör man heller inte vara alltför cynisk i sin inställning gentemot avsaknaden av ämnesområdet på den politiska agendan. Oaktat det våld som riktas mot män i nära relationer är det ett steg i rätt riktning att partnervåld uppmärksammas, även om fokus riktas mot kvinnors utsatthet. Att fokus riktas mot senare problematiken betyder inte nödvändigtvis att ämnet mansmisshandel anses vara irrelevant. Läser man en statlig utredning från 2005 om den svenska jämställdhetspolitiken framgår istället att det upplevs finnas en risk i att uppmärksamma det våld som riktas mot män i nära relationer. Den jämställdhetspolitiska utredningen hävdar i slutbetänkande Makt att forma samhället och sitt eget liv att ett likställande av mäns våld mot kvinnor med kvinnors våld mot män skulle riskera att öppna för ett bakslag i frågan (SOU 2005:66, s.419). Någon närmare förklaring ges inte, men utredningen konstaterar att det inte är just jämställdhetspolitikens uppgift att hantera kvinnors våld mot män (Ibid.). 12 Här, och vidare i undersökningen, avses heterosexuella relationer när begreppet partnermisshandel används. 13 DN den 2 november 2004 Plötsligt var slagen en del av Daniels vardag, Thomas Lerner. 5

12 Den amerikanske professorn Richard Felson menar att sannolikheten är större att en man ska falla offer för våld 14, samtidigt som våld mot kvinnor innefattar vissa karakteristika som gör våldet värre. Felson menar vidare att kvinnor löper större risk att skadas av sin partner än män på grund av en generell skillnad i fysisk förutsättning könen emellan. Det är emellertid svårt att väga samman dessa faktorer och avgöra vilket kön som lider mest av våldet. Mer fördelaktigt är därför att se våldet som ett humant problem och inom forskningen rikta intresse mot allt våld i nära relationer (Felson 2002, s.6) Kriminalstatistiken År 2004 anmäldes misshandelsbrott i Sverige. Av dessa brott utgjorde anmälningar misshandelsbrott gentemot kvinna, anmälningar misshandelsbrott gentemot barn 7-14 år samt anmälningar rörande misshandelsbrott gentemot barn 0-6 år. Detta innebär följaktligen att anmälningar, cirka 54 procent, handlande om misshandelsbrott riktade mot ett manligt offer. Av de sistnämnda utgjorde anmälningar, cirka 34 procent, misshandelsbrott där gärningsmannen var bekant med offret 15. Den kategori i kriminalstatistiken som är mest närliggande till fysiskt våld mot män i nära relationer är statistiken över misshandel mot man av bekant gärningsman. Detta innebär emellertid inte nödvändigtvis att mannen och förövaren vid dessa brott har eller har haft en nära relation, eller att förövaren för den delen är en kvinna. När det gäller kvinnomisshandel används emellertid denna kategori för att beskriva frekvensen av våld mot kvinnor i nära relationer. En undersökning utförd av BRÅ 16 har visat hur stor andel inom kategorin misshandel mot kvinna av bekant som utgörs av våld mot kvinnor i nära relationer. Resultatet i den undersökningen visar att cirka två tredjedelar av den polisanmälda misshandeln mot kvinnor av en bekant gärningsman, utgörs av våld där en man som kvinnan har eller har haft en nära relation med är gärningsman (BRÅ Rapport 2002:14, s.17). En undersökning som skulle kunna möjliggöra samma jämförelse angående våld mot män i nära relationer saknas. 14 Ej begränsat till våld i nära relationer. 15 BRÅ:s hemsida, den 5 maj Brottsförebyggande rådet (undersökningen beskrivs närmare under 2.3.3). 6

13 2.2 Mansmisshandel Här nedan följer en redovisning av den forskning som rör begreppet mansmisshandel och som dessutom tolkats som relevant i förhållande till uppsatsen. På samma sätt redovisas forskning kring kvinnomisshandel i nästkommande avsnitt Dunedinstudien Dunedinstudien, eller The Dunedin Multidisciplinary Health and Development Study, är en 21 år lång undersökning av en representativ födelsekohort av personer födda mellan 1 april 1972 och 31 mars 1973 i Dunedin 17. Studien behandlar partnervåld och kohorten har följts upp från och med fem års ålder med en intervall på 2-3 år. Den sista uppföljningen av Dunedinkohorten genomfördes och 97 procent av de deltagare (51 procent män) som fortfarande var i livet deltog (National Institute of Justice 1999, s.1). Resultatet visar att cirka 27 procent av kvinnorna och 34 procent av männen hade blivit utsatta för fysisk misshandel av sin partner. Samtidigt uppgav 37 procent av kvinnorna och 22 procent av männen att de hade utövat våld mot sin partner. Studien visar vidare att kvinnor som hade fött barn löpte dubbel så stor risk att bli offer för partnervåld än kvinnor som inte var mödrar. Gällande män som blivit pappa var risken tre gånger så stor att bli förövare. Den starkaste riskfaktorn för både män och kvinnor att bli offer eller förövare visade sig vara fysisk aggressiv brottslighet innan 15 års ålder. För att exemplifiera det sistnämnda kan nämnas att mer än hälften av de män som hade dömts för ett våldsbrott även misshandlade sin partner fysiskt (National Institute of Justice 1999, s.2f). Terrie Moffitt och Avshalom Caspi, båda professorer i psykologi och därtill delaktiga i Dunedinstudien, väljer att sammanfatta resultaten i tre aspekter: Unga människor som blir involverade i ett våldsamt förhållande tenderar att ha ett förflutet vilket inkluderar problem inom familjen, avhopp från skolan och våldsam ungdomsbrottslighet 17 Dunedin är en hamnstad på den Nya Zeeländska östkusten av Sydön. 7

14 De mest våldsamma förhållandena går att finna bland unga föräldrar till småbarn, speciellt där parterna är ogifta Partnervåld påverkas av andra problembeteenden, speciellt långtidsarbetslöshet, mental sjukdom, drogmissbruk och våld riktat mot offer utanför familjen (National Institute of Justice 1999, s.11) Slagen man Det har tidigare konstaterats att tillgången till forskning kring våld mot män i nära relationer är begränsad. Av den anledningen presenteras här vissa resultat från Camilla Palmberg och Heidi Waséns examensarbete i sociologi 2003; som går under namnet Slagen man. Studien har rönt uppmärksamhet i media i och med att Wasén och Palmberg ansåg sig motarbetade på grund av sitt ämnesval 18. Genom djupintervjuer med sju män som blivit fysiskt och/eller psykiskt misshandlade av sina kvinnliga partners söker författarna nå kunskap om männens subjektiva upplevelser av misshandeln. Resultatet av studien visar att männen mår eller har mått mycket dåligt psykiskt på grund av misshandeln, samt att männen anser att deras egen snällhet och godtrogenhet ligger till grund för den situation de hamnat i. Uppfattningen att normala män inte blir misshandlade framträder även i resultatet. Männen anser vidare att förklaringen till kvinnans våldsanvändning går att söka i hennes socialisering och barndom. Författarna väljer att sammanfatta studien med följande ord: Dessa män är en osynlig grupp i samhället, vilket gör att de inte förekommer i diskursen om misshandel inom hemmet. Detta skulle kunna förklara medias ointresse för att uppmärksamma ämnet, men det är däremot förvånande att ämnet inte har behandlats mer i forskning. (Palmberg & Wasén, 2003, s.37) 2.3 Kvinnomisshandel I motsats till forskning kring mansmisshandel har ämnet kvinnomisshandel behandlats i relativt stor utsträckning. Därför väljer jag här att presentera den forskning som bedrivits i Sverige och i första hand den forskning som bedrivits av sociologen Eva Lundgren; framstående forskare inom ämnet kvinnomisshandel. 18 DN Kvinnovåld mot män tystas ner, den 3 november

15 2.3.1 Förklaringsmodeller I ett försök att förklara mäns våld mot kvinnor och de sociala mekanismer som förekommer detta utgår Eva Lundgren (2004) från ett strukturellt perspektiv 19 och beskriver en process som innefattar våldets normalisering. Något förenklat kan normaliseringsprocessen sammanfattas till en modell över hur kvinnan som blir utsatt för våld i en nära relation införlivar våldet i det normala (Lundgren 2004, s.21). Enligt Lundgren m.fl. existerar männens våld mot kvinnor som en följd av den patriarkala strukturen. Våldet ses som ett uttryck för den manliga överordningen och manifestationen bidrar till att forma mäns och kvinnors syn på vad det innebär att vara man respektive kvinna (Lundgren et al. 2001, s.15). De data som Lundgren utgår från i sin diskussion om normaliseringsprocessen har bland annat sitt ursprung i en omfångsundersökning som ligger till grund för boken Slagen dam, författad av Lundgren m.fl., vilken behandlar mäns våld mot kvinnor. Margareta Hydén är en av dem som riktar kritik mot Lundgrens förklaringsmodell och hävdar att den ger en alltför statisk bild av över- och underordningsmönster; en bild som inte tar hänsyn till skilda samhälleliga, kulturella och sociala kontexter och inte heller ger utrymme för kvinnors motstånd. (Holmberg & Enander 2004, s.20). Hydén tar avstånd från det strukturella perspektiv som Lundgren är anhängare av och väljer att sätta äktenskapet som våldets scen i centrum för sin förklaringsmodell. Hon menar vidare att våld från en man mot den kvinna han lever med är att betrakta som en tvivelaktig äktenskaplig handling som kan delas in tre delar; förhistoria, våldsakt och efterspel (Ibid., s. 21). Hydén sätter med andra ord äktenskapet/parrelationen i fokus och analyserar våldet med fokus på parternas interaktion (Ibid., s.23) Slagen dam I den studie som Slagen dam grundas på tillfrågades kvinnor att besvara en enkät. Svarsfrekvensen blev 70 procent (Lundgren m.fl. 2001, s.11). Av resultaten framgår bland annat att nästan varannan kvinna (46 procent) har utsatts för våld av någon man efter det att kvinnan fyllt 15 år, samt att nästan var fjärde kvinna i åldersgruppen år hade erfarenheter av våld under år 2000 (Ibid, s.8). Vidare framgår det att närapå var femte kvinna (18 19 Definition; att maktrelationer åter/skapas i vardagen i och genom ett samspel med sociokulturella strukturer, normer och föreställningar. (Holmberg & Enander 2004, s.25). 9

16 procent) har utsatts för hot av någon man efter sin 15-årsdag (Ibid, s.9). Det bör emellertid nämnas att dessa resultat är kontroversiella och ifrågasatta. Ett starkt massmedialt intresse för Lundgrens forskning, och uttalanden av den senare i ett TV-program 20, ledde till att dekanus Jan Södersten, samhällsvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet, utsåg professor Margareta Hallberg och professor Jörgen Hermansson att genomföra en granskning av Eva Lundgrens forskning i juni I denna granskning ingick att titta närmare på det enkätmaterial som låg till grund för boken Slagen dam och i förhållande till detta ges bland annat följande kommentar i den rapport som offentliggjordes den 9 december 2005 (Samhällsvetenskapliga fakulteten, Uppsala universitet 2005): I den mån någon substantiell slutsats skall dras är det emellertid snarast en som går emot den som Lundgren m.fl. drar. Flera av de faktorer som enligt Lundgren m.fl. ingår i en sakligt sett felaktig mytbildning kring våldet mot kvinnor, uppvisar faktiskt signifikanta effekter BRÅ och SCB SCB:s årliga undersökning av levnadsförhållanden (ULF) innehåller bland annat frågor om huruvida de intervjuade utsatts för våld. Metoden i dessa undersökningar består huvudsakligen av besöksintervjuer med ett rikstäckande slumpmässigt urval ur befolkningen. I samband med års ULF-undersökning ställdes en fråga om offrens relation till gärningsmannen. I frågan söker man emellertid endast svar på huruvida gärningsmannen var bekant med offret. Även om gärningsmannen är bekant med offret innebär inte det att det rör sig om en nära relation. Av resultatet från ULF-undersökningen kan man därför inte utläsa hur många män som blivit utsatta i en nära relation. Resultatet från visar emellertid att gärningsmannen var en nära bekant i 25 procent av fallen gällande våld eller hot riktat mot en man (SCB Rapport 104, s.77). BRÅ:s kartläggning av våld mot kvinnor i nära relationer innefattar dels uppgifter som samlats in från ett urval av drygt 850 brottsanmälningar från åren och 1998, dels uppgifter som insamlats genom en enkätstudie om kvinnors utsatthet för våld genomförd på ett antal 20 Dokument inifrån, SVT, den 15 maj

17 slumpmässigt utvalda arbetsplatser. Undersökningen genomfördes i Stockholms, Gotlands, Dalarnas och Östergötlands län (BRÅ Rapport 2002:14, s.6). Ungefär kvinnor besvarade enkäten och 3,8 procent uppgav att de blivit utsatta för våld av någon under de senaste 12 månaderna. En fjärdedel av dessa kvinnor hade blivit utsatta av en man de hade eller hade haft en nära relation till. Detta innebär följaktligen att 0,9 procent av de förvärvsarbetande kvinnorna hade blivit utsatta för våld, under den senaste ettårsperioden, av en man de hade eller hade haft en nära relation med (BRÅ Rapport 2002:14, s.20). 11

18 3 Teoretisk utgångspunkt När det gäller den teoretiska utgångspunkten för mansmisshandel vill jag föra en diskussion som är frikopplad från ett könskulturellt sammanhang, som präglas av mäns överordning och kvinnors underordning. Av den anledningen presenteras här Richard Felsons tankar rörande våld i nära relationer, där våldshandlingen istället kläs i könsneutrala termer. Vidare presenteras även kortfattat ett teoretiskt synsätt på mansmisshandel vilket hämtats från boken Behind closed doors, författad av Murray Straus, Richard Gelles och Suzan Steinmetz. Felsons teori, och till viss del även Straus, Gelles & Steinmetz teori, används i denna studie för att förklara utgångspunkten i den analytiska diskussionen 3.1 Våld i nära relationer Enligt Richard Felson bör det våld som riktas mot kvinnor tolkas som just våld, och inte som en sexualiserad (könsrelaterad) handling. Felson menar att våld är våld, oavsett vem som är offer. För att förstå våldet bör forskare därför förlita sig till teorier om våld och aggression, och inte feministiska teorier (Felson 2002, s.5). I en svensk kontext har emellertid begreppet det sexualiserade våldet företräde i politiska diskussioner om mäns våld mot kvinnor. Det är den feministiska våldsforskningen, med avstamp i Kvinnovåldskommissionen och dess betänkande Kvinnofrid, som har format den svenska könsmaktsförståelsen av mäns våld mot kvinnor (SOU 2004:121, s.47). Detta blir tydligt när man i den senaste jämställdhetspolitiska propositionen Delad makt delat ansvar 21 kan läsa att [f]rihet från sexualiserat (könsrelaterat) våld är ett av de jämställdhetspolitiska delmålen (SOU 2005:66, s.355). Det tydliggörs även i den politiska diskussionen om mäns våld mot kvinnor att begreppet sexualiserat våld innebär att de olika våldsformerna förstås sammanhållet som uttryck för mäns överordning och kvinnors underordning, med andra ord relaterat till kön och makt (SOU 2004:121, s.35f). I Sverige har det perspektiv som ovan beskrivs främst utvecklats av sociologen Eva Lundgren och framhållits som en viktig utgångspunkt för kvinnojourernas arbete. Felson understryker att det är den sociala interaktionen, i motsats till individuella egenskaper, som bör betonas i en diskussion om våldsamt beteende. Även om individuellt skilda egenskaper påverkar en situation där våld kan uppstå är det situationella faktorer som avgör huru- 21 Prop. 1993/94:

19 vida våldet blir en verklighet eller inte. Förhållandet mellan antagonisterna, dynamiken i samspelet och närvaron eller frånvaron av en tredje part är alla faktorer som spelar en högst relevant roll när en våldssituation ska förklaras (Felson 2002, s.211). Vidare menar Felson att det finns speciella utmärkande drag i manligt våld mot kvinnor, men att dessa har lite eller ingenting att göra med förtrycket av kvinnan (Ibid., s.4). Samtidigt är han tydlig med att påpeka att det ä6r möjligt att vara feminist utan att acceptera den feministiska tolkningen av våld mot kvinnor, samt att det är möjligt att vara motståndare till sexism och våld mot kvinnor som två separata företeelser (Ibid., s.6). Även Straus, Gelles & Steinmetz hävdar att våldet ser olika ut beroende på vem som utför det. I boken Behind closed doors framgår det att kvinnor oftare slänger saker på mannen och hotar honom med våld, medan mannen i större utsträckning nyttjar fysiskt våld, till exempel slag med knuten hand. Följden blir att det våld som männen använder sig av ger större skador än det våld som kvinnorna nyttjar (Straus m.fl. 1980, s.37f). Vidare hävdas det att det i många familjer går att tyda en hög tolerans kring användandet av våld och att detta i förlängningen leder till att barn till föräldrar som använder våld mot varandra tar med sig fenomenet in i egna relationer (Ibid., s.4). 13

20 4 Metod BRÅ har tidigare kartlagt våld mot kvinnor i nära relationer (Rapport 2002:14). Syftet med BRÅ:s kartläggning var att öka kunskapen om denna typ av brottslighet men också om gärningsmännen och dess offer. De uppgifter som ligger till grund för rapporten samlades in med hjälp av en enkätundersökning, vilken genomfördes vid ett slumpmässigt urval av arbetsplatser (Ibid., s. 5). Anledningen till att undersökningen genomfördes vid arbetsplatser var att därmed försöka undvika de speciella problem som kan uppstå när man frågar om utsatthet för våld i nära relationer. Vanligtvis genomförs offerundersökningar genom telefonintervjuer, besöksintervjuer eller enkäter som skickas till hemadressen. Vad man bortser från i dessa fall är att gärningspersonen i många fall finns i hemmet och att detta naturligtvis utgör ett hinder för utsatta kvinnor eller män att besvara frågorna (Ibid., s.13). Eftersom jag här ville undersöka våld mot män i nära relationer ansåg jag att BRÅ:s ansats var värd att ta till sig. Det vill säga; jag ville genomföra en enkätundersökning och jag ville att den skulle besvaras på en annan plats än respondentens hem. När jag studerade utformningen av BRÅ:s enkät upptäckte jag emellertid att det fanns vissa problem som jag var tvungen att brottas med. För det första definieras inte vad som menas med fysiskt våld, utan det lämnas helt i respondentens händer att göra en subjektiv bedömning huruvida han/hon blivit utsatt. För det andra består BRÅ:s enkät av 28 frågor, vilka av flertalet berör saker som inte är intressanta i förhållande till syftet med min undersökning. Jag bestämde mig därför för att se till andra svenska enkätundersökningar vilka innefattar frågor om utsatthet för hot och våld. Det naturliga valet blev den enkät som används i SCB:s ULF-undersökningar (SCB Rapport :104). I enkäten, som är beprövad i forskningssammanhang, definieras våldsbegreppet på ett godtagbart sätt. Den enkät som kom att användas i denna uppsats är således en korsning mellan SCB:s ULF-enkät och den enkät som användes av BRÅ för att undersöka våld mot kvinnor i nära relationer. 4.1 Enkätundersökningar Den metodologiska grundpelaren i denna uppsats är en empirisk datainsamling i form av en enkätundersökning. Vilken typ av enkät som använts beskrivs ovan. Här förs istället en diskussion om fördelar och nackdelar med den valda metoden. 14

21 Fördelar med enkätundersökning som metod är att det är jämförelsevis billigt samt att själva insamlingen av data går relativt snabbt. I jämförelse till en direktintervju är det vidare en fördel att enkäten erbjuder större anonymitet samt mindre påverkan på respondenten, eftersom inte min personlighet eller skicklighet som intervjuare påverkar situationen. En uppenbar nackdel med metoden är att det i formuleringen av enkätfrågorna krävs en enkelhet som gör det möjligt för respondenterna att besvara enkäten utan hjälp från den person som står bakom formuleringarna. Att jag de facto var närvarande när enkäterna besvarades uppvägde emellertid denna nackdel, även om frågor kring enkäten var få till antalet. En nackdel som min närvaro emellertid inte kunde påverka är det faktum att man i en enkät inte kan utveckla respondentens resonemang genom att ställa följdfrågor. Problem som är svåra att påverka i dessa sammanhang är de problem som är förknippade med respondentens person. Två typer av minnesfel kan förekomma. Det ena är att respondenten helt enkelt inte minns en händelse som inträffat och det andra är så kallad telescoping (teleskopering). Det sistnämnda innebär att man felaktigt placerar en händelse inom eller utanför den efterfrågade tidsperioden (SCB 2001, s.87). Om en händelse lyfts fram och överdimensioneras i respondentens minne kan det naturligtvis leda till överrapportering, på samma sätt som motsatsen kan leda till underrapportering. Minnesfel enligt typ ett leder även det till underrapportering Specifika problem Slutligen ska vissa problem nämnas som har direkt anknytning till uppsatsen. Ett av dessa problem var att det i situationen då enkäten skulle besvaras i vissa fall skapades en tidspress på respondenten, eftersom respektive lärare endast kunde avvara cirka 15 minuter till besvarandet. Det kan därför tänkas att någon eventuellt valt att svara nekande för att undvika tidsödande följdfrågor. I förhållande till detta kan man samtidigt tänka sig att respondenterna generellt kände sig pressade av att besvara frågorna snabbt, eftersom en sen inlämning skulle kunna innebära hög grad av utsatthet i övriga deltagares ögon. Eftersom enkäten behandlar ett tabubelagt ämne kan det vidare tänkas att vissa deltagare har upplevt svårigheter med att svara sanningsenligt inför den samlade gruppen, oavsett den tidspress som diskuteras ovan. Människor vill generellt presentera en önskvärd bild av det 15

22 egna jaget, både till utomstående och inför sig själv (Myers 2000, s.69). Att erkänna för sig själv att man till exempel lever i ett destruktivt förhållande kan göra att den positiva självbilden får sig en törn. Av den anledningen ska man ha i åtanke att vissa respondenter kan ha valt att utelämna sanningen. Frågeundersökningar likt denna kan medföra problem med överrapportering eller underrapportering, vars omfattning det är svårt att uppskatta (BRÅ Rapport 2000:17, s.16). Detta i kombination med att det undersökta materialet är relativt begränsat medför att resultaten bör hanteras med viss försiktighet. Att undersökningen endast innefattar 135 besvarade enkäter, som inte representerar ett slumpmässigt urval av populationen, innebär att det inte blir tal om någon generaliserbarhet utifrån resultaten. Det är trots allt fullt möjligt att en liknande undersökning vid en högskola belägen i ett annat geografiskt område skulle ge ett annat resultat. Denna studie bör därför tolkas som en pilotundersökning för framtida forskning i ämnet. Samtidigt bör det vara möjligt att utifrån resultatet i denna uppsats tala om en tendens som rimligtvis borde gå att finna även inom populationen i sin helhet. 4.2 Urval Data över polisanmälda våldsbrott och offerdata beskriver sannolikt inte samma del av den verkliga våldsbrottsligheten. De som är inblandade i den polisanmälda våldsbrottsligheten hör relativt ofta till kriminellt belastade och/eller missbrukargrupper. Dessa är sannolikt överrepresenterade i bortfallsgruppen - de som inte har kunnat nås eller inte har velat deltaga i intervjun. Offerdata beskriver istället sannolikt bäst det våld som den "vanlige" medborgaren utsätts för. (SCB Rapport 104, s.38) Syftet med undersökningen var att samla in uppgifter kring ämnet från studenter vid en högskola. Valet att genomföra enkätundersökningen vid en högskola gjordes först och främst för att undvika eventuella problem som kan uppstå i förhållande till situationer där forskningen söker svar på liknande frågor. Sällan tas nämligen hänsyn till att hemmet ofta är den centrala punkten i utövandet av våld i nära relationer; sannolikheten är trots allt stor att gärningspersonen, vare sig denne utgörs av en kvinna eller en man, befinner sig just där (BRÅ Rapport 2002:14, s.13). Den andra anledningen stavas tillgänglighet. Chansen är god att lärare vid en högskola avsätter tid för undersökningar eftersom de själva är införstådda med processen. Detsamma gäller studenter. Valet av skola skedde på basis av geografisk bekvämlighet utifrån författarens perspektiv. 16

23 Från början var tanken att enkäten skulle delas ut till en klass vid respektive institution, det vill säga nio klasser. Detta visade sig emellertid inte vara genomförbart. Tillgängligheten var begränsad i det avseendet att många studenter befann sig i en fas med omfattande tentamensarbeten. Nyckelinformanten 22 bidrog med att informera om vilka institutioner som eventuellt kunde vara åtkomliga och kontakt initierades därför med tre av dessa; samhälls- och beteendevetenskap (ISB), vård- och folkhälsovetenskap (IVF) samt matematik och fysik (IMa). Vid respektive institution valdes en klass vars schema gav utrymme för undersökningen och därefter kontaktades ansvarig lärare för att nå en överenskommelse angående genomförandet. När det gäller urvalet i denna studie rör det sig således om ett bekvämlighetsurval, vilket med andra ord innebär ett icke-sannolikhetsurval med urvalsenheter som är lättillgängliga. På grund av de begränsningar som bekvämlighetsurvalet medför, det vill säga att urvalet varken är slumpmässigt eller representativt, kan resultatet av undersökningen inte generaliseras till hela populationen, i det här fallet studenter (Frankfort-Nachmias & Nachmias 1996, s.184). Av samma anledning kan resultatet inte generaliseras till studenter vid den undersökta högskolan. 4.3 Genomförande Efter nyckelinformantens rekommendation initierades kontakt med tre klasser där man kunde antyda en någorlunda jämn könsfördelning. Vid samtliga tre tillfällen genomfördes en kortare presentation av ämnet vid lektionstillfällets början. Enkäten delades därefter ut till samtliga närvarande i lokalen, vilket innebar att det sammanlagt delades ut 150 enkäter. Av dess blev 139 stycken besvarade och insamlade. Det externa bortfallet kom således att bestå av elva obesvarade enkäter. Bland de besvarade enkäterna var det fyra stycken som kom att räknas som internt bortfall, eftersom dessa var ifyllda på ett felaktigt sätt. Intressant är att det i samtliga dessa fyra fall rör sig om respondenter som valt att svara på de inledande frågorna som rör barn, bostad, arbete etcetera, men därefter valt att inte besvara ytterligare frågor. Av de 135 enkäter som slutligen inkluderades i den metodologiska prövningen besvarades 78 enkäter (57,8 procent) av kvinnor och 57 enkäter (42,2 procent) av män. Angående åldern för deltagarna i undersökningen är genomsnittet för kvinnorna 24,5 år och för männen 24,2 år. 22 En lärare på skolan som initierade kontakt med övriga lärare. 17

24 4.4 Enkäten Som det tidigare nämnts är utformningen av enkäten baserad på två tidigare beprövade enkäter, en framtagen av BRÅ och den andra av SCB. Enkäten inleds med bakgrundsvariabler såsom ålder, civilstånd, typ av bostad, antal barn i hushållet samt sysselsättning vid sidan av studierna. Samtliga dessa frågor är hämtade från BRÅ:s enkät. Tillägg i denna del av enkäten är frågorna om kön (2) och huruvida respondenten arbetar vid sidan av studierna (6). Att inte ha med frågor om etnisk bakgrund är ett medvetet val för att kunna garantera deltagarnas anonymitet. Enkätens andra del handlar om utsatthet för fysiskt våld och här används endast slutna svarsalternativ. Denna del inleds med ett förtydligande om att enkäten inte söker svar på frågor om utsatthet för legitimt våld, det vill säga sådant våld som till exempel utövas under en hockeymatch. Frågorna 8-12 B-F är hämtade från BRÅ-enkäten, medan 8-12 A har sitt ursprung i ULF-undersökningen. När det gäller fråga F inom respektive våldskategori har två tillägg skett; föremål som kastats och stryptag eller annan kvävning. I enkätens två avslutande delar, vilka söker svar på utsatthet för hot eller hotelser om våld samt egen våldsanvändning, används ett likadant upplägg som i föregående del. Problemet med att slutna svarsalternativ används är att det kan införa partiskhet genom att respondenten tvingas välja (Frankfort-Nachmias & Nachmias 1996, s.337). Alternativet, att använda öppna svar, hade emellertid varit alltför tidskrävande. Hela enkäten återfinns i bilaga Reliabilitet och validitet Med reliabilitet menas en mätprocedurs förmåga att vid upprepade mätningar av enheter vilkas värde på en bestämd egenskap inte förändras mellan mättillfällena, avge samma mätresultat enhet för enhet vid varje tillfälle. (Björkman 1996, s.34). Således kan man konstatera att reliabilitet är ett mått på mätinstrumentets tillförlitlighet; i det här fallet utformningen av en enkät. Det är naturligtvis viktigt att enkäten är konstruerad så att den mäter det den är avsedd att mäta och ingenting därutöver. För att undvika reliabilitetsproblem används därför frågor hämtade ur beprövade enkäter. En enkät är ett mätinstrument med vilket man mäter människors beteende, åsikter och känslor (Trost 1994, s.11). I fallet med denna uppsats är det främst ett beteende som mäts; hot och våld i nära relationer, och eftersom frågorna är lika för samtliga respondenter genererar 18

25 enkäten data systematiskt. Detta medför att reliabiliteten i uppgifterna ökar eftersom det inte finns några skillnader vad gäller vilka frågor som använts och hur frågorna ställts (Jupp m.fl. 2000, s.44). Validiteten definieras av i vilken utsträckning man mäter det som man avser att mäta (Björkman 1996, s.42). Eftersom svaren på enkäten bygger på en subjektiv bedömning av vad till exempel rädsla eller smärta består i, är det svårt att uppnå hög validitet. Inom samhällsvetenskapen är detta emellertid inte ovanligt. I många fall är bevis på hög validitet svåra att finna och forskaren måste värdera mätinstrumentets övriga karaktäristika och förutsätta dess validitet (Frankfort-Nachmias & Nachmias 1996, s.170). I fallet med denna undersökning kan studenternas svar påverkas av en rad olika faktorer som till exempel påverkan från omgivningen, missförstånd och minnesfel. I vilken omfattning dessa mätfel påverkar undersökning är svårt att skaffa sig en uppfattning om. En pilotundersökning, där enkäten delades ut till tio elever på den aktuella högskolan, visade ingen tendens till svårbegripliga frågor som eventuellt kan leda till missförstånd. Vissa synpunkter lämnades och i ett fall även förslag på en viss ändring, vilken sedermera genomfördes. 4.6 Tolkning När resultat ska tolkas är det inte bara de ovan nämnda problemen med den valda metoden som är av betydelse. Forskarens person, dennes kunskaper och tidigare erfarenheter, påverkar tolkningen av materialet. Eftersom jag är man och skriver en uppsats där männens utsatthet uppmärksammas, inom ett område där kvinnor är högst utsatta, kan texten uppfattas som polemisk. När fakta belyses i ett nytt sammanhang och i jämförelse med ett redan accepterat socialt problem, finns det enligt min åsikt alltid en risk att det uppfattas som provocerande. Min idé med denna undersökning är inte att vara provocerande eller polemisk; strävan har varit att bibehålla en objektivitet och saklighet. Vidare är undersökningen på inget sätt ett försök att stjäla uppmärksamhet från problemet med våld mot kvinnor i nära relationer. 4.7 Etiska överväganden De val som rör planeringen av kriminologisk forskning görs inom en kontext där politik, värderingar och etiska överväganden påverkar ämnesområdet (Jupp m.fl. 2000, s.30). När det gäller ämnesområdet våld mot män i nära relationer blir det ovan nämnda särskilt tydligt. Den amerikanske sociologen Straus går så långt som att hävda att undersökningar som visar förekomsten inte offentliggörs eftersom det är politiskt inkorrekt (Straus 1993, s.75). Huruvida 19

26 detta kan appliceras på det svenska samhällsklimatet förblir här outrett, men faktum kvarstår; av någon anledning har ämnet knappt blivit uppmärksammat utifrån ett kvantitativt perspektiv. Vissa etiska överväganden måste göras i förhållande till deltagandet i undersökningen. När det gäller forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning finns det fyra huvudkrav som ska uppfyllas. Informationskravet innefattar att forskaren ska informera undersökningsdeltagaren om deras uppgift i projektet och vilka villkor som gäller (Vetenskapsrådet, s.7). I förhållande till detta krav gjordes bedömningen att en alltför uppriktig förhandsinformation skulle äventyra undersökningens syfte. Konkret innebar detta att deltagarna blev upplysta om att undersökningen gällde våld i nära relationer. Att fokus var mäns utsatthet utelämnades därmed i förhandsinformationen. Vidare hade samtliga deltagare i undersökningen rätt att själva bestämma över sin medverkan, vilket uppfyller samtyckeskravet, och deltagarna blev dessutom informerade i enkäten att uppgifterna som lämnades var konfidentiella och att de skulle behandlas på sådant sätt att ingen obehörig kunde ta del av dem, vilket uppfyller konfidentialitetskravet (Vetenskapsrådet, s.9f). På samma sätt blev deltagarna även informerade om att uppgifterna som lämnades inte skulle användas för något annat ändamål än forskning, vilket medförde att också nyttjandekravet var tillgodosett (Ibid., s.14). 20

27 5 Resultat I följande kapitel redovisas resultatet av studien. Främst kommer denna redovisning att kretsa kring de frågor som studien avser besvara; kan man konstatera en förekomst av våld mot män i nära relationer? Skiljer sig detta i jämförelse med våld mot kvinnor i nära relationer? Detta innebär att vissa resultat, som inte anses relevanta i förhållande till studiens frågeställningar, utelämnas i redovisningen. En annan anledning till detta är att studien är begränsad till en tidsram som inte tillåter alltför stora utsvävningar, även om samtliga resultat kan tyckas vara intressanta i vissa avseenden. 5.1 Utsatthet för våld I denna undersökning söktes svar på tre grundfrågor om utsatthet för våld; våld som krävde vård (grövre våld) 23, våld som ledde till synliga märken 24 och slutligen våld som inte ledde till synliga märken (lindrigare våld) 25. Den sistnämnda frågan avsåg utsatthet under den föregående tolvmånadersperioden, medan de övriga två frågorna ställdes både med och utan denna begränsning Våld som krävde vård Denna kategori innefattar det grövre våldet, det vill säga våld av sådan art att den utsatte tvingades söka vård hos läkare, tandläkare eller sjuksköterska. I förhållande till detta bör det nämnas att personer kan uppfatta samma händelse på olika sätt, samt att villigheten att söka vård på samma sätt kan skilja sig mellan olika individer. Vissa personer har en tendens att undvika vård in i det längsta, medan andra hellre tar det säkra före det osäkra. Därtill finns det vissa inofficiella vårdinstanser som kanske inte inkluderas i kategorin läkare, tandläkare eller sjuksköterska; exempelvis schaman 26 eller motsvarighet inom annan tro. Beroende på vilken religiös övertygelse man har är det fullt möjligt att en skada som kräver vård behandlas vid liknande inrättning och att detta våld därmed inte inkluderas i undersökningen. Att denna faktor i hög grad skulle påverka resultatet är emellertid osannolikt. 23 Formulering i enkäten: Har Du varit utsatt för våld som ledde till sådana skador att det krävde besök hos läkare, tandläkare eller sjusköterska? (8 A) 24 Formulering i enkäten: Har Du varit utsatt för våld som ledde till synliga skador, märken eller kroppsskada men som inte krävde besök hos läkare, tandläkare eller sjusköterska? (9 A) 25 Formulering i enkäten: Har Du under de senaste 12 månaderna varit utsatt för våld som inte ledde till synliga märken eller kroppsskada? (12 A) 26 Andebesvärjare inom schamanismen. 21

28 Av tabell 5.1 kan utläsas att 6,4 procent av kvinnorna uppger sig ha blivit utsatta för våld som krävde vård, medan 5,3 procent av männen uppger samma sak. Detta innebär att fem av kvinnorna, respektive tre av männen, var tvungna att besöka läkare, tandläkare eller sjuksköterska som ett resultat av det våld de blivit utsatta för. I sju av de sammanlagt åtta fallen där någon av undersökningspersonerna uppger att de blivit utsatta rör det sig om utsatthet vid ett till tre tillfällen. Undantaget är en av kvinnorna som tragiskt nog uppger att hon blivit utsatt för detta grövre våld vid fler än tio tillfällen. Här kan man närmast anta att det rör sig om en kvinna som varit involverad i ett mycket destruktivt förhållande. På vilket sätt våldet brukats är högst varierande, även om slag med knuten hand och spark är framträdande för båda könen. Tabell 5.1: Utsatthet för våld som ledde till sådana skador att det krävde besök hos läkare, tandläkare eller sjuksköterska. Kön Utsatthet Frekvens Procent inom kön Procent sammanlagt Kvinna Ja 5 6,4 3,7 Nej 73 93,6 54,1 Totalt ,0 57,8 Man Ja 3 5,3 2,2 Nej 54 94,7 40,0 Totalt ,0 42,2 Tabellen ovan är den enda som i uppsatsen redovisas avseende utsatthet sett ur ett livsperspektiv. Detta eftersom redovisningen av resultatet måste begränsas till uppgifter som har en direkt koppling till syftet med uppsatsen. Att just denna tabell redovisas beror på att den representerar det grövre våldet, vilket kan vara av intresse vid en senare jämförelse. Tabell 5.2: Relationen mellan den utsatte och den som utsatte honom/henne för våld som ledde till sådana skador att det krävde besök hos läkare, tandläkare eller sjusköterska Kön Relationen Frekvens Procent inom kön Procent sammanlagt Kvinna Obekanta 1 1,3 0,7 Ytligt/tillfälligt bekanta 1 1,3 0,7 Familj, inte nära relation 1 1,3 0,7 Nära relation 2 2,6 1,5 Totalt 5 6,4 3,7 Man Obekanta 2 3,5 1,5 Bekanta, inte familj 1 1,8 0,7 Totalt 3 5,3 2,2 Tabell 5.2 visar att 2,6 procent av kvinnorna i studien hade en nära relation med förövaren vid tillfället för det aktuella våldsutövandet. Detta innebär att två av de fem kvinnor som uppger att de blivit utsatta för våld som krävde vård (se tabell 5.1), har blivit utsatta av fru/make, 22