Invånarnas erfarenheter och upplevelser av Landskronas sociala rum
|
|
- Göran Pettersson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Anne Harju Växjö universitet MiV Invånarnas erfarenheter och upplevelser av Landskronas sociala rum Landskrona är en stad som under de senaste årtiondena genomgått en stor omvandlingsprocess. Staden har gått från att ha varit en industristad, dominerat av varvs-, konfektions- och verkstadsindustrier, till en situation med nedläggning av dessa, med arbetslöshet och utflyttning följd. Avbefolkningen avstannade dock under 1990-talet då kommunen tog emot en stor andel flyktingar från i huvudsak f.d. Jugoslavien (Hydén 2004, Hjort och Salonen 2000). Andelen utländska medborgare ökade då kraftigt, och Landskrona är idag en stad med stor etnisk mångfald. Det finns också tydliga drag av storstädernas socioekonomiska särprägel med tilltagande segregation (Hjort och Salonen 2000, Salonen kommande). Den rumsliga åtskillnaden mellan befolkningsgrupper, dvs. segregationen, har under de senaste åren ökat i Landskrona. Till exempel har tidigare heterogena bostadsområden, utifrån aspekter som socioekonomi och svensk respektive utländsk bakgrund, utvecklats till att ha en mer homogen befolkning. Tidigare segregerade områden har också utifrån samma uppdelning blivit alltmer segregerade. Ytterligare en pågående boendeutveckling som kan skönjas är uppdelning inom kategorin personer med utländsk bakgrund. Till exempel har koncentrationen av arabisk talande ökat i vissa bostadskvarter (Salonen, kommande). I den offentliga debatten om boendesegregation fokuseras oftast så kallade utsatta bostadsområden som har problem som ska rättas till (Social Rapport 2006, SOU 2005). Dessa områden beskrivs som mindre attraktiva, vilket är kopplat till låga inkomster, befolkningssammansättningen samt den fysiska och sociala miljön (Lahti-Edmark 2003). Även i Landskrona fokuseras i diskussionerna kring boendesegregationen de områden som anses vara mindre attraktiva i termer av en befolkning med sämre hälsa, hög arbetslöshet, lågt skatteunderlag och högt bidragsberoende, jämfört med andra delar av Landskrona. Även en känsla av otrygghet är kopplat till de områden som i den offentliga diskursen i Landskrona anses vara utsatta (se t.ex. Nilsson, Strategikontoret). Utvecklingen i Landskrona har föranlett den studie som jag själv genomför i staden. I mina samtal med olika aktörer, i intervjuer med boende och i arbetet där barn på kartor fått markera platser de undviker respektive favoritplatser, har känslan av otrygghet ofta
2 kommit upp. Denna känsla är i hög grad kopplad till de centrala delarna av staden. Också andra undersökningar visar att det i Landskrona finns en upplevd otrygghet i form av rädsla för att drabbas av olika slags brott, speciellt i tätorten (Malm 2007, Burcar och Wästerfors 2007, Polismyndighetens medborgarundersökning 2008). Undersökningar visar också att människor i hög grad kopplar ihop känslan av otrygghet till vissa grupper, mer specifikt ungdomar (Holm 2007, Malm 2007, Burcar och Wästerfors 2007). Att otryggheten, för både barn och vuxna, är tätt sammankopplad med ungdomar som hänger på stan och på skolområdena, kommer även upp i min egen empiri. I den framgår också att otryggheten för vuxna i hög grad är kopplat till händelser för ca två-tre år sedan, då några ungdomar rånade och misshandlade människor. Även om den totala brottsligheten minskat, och Landskronabor i senare trygghetsmätningar uppger att de upplever en större trygghet i staden (Polismyndighetens medborgarundersökning 2009), så lever rädslorna kvar hos flera av de intervjuade. För barnens del hänger känslan av otrygghet i hög grad samman med platser där det samlas barn och ungdomar som man upplever som hotfulla eller annorlunda, med platser där det finns äldre personer som är fulla och platser där rån och mord begåtts. Majoriteten av platserna finns i centrum (Harju, kommande). Känslan av otrygghet i de centrala delarna är också förknippat med att centrum upplevs som ockuperat av de Andra, i form av människor som kommit till Landskrona från andra delar av världen (Harju kommande). Vid samma tidpunkt som med nedläggningen av varvet och den efterföljande utflyttningen ökade tillgången till tomma bostäder. Till dessa tog kommunen under början av 1990-talet emot flyktingar från främst före detta Jugoslavien. Majoriteten av dem fick bostäder i centralt belägna områden, dvs. i Centrum och på Öster. Från och med slutet av 1980-talet har det också skett en ökad inflyttning av personer från Mellanöstern, både till centrumområden och andra delar av Landskrona (Salonen kommande). De senaste årens utveckling har haft som följd att centrum av många Landskronabor anses vara ett oattraktivt område att bo i. Detta gäller särskilt vissa delar av stadsdelen Öster, som speciellt av människor som inte bor där, betraktas som områden man gärna inte vistas eller bor i (Harju kommande). Den koppling till problematik som t.ex. hög omflyttning, låg förvärvsfrekvens, högt bidragsberoende, hög andel personer med utländsk bakgrund och otrygghet som oftast görs till storstäders förorter (Lahti-Edmark 2003), görs i Landskrona i hög utsträckning i förhållande till de centrala delarna av staden. Det gäller dock inte samtliga delar. Istället sker i centrum en ökad polarisering utifrån socioekonomi samt personer med svensk respektive utländsk bakgrund (Salonen kommande). Denna polarisering förstärks av kommunens visioner om och satsningar på att i centrum bygga attraktiva bostäder
3 för att attrahera människor med socialt ordnade förhållanden, vilka har ett litet behov av välfärdslösningar (Mål och Budget för år 2008 och 2009). Utvecklingen i Landskrona har lett till en rumslig men också en mental segregation mellan människor/grupper. Den mentala segregationen innebär att det, utifrån fördomar och stereotypa föreställningar om varandra, finns en tydlig uppdelning av invandrare och svenskar, där kategorin invandrare i hög grad får stå för de marginaliserade och problembärarna. En studie som denna skulle kunna rikta in sig på problembärarna, i detta fall invandrarna och de bostadsområden där det i huvudsak bor människor som antas tillhöra denna kategori. Det är det också många studier gör (se Lahti- Edmark 2003, Stigendal 2006). Men eftersom rumslig, social och mental segregation inbegriper flera segregerade kategorier av individer och bostadsområden samt en relation dem emellan är det viktigt att fokusera segregationens dynamiska processer och då inkludera olika aktörer som alla ingår i segregerande processer (Andersson 2001, Helne 2001, SOU 2005, Stigendal 2006). Det är således det relationella som bör stå i fokus. Om vi för en stund betraktar invandrarna som marginaliserade så innebär det relationella utifrån hur Helne (2001) resonerar kring marginalisering, att den aldrig bör granskas som ett skilt problem, utan som en del av helheten. En analys av marginalisering bör enligt henne kopplas samman med en analys av samhället som det existerar inom. Även Lahti-Edmark (SOU 2005) är inne på samma linje i förhållande till Storstadssatsningsarbetet, då hon påpekar att ett utsatt bostadsområde inte kan studeras utan att placera in det som en del av det omgivande samhället. De segregeringsprocesser som i Landskrona sker utifrån socioekonomi och konstruktionen av svenskar och invandrare är således intressant att undersöka utifrån ett relationellt perspektiv. Studiens syfte och frågeställningar Den beskrivna utvecklingen i Landskrona väcker en del funderingar i förhållande till min studie i Landskrona. En fundering rör människors förhållningssätt till den uppdelning mellan invandrare och svenskar, som finns som en offentlig berättelse i staden, och som upprepas som ett mantra av enskilda Landskronabor. Denna gränsdragning, som också är en del av stadens identitet, anger ramen i många interaktionsituationer och utgör därför något som människor måste förhålla sig till. Helne (2001) talar dock om gränser som tillstånd respektive processer. Som tillstånd ses gränserna som stabila och tydliga, och som processer ses de mer som flytande och innehållsmässigt föränderliga. Frågan är hur gränserna sätts på individnivå i Landskrona. Reproduceras och upprätthålls de eller finns där andra berättelser,
4 mer specifikt: är de fasta och knivskarpa eller mer flytande och överskridande? Här är det intressant att skilja på tal och handling, dvs. vad individer säger och vad de gör. Är det så att det man uttalar och det man gör är samstämmigt. Eller kan det vara så att det skiljer sig åt, t.ex. att personer i tal gör en tydlig uppdelning medan man i konkret handling är gränsöverskridare. Ett av studiens syfte är, utifrån resonemanget ovan, att på individnivå undersöka reproducering och upprätthållande av uppdelningen svenskar och invandrare men också brott mot denna. Frågor som ställs är, om och i så fall varför enskilda personer reproducerar dessa kategorier och uppdelningen dem emellan? Vilka medel används? Reproduceras de både i tal och i handling, eller skiljer det sig mellan vad man säger och gör? Vilka motberättelser finns, och vad finns i gränslandet mellan de två kategorierna? En annan fundering i förhållande till uppdelningen av svenskar respektive invandrare rör de konsekvenser denna får för enskilda individer. Frågan är kopplad till tidigare forskning som visar att rumsligt, social och mental segregering får konsekvenser, och att individer använder sig av strategier i förhållande till detta. Konsekvenserna och strategierna är dock sällan undersökta utifrån ett relationellt perspektiv, dvs. utifrån vad de innebär för olika kategorier av människor vars vardagsliv påverkas av varandras handlingar. Istället väljer man ofta att fokusera personer i en kategori eller ett bostadsområde (Helne 2001, Andersson 2001, Lahti-Edmark 2003, Stigendal 2006). Ytterligare ett syfte med studien är därför att undersöka de eventuella konsekvenser som stereotypa föreställningar om varandra får i människor vardagsliv. Det har under min tid i Landskrona framkommit att uppdelningar ofta görs mellan människor i tre kategorier: Landskronabor med svensk bakgrund, Landskronabor som kommit under talet ( gamla invandrare) och Landskronabor som kommit från och med 1980 och framåt ( nya invandrare). Avsikten är att undersöka konsekvenserna i förhållande till dessa tre kategoriseringar. Frågor som ställs är, får föreställningarna konsekvenser för individer i respektive kategori, i så fall vilka? Vilka likheter och skillnader finns vad gäller konsekvenser? Vilka konsekvenser får det för relationer över kategorigränserna? Vilka strategier används, och vilka likheter och skillnader finns utifrån vilken kategori individen tillhör? Urval Undersökningens målgrupp är i första hand barnfamiljer, mer specifikt föräldrar. Detta på grund av att föräldrar gentemot sina barn kan anses vara en central aktör vad gäller reproduktionen och spridningen av föreställningar om olika kategorier av människor.
5 Föräldrar har också i egenskap av förebilder för sina barn makten att påverka barns världsbild. Föräldrars erfarenheter och vad de säger och gör, påverkar således vad barnen säger och gör. Föräldrarnas berättelser är därför centrala för att förstå reproducering av fördomar och stereotypa föreställningar samt brott mot dessa. Barnfamiljer är också beroende av att röra sig på arenor där sannolikheten att komma i kontakt med barn och vuxna från andra kategorier är stor. De eventuella konsekvenser som fördomar och föreställningar kan medföra kan således i högre utsträckning röra just dem. Vilket även det utgör en anledning till varför fokus ligger på föräldrar. I en av kategorierna, invandrade under talet, är dock möjligheterna att komma i kontakt med familjer med hemmaboende små barn och tonåringar begränsat. Detta eftersom personer i denna kategori i hög grad har vuxna barn. Inom kategorin kommer det därför med största sannolikhet att göras intervjuer med personer som har vuxna barn (eller med deras barn som har småbarn). Avsikten är att genomföra intervjuer med ett 10-tal personer från varje kategori, dock får mättnadsnivån avgöra hur många det blir i slutändan. Valet av personer kommer att göras på ett sådant sätt som möjliggör förståelse av det som är signifikant och specifikt för varje kategori men också för vilka variationer som finns. Detta innebär att urvalet utgår från likheter men också skillnader mellan personer inom samma kategori. Likheterna kan då utöver den kategori man tilldelas, t.ex. vara att man bor inom samma bostadsområde och/eller att man har barn på samma skola. Skillnaderna kan utgå t.ex. utifrån om man har arbete eller inte, om man är aktiv i föreningslivet/politiskt eller utbildningsnivå.
Välbesökt premiär för seminarieserien Mellanrum
Välbesökt premiär för seminarieserien Mellanrum Drygt 70 personer kom för att lyssna när professorerna Tora Friberg och Roger Andersson resonerade kring stadsutveckling från olika utgångspunkter. Ämnet
Läs merTekniska kontoret erbjuder god service i form av god tillgänglighet, gott bemötande samt leveranssäkerhet. Vi utvecklar och sköter om staden
RAPPORT 1(6) 2015-10-05 TN 2015/0494 Handläggare Birgit Wadstein Kundundersökning med fokus på bemötande, tillgänglighet och leverans Kundundersökning med koppling till tekniska kontorets verksamhetsidé
Läs merBrott, straff och normer 3
Brott, straff och normer 3 Vad kan samhället (staten, kommunen, vi tillsammans) göra för att förändra situationen för de grupper som oftare hamnar i kriminalitet? Vad anser du? I uppgiften ska eleven resonera
Läs merSammanfattning. Se OECD (2013). 2. Se SCB (2015). 3. Se Migrationsverket (2015).
Sammanfattning År 2015 var mer än 1,5 miljoner personer, eller över 16 procent av den totala befolkningen som bodde i Sverige, födda utomlands. Därutöver hade mer än 700 000 personer födda i Sverige minst
Läs merEnkät rörande boende för äldre i Krokoms Kommun
Enkät rörande boende för äldre i s Kommun 2015-10-14 I din hand håller du just nu en enkät som vi vill att du skall fylla i. Enkäten är helt anonym och skall endast användas för att få fram önskemål om
Läs merBoPM Boendeplanering
Boendeplanering Rapport 2011-20 Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för näringsliv och samhällsbyggnad BoPM Boendeplanering Beställningsadress: Länsstyrelsen i Västernorrlands län 871 86 Härnösand
Läs merFörmåga att tillvarata sina rättigheter
Kapitel 8 Förmåga att tillvarata sina rättigheter Inledning I SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) finns också ett avsnitt som behandlar samhällsservice. Detta avsnitt inleds med frågan: Tycker
Läs merResultat av temperaturmätare om blandstad
Resultat av temperaturmätare om blandstad Genomförande Enkäten är genomförd under februari och mars 2011 Enkäten är ställd till CMBs huvudmän 59 adressater 37 svar 63 procents svarsfrekvens 2 Sammanfattning
Läs merUtvandring och återinvandring bland Sverigefödda
42 Åke Nilsson Utvandring och återinvandring bland Sverigefödda Utvandring och återinvandring av Sverigefödda 198 22 25 2 Utvandring 15 1 Återinvandring 5 198 1985 199 1995 2 25 Fram till 199 utvandrade
Läs merKategoriseringar, identiteter och språk
Kategoriseringar, identiteter och språk Fil dr. René León Rosales 2012-10-19 1 Vid framtidens hitersta gräns om maskulina elevpostioner i en multietnisk skola 2010 2012-10-19 2 Syfte: att synliggöra centrala
Läs mermeddelad i Stockholm den 2 maj 2003 B 1038-03 E. O. Offentlig försvarare och ombud: advokaten B. S.
Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 2 maj 2003 B 1038-03 KLAGANDE E. O. Offentlig försvarare och ombud: advokaten B. S. MOTPARTER 1. Riksåklagaren 2. S. M. Ombud, tillika målsägandebiträde:
Läs merSamverkansöverenskommelse. mellan Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg och Borås Stad
Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg och Borås Stad Samverkansöverenskommelse Borås Stad och Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg,
Läs merDen upplevda otryggheten
TRYGGARE STÄDER Inledning I mätning efter mätning är trygghet den faktor som är viktigast för att hyresgäster ska trivas i sina bostadsområden. Trygghet är ett komplicerat begrepp som omfattar våra erfarenheter
Läs merINNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3
INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 DEFINITIONER, FÖRKLARINGAR OCH JÄMFÖRELSER
Läs merUppföljning av Inriktning för boendeplanering, Luleå kommun 2007-2012 för år 2008
Kommunstyrelsen 2008-04-14 74 187 Plan- och tillväxtutskottet 2008-03-25 30 53 Dnr 08.204-21 aprilks19 Uppföljning av Inriktning för boendeplanering, Luleå kommun 2007-2012 för år 2008 Ärendebeskrivning
Läs merUtepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007
1 Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 Under några månader runt årsskiftet 2006/2007 har ett antal förskolor besökts i Örnsköldsviks kommun. Syftet var att undersöka hur arbetet med utepedagogik
Läs merHot mot förtroendevalda
Hot mot förtroendevalda Hot mot förtroendevalda Säkerhetspolisen, mars 2008 Innehåll: Säkerhetspolisen Foto: Säkerhetspolisen Beställning: Rapporten finns i pdf-format på Säkerhetspolisens webbplats www.sakerhetspolisen.se
Läs merRutiner för registerutdrag vid anställning inom förskola och grundskola. Mjölby kommun
Revisionsrapport Rutiner för registerutdrag vid anställning inom förskola och grundskola Mjölby kommun Håkan Lindahl Innehållsförteckning Bakgrund och revisionsfråga... 1 Metod... 2 Lagens syfte och tillämpning...
Läs merSverige är på väg åt fel håll. Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län
Sverige är på väg åt fel håll Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län 1 Sverige är på väg åt fel håll så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län INLEDNING Sverige är på väg åt fel håll.
Läs merEn hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20
En hjälp på vägen Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra Slutversion 2013-12-20 Elin Törner 1 1. Inledning I denna PM redovisas en uppföljning av projektledarutbildningen
Läs merSamhällsnytta vid renovering
Samhällsnytta vid renovering Räkneexempel Ylva Gomér 2011-09-14 Räkneexempel av samhällsnytta underlag för diskussion Utgångspunkten är en fastighet i Förvaltarens bestånd I Sundbyberg Antal lägenheter
Läs merHela staden socialt hållbar
Hela staden socialt hållbar Social resursnämnd är processägare för mål som följer med från 2014 Öka förutsättningarna till goda livschanser och därmed utjämna dagens skillnader. Göteborgarnas hälsa ska
Läs merNORDENS BARN Fokus på barn i fosterhem
NORDENS BARN Fokus på barn i fosterhem 1. Mål och succékriterier 1.1 Bakgrund och nuläge Samhället har en skyldighet att gripa in när barn och unga utsätts för omsorgsbrister i sin hemmiljö. Det gäller
Läs merBefolkningsprognos 2014-2017
1 Kommunledningsstaben Per-Olof Lindfors 2014-03-19 Befolkningsprognos 2014-2017 Inledning Sveriges befolkning ökade med ca 88971 personer 2013. Folkökningen är den största sedan 1946. Invandringen från
Läs merHÖRBY KOMMUN. Koncept utställningshandling 2015-09-07
3 HÖRBY KOMMUN.1 HÖRBY KOMMUN Koncept utställningshandling 2015-09-07 6 5 HÖRBY KOMMUN Läget mitt i regionen, med högst en timmes bilresa till Skånes alla kuster, är en av Hörby kommuns största fördelar.
Läs merArjeplogs framtid. - en uppmaning till gemensamma krafttag. Populärversion
Arjeplogs framtid - en uppmaning till gemensamma krafttag Populärversion Förord Utvecklingen i Arjeplog präglas av två, relativt motstående, tendenser. Dels utvecklas delar av näringslivet, främst biltestverksamheten
Läs mer2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna år 2011.
2012-02-27 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna
Läs mer15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M):
15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH Herr talman! Kerstin Nilsson har frågat mig om jag kommer att vidta några åtgärder för att
Läs merSTÖDCENTRUM FÖR UNGA BROTTSOFFER SÖDERORT
STÖDCENTRUM FÖR UNGA BROTTSOFFER SÖDERORT 1 Innehållsförteckning Inledning...3 Lagstadgat brottsofferstöd...3 Områdesbeskrivning...3 Brottsligheten...3 Barn och ungdomars utsatthet för brott...4 Upprepad
Läs merNationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19. Resultat för Gävleborgs län 2014
Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19 Resultat för Gävleborgs län 2014 Samhällsmedicin Den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor? (HLV) genomförs varje år sedan
Läs merAnförande budgetdebatt i kommunfullmäktige
Socialdemokraterna i Landskrona Landskrona 2010-06-21 [Det talade ordet gäller] Anförande budgetdebatt i kommunfullmäktige Möjligheternas Landskrona bygger vi tillsammans Dagens budgetdebatt är den sista
Läs merDEN FLERKÄRNIGA MILJONSTADEN SKÅNE
DEN FLERKÄRNIGA MILJONSTADEN SKÅNE MANIFEST FÖR ETT SAMVERKANDE SKÅNE Skåne är år 2030 en attraktiv och livskraftig region med flera starka tillväxtmotorer och en mångfald av livsmiljöer. Skåne har dragit
Läs merLika möjligheter eller skilda verkligheter?
Rapport 2009:05 Lika möjligheter eller skilda verkligheter? - Boendesegregationens förekomst och konsekvenser i Örebroregionen Maj 2009 Fredrik Eliasson Lika möjligheter eller skilda verkligheter? Boendesegregationens
Läs merUNGA I FOKUS U N G A I F O K U S
UNGA I FOKUS Ungdomar är länets framtid. Det är viktigt att länet erbjuder en attraktiv livsmiljö för att fler unga ska välja att bo och verka i Västernorrland. 91 Sammanfattning De allra flesta ungdomar
Läs merStatistik. om Stockholms län och region. Befolkningsprognos 2006 för perioden 2006-2015
Statistik om Stockholms län och region Befolkningsprognos 2006 för perioden 2006-2015 Bilaga F Befolkningsprognoser liten pm om hur/varför man gör olika prognoser och hur Stockholms läns landstings prognos
Läs merInte(GR)erad bostadsplanering
Inte(GR)erad bostadsplanering med fokus på äldre Workshop kring goda och attraktiva boendemiljöer för äldre 8 september 2011, Aschebergska Eken, Lillhagsparken 1 Ett gott och attraktivt boende för äldre
Läs merGenerösare bedömning av skälig boendekostnad
Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning Avdelningen för social omsorg Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2013-05-08 Handläggare Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
Läs merVillkorad tillhörighet om ensamkommande barn och ungas situation i Sverige. Ulrika Wernesjö, FD i sociologi, ulrika.wernesjo@mdh.
Villkorad tillhörighet om ensamkommande barn och ungas situation i Sverige Ulrika Wernesjö, FD i sociologi, ulrika.wernesjo@mdh.se Avhandlingens syfte är att utforska förhandlingar av tillhörighet bland
Läs merGlöd och dynamik när Ingrepp stod i centrum
Glöd och dynamik när Ingrepp stod i centrum The Politics of Magma. Så heter skriften där forskar- och konstnärsgruppen Ingrepp har formulerat sitt program. Och lite som magma blev det när Ingrepp presenterade
Läs mer1) Introduktion. Jonas Aspelin
1) Introduktion Jonas Aspelin Uttrycket relationell förekommer i många sammanhang. Man talar till exempel om relationell psykoterapi, relationell estetik, relationell sociologi och relationell psykologi.
Läs merVälfärd på 1990-talet
Lättläst Välfärd på 1990-talet Lättläst En lättläst sammanfattning av SOU 2001:79 från Kommittén Välfärdsbokslut. Du beställer denna skrift från: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm telefon: 08-690 91
Läs merLIKABEHANDLINGS- PLAN S A N K T T H O M A S F Ö R S K O L A
LIKABEHANDLINGS- PLAN S A N K T T H O M A S F Ö R S K O L A L Ä S Å R E T 2 0 1 4 2015 INNEHÅLL Inledning 4 D E L 1 : B A K G R U N D, B E G R E P P O C H R U T I N E R Skollagen och diskrimineringslagen
Läs merFörhandlingar om pojkighet och normalitet i förskolan. Anette Hellman, FD Universitets lektor, IPKL Göteborgs Universitet
Förhandlingar om pojkighet och normalitet i förskolan Anette Hellman, FD Universitets lektor, IPKL Göteborgs Universitet Alla vill ju leka Batman och det är ok. Men det finns barn som passar bättre till
Läs mer6 Efterkrigstidens invandring och utvandring
6 Efterkrigstidens invandring och utvandring Sammanfattning Att invandra till Sverige är en efterkrigsföreteelse. Inflyttning till Sverige har visserligen förekommit i större och mindre omfattning sedan
Läs merTD Jan-Olof Aggedal, Svenska kyrkan SKKF Rikskonferens i Karlskrona 2012-05-28 Underlag för presentation
Se möjligheterna! Jag är obotligt optimist, tillhör de nyfiknas skara, tillhör de som vill se bakom hörnet, försöka se möjligheterna! När förändringens vind blåser bygger somliga väderkvarnar medan andra
Läs merÄmnesplan i Engelska
Ämnesplan i Engelska Mål kriterier för engelska årskurs 9 vad eleven ska nå sina mål. Skolan skall i sin undervisning i engelska sträva efter att eleven: använda engelska för att kommunicera i tal skrift
Läs merRapport om bostäder i Lunds kommun 1 (24) Staben 2009-05-12
Kommunkontoret Rapport om bostäder i Lunds kommun 1 (24) Staben Anders Djurfeldt 046-35 57 57 anders.djurfeldt@lund.se Om bostäder i Lunds kommun För att belysa en del frågor som väckts kring bostäder
Läs merHearing om hur Stockholm kan arbeta för att minska ungas utanförskap Skrivelse av Yvonne Ruwaida (mp)
PM 2010: RVII (Dnr 331-2768/2008) Hearing om hur Stockholm kan arbeta för att minska ungas utanförskap Skrivelse av Yvonne Ruwaida (mp) Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande
Läs mer9. Norrlänningarna och hälso- och sjukvården
9. Norrlänningarna och hälso- och sjukvården Sofia Reinholdt, Institutionen för industriell ekonomi och samhällsvetenskap, Luleå tekniska universitet Under de senaste 15 åren har många länder genomfört
Läs merIntegrationsutskottet
Integrationsutskottet Inledning Segregering existerar i många former. Den påverkar hur vi tänker och hur vi som ett samhälle beslutar våra lagar och normer, den bestämmer vår ställning till andra människor
Läs merPlan mot kränkande behandling Enerbackens förskola 2012-2013
Plan mot kränkande behandling Enerbackens förskola 2012-2013 Definitioner och begrepp Vad är kränkande behandling? Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om
Läs merTrollskogens plan mot diskriminering och kränkande behandling
Sida 1 av 6 Trollskogens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen All personal som arbetar på Trollskogen
Läs merJämlikhet i hälsa och vård på lika villkor
Hälso- och sjukvårdsnämnd nord-östra Göteborg - HSN12 Jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor Det är dock möjligt att åstadkomma förändringar, men det kräver att resurserna i högre utsträckning fördelas
Läs merUTHYRNINGSPOLICY. Inledning. Grundläggande värderingar
2010-03-16 UTHYRNINGSPOLICY Inledning KBAB behöver en tydlig policy som stämmer med vår värdegrund i arbetet med att finna hyresgäster. Detta behov har förstärkts i takt med ökad efterfrågan och få lediga
Läs merMorgondagens arbetsmarknad
Morgondagens arbetsmarknad Förslag till arbetsmarknadskommission 2016-08-15 LUX HUN SVK POR ITA CZK USA POL GRE IRL ICE EST GBR ESP SWZ NOR SLO GER AUT FIN FRA DEN BEL NED SWE En arbetsmarknadskommision
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,
Läs merBostaden och läget. Ur rapporten:
Bostaden och läget Ur rapporten: Äldre bor i mycket större utsträckning redan i sin drömbostad jämfört med andra åldersgrupper Utbredd nöjdhet med läget på bostaden En bostad nära bra kommunikationer,
Läs merKARTLÄGGNING CHEFER INOM IOF
KARTLÄGGNING CHEFER INOM IOF Kund: SSR Akademikerförbundet Kontakt: Stina Andersson Datum: 19 September 2013 Konsult: Gun Pettersson Tel: 0739 40 39 16 E-post: gun.pettersson@novus.se Bakgrund och syfte
Läs merVerksamhetsplan 2015. Antagen 141127
Verksamhetsplan 2015 Antagen 141127 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 SYFTE OCH MÅL... 3 AKTIVITER FÖR 2015... 4 SAMVERKANSGRUPPER 2015... 4 LÄNSSAMVERKAN KOMMUN POLIS... 4 LÄNSGRUPPEN MOT VÅLD I NÄRA
Läs merVALTNINGEN SLUTRAPPORT FRÅN PROJEKTET UNGA VUXNA PÅ HÄRBÄRGE
SLUTRAPPORT FRÅN PROJEKTET UNGA VUXNA PÅ HÄRBÄRGE 1. Sammanfattning Socialtjänst- och arbetsmarknadsförvaltningen har beviljats 1,1 mnkr från Länsstyrelsen i Stockholms län till projektet Unga vuxna på
Läs merBarn- och ungdomspsykiatri
[Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens
Läs merNy dom kan ändra synen på människohandel
Ny dom kan ändra synen på människohandel Publicerad 2016-03-01 Par dömt till fängelse. En man och en kvinna har dömts för människohandel med en prostituerad trots att offret vare sig varit inlåst eller
Läs merSvartlå mer än bara en by
Svartlå mer än bara en by Inflyttning Just nu pågår en generationsväxling i Svartlå. Äldre personer flyttar härifrån och barnfamiljer flyttar hit i deras ställe. Detta visar sig tydligt i statistiken för
Läs merATT NÅ FRAMGÅNG GENOM SPRÅKET
1 (10) ATT NÅ FRAMGÅNG GENOM SPRÅKET Detta informationsmaterial är skapat i syfte att sprida en likvärdig information i Jämtlands län om vad det innebär att lära sig ett andraspråk. Men också ge information
Läs merSAMHÄLLSORIENTERING ÅK 9
SAMHÄLLSORIENTERING ÅK 9 NU92 Häfte 12, Invandring utvandring, Del 1 Individuell uppgift Allmänt Skolnummer Elevnummer Elevidentitet Ämne Gruppnummer Elevgruppsidentitet Gruppidentitet Kön SKOLNR ELEVNR
Läs merÄrende 11 Strategisk samverkansöverenskommelse för ökad trygghet samt bekämpning och förebyggande av brott 2016 2019
Ärende 11 Strategisk samverkansöverenskommelse för ökad trygghet samt bekämpning och förebyggande av brott 2016 2019 Tjänsteskrivelse 1 (3) 2015-12-22 KS 2015.0434 Handläggare Cecilia Ljung Kommunstyrelsen
Läs merSmåföretagare i Västra Sverige tycker om skatter
Småföretagare i Västra Sverige tycker om skatter En undersökning om effekterna av regeringens skatteförslag för småföretagarna Öhrlings PricewaterhouseCoopers Stockholm, november 2006 www.pwc.com/se 2
Läs merVerksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18
Diarienummer: Ks2015/0392.192 Verksamhetsplan för jämställdhet Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Utarbetad av: Jämställdhetsstrategerna Revideras
Läs merBOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2012-12-18
BOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2012-12-18 Innehållsförteckning Bostadspolitisk strategi... 4 Förutsättningar och behov... 5 Strategier Boendeplanering utifrån befolkningsstrukturen...
Läs merBlir det bättre med vårdval i primärvården? DLF symposium 15 nov 2012
Blir det bättre med vårdval i primärvården? DLF symposium 15 nov 2012 Anders Anell Ekonomihögskolan, Lunds universitet Effekter av valfrihet Befolkningen vill välja vårdenhet/mottagning en majoritet anser
Läs merLära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin
Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Problem... Någonting man försöker undervika och om möjligt göra sig av med eller En möjlighet
Läs merSammanställning Undersökning av kommunens funktionsbrevlådor 2013
2013-02-21 Sammanställning Undersökning av kommunens funktionsbrevlådor 2013 40 procent av respondenterna instämde i påståendet att de som helhet var nöjda i kontakten med kommunen Det är ingen skillnad
Läs mer2007-05-04 Anne Harju 1
Barn i familjer med knapp ekonomi 2007-05-04 Anne Harju 1 Introduktion Utgångspunkt är barns vardagsliv med knapp ekonomi - utifrån barns och deras föräldrars erfarenheter och upplevelser 2007-05-04 Anne
Läs merVTDV Vart tog de vägen
VTDV Vart tog de vägen Undersökning av hur det gått för de som avslutade sina studier vid någon av fritidsledarskolorna under 2014 Vart tog de vägen? Redovisning av Fritidsledarskolornas undersökning genomförd
Läs merKom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå
Kom Med projektet Ett samverkansprojekt mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skellefteå kommun och Landstinget Halvårsrapport 2008-02-16 2008-09-16 Rapporten sammanställd av: Anneli Edvinsson,
Läs mer5 Demografi och boende
5 Demografi och boende För att få en större förståelse kring vilka behov Södra Guldheden har i dagsläget och vilka behov området kommer att möta i framtiden, är det av stor vikt att veta hur den nuvarande
Läs merRegionala utvecklingsnämnden
Regionala utvecklingsnämnden Anna Liljehov Fysisk planerare 040-675 34 08 Anna.Liljehov@skane.se YTTRANDE Datum 2015-07-28 Dnr 1500012 1 (7) Helsingborgs stad Remiss. Förslag på mark- och boendeprogram
Läs merÄr det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?
Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? En undersökning om attityder till sjukskrivning bland 2.000 anställda och arbetsgivare inom privat och offentlig sektor Arne Modig Kristina Boberg T22785
Läs merFyra hälsoutmaningar i Nacka
Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en
Läs mer1 Sammanfattning och slutsatser
1 Sammanfattning och slutsatser 1.1 Bakgrund Enligt regeringsformens 11 kap. 9 skall vid tillsättning av statlig tjänst avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet. Det
Läs merMitt liv som mobbad. Wiveca Wendin
Mitt liv som mobbad Wiveca Wendin 1 Mitt liv som mobbad Copyright 2012, Wiveca Wendin Ansvarig utgivare: Wiveca Wendin Framställt på vulkan.se ISBN: 978-91-637-1642-3 2 Innehåll 1. Några ord av författaren
Läs merUPPFÖLJNING AV 2010 ÅRS JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN. Nämndens mål: Vi tar tillvara olikheter och mångfald
SKÄRHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING ADMINISTRATIVA AVDEL NINGEN BILAGA 6 VB 2010 SID 1 (6) 2011-01-26 UPPFÖLJNING AV 2010 ÅRS JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN Nämndens mål: Vi tar tillvara olikheter och mångfald
Läs mer2014-09-12 A2014/2000/DISK. Europeiska Kommissionen mot Rasism och Intolerans Europarådet
Promemoria 2014-09-12 A2014/2000/DISK Arbetsmarknadsdepartementet Europeiska Kommissionen mot Rasism och Intolerans Europarådet Information om Sveriges uppföljning av prioriterade rekommendationer i ECRI:s
Läs merUng i Lindesberg. Resultat från LUPP
Ung i Lindesberg Resultat från LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2008 Politiken efterlyser ungdomsperspektiv kartläggning bland kommunens ungdomar blir underlag för framtida beslut I september
Läs merHela staden socialt hållbar
Hela staden socialt hållbar Social resursnämnd är processägare för mål som följer med från 2014 Öka förutsättningarna till goda livschanser och därmed utjämna dagens skillnader. Göteborgarnas hälsa ska
Läs merULRIKSBERGSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014/2015 Gäller skola, förskoleklass och fritidshem
Sidan 1 av 5 ULRIKSBERGSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014/2015 Gäller skola, förskoleklass och fritidshem Lagar och styrdokument Skollagen 1 kap 2 Utbildningen ska
Läs merKlagande Riksåklagaren, Box 5553, 114 85 STOCKHOLM. Motpart MF, Anstalten Beateberg, 142 36 TRÅNGSUND Ombud och offentligt biträde: Advokaten JE
ÖVERKLAGANDE Sida 1 (5) Rättsavdelningen 2011-01-1 4 ÅM 2011/0283 Överåklagare Nils Rekke Ert datum Er beteckning Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM Klagande Riksåklagaren, Box 5553, 114 85 STOCKHOLM
Läs merBostäder för studenter
Bostäder för studenter Rapport i projektet Etablering av det stadsintegrerade Linnéuniversitetet. Handläggare Datum Johanna Andersson 2011-11-18 Susanne Eriksson Bostäder för studenter Vi har undersökt
Läs merMOTTAGNING AV FLYKTINGAR I KOMMUNERNA
MOTTAGNING AV FLYKTINGAR I KOMMUNERNA Helsingfors 7.1.2016 Innehåll MOTTAGNING AV FLYKTINGAR I KOMMUNERNA...3 Nya flyktingförläggningar... 3 Undervisning för asylsökandes barn... 4 Inflyttning av asylsökande
Läs merDe viktigaste valen 2010
SKTF undersöker De viktigaste valen 21 - Medborgarnas röstbeteende och åsikter om den lokala demokratin i Luleå Juni 21 Inledning I september i år är det val. Välfärden och dess finansiering, innehåll
Läs merHandlingsplan vid hot och våld på Bromangymnasiet
Handlingsplan vid hot och våld på Bromangymnasiet Innehållsförteckning 2 Handlingsplan vid hot och våld på Bromangymnasiet 3 Ansvar 3 Vid tänkbara hot 3 Agera i en akut situation 3 När den akuta situationen
Läs merPlan mot kränkande behandling. Rudbecksgymnasiet läsår 14/15
Plan mot kränkande behandling Rudbecksgymnasiet läsår 14/15 1 Inledning Det finns två lagar, Skollagen och Diskrimineringslagen, som ska skydda mot kränkning, diskriminering och trakasserier i skolan.
Läs merMaktsalongen Verksamhetsplan 2015
Bilaga 5 Maktsalongen Verksamhetsplan 2015 Maktsalongen är en organisation som arbetar med jämställdhet i det unga civilsamhället. 2015 är organisationens fjärde år och organisationen växer med raketfart.
Läs merBjörskogsskolans F-5 och skolbarnomsorgens likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Reviderad 2010-10-08. Vision
Skolgatan 3, 731 60 Valskog Tel. 0227-600 464 Fax 0221-326 45 e-mail: fredrik.ignell@kungsor.se Björskogsskolans F-5 och skolbarnomsorgens likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Reviderad
Läs merIntervju med Elisabeth Gisselman
Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk
Läs merVad känner vi till om ekobrottslingar?
Vad känner vi till om ekobrottslingar? Ekobrottslighetens allvarsgrad Ekobrottslighetens allvarsgrad Ekobrottsligheten upplevs som alienerande, dvs det är något som sker över huvudet och som man som medborgare
Läs merStatistik 2015- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport
Statistik 2015- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten... 2 Brottsofferjourens
Läs merEnkät / Attitydundersökning Skånska kommuners integrations- och mångfaldsarbete. Beredningen för integration och mångfald oktober 2009
Enkät / Attitydundersökning Skånska kommuners integrations- och mångfaldsarbete Beredningen för integration och mångfald oktober 2009 Sammanfattning (I) 25 av Skånes 33 kommuner har svarat. 84 procent
Läs merR 8717/2002 Stockholm den 27 februari 2002
R 8717/2002 Stockholm den 27 februari 2002 Till Utrikesdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 7 januari 2002 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Uppehållstillstånd
Läs merRemissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen
2008-01-07 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen Riksförbundet för Social, RSMH, har beretts
Läs mer