Invånarnas erfarenheter och upplevelser av Landskronas sociala rum

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Invånarnas erfarenheter och upplevelser av Landskronas sociala rum"

Transkript

1 Anne Harju Växjö universitet MiV Invånarnas erfarenheter och upplevelser av Landskronas sociala rum Landskrona är en stad som under de senaste årtiondena genomgått en stor omvandlingsprocess. Staden har gått från att ha varit en industristad, dominerat av varvs-, konfektions- och verkstadsindustrier, till en situation med nedläggning av dessa, med arbetslöshet och utflyttning följd. Avbefolkningen avstannade dock under 1990-talet då kommunen tog emot en stor andel flyktingar från i huvudsak f.d. Jugoslavien (Hydén 2004, Hjort och Salonen 2000). Andelen utländska medborgare ökade då kraftigt, och Landskrona är idag en stad med stor etnisk mångfald. Det finns också tydliga drag av storstädernas socioekonomiska särprägel med tilltagande segregation (Hjort och Salonen 2000, Salonen kommande). Den rumsliga åtskillnaden mellan befolkningsgrupper, dvs. segregationen, har under de senaste åren ökat i Landskrona. Till exempel har tidigare heterogena bostadsområden, utifrån aspekter som socioekonomi och svensk respektive utländsk bakgrund, utvecklats till att ha en mer homogen befolkning. Tidigare segregerade områden har också utifrån samma uppdelning blivit alltmer segregerade. Ytterligare en pågående boendeutveckling som kan skönjas är uppdelning inom kategorin personer med utländsk bakgrund. Till exempel har koncentrationen av arabisk talande ökat i vissa bostadskvarter (Salonen, kommande). I den offentliga debatten om boendesegregation fokuseras oftast så kallade utsatta bostadsområden som har problem som ska rättas till (Social Rapport 2006, SOU 2005). Dessa områden beskrivs som mindre attraktiva, vilket är kopplat till låga inkomster, befolkningssammansättningen samt den fysiska och sociala miljön (Lahti-Edmark 2003). Även i Landskrona fokuseras i diskussionerna kring boendesegregationen de områden som anses vara mindre attraktiva i termer av en befolkning med sämre hälsa, hög arbetslöshet, lågt skatteunderlag och högt bidragsberoende, jämfört med andra delar av Landskrona. Även en känsla av otrygghet är kopplat till de områden som i den offentliga diskursen i Landskrona anses vara utsatta (se t.ex. Nilsson, Strategikontoret). Utvecklingen i Landskrona har föranlett den studie som jag själv genomför i staden. I mina samtal med olika aktörer, i intervjuer med boende och i arbetet där barn på kartor fått markera platser de undviker respektive favoritplatser, har känslan av otrygghet ofta

2 kommit upp. Denna känsla är i hög grad kopplad till de centrala delarna av staden. Också andra undersökningar visar att det i Landskrona finns en upplevd otrygghet i form av rädsla för att drabbas av olika slags brott, speciellt i tätorten (Malm 2007, Burcar och Wästerfors 2007, Polismyndighetens medborgarundersökning 2008). Undersökningar visar också att människor i hög grad kopplar ihop känslan av otrygghet till vissa grupper, mer specifikt ungdomar (Holm 2007, Malm 2007, Burcar och Wästerfors 2007). Att otryggheten, för både barn och vuxna, är tätt sammankopplad med ungdomar som hänger på stan och på skolområdena, kommer även upp i min egen empiri. I den framgår också att otryggheten för vuxna i hög grad är kopplat till händelser för ca två-tre år sedan, då några ungdomar rånade och misshandlade människor. Även om den totala brottsligheten minskat, och Landskronabor i senare trygghetsmätningar uppger att de upplever en större trygghet i staden (Polismyndighetens medborgarundersökning 2009), så lever rädslorna kvar hos flera av de intervjuade. För barnens del hänger känslan av otrygghet i hög grad samman med platser där det samlas barn och ungdomar som man upplever som hotfulla eller annorlunda, med platser där det finns äldre personer som är fulla och platser där rån och mord begåtts. Majoriteten av platserna finns i centrum (Harju, kommande). Känslan av otrygghet i de centrala delarna är också förknippat med att centrum upplevs som ockuperat av de Andra, i form av människor som kommit till Landskrona från andra delar av världen (Harju kommande). Vid samma tidpunkt som med nedläggningen av varvet och den efterföljande utflyttningen ökade tillgången till tomma bostäder. Till dessa tog kommunen under början av 1990-talet emot flyktingar från främst före detta Jugoslavien. Majoriteten av dem fick bostäder i centralt belägna områden, dvs. i Centrum och på Öster. Från och med slutet av 1980-talet har det också skett en ökad inflyttning av personer från Mellanöstern, både till centrumområden och andra delar av Landskrona (Salonen kommande). De senaste årens utveckling har haft som följd att centrum av många Landskronabor anses vara ett oattraktivt område att bo i. Detta gäller särskilt vissa delar av stadsdelen Öster, som speciellt av människor som inte bor där, betraktas som områden man gärna inte vistas eller bor i (Harju kommande). Den koppling till problematik som t.ex. hög omflyttning, låg förvärvsfrekvens, högt bidragsberoende, hög andel personer med utländsk bakgrund och otrygghet som oftast görs till storstäders förorter (Lahti-Edmark 2003), görs i Landskrona i hög utsträckning i förhållande till de centrala delarna av staden. Det gäller dock inte samtliga delar. Istället sker i centrum en ökad polarisering utifrån socioekonomi samt personer med svensk respektive utländsk bakgrund (Salonen kommande). Denna polarisering förstärks av kommunens visioner om och satsningar på att i centrum bygga attraktiva bostäder

3 för att attrahera människor med socialt ordnade förhållanden, vilka har ett litet behov av välfärdslösningar (Mål och Budget för år 2008 och 2009). Utvecklingen i Landskrona har lett till en rumslig men också en mental segregation mellan människor/grupper. Den mentala segregationen innebär att det, utifrån fördomar och stereotypa föreställningar om varandra, finns en tydlig uppdelning av invandrare och svenskar, där kategorin invandrare i hög grad får stå för de marginaliserade och problembärarna. En studie som denna skulle kunna rikta in sig på problembärarna, i detta fall invandrarna och de bostadsområden där det i huvudsak bor människor som antas tillhöra denna kategori. Det är det också många studier gör (se Lahti- Edmark 2003, Stigendal 2006). Men eftersom rumslig, social och mental segregation inbegriper flera segregerade kategorier av individer och bostadsområden samt en relation dem emellan är det viktigt att fokusera segregationens dynamiska processer och då inkludera olika aktörer som alla ingår i segregerande processer (Andersson 2001, Helne 2001, SOU 2005, Stigendal 2006). Det är således det relationella som bör stå i fokus. Om vi för en stund betraktar invandrarna som marginaliserade så innebär det relationella utifrån hur Helne (2001) resonerar kring marginalisering, att den aldrig bör granskas som ett skilt problem, utan som en del av helheten. En analys av marginalisering bör enligt henne kopplas samman med en analys av samhället som det existerar inom. Även Lahti-Edmark (SOU 2005) är inne på samma linje i förhållande till Storstadssatsningsarbetet, då hon påpekar att ett utsatt bostadsområde inte kan studeras utan att placera in det som en del av det omgivande samhället. De segregeringsprocesser som i Landskrona sker utifrån socioekonomi och konstruktionen av svenskar och invandrare är således intressant att undersöka utifrån ett relationellt perspektiv. Studiens syfte och frågeställningar Den beskrivna utvecklingen i Landskrona väcker en del funderingar i förhållande till min studie i Landskrona. En fundering rör människors förhållningssätt till den uppdelning mellan invandrare och svenskar, som finns som en offentlig berättelse i staden, och som upprepas som ett mantra av enskilda Landskronabor. Denna gränsdragning, som också är en del av stadens identitet, anger ramen i många interaktionsituationer och utgör därför något som människor måste förhålla sig till. Helne (2001) talar dock om gränser som tillstånd respektive processer. Som tillstånd ses gränserna som stabila och tydliga, och som processer ses de mer som flytande och innehållsmässigt föränderliga. Frågan är hur gränserna sätts på individnivå i Landskrona. Reproduceras och upprätthålls de eller finns där andra berättelser,

4 mer specifikt: är de fasta och knivskarpa eller mer flytande och överskridande? Här är det intressant att skilja på tal och handling, dvs. vad individer säger och vad de gör. Är det så att det man uttalar och det man gör är samstämmigt. Eller kan det vara så att det skiljer sig åt, t.ex. att personer i tal gör en tydlig uppdelning medan man i konkret handling är gränsöverskridare. Ett av studiens syfte är, utifrån resonemanget ovan, att på individnivå undersöka reproducering och upprätthållande av uppdelningen svenskar och invandrare men också brott mot denna. Frågor som ställs är, om och i så fall varför enskilda personer reproducerar dessa kategorier och uppdelningen dem emellan? Vilka medel används? Reproduceras de både i tal och i handling, eller skiljer det sig mellan vad man säger och gör? Vilka motberättelser finns, och vad finns i gränslandet mellan de två kategorierna? En annan fundering i förhållande till uppdelningen av svenskar respektive invandrare rör de konsekvenser denna får för enskilda individer. Frågan är kopplad till tidigare forskning som visar att rumsligt, social och mental segregering får konsekvenser, och att individer använder sig av strategier i förhållande till detta. Konsekvenserna och strategierna är dock sällan undersökta utifrån ett relationellt perspektiv, dvs. utifrån vad de innebär för olika kategorier av människor vars vardagsliv påverkas av varandras handlingar. Istället väljer man ofta att fokusera personer i en kategori eller ett bostadsområde (Helne 2001, Andersson 2001, Lahti-Edmark 2003, Stigendal 2006). Ytterligare ett syfte med studien är därför att undersöka de eventuella konsekvenser som stereotypa föreställningar om varandra får i människor vardagsliv. Det har under min tid i Landskrona framkommit att uppdelningar ofta görs mellan människor i tre kategorier: Landskronabor med svensk bakgrund, Landskronabor som kommit under talet ( gamla invandrare) och Landskronabor som kommit från och med 1980 och framåt ( nya invandrare). Avsikten är att undersöka konsekvenserna i förhållande till dessa tre kategoriseringar. Frågor som ställs är, får föreställningarna konsekvenser för individer i respektive kategori, i så fall vilka? Vilka likheter och skillnader finns vad gäller konsekvenser? Vilka konsekvenser får det för relationer över kategorigränserna? Vilka strategier används, och vilka likheter och skillnader finns utifrån vilken kategori individen tillhör? Urval Undersökningens målgrupp är i första hand barnfamiljer, mer specifikt föräldrar. Detta på grund av att föräldrar gentemot sina barn kan anses vara en central aktör vad gäller reproduktionen och spridningen av föreställningar om olika kategorier av människor.

5 Föräldrar har också i egenskap av förebilder för sina barn makten att påverka barns världsbild. Föräldrars erfarenheter och vad de säger och gör, påverkar således vad barnen säger och gör. Föräldrarnas berättelser är därför centrala för att förstå reproducering av fördomar och stereotypa föreställningar samt brott mot dessa. Barnfamiljer är också beroende av att röra sig på arenor där sannolikheten att komma i kontakt med barn och vuxna från andra kategorier är stor. De eventuella konsekvenser som fördomar och föreställningar kan medföra kan således i högre utsträckning röra just dem. Vilket även det utgör en anledning till varför fokus ligger på föräldrar. I en av kategorierna, invandrade under talet, är dock möjligheterna att komma i kontakt med familjer med hemmaboende små barn och tonåringar begränsat. Detta eftersom personer i denna kategori i hög grad har vuxna barn. Inom kategorin kommer det därför med största sannolikhet att göras intervjuer med personer som har vuxna barn (eller med deras barn som har småbarn). Avsikten är att genomföra intervjuer med ett 10-tal personer från varje kategori, dock får mättnadsnivån avgöra hur många det blir i slutändan. Valet av personer kommer att göras på ett sådant sätt som möjliggör förståelse av det som är signifikant och specifikt för varje kategori men också för vilka variationer som finns. Detta innebär att urvalet utgår från likheter men också skillnader mellan personer inom samma kategori. Likheterna kan då utöver den kategori man tilldelas, t.ex. vara att man bor inom samma bostadsområde och/eller att man har barn på samma skola. Skillnaderna kan utgå t.ex. utifrån om man har arbete eller inte, om man är aktiv i föreningslivet/politiskt eller utbildningsnivå.

Välbesökt premiär för seminarieserien Mellanrum

Välbesökt premiär för seminarieserien Mellanrum Välbesökt premiär för seminarieserien Mellanrum Drygt 70 personer kom för att lyssna när professorerna Tora Friberg och Roger Andersson resonerade kring stadsutveckling från olika utgångspunkter. Ämnet

Läs mer

Sammanfattning. Se OECD (2013). 2. Se SCB (2015). 3. Se Migrationsverket (2015).

Sammanfattning. Se OECD (2013). 2. Se SCB (2015). 3. Se Migrationsverket (2015). Sammanfattning År 2015 var mer än 1,5 miljoner personer, eller över 16 procent av den totala befolkningen som bodde i Sverige, födda utomlands. Därutöver hade mer än 700 000 personer födda i Sverige minst

Läs mer

Brott, straff och normer 3

Brott, straff och normer 3 Brott, straff och normer 3 Vad kan samhället (staten, kommunen, vi tillsammans) göra för att förändra situationen för de grupper som oftare hamnar i kriminalitet? Vad anser du? I uppgiften ska eleven resonera

Läs mer

BoPM Boendeplanering

BoPM Boendeplanering Boendeplanering Rapport 2011-20 Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för näringsliv och samhällsbyggnad BoPM Boendeplanering Beställningsadress: Länsstyrelsen i Västernorrlands län 871 86 Härnösand

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 DEFINITIONER, FÖRKLARINGAR OCH JÄMFÖRELSER

Läs mer

Hela staden socialt hållbar

Hela staden socialt hållbar Hela staden socialt hållbar Social resursnämnd är processägare för mål som följer med från 2014 Öka förutsättningarna till goda livschanser och därmed utjämna dagens skillnader. Göteborgarnas hälsa ska

Läs mer

Förmåga att tillvarata sina rättigheter

Förmåga att tillvarata sina rättigheter Kapitel 8 Förmåga att tillvarata sina rättigheter Inledning I SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) finns också ett avsnitt som behandlar samhällsservice. Detta avsnitt inleds med frågan: Tycker

Läs mer

Uppföljning av Inriktning för boendeplanering, Luleå kommun 2007-2012 för år 2008

Uppföljning av Inriktning för boendeplanering, Luleå kommun 2007-2012 för år 2008 Kommunstyrelsen 2008-04-14 74 187 Plan- och tillväxtutskottet 2008-03-25 30 53 Dnr 08.204-21 aprilks19 Uppföljning av Inriktning för boendeplanering, Luleå kommun 2007-2012 för år 2008 Ärendebeskrivning

Läs mer

Den upplevda otryggheten

Den upplevda otryggheten TRYGGARE STÄDER Inledning I mätning efter mätning är trygghet den faktor som är viktigast för att hyresgäster ska trivas i sina bostadsområden. Trygghet är ett komplicerat begrepp som omfattar våra erfarenheter

Läs mer

Samverkansöverenskommelse. mellan Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg och Borås Stad

Samverkansöverenskommelse. mellan Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg och Borås Stad Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg och Borås Stad Samverkansöverenskommelse Borås Stad och Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg,

Läs mer

Tekniska kontoret erbjuder god service i form av god tillgänglighet, gott bemötande samt leveranssäkerhet. Vi utvecklar och sköter om staden

Tekniska kontoret erbjuder god service i form av god tillgänglighet, gott bemötande samt leveranssäkerhet. Vi utvecklar och sköter om staden RAPPORT 1(6) 2015-10-05 TN 2015/0494 Handläggare Birgit Wadstein Kundundersökning med fokus på bemötande, tillgänglighet och leverans Kundundersökning med koppling till tekniska kontorets verksamhetsidé

Läs mer

Lika möjligheter eller skilda verkligheter?

Lika möjligheter eller skilda verkligheter? Rapport 2009:05 Lika möjligheter eller skilda verkligheter? - Boendesegregationens förekomst och konsekvenser i Örebroregionen Maj 2009 Fredrik Eliasson Lika möjligheter eller skilda verkligheter? Boendesegregationens

Läs mer

Befolkningsprognos 2014-2017

Befolkningsprognos 2014-2017 1 Kommunledningsstaben Per-Olof Lindfors 2014-03-19 Befolkningsprognos 2014-2017 Inledning Sveriges befolkning ökade med ca 88971 personer 2013. Folkökningen är den största sedan 1946. Invandringen från

Läs mer

Kategoriseringar, identiteter och språk

Kategoriseringar, identiteter och språk Kategoriseringar, identiteter och språk Fil dr. René León Rosales 2012-10-19 1 Vid framtidens hitersta gräns om maskulina elevpostioner i en multietnisk skola 2010 2012-10-19 2 Syfte: att synliggöra centrala

Läs mer

Utvandring och återinvandring bland Sverigefödda

Utvandring och återinvandring bland Sverigefödda 42 Åke Nilsson Utvandring och återinvandring bland Sverigefödda Utvandring och återinvandring av Sverigefödda 198 22 25 2 Utvandring 15 1 Återinvandring 5 198 1985 199 1995 2 25 Fram till 199 utvandrade

Läs mer

meddelad i Stockholm den 2 maj 2003 B 1038-03 E. O. Offentlig försvarare och ombud: advokaten B. S.

meddelad i Stockholm den 2 maj 2003 B 1038-03 E. O. Offentlig försvarare och ombud: advokaten B. S. Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 2 maj 2003 B 1038-03 KLAGANDE E. O. Offentlig försvarare och ombud: advokaten B. S. MOTPARTER 1. Riksåklagaren 2. S. M. Ombud, tillika målsägandebiträde:

Läs mer

Statistik. om Stockholms län och region. Befolkningsprognos 2006 för perioden 2006-2015

Statistik. om Stockholms län och region. Befolkningsprognos 2006 för perioden 2006-2015 Statistik om Stockholms län och region Befolkningsprognos 2006 för perioden 2006-2015 Bilaga F Befolkningsprognoser liten pm om hur/varför man gör olika prognoser och hur Stockholms läns landstings prognos

Läs mer

Sverige är på väg åt fel håll. Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län

Sverige är på väg åt fel håll. Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län Sverige är på väg åt fel håll Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län 1 Sverige är på väg åt fel håll så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län INLEDNING Sverige är på väg åt fel håll.

Läs mer

NORDENS BARN Fokus på barn i fosterhem

NORDENS BARN Fokus på barn i fosterhem NORDENS BARN Fokus på barn i fosterhem 1. Mål och succékriterier 1.1 Bakgrund och nuläge Samhället har en skyldighet att gripa in när barn och unga utsätts för omsorgsbrister i sin hemmiljö. Det gäller

Läs mer

Resultat av temperaturmätare om blandstad

Resultat av temperaturmätare om blandstad Resultat av temperaturmätare om blandstad Genomförande Enkäten är genomförd under februari och mars 2011 Enkäten är ställd till CMBs huvudmän 59 adressater 37 svar 63 procents svarsfrekvens 2 Sammanfattning

Läs mer

LIKABEHANDLINGS- PLAN S A N K T T H O M A S F Ö R S K O L A

LIKABEHANDLINGS- PLAN S A N K T T H O M A S F Ö R S K O L A LIKABEHANDLINGS- PLAN S A N K T T H O M A S F Ö R S K O L A L Ä S Å R E T 2 0 1 4 2015 INNEHÅLL Inledning 4 D E L 1 : B A K G R U N D, B E G R E P P O C H R U T I N E R Skollagen och diskrimineringslagen

Läs mer

6 Efterkrigstidens invandring och utvandring

6 Efterkrigstidens invandring och utvandring 6 Efterkrigstidens invandring och utvandring Sammanfattning Att invandra till Sverige är en efterkrigsföreteelse. Inflyttning till Sverige har visserligen förekommit i större och mindre omfattning sedan

Läs mer

Hot mot förtroendevalda

Hot mot förtroendevalda Hot mot förtroendevalda Hot mot förtroendevalda Säkerhetspolisen, mars 2008 Innehåll: Säkerhetspolisen Foto: Säkerhetspolisen Beställning: Rapporten finns i pdf-format på Säkerhetspolisens webbplats www.sakerhetspolisen.se

Läs mer

Samhällsnytta vid renovering

Samhällsnytta vid renovering Samhällsnytta vid renovering Räkneexempel Ylva Gomér 2011-09-14 Räkneexempel av samhällsnytta underlag för diskussion Utgångspunkten är en fastighet i Förvaltarens bestånd I Sundbyberg Antal lägenheter

Läs mer

9. Norrlänningarna och hälso- och sjukvården

9. Norrlänningarna och hälso- och sjukvården 9. Norrlänningarna och hälso- och sjukvården Sofia Reinholdt, Institutionen för industriell ekonomi och samhällsvetenskap, Luleå tekniska universitet Under de senaste 15 åren har många länder genomfört

Läs mer

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Diarienummer: Ks2015/0392.192 Verksamhetsplan för jämställdhet Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Utarbetad av: Jämställdhetsstrategerna Revideras

Läs mer

Jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor

Jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor Hälso- och sjukvårdsnämnd nord-östra Göteborg - HSN12 Jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor Det är dock möjligt att åstadkomma förändringar, men det kräver att resurserna i högre utsträckning fördelas

Läs mer

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19. Resultat för Gävleborgs län 2014

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19. Resultat för Gävleborgs län 2014 Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19 Resultat för Gävleborgs län 2014 Samhällsmedicin Den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor? (HLV) genomförs varje år sedan

Läs mer

Trollskogens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Trollskogens plan mot diskriminering och kränkande behandling Sida 1 av 6 Trollskogens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen All personal som arbetar på Trollskogen

Läs mer

2014-09-12 A2014/2000/DISK. Europeiska Kommissionen mot Rasism och Intolerans Europarådet

2014-09-12 A2014/2000/DISK. Europeiska Kommissionen mot Rasism och Intolerans Europarådet Promemoria 2014-09-12 A2014/2000/DISK Arbetsmarknadsdepartementet Europeiska Kommissionen mot Rasism och Intolerans Europarådet Information om Sveriges uppföljning av prioriterade rekommendationer i ECRI:s

Läs mer

Arbetsmarknaden fungerar inte etniskt neutralt Invånare födda utomlands har en för arbetsmarknaden gynnsam utbildningsnivå och åldersstruktur

Arbetsmarknaden fungerar inte etniskt neutralt Invånare födda utomlands har en för arbetsmarknaden gynnsam utbildningsnivå och åldersstruktur EN SUMMERING RAPPORT INTEGRATION 2002 Arbetsmarknaden Allt fler invandrade har nått arbetsmarknaden de senaste åren. Ökningen i sysselsättning har under högkonjunkturen i slutet av 1990-talet varit snabbare

Läs mer

HÖRBY KOMMUN. Koncept utställningshandling 2015-09-07

HÖRBY KOMMUN. Koncept utställningshandling 2015-09-07 3 HÖRBY KOMMUN.1 HÖRBY KOMMUN Koncept utställningshandling 2015-09-07 6 5 HÖRBY KOMMUN Läget mitt i regionen, med högst en timmes bilresa till Skånes alla kuster, är en av Hörby kommuns största fördelar.

Läs mer

Morgondagens arbetsmarknad

Morgondagens arbetsmarknad Morgondagens arbetsmarknad Förslag till arbetsmarknadskommission 2016-08-15 LUX HUN SVK POR ITA CZK USA POL GRE IRL ICE EST GBR ESP SWZ NOR SLO GER AUT FIN FRA DEN BEL NED SWE En arbetsmarknadskommision

Läs mer

Integrationsutskottet

Integrationsutskottet Integrationsutskottet Inledning Segregering existerar i många former. Den påverkar hur vi tänker och hur vi som ett samhälle beslutar våra lagar och normer, den bestämmer vår ställning till andra människor

Läs mer

Remissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen

Remissyttrande över betänkandet Patientdata och läkemedel (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen RSMH bereddes tidigare i år tillfälle att yttra sig över Patientdatautredningens huvudbetänkande Patientdatalag, SOU 2006:82. Vårt yttrande som vi avgav den 7 mars gäller fortfarande som vår uppfattning

Läs mer

1) Introduktion. Jonas Aspelin

1) Introduktion. Jonas Aspelin 1) Introduktion Jonas Aspelin Uttrycket relationell förekommer i många sammanhang. Man talar till exempel om relationell psykoterapi, relationell estetik, relationell sociologi och relationell psykologi.

Läs mer

STÖDCENTRUM FÖR UNGA BROTTSOFFER SÖDERORT

STÖDCENTRUM FÖR UNGA BROTTSOFFER SÖDERORT STÖDCENTRUM FÖR UNGA BROTTSOFFER SÖDERORT 1 Innehållsförteckning Inledning...3 Lagstadgat brottsofferstöd...3 Områdesbeskrivning...3 Brottsligheten...3 Barn och ungdomars utsatthet för brott...4 Upprepad

Läs mer

2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna år 2011.

2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna år 2011. 2012-02-27 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna

Läs mer

Ärende 11 Strategisk samverkansöverenskommelse för ökad trygghet samt bekämpning och förebyggande av brott 2016 2019

Ärende 11 Strategisk samverkansöverenskommelse för ökad trygghet samt bekämpning och förebyggande av brott 2016 2019 Ärende 11 Strategisk samverkansöverenskommelse för ökad trygghet samt bekämpning och förebyggande av brott 2016 2019 Tjänsteskrivelse 1 (3) 2015-12-22 KS 2015.0434 Handläggare Cecilia Ljung Kommunstyrelsen

Läs mer

Välfärd på 1990-talet

Välfärd på 1990-talet Lättläst Välfärd på 1990-talet Lättläst En lättläst sammanfattning av SOU 2001:79 från Kommittén Välfärdsbokslut. Du beställer denna skrift från: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm telefon: 08-690 91

Läs mer

Generösare bedömning av skälig boendekostnad

Generösare bedömning av skälig boendekostnad Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning Avdelningen för social omsorg Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2013-05-08 Handläggare Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Läs mer

Arjeplogs framtid. - en uppmaning till gemensamma krafttag. Populärversion

Arjeplogs framtid. - en uppmaning till gemensamma krafttag. Populärversion Arjeplogs framtid - en uppmaning till gemensamma krafttag Populärversion Förord Utvecklingen i Arjeplog präglas av två, relativt motstående, tendenser. Dels utvecklas delar av näringslivet, främst biltestverksamheten

Läs mer

Svartlå mer än bara en by

Svartlå mer än bara en by Svartlå mer än bara en by Inflyttning Just nu pågår en generationsväxling i Svartlå. Äldre personer flyttar härifrån och barnfamiljer flyttar hit i deras ställe. Detta visar sig tydligt i statistiken för

Läs mer

Hela staden socialt hållbar

Hela staden socialt hållbar Hela staden socialt hållbar Social resursnämnd är processägare för mål som följer med från 2014 Öka förutsättningarna till goda livschanser och därmed utjämna dagens skillnader. Göteborgarnas hälsa ska

Läs mer

Statistik 2015- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2015- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2015- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten... 2 Brottsofferjourens

Läs mer

2 Åtgärder mot könsdiskriminering i arbetslivet

2 Åtgärder mot könsdiskriminering i arbetslivet Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:258 av Ali Esbati m.fl. (V) Åtgärder mot könsdiskriminering i arbetslivet 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

Läs mer

Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007

Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 1 Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 Under några månader runt årsskiftet 2006/2007 har ett antal förskolor besökts i Örnsköldsviks kommun. Syftet var att undersöka hur arbetet med utepedagogik

Läs mer

TD Jan-Olof Aggedal, Svenska kyrkan SKKF Rikskonferens i Karlskrona 2012-05-28 Underlag för presentation

TD Jan-Olof Aggedal, Svenska kyrkan SKKF Rikskonferens i Karlskrona 2012-05-28 Underlag för presentation Se möjligheterna! Jag är obotligt optimist, tillhör de nyfiknas skara, tillhör de som vill se bakom hörnet, försöka se möjligheterna! När förändringens vind blåser bygger somliga väderkvarnar medan andra

Läs mer

Rapport 2010:5 Uppföljning av mängdbrotten i Nordöstra Skåne

Rapport 2010:5 Uppföljning av mängdbrotten i Nordöstra Skåne Polismyndigheten i Skåne Polisområde Nordöstra Skåne Kriminalunderrättelsetjänsten Rapport 2010:5 Uppföljning av mängdbrotten i Nordöstra Skåne 2011-01-07 År 2010 1 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Plan mot kränkande behandling. Rudbecksgymnasiet läsår 14/15

Plan mot kränkande behandling. Rudbecksgymnasiet läsår 14/15 Plan mot kränkande behandling Rudbecksgymnasiet läsår 14/15 1 Inledning Det finns två lagar, Skollagen och Diskrimineringslagen, som ska skydda mot kränkning, diskriminering och trakasserier i skolan.

Läs mer

BOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2012-12-18

BOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2012-12-18 BOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2012-12-18 Innehållsförteckning Bostadspolitisk strategi... 4 Förutsättningar och behov... 5 Strategier Boendeplanering utifrån befolkningsstrukturen...

Läs mer

Enkät rörande boende för äldre i Krokoms Kommun

Enkät rörande boende för äldre i Krokoms Kommun Enkät rörande boende för äldre i s Kommun 2015-10-14 I din hand håller du just nu en enkät som vi vill att du skall fylla i. Enkäten är helt anonym och skall endast användas för att få fram önskemål om

Läs mer

MOTTAGNING AV FLYKTINGAR I KOMMUNERNA

MOTTAGNING AV FLYKTINGAR I KOMMUNERNA MOTTAGNING AV FLYKTINGAR I KOMMUNERNA Helsingfors 7.1.2016 Innehåll MOTTAGNING AV FLYKTINGAR I KOMMUNERNA...3 Nya flyktingförläggningar... 3 Undervisning för asylsökandes barn... 4 Inflyttning av asylsökande

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Anna Liljehov Fysisk planerare 040-675 34 08 Anna.Liljehov@skane.se YTTRANDE Datum 2015-07-28 Dnr 1500012 1 (7) Helsingborgs stad Remiss. Förslag på mark- och boendeprogram

Läs mer

Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid

Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid Avdelningen för analys och prognos 1 Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid Inledning Under senare år har ohälsotalet minskat. Minskningstakten har dock varit betydligt långsammare i gruppen under

Läs mer

Blir det bättre med vårdval i primärvården? DLF symposium 15 nov 2012

Blir det bättre med vårdval i primärvården? DLF symposium 15 nov 2012 Blir det bättre med vårdval i primärvården? DLF symposium 15 nov 2012 Anders Anell Ekonomihögskolan, Lunds universitet Effekter av valfrihet Befolkningen vill välja vårdenhet/mottagning en majoritet anser

Läs mer

SOU 2000:33 5. Bilaga 1. Områdespreferens i hyresrätt. Urban Fransson och Lena Magnusson Institutet för bostadsforskning, Uppsala universitet

SOU 2000:33 5. Bilaga 1. Områdespreferens i hyresrätt. Urban Fransson och Lena Magnusson Institutet för bostadsforskning, Uppsala universitet SOU 2000:33 5 Bilaga 1 Områdespreferens i hyresrätt Urban Fransson och Lena Magnusson Institutet för bostadsforskning, Uppsala universitet 6 Bilaga 1 SOU 2000:33 SOU 2000:33 Innehåll 7 Innehåll 1 Åtta

Läs mer

Bostäder för studenter

Bostäder för studenter Bostäder för studenter Rapport i projektet Etablering av det stadsintegrerade Linnéuniversitetet. Handläggare Datum Johanna Andersson 2011-11-18 Susanne Eriksson Bostäder för studenter Vi har undersökt

Läs mer

Sensus inkluderingspolicy

Sensus inkluderingspolicy Sensus inkluderingspolicy inklusive handlingsplan och begreppsguide fastställd av sensus förbundsstyrelse 2009-05-27 reviderad 2011-12-14/15 sensus inkluderingspolicy 1 Sensus inkluderingspolicy Sensus

Läs mer

Maktsalongen Verksamhetsplan 2015

Maktsalongen Verksamhetsplan 2015 Bilaga 5 Maktsalongen Verksamhetsplan 2015 Maktsalongen är en organisation som arbetar med jämställdhet i det unga civilsamhället. 2015 är organisationens fjärde år och organisationen växer med raketfart.

Läs mer

Anförande budgetdebatt i kommunfullmäktige

Anförande budgetdebatt i kommunfullmäktige Socialdemokraterna i Landskrona Landskrona 2010-06-21 [Det talade ordet gäller] Anförande budgetdebatt i kommunfullmäktige Möjligheternas Landskrona bygger vi tillsammans Dagens budgetdebatt är den sista

Läs mer

Remissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen

Remissyttrande över betänkandet Patientdata och läkemedel (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen 2008-01-07 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen Riksförbundet för Social, RSMH, har beretts

Läs mer

Handlingsplan vid hot och våld på Bromangymnasiet

Handlingsplan vid hot och våld på Bromangymnasiet Handlingsplan vid hot och våld på Bromangymnasiet Innehållsförteckning 2 Handlingsplan vid hot och våld på Bromangymnasiet 3 Ansvar 3 Vid tänkbara hot 3 Agera i en akut situation 3 När den akuta situationen

Läs mer

Bygger vi socialt hållbart?

Bygger vi socialt hållbart? Bygger vi socialt hållbart? Om stadsbyggandets betydelse för segregation och jämlika livsvillkor Ann Legeby KTH Arkitekturskolan Stadsbyggandet påverkar Vilka bor i kvarteren? Vilka möter jag på gatan?

Läs mer

Bilaga 1 Listningsregler

Bilaga 1 Listningsregler Bilaga 1 Listningsregler Hälsoval Jämtlands län 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 LISTNINGSREGLER 3 1.1 MEDBORGARENS ÅTAGANDE 3 1.2 PRINCIPER FÖR MEDBORGARENS VAL 3 1.2.1 Särskilt boende 3 1.2.2 Rätt till enskilda

Läs mer

För kommunen Roland Åkesson, kommunstyrelsen, ordförande Robert Rapakko, kommunstyrelsen. Kommunkontoret, Mönsterås

För kommunen Roland Åkesson, kommunstyrelsen, ordförande Robert Rapakko, kommunstyrelsen. Kommunkontoret, Mönsterås Sida Kommunala Pensionärsrådet (KPR) 2014-12-08 1 (8) Plats och tid PRO-huset, Mönsterås, den 8 december 2014, kl. 09.30-12.00. Beslutande För pensionärsföreningarna Inger Danielsson, PRO Mönsterås Gunnar

Läs mer

R 8717/2002 Stockholm den 27 februari 2002

R 8717/2002 Stockholm den 27 februari 2002 R 8717/2002 Stockholm den 27 februari 2002 Till Utrikesdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 7 januari 2002 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Uppehållstillstånd

Läs mer

Glöd och dynamik när Ingrepp stod i centrum

Glöd och dynamik när Ingrepp stod i centrum Glöd och dynamik när Ingrepp stod i centrum The Politics of Magma. Så heter skriften där forskar- och konstnärsgruppen Ingrepp har formulerat sitt program. Och lite som magma blev det när Ingrepp presenterade

Läs mer

ATT NÅ FRAMGÅNG GENOM SPRÅKET

ATT NÅ FRAMGÅNG GENOM SPRÅKET 1 (10) ATT NÅ FRAMGÅNG GENOM SPRÅKET Detta informationsmaterial är skapat i syfte att sprida en likvärdig information i Jämtlands län om vad det innebär att lära sig ett andraspråk. Men också ge information

Läs mer

Socioekonomisk omvandling i Borlänge 1990-2008 med fokus på bostadsområdet Jakobsgårdarna.

Socioekonomisk omvandling i Borlänge 1990-2008 med fokus på bostadsområdet Jakobsgårdarna. Socioekonomisk omvandling i Borlänge 1990-2008 med fokus på bostadsområdet Jakobsgårdarna. Hur påverka omflyttningen befolkningsstrukturen i ett bostadsområde? Anders Trumberg Johan Håkansson Nr: 2012:

Läs mer

UTHYRNINGSPOLICY. Inledning. Grundläggande värderingar

UTHYRNINGSPOLICY. Inledning. Grundläggande värderingar 2010-03-16 UTHYRNINGSPOLICY Inledning KBAB behöver en tydlig policy som stämmer med vår värdegrund i arbetet med att finna hyresgäster. Detta behov har förstärkts i takt med ökad efterfrågan och få lediga

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:35 av Ali Esbati m.fl. (V) Jämställdhet i arbetslivet

Motion till riksdagen 2015/16:35 av Ali Esbati m.fl. (V) Jämställdhet i arbetslivet Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:35 av Ali Esbati m.fl. (V) Jämställdhet i arbetslivet 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa 7-8 MAJ Psykisk ohälsa Inom ramen för Nya Perspektiv har psykisk ohälsa lyfts fram som en gemensam utmaning för kommunerna och Landstinget i Värmland. Det finns en omfattande dokumentation som visar att

Läs mer

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20 En hjälp på vägen Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra Slutversion 2013-12-20 Elin Törner 1 1. Inledning I denna PM redovisas en uppföljning av projektledarutbildningen

Läs mer

Tandvårdsutbudet i Örebro län 2009

Tandvårdsutbudet i Örebro län 2009 Gunnar Ekbäck maj 2009 Tandvårdsutbudet i Örebro län 2009 Behov Utbud Efterfrågan Inledning/Bakgrund... 3 Behov, utbud och efterfrågan... 3 Landstingets ansvar... 4 Demografi... 5 Personaltillgång... 7

Läs mer

Vad känner vi till om ekobrottslingar?

Vad känner vi till om ekobrottslingar? Vad känner vi till om ekobrottslingar? Ekobrottslighetens allvarsgrad Ekobrottslighetens allvarsgrad Ekobrottsligheten upplevs som alienerande, dvs det är något som sker över huvudet och som man som medborgare

Läs mer

Inte(GR)erad bostadsplanering

Inte(GR)erad bostadsplanering Inte(GR)erad bostadsplanering med fokus på äldre Workshop kring goda och attraktiva boendemiljöer för äldre 8 september 2011, Aschebergska Eken, Lillhagsparken 1 Ett gott och attraktivt boende för äldre

Läs mer

KRAFTSAMLING 2011-2015

KRAFTSAMLING 2011-2015 KRAFTSAMLING 2011-2015 Framtidsbilder från livet i Norrbotten 2030 Framtidsbilderna är Tillväxtrådets sammanfattning av Kraftsamlings rundabordssamtal. KRAFTSAMLING Befolkningsökning är grunden för tillväxt

Läs mer

INLEDNING... 4 KONFERENSEN

INLEDNING... 4 KONFERENSEN Innehållsförteckning INLEDNING... 4 KONFERENSEN 1999... 4 ALLMÄNNA FRÅGESTÄLLNINGAR... 4 SPECIFIKA FRÅGESTÄLLNINGAR... 5 SAMMANFATTNING FRÅN 1999 ÅRS KONFERENS... 5 FRÅGESTÄLLNINGAR OCH GRUPPINDELNING

Läs mer

Inledning; Blåvingen har 19 barn i åldern 1-5 år. På avdelningen arbetar 3 pedagoger, 1 förskollärare och 2 barnskötare.

Inledning; Blåvingen har 19 barn i åldern 1-5 år. På avdelningen arbetar 3 pedagoger, 1 förskollärare och 2 barnskötare. Verksamhetsberättelse Förskola; Tallbackens förskola Avdelning; Blåvingen Inledning; Blåvingen har 19 barn i åldern 1-5 år. På avdelningen arbetar 3 pedagoger, 1 förskollärare och 2 barnskötare. Pedagogisk

Läs mer

Introduktion till Äldre

Introduktion till Äldre Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller

Läs mer

Gråbo förskolors likabehandlingsarbete

Gråbo förskolors likabehandlingsarbete Lärande Gråbo förskolor 2014-08-11 Gråbo förskolors likabehandlingsarbete En plan för hur vi motverkar kränkningar samt arbetar för barns lika rättigheter och lika möjligheter i vår verksamhet 1 Varför

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Granskning av kommunens jämställdhetsarbete i enlighet med CEMRdeklarationen

Granskning av kommunens jämställdhetsarbete i enlighet med CEMRdeklarationen Revisionsrapport Granskning av kommunens jämställdhetsarbete i enlighet med CEMRdeklarationen David Boman Revisorerna Söderhamns kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Iakttagelser... 2 2.1.

Läs mer

Rutiner för registerutdrag vid anställning inom förskola och grundskola. Mjölby kommun

Rutiner för registerutdrag vid anställning inom förskola och grundskola. Mjölby kommun Revisionsrapport Rutiner för registerutdrag vid anställning inom förskola och grundskola Mjölby kommun Håkan Lindahl Innehållsförteckning Bakgrund och revisionsfråga... 1 Metod... 2 Lagens syfte och tillämpning...

Läs mer

PM 18 november 2014. Haninge kommuns modell för arbete med sociala aspekter av hållbarhet.

PM 18 november 2014. Haninge kommuns modell för arbete med sociala aspekter av hållbarhet. PM 18 november 2014 Sociala aspekter av hållbarhet i Brandbergen Under sommaren och hösten 2014 har den ordinarie arbetsgruppen för Brandbergens utvecklingsprogram bjudit in representanter från Socialförvaltningen,

Läs mer

15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M):

15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M): 15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH Herr talman! Kerstin Nilsson har frågat mig om jag kommer att vidta några åtgärder för att

Läs mer

1 Sammanfattning och slutsatser

1 Sammanfattning och slutsatser 1 Sammanfattning och slutsatser 1.1 Bakgrund Enligt regeringsformens 11 kap. 9 skall vid tillsättning av statlig tjänst avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet. Det

Läs mer

Förhandlingar om pojkighet och normalitet i förskolan. Anette Hellman, FD Universitets lektor, IPKL Göteborgs Universitet

Förhandlingar om pojkighet och normalitet i förskolan. Anette Hellman, FD Universitets lektor, IPKL Göteborgs Universitet Förhandlingar om pojkighet och normalitet i förskolan Anette Hellman, FD Universitets lektor, IPKL Göteborgs Universitet Alla vill ju leka Batman och det är ok. Men det finns barn som passar bättre till

Läs mer

Handlingsplan Stadsdelsutveckling

Handlingsplan Stadsdelsutveckling Kommunstyrelsen Datum 0 (12) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd Helena Andersson Tsiamanis 016-710 22 79 ESKILSTUNA KOMMUN Handlingsplan Stadsdelsutveckling 2012-2015 Remiss Yttranden ska lämnas

Läs mer

3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte

3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte 3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

DEN FLERKÄRNIGA MILJONSTADEN SKÅNE

DEN FLERKÄRNIGA MILJONSTADEN SKÅNE DEN FLERKÄRNIGA MILJONSTADEN SKÅNE MANIFEST FÖR ETT SAMVERKANDE SKÅNE Skåne är år 2030 en attraktiv och livskraftig region med flera starka tillväxtmotorer och en mångfald av livsmiljöer. Skåne har dragit

Läs mer

Utredningsrapport Förstudie om Malmö stads arbete mot afrofobi och diskriminering mot personer med afrikansk bakgrund

Utredningsrapport Förstudie om Malmö stads arbete mot afrofobi och diskriminering mot personer med afrikansk bakgrund SIGNERAD 2015-04-08 Malmö stad Stadskontoret 1 (5) Datum 2015-04-08 Vår referens Syna Ouattara Utredare syna.ouattara@malmo.se Tjänsteskrivelse Utredningsrapport Förstudie om Malmö stads arbete mot afrofobi

Läs mer

Planeringstal för befolkningsutvecklingen 2011-2025

Planeringstal för befolkningsutvecklingen 2011-2025 LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelsen Dnr KS 2011/493 dpl 01 Planeringstal för befolkningsutvecklingen 2011-2025 Förslag till beslut I planeringstalen för befolkningsutvecklingen åren 2011-2025

Läs mer

Stereotypa föreställningar om idrottsflickan

Stereotypa föreställningar om idrottsflickan Stereotypa föreställningar om idrottsflickan I idrotten produceras föreställningar om flickor. De är på ett visst sätt, de är missgynnade och vill vissa saker. Med det synsättet förefaller det logiskt

Läs mer

Götgatans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Götgatans plan mot diskriminering och kränkande behandling Götgatans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/12 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a

Läs mer

för Klinte rektorsområde

för Klinte rektorsområde Eskelhem skolas föräldraförening Brittis Benzler samt övriga ledamöter Barn- & utbildningsnämnden Barn- och Utbildningsförvaltningen 62182VISBY i Eskelhem 2011-12-20 Angående förvaltningens för Klinte

Läs mer

Samverkansavtal mellan polis och kommun 2013-2014

Samverkansavtal mellan polis och kommun 2013-2014 ~pmmunstyrelsens handling nr 63/2012 Polismyndigheten i söderman~ands vän _ Katrineholms kommun ~ Samverkansavtal mellan polis och kommun 2013-2014 Avtalande parter Polismyndigheten Södermanland och Katrineholms

Läs mer

Ny dom kan ändra synen på människohandel

Ny dom kan ändra synen på människohandel Ny dom kan ändra synen på människohandel Publicerad 2016-03-01 Par dömt till fängelse. En man och en kvinna har dömts för människohandel med en prostituerad trots att offret vare sig varit inlåst eller

Läs mer