Verksamhetsberättelse 2002

Transkript

1 Verksamhetsberättelse

2 Innehållsförteckning Förord 4 Detta är NTF Stockholms län 5 Verksamheten Organisation, nätverk och medlemmar 6 Styrelse och årsmöte 6 Kommunalt trafiksäkerhetsråd (KTR) 6 Äldres trafiksäkerhetsråd (ÄTR) 7 Yrkestrafikrådet (YTR) 7 Funktionärer 8 Information till invandrargrupper 9 Utbildning av Sthlms stads personal 11 Stödjande medlemmar 11 Bromma Trafikövningsbana 11 Medlemmarna 11 Opinionsgrupper & trafikmiljö 12 Kollektivtrafikkampanj 12 Demonstration 12 Bilfria dagen 12 Budkavle 12 Hundra och en väg 13 Framtidens fordon 14 Sänkta hastigheter 14 Medverkan i lokalt hastighetsprojekt 14 Hastighetsstudie 15 Hastighetsanpassning genom MO 15 Förbättrad hastighetsanpassning i yrkestrafiken 16 Trafiksäkra transporter 16 NTF Konsult 16 Barns trafiksäkerhet 17 Utbildningar kring Barn och trafik 17 Föräldraträffar 17 Äldre trafikanter 19 Äldre som opinionsbildare 19 Utbildning av äldre bilförare 19 Trafiknykterhet 20 Information i gymnasieskolan 20 2

3 Gående 20 Bilens inre säkerhet 20 Information vid färjelägen 21 NTF Certifiering 21 Nationell bälteskampanj hösten Säker cykling 23 Studie av cykelhjälmsanvändning 23 Arbetsplatsbesök 24 Kapten Hjälm 24 Cykelhjälms- och BMX-turné på skolor 24 Studie bland cykelpendlare 25 Cykelmanifestation 25 Konsumentupplysning 25 NTF Konsument 25 Massmedia 26 Säker trafik 26 Lokal TV- Motorföraren 26 Reflexkampanj 27 Aktivitetsdagar och mässor 27 Hemsida 27 Information via Stortavlor 28 Rapporter och sammanställningar 29 Rapporter: 29 Sammanställningar/Notat: 29 Styrelse, medlemmar och kanslipersonal 30 Styrelse 30 Revisorer 30 Valberedning 30 Kanslipersonal 30 Medlemmar (94 st ) 32 Bilaga 33 Pressutklipp samt förbundets medverkan 33 3

4 Förord Det har varit ett dystert år sett ur ett nollvisionsperspektiv. Ett år där olycksstatistiken i Stockholms län fortsätter att gå åt fel håll. Under 2002 dog 61 personer och över 1000 skadades svårt. NTF Stockholms läns verksamhet bygger på att arbeta med vad vi tror är det effektivaste sättet, samtidigt som vi arbetar så brett som möjligt. Vi håller i och skapar nätverk, vi arbetar med kampanjer, med prioriterade trafiksäkerhetsområden, mätningar och undersökningar, med folkbildning samtidigt som vi stödjer den enskilde som vill ställa krav och skapar opinion via media. Vi arbetar med alla viktiga målgrupper. Barn och ungdomar, äldre, gående, cyklister, bilförare, yrkestrafiken, medlemsorganisationer, kommuner osv. Förbundet har i allt större grad försökt skapa medialt utrymme i syfte att lyfta vad vi tycker är viktiga trafiksäkerhetsfrågor. Om vi lyckats eller inte får andra bedöma, se bilaga längst bak i verksamhetsberättelsen. Verksamheten under år 2002 har i huvudsak finansierats genom medel från staten via Vägverket i Borlänge, Vägverket Region Stockholm, Stockholms stad, Stockholms läns landsting och med medlemsavgifter. Helena Hartzell har fått en flicka och är mammaledig fr.o.m. november. Kaleb Bairu kommer att vikariera för Helena fram till november Kjell Cronvall har ansvarat för vissa projekt under året, främst äldre bilförare och årets bältesmätning för Stockholms stad. Lasse Holm har engagerat av NTF riks som ansvarig för det centrala Yrkesförarrådet och också fungerat som konsult i NTF Konsult. Styrelsen framför ett stort tack till medlemmar, funktionärer, personal och alla andra som på olika sätt medverkat i förbundets verksamhet år

5 Detta är NTF Stockholms län En ideell organisation med uppgift att utveckla och stimulera, stödja och samordna det frivilliga trafiksäkerhetsarbetet inom organisationens verksamhetsområde. Arbetar långsiktigt och systematiskt för en trygg och säker trafik i länet. Arbetar på demokratisk grund genom folkrörelser, organisationer, samhälls-institutioner, företag, media och enskilda. Vid årsskiftet hade förbundet 96 medlemmar. De utgörs av organisationer, kommuner, myndigheter och företag. Verksamhetsidén är att skapa opinion för rätten till en trygg och säker trafik där ingen accepterar att någon dödas eller skadas allvarligt öka människors vilja att ställa krav och deras förmåga att själva bidra till varaktiga förbättringar medverka till att öka insikten om trafiksäkerhetens betydelse för folkhälsan Verksamheten utgår från en bedömning av skaderisker och förhållanden som är specifika för trafiken i länet. Till grund för prioritering av verksamheten ligger Nollvisionen samt NTF:s inriktnings- och verksamhetsdokument. Härutöver styrs verksamheten av de trafiksäkerhetsmål som riksdagen lagt fast, Näringsdepartementets elvapunktsprogram och de mål som angivits i olika trafiksäkerhetsprogram. Utgångspunkten i arbetet är de svagaste trafikanternas behov - barn och ungdomar, äldre och funktionshindrade samt gående och cyklister. Ingår i NTF, Nationalföreningen för Trafiksäkerhetens Främjande och har därmed ett rikstäckande kontaktnät med samordnare av det frivilliga trafiksäkerhetsarbetet. Huvudfinansiär är NTF centralt genom medel från staten via Vägverket i Borlänge. Övriga huvudfinansiärer är Stockholms läns landsting samt Vägverket Region Stockholm och Stockholms stad genom upphandling av projekt. 5

6 Verksamheten 2002 Huvudfinansiär för verksamheten år 2002 har varit NTF centralt genom medel från staten via Vägverket i Borlänge. Övriga finansiärer har varit Vägverket Region Stockholm och Stockholms stad genom upphandling av projekt, Stockholms läns landsting genom bidrag samt kommuner och företag genom medlemsavgifter. Verksamheten har varit koncentrerad till följande områden: Organisation, nätverk och medlemmar Opinionsgrupper & trafikmiljö Sänkta hastigheter Trafiksäkra transporter Konsumentupplysning Trafiknykterhet Bilens inre säkerhet Säker cykling Färre andra regelöverträdelser Barns trafiksäkerhet Äldres trafiksäkerhet I följande avsnitt redovisas genomförda projekt och aktiviteter inom respektive verksamhetsområde. Ingen uppdelning görs efter finansiär. Organisation, nätverk och medlemmar Allmänt NTF Stockholms län har ett brett kontaktnät inom länet. I detta kontaktnät ingår bland annat andra ideella organisationer och föreningar, närpoliser och trafikpoliser, beslutsfattare och tjänstemän inom kommuner och myndigheter, enskilda människor och sammanslutningar, olika nyckelgrupper t.ex. inom barnomsorg, barnhälsovård och skola samt företag. Förbundet har haft ett nära samarbete med Vägverket Region Stockholm (VST) och har medverkat i ett antal samarbets- och arbets-grupper initierade av VST, exempelvis för lägre hastigheter, ökad cykling och bilens inre säkerhet. Styrelse och årsmöte Styrelsemöten har genomförts vid fem tillfällen samt ett årsmöte den 20 mars. På årsmötet nyvaldes Rolf Björklund, Länsstyrelsen till ordförande och ny ledamot blev Rolf Linder, Tranport, avd 5. Olle Lind, Bilprovningen, Roine Wallin, Kommunförbundet, Ann-Margret Örnberg, Landstinget och Kerstin Scheffer, FMK omvaldes alla på 2 år. Kommunalt trafiksäkerhetsråd (KTR) Under och början på 1990-talet hade Trafiksäkerhetsförbundet Stockholms län en årlig tradition att i seminarieform samla kommunernas trafiksäkerhetsansvariga. Dessa träffar upphörde på mitten av 1990-talet. Under hösten 2000 återupptog NTF Stockholms län detta erfarenhetsutbyte i form av ett "Kommunalt trafiksäkerhetsråd" med representanter från i stort 6

7 sett alla kommuner i länet, i syfte att tillmötesgå kommunernas efterfrågan på ett kommunalt samarbetsorgan för trafiksäkerhetsfrågor. Rådet fungerar som ett forum för att: diskutera kommunala trafiksäkerhetsfrågor sprida information utbyta erfarenheter visa på ny forskning redovisa vad som görs och har gjorts visa på goda exempel skapa nya nätverk få tillgång till nytt material Rådet fungerar också som initiativtagare till konferenser, seminarier och olika former av utbildningar riktade till kommunerna och deras nätverk. Roine Wallin är ordförande i rådet och Karin Österdahl, trafikingenjör i Tyresö vice ordförande. KTR har haft tre möten samt ett tvådagars seminarium under året. I februari träffades rådet i Stockholm i samband med ett studiebesök på Södra länken och en föredragning av cykelfältproblematiken i Stockholm. I juni lades mötet i Norrtälje, studiebesöket förlades i stadens gamla del och rådet fick en föredragning om de speciella problemen i glesbyggd. I september genomfördes ett seminarium, dels i land på Sjöfarthotellet, dels till sjöss på Birka Princess. Föreläsningar kring bla ett hälsoprojekt i Täby kommun, Monica Öhman, ny VD på NTF riks, Mats Jonsson, gatuchef Enköpings kommun Guldtriangelvinnare. I december genomfördes årets sista möte med Nacka som värd på Trafik Stockholm med ett studiebesök på vägtrafikcentralen samt föredragningar av Torbjörn Biding, Vägverket kring projektet ISA samt Nacka kommun kring vikten av hälsoperspektivet i all nyprojektering. Äldres trafiksäkerhetsråd (ÄTR) Rådet har genomfört fem sammanträden under året. Rådet har också varit delaktigt i och hållit två informationsträffar i det nationella projektet Äldre oskyddade trafikanter. Rådet har i samarbete med förbundet genomfört två grundkurser i trafiksäkerhet och en steg 2- kurs för pensionärsföreningarnas trafiksäkerhetsombud. Föreningarna har idag ca 200 utbildade trafiksäkerhetsombud vilka företräder de lokala föreningarna. Vid tre tillfällen har trafiksäkerhetsinformation i form av föreläsningar i de lokala pensionärsföreningarna utförts för sammanlagt ca 200 deltagare. Dessa informationsträffar finns det alltid en stor efterfrågan på och utvärderingarna är alltid mycket positiva. Fördelen med pensionärsföreningarna är att de normalt har regelbundna träffar där det oftast samlas en stor grupp pensionärer. Det är med andra ord ett lätt sätt att nå många med förhållandevis små resurser. En utvärderingsenkät med frågor om trafiksäkerhetsombudens arbete har skickats ut och sammanställts i ett notat som visar på att trafiksäkerhetsombuden har gjort mycket arbete i de lokala föreningarna. Verksamheten i rådet har varit koncentrerad runt projektet äldre oskyddade trafikanter. Yrkestrafikrådet (YTR) Rådet har haft tre möten, på Swebuss Öst AB, på Taxiförbundet och på Birka Princess, en 7

8 utbildningsresa samt genomfört arbetsplatsbesök under året. Under 2002 besöktes Linjebuss i Råsta, Busslink Täby, Arlandaremoten, Schenker BTL i Spånga, KF i Bro, Busslink i Hornsberg och Handen samt Cityterminalen Rådet har genomfört en utbildningsdag i samband med en båtresa på Birka Princess. Rådet har också varit representerat på Centrala Yrkesförarrådets utbildningskonferens. Rådet har under åren skickat ett antal skrivelser till berörda väghållare angående problem i trafiken som kommer upp i samband med arbetsplatsbesök. T.ex. har rådet under en längre tid arbetat med Gudöbroleden och under året har det bestämts att delar av leden kommer att byggas om bl.a. med ett antal nya cirkulationsplatser. Kontakt har också tagits från Hallsta pappersbruk angående vägarna 280 och 76. Det går en hel del tunga kemikalietransporter på dessa smala vägar med bristande vägkanter och avåkningar som följd. Rådet har tillskrivit Vägverket och Hallsta pappersbruk och frågat vad man tänker göra åt problemet. Rådet genomförde ett seminarium kring skolskjutsfrågor den 17 oktober där ett flertal kommuner var representerade. Det hade visat sig i en undersökning som rådet gjort att många av kommunerna ställde dåliga krav i samband med upphandlingen av skolskjutsar. Under 2002 skapades en yrkestrafiksida på förbundets hemsida. Funktionärer Tillgången på kunniga och engagerade funktionärer är en viktig förutsättning för förbundets arbete med att nå nyckelgrupper inom nätverket och för att få en bredd på det frivilliga trafiksäkerhetsarbetet. Ett stort antal personer har varit engagerade som funktionärer. Inför varje aktivitet har dessa fått en för aktiviteten lämplig utbildning. Exempel på aktiviteter där funktionärer medverkat är i samband med olika studier, mätningar, utåtriktade aktiviteter exempelvis Trafiksäkerhetsdagen för gående, arbetsplatsbesök och informationsdagar på Bilprovningen och vid färjelägen. Funktionärsstaben består idag av ett 30-tal personer. Föreningsstöd Organisationerna har lämnat in projektredovisningar med kostnadsberäkningar och förbundet har efter redovisning av genomförda verksamheter utbetalt visst ekonomiskt stöd till några aktiva organisationer. Stödet har koncentrerats till de organisationer som bedömts ha svårast att klara verksamhet utan förbundets stöd. Det totala föreningsstödet har sänkts kraftigt och kommer att sänkas än mer under 2003 på grund av de stora nedskärningarna i verksamhetsbidraget, se förordet. Övriga utbildningar för nätverket Det är av stor vikt med ett brett och utvecklat nätverk med kunskap om trafiksäkerhet i Nollvisionens anda. För detta behövs opinionsledare med goda kunskaper som kan och vågar ställa krav på en trafiksäker miljö. Som kan och vågar påverka attityder och beteenden till lägre hastighet, till användning av skyddsutrustning i bil, cykelhjälm, vikten av trafiknykterhet och övrigt som har betydelse för ökad trafiksäkerhet. Dessa opinionsledare finns bland funktionärer, trafiksäkerhetsombud, poliser, förskolelärare, BVC-personal, inom trafiksäkerhetsgrupper, våra råd etc., och har genom utbildningar, seminarier, olika trafiksäkerhetsaktiviteter och annat blivit engagerade till att påverka andra i olika trafiksäkerhetsfrågor. Förbundet har: Utbildat och handlett ett antal invandrarinformatörer i syfte att dessa sedan skall informera inåt i sina egna föreningar. Stockholms kontaktlärare och de trafikpoliser som sköter skolpolisverksamheten utbildades vid två olika tillfällen i trafiksäkerhetsfrågor. 8

9 Utbildat 8 nya funktionärer under en heldag ute på Bromma i Hastighet Bilens inre säkerhet Barn i bil samt cykelsäkerhet. Funktionärsträff med genomgång av nya anställningsrutiner, arvoden kommunikation och trafiksäkerhetspolicy. Vi gick även igenom nytt material, nyheter vad det gäller bilbarnstolar och cykelhjälmar samt kring andra trafiksäkerhetsprodukter. Dagen avslutades på VV;s nya trafikcentral vid Kristineberg. 23 funktionärer deltog. Bistått och samarbetat med representanter från medlemsorganisationerna RTP och SKBR med material för att användas till utbildning för det egna nätverket. Utbildat/Informerat fem stycken barnmorskor vid Axelbergs MVC i ämnet barn i bil. Föredrag för lokala pensionärsföreningar vid 4 tillfällen, 50 medlemmar per Två halvdagsföredrag för Taxi Södertälje. Föredrag För MCE med ett 20-tal åhörare. Norrtäljes Kommunfullmäktige fick en föreläsning kring Bilens inre säkerhet. Föreläsning kring bilens inre säkerhet och hastighetens betydelse för fordonslinjens elever på Huddinge gymnasium. 2 utbildningsdagar HVSS samt 3 utbildningsdagar vid Berga Örlogsskolor i projektet NollNoll inom Försvarsmakten. En informationsträff för FMK och SKBR i samband med en samling som de hade i Solna. Två informationstillfällen om bilens inre säkerhet vid Hyresgästföreningen Huddinge. En informationsträff för länets militära förarprövare. Föreläsning för Södertälje kommun och dess nätverk i ämnet hastighetens betydelse. En informationsträff med Solifer klubb med träffpunkt Bilprovningen Haninge. Förbundet har hållit föreläsningar i frågor kring barn i bil och cykelhjälm vid 11 tillfällen för föräldragrupper i länet. Utbildning i bilens inre säkerhet och cykelhjälm för en föräldragrupp på BVC i Rissne. En föreläsning på Stockholmsmässan i samband med Skolforum i ämnet barn och trafiksäkerhet. Funktionärsutbildning kring Lugna gatan, Krister Isaksson, GFK och Bengt Svensson, trafikpolis Norrort kring EU-mopeden. Ett informationstillfälle vid Falck Security AB om bilens inre säkerhet. En utbildningsdag för nätverket den 6 dec på hotell Winn Föreläsare var bla Monika Öhman, Naturskyddsföreningen och Näringsdepartementet. Hasse föreläste för kadetter på Karlbergs slott två dagar i december i ämnena hastighetens betydelse och trafiknykterhet. Förbundet har deltagit i projektet NollNoll, där alla officerskadetter på Karlbergs slott fick en heldagsutbildning i trafiksäkerhet. Utbildningarna skedde under tre dagar i december. Förbundet föreläste i ämnena hastighetens betydelse och trafiknykterhet. Information till invandrargrupper Information till invandrargrupper är ett projekt som bara växer i omfattning. En utvärdering som gjorts tillsammans med Vägverket och TEMO visar att det finns många människor i samhället som inte självklart tagit till sig ett för många självklart trafiksäkerhetstänkande och beteende. Att många grupper i samhället inte nås av samhällsinformation är uppenbart. Vad detta beror på är inte alltid enkelt att svara på, det finns säkert många förklaringar. Erfarenheten under de senaste åren visar tydligt att det bästa sättet att föra ut information är genom lokalförankring med olika aktörer. Har man inte naturligt det svenska språket behövs mer praktiska arrangemang där voltbil och krocksläde finns för att demonstrera och förstärka effekten av den muntliga informationen. Detta är ett långsiktigt arbete, då många möten handlar om erfarenhetsutbyte och där kulturkrockar ibland försvårar en omedelbar acceptans. Förbundet har arbetat genom nätverksbyggande, utbildningar av nyckelpersoner, utbildning av SFI klasser och deras lärare, aktivitetsdagar, informationtill-fällen/föreläsningar för föreningar, föräldrar etc. skapat informatörer ur frivilligorganisationerna, utställningar och filmer på bibliotek samt via vår hemsida. 9

10 Förbundet har föreläst för 86 SFI-klasser och föreningar i länet. 12 Medborgarkontor har antingen utbildats eller varit aktiva med att sprida trafiksäkerhetsbudskap i form av bla utställningar eller andra aktiviteter. Utbildningar har även getts till BVC-personal och hälsoinformatörer. 5 lokal-tv sändningar har gjorts på temat bilens inre säkerhet. Utvärdering Invandrarprojekt NTF har under 2002 arbetat för att skapa samarbete med organisationer, föreningar, medborgarkontor, förskolor och andra naturliga nätverk och informationsställen som finns i aktuella områden. Samarbete med tjänstemän och personal på till exempel förskolor, BVC, MVC och medborgarkontor fungerar bra när intresset och tiden finns hos personalen. Ett bra exempel är Rinkeby. Språk- och kulturskillnader gör det ibland svårt att förstå varandra. Vid utbildningar/informationstillfällen skapar det ofta irritation och problem för föreläsaren då många åhörare kommer sent och allmänt är dåliga på att ringa om de inte kommer. Kommunikationen försvåras då åhörare har olika modersmål och har olika lätt för att förstå svenska. Många av dem som blivit intervjuade har uppgett att mun till mun metoden är det bästa sättet att sprida information på och flera lyfter fram att det är bra med praktiska övningar och hjälpmedel. Se Rapport MO-utbildning Förbundet har arrangerat och genomfört två regionala medlemsutbildningar med totalt ca 40 deltagare. Ett antal möten har också skett med de andra förbunden inom regionen i planeringssyfte. Kurserna behandlade frågor kring Nollvisionen, hastighetens betydelse, trafiknykterhet, trafiksäkra transporter, cykelsäkerhet och trafikombudens roll. Utvärderingarna visar att deltagarna var mycket nöjda med utbildningen. Polisen Två informationsträffar hölls med gruppen för oskyddade trafikanter på regionala trafikpolisen i samband med att Stockholms kontaktlärare för skolpoliserna träffades för utbildning. I april träffade förbundet alla polismästardistrikts trafikpolischefer i länet och informerade om förbundets verksamhet samt diskuterade framtida samarbete. 10

11 Utbildning av Sthlms stads personal Förbundet har genomfört en utbildning för stadsbyggnadskontoret samt haft två möten med kontoret kring trafiksäkerhetspolicyfrågor. Utbildat alla Stockholms skolors kontaktlärare och undervisande trafikpoliser som har hand om skolpolisverksamheten i Stockholms stad vid två olika tillfällen i Nollvisionen och bilens inre säkerhet. Besvarat tre remisser och fungerat som funktionsstöd vid fyra trafikkommittémöten och en workshop kring trafikmiljöfrågor. Förbundet har också sett till att cykelfrämjandet alltid är representerade vid trafikkommittés möten. Stödjande medlemmar Under 2001 startade projektet Stödjande medlemmar som syftar till att knyta personliga medlemmar till förbundet. Tanken är att projektet ska finansieras via sponsorer och avgifter. De stödjande medlemmarna får vissa erbjudanden och kan genom sitt medlemskap ge ett stöd till trafiksäkerhetsarbetet. De har dock inte rösträtt vid årsmöten eftersom medlemskap enligt NTF:s stadgar endast är öppet för andra organisationer. NTF skall vara en paraplyorganisation och en gemensam arena för trafiksäkerhetsarbetet inom såväl samhällsorganisationerna som inom det frivilliga föreningslivet. Marknadsföring av projektet sker vid alla utbildningar och andra träffar med nätverket och en medlemssida har skapats under NTF Stockholms vanliga hemsida på nätet. Bromma Trafikövningsbana Delar av Bromma trafikövningsbana har upplåtits till trafikskolor med inriktning på mc-utbildning och halkkörning med skid-car. Vägverket har lånat banan för förarprov B och olika bilmärkesklubbar har hyrt banan för sin verksamhet. Arbetet med banan har inneburit kontinuerliga kontakter med Björklidens Golfklubb, DEAB trafikskola, J.Lindkvist AB, Stockholms stad och våra andra hyresgäster. Medlemmarna Genom hemsidan och informationsbladet Säker trafik i Stockholms län har medlemmarna fått information om verksamheten. Medlemmarna har fått inbjudningar att delta i utbildningar, konferenser och olika typer av trafiksäkerhetsaktiviteter. Förbundets årsmöte hölls den 20 mars på hotell Winn i Solna centrum. Mötet inleddes med Tord Ahlborg höll ett anförande kring Analys av olycksläget i Stockholms län. Rolf Björklund tog över förbundets ordförandeklubba efter Sören Falk som varit ordförande sen Nationella NTF-grupper Förbundet har engagerat sig i flera nationella arbetsgrupper initierade av NTF riks. Vi har ingått i grupperna, Opinionsgrupper och trafikmiljö, Hastighetsanpassning genom MO, Säker cykling, Konsumentupplysning, Äldre som opinionsbildare, Trafiksäkerhet i skolan och Trafiksäkra transporter. Utdelning av stipendium I samband med Skoltrampet 2001, skänkte Länsförsäkringar kronor till NTF Stockholms län för förbundets trafiksäker-hetsarbete för barn och ungdomar. NTF Stockholms län har beslutat att använda bidraget till att instifta ett årligt stipendium i syfte att premiera personer/föreningar som på ett framgångsrikt och träget sätt arbetat med barn och ungdomars 11

12 trafiksäkerhet. Det första stipendiet, som var på kronor, utdelades till Lena Backman och Carina Hjelm/Antonsen, för deras fleråriga engagemang för barns trafiksäkerhet på och kring den kraftigt trafikerade Landsnoravägen i Sollentuna Opinionsgrupper & trafikmiljö Opinionsgrupper Det kontinuerliga arbetet med stöd till opinioner har fortsatt. Under 2002 har drygt 60 nya opinionsgrupper hört av sig. Grupperna har normalt fått det stöd som efterfrågats, de vanligaste är att det sker via e-post och telefon. Stöd har också givits till opinionsgrupper från tidigare år. Totalt har NTF vid slutet av opinionsgrupper. De flesta hör av sig med anledning bilars hastigheter i närmiljön. Många vill låna utrustning för att mäta hastigheter. Personal från förbundet har besökt ungefär 10 opinionsgrupper under året. Kollektivtrafikkampanj NTF har under året deltagit i Kollektivtrafikkampanjen tillsammans med flera MO. I kampanjen har ingått politikeruppvaktning där kampanjens organisationer tillsammans har träffat samtliga politiska partier i Landstingsfullmäktige. Dessa möten har upplevts som intressanta och givande för NTF som organisation. En demonstration genomfördes den 4 maj och dess krav på bättre, och säkrare kollektivtrafik uppmärksammades av SvD och Radio Stockholm som intervjuade NTF Stockholms VD och direktsända från demonstrationen. Till demonstrationen togs en banderoll med texten "Inga stående passagerare i bussen" fram. Demonstration 26 maj arrangerades i samarbete med Fältbiologerna och flera politiska ungdomsförbund en demonstration och politikerutfrågning. Temat var säkrare trafikmiljö och bättre kollektivtrafik. Demonstrationen uppmärksammades av SVD. I politikerutfrågningen fick politikerna svara på frågor bland annat om vad de anser om 30 km/h i tätort. Svaren redovisades på NTF tog till demonstrationen fram en banderoll med texten "Vi kräver max 30 km/tim och fartdämpande åtgärder där barn bor respektive. Alla NTFs Opinionsgrupper i Stockholm stad fick inbjudan att delta vid demonstrationen. Bilfria dagen På bilfria dagen den 22/9 hade NTF tillsammans med flera MO, Fältbiologerna, Naturskyddsföreningen och cykelfrämjandet en manifestation för bättre och säkrare trafikmiljö för cyklister. Runt 50 cyklister deltog i cykelmanifestationen och SVD skrev en artikel. Budkavle Som stöd till opinioner som arbetar för säker skolskjuts har en budkavle med krav på en trygg och säker skolskjuts tagits fram. Till budkavlen togs vykort och en Roll-Up utställning fram. Budkavlen har varit i tre kommuner, vilka också haft Roll-upen på biblioteket och vi har skickat vykort till alla skolor, bibliotek och kommunfullmäktigledamöter i dessa kommuner. I samtliga 12

13 kommuner har media uppmärksammat budkaveln och gruppernas överlämnade av krav till respektive kommunalråd. En budkavle för lägre hastigheter och fartdämpande åtgärder där barn bor togs fram till hösten. Metoderna från budkavlen om skolskjuts har används. Utställning på bibliotek och vykort till politiker, skolor, förskolor och bibliotek. Vi tog också fram affischer som grupperna kunde sätta upp lokalt och berätta om budkavlen. På utställningen fick grupperna presentera sitt problem med ord och bilder. Budkavlen har varit i tre kommuner. I alla kommuner har media uppmärksammat kraven. Grupperna har också fått kontakt med nya politiker och fått uppmärksamhet för sina problem. Budkavlen kommer att fortsätta under Hundra och en väg Ett projekt kallat Hundra och en väg har genomförts. Syftet var att få Stockholm stads politiker uppmärksamma på problematiken med höga hastigheter där barn vistas i trafiken samt fungera som ett konkret projekt i vilket opinionsgrupperna kan engagera sig. Barn inbjöds att rita och skriva om sin trafikmiljö. Drygt 100 barn och vuxna deltog med berättelser och teckningar och allt sammanställdes i en stor bok, Hundra och en berättelse. I boken ställde vi gemensamt krav på lägre hastigheter och fartdämpande åtgärder där barn bor. Boken lämnades över till gatu- och fastighetsborgarråd Sten Nordin i samband med att vi anordnade kalas på Medborgarplatsen för alla barn som deltagit. Drygt 50 barn och vuxna var med vid överlämnandet, några barn underhöll, en förälder lämnade över boken till sten Nordin och en pojke berättade om hur han upplever sin trafikmiljö. Metro tog en bild och skrev en bildtext om händelsen. Sten Nordin lade dagen innan han tog emot boken fram ett åtgärdspaket för hur han ville göra barnens skolväg tryggare och säkrare. 13

14 Framtidens fordon En utställning om Framtidens fordon har dragit igång. Syftet är att få barn att reflektera över trafiksäkerhet och uppmärksamma säkerheten för de som befinner sig utanför fordonen, i vår trafikmiljö. Runt 200 modeller av framtidens fordon har mellanstadieelever i Stockholm gjort. NTF har inlett samarbete med Kulturhuset och tillsammans kommer vi att anordna en utställning våren 2003 där vi visar modellerna och lyfter frågan om hur bilbranschen i framtiden också måste ta ansvar för den som är utanför fordonet. Kontaktpersoner i kommunerna Ett antal trafikombud i pensionärsorganisationerna engagerades till att fungera som kontaktpersoner till opinionsgrupper i respektive kommun. Dessa personer var tänkta att kunna fungera som ett stöd och stärkande nätverk för lokal TS-opinion på gräsrotsnivå. Tyvärr visade det sig att flera av TS-ombuden inte delar NTFs syn på nollvisionen och behovet av fartdämpande åtgärder. Därför valde vi att lägga ner tanken om kontaktpersoner tills vidare och ta bort dem från vår hemsida. Övrigt I en kommun ingår NTF i en projektgrupp för barns trafiksäkerhet och gruppen hade två möten under första halvåret. NTF har undre året funnits med i fyra kommuners arbete med Lugna gatan. Vi har varit i en kommun och deltagit i ett förankringsarbete gällande 30-område. Hemsidan har utvecklats för att ge ytterligare stöd och hjälp till dels etablerade opinionsgrupper, dels till människor som väljer att inte kontakta oss direkt utan enbart vill ha stöd och tips från hemsidan. Sänkta hastigheter Medverkan i lokalt hastighetsprojekt Projektet Lokalt hastighetsprojekt syftar till att få ner hastigheten på i förväg utvalda olycksdrabbade vägar och därmed minska olyckorna och personskadorna på dessa vägar. Under år 2002 har Väg 73, sträckan Berga Älgviken och Huddingevägen ingått i projektet. Tidigare har liknande hastighetsprojekt genomförts på Valhallavägen. Projektet omfattar ett åtgärdspaket med en kombination av informationsinsatser/dialog och polisövervakning med automatisk hastighetskamera placerad i en polisbuss samt fasta kameror (Huddingevägen). NTF:s medverkan i projektet berörde dialogdelen med trafikanter. Resultatet utvärderas av VST genom för- och efterstudier i form av hastighetsmätningar och intervjuer med trafikanter. Nynäsvägen Inom ramen för projektet har en hastighetskampanj på Nynäsvägen planerats och kampanjfunktionärer har utbildats under våren Instruktion till funktionärerna har utarbetats i samarbete med VST. NTFs del på Nynäsvägen innebär dialog och samtal med trafikanter med anledning av kampanjen. I första hand riktades dialogen till färjeresenärer och yrkesförare men även andra trafikanter under vecka14 till 16, d.v.s. under kvartal 2. 14

15 Totalt har förbundet i samband med kampanjen på Nynäsvägen haft en dialog med ca 1400 trafikanter, i första hand färjeresenärer Totalt har 7000 foldrar distribuerats till intresserade. Kampanjaktiviteterna har genomförts under vecka Nummerskrivning av 2000 fordon har också gjorts. Huddingevägen Kvarvarande del av projektet användes till att informera om den fasta hastighetsövervakningen på Huddingevägen. NTF:s funktionärer delade ut foldrar under oktober månad på platser där bilister som kan tänkas köra Huddingevägen stannar. Funktionärerna besökte åkeriföretag, bensinstationer, restauranger, företag och butiker i Tumba, Tullinge, Flemingsberg och Huddinge centrum. Över 3000 ex handout foldrar har delats ut på sammanlagt 105 platser. Kommentarer från de olika företagen har varit mest positivt till informationskampanjen. De flesta affärsinnehavarna har varit villiga att ta emot foldrar för att föra budskapet vidare. Övrigt NTF har medverkat vid fyra projektgruppsmöten och en tvådagars studieresa under året. Media har uppmärksammat kampanjen. NTF Stockholms län har informerat om projektet, bl. a. när och var funktionärerna var plats via hemsidan. Under oktober månad genomfördes övervakning på Huddingevägen med automatisk hastighetskamera. Skåp och kamerautrustning kom på plats under vecka 43. Kameraövervakningen var tänkt att påbörjas den 29 oktober, men intrimning av utrustning tog längre tid än ursprungligen beräknat. Hastighetsstudie Detta är en studie som förbundet gjort sedan utökades studien till att omfatta 32 mätplatser från tidigare 19 st. Sedan 1990 noteras yrkestrafiken separat. Som yrkestrafik räknas här taxi, bussar och lätta respektive tunga lastbilar. Mätningen är gjord och sammanställd i en rapport kallad Rapport 3 "Hastigheter i Stockholm 2002". Resultaten har fått stort utrymme i media bl.a. helsidor både i Expressen, Aftonbladet och Mitt i Söderort. Årets studie visade på en minskning av medelhastigheten på 50-sträckor, från 52,5 till 47,9 km/tim, samtidigt som medelhastigheten på 30-sträckor låg på samma nivå som under 2001, 35,6 km/tim. Andelen som överskred hastighetsbegränsningen var 69,7 % på 30-sträckor och 47,2 % på 50-sträckor. Hastighetsanpassning genom MO Under 2001 ingick 7 vägavsnitt i projektet. Medlemsorganisationerna har under 2002 fortsatt arbeta med dessa vägar samt ett informationsmöte har arrangerats för att engagera nya grupper inför valet av nya vägar. 14 st. av medlemsorganisationerna deltog i mötet där man valde ytterligare sex nya väger att arbeta med för att sammanlagt omfatta 13 vägavsnitt i projektet under Val av vägar Minst en Medlemsorganisation per vägsträcka är engagerade och deltagarna har utbildats. Aktuella vägavsnitt har valts av MO, mer eller mindre i samråd med projektledaren. MO har valt vägar för vilka man har ett lokalt engagemang och god kännedom om. Deltagarna har uppmanats att välja olycksdrabbade vägar och huvudgator med högre hastighetsbegränsning än 30 km/h men trots det är intresset för att arbeta med 30-gator stort. Det har visat sig att många känt engagemang i första hand för vägar i det egna närområdet, som ur trafiksäkerhetssynvinkel inte är prioriterad. 15

16 Eftersom projektet syftar till att engagera MO att bli effektiva ambassadörer för en bättre hastighetsanpassning antas det egna engagemanget vara avgörande för om arbetet blir bra utfört. Det har bedömts vara bättre att man arbetar med en 30-gata med få olyckor än med ingen gata alls. Det har också visat sig att MO som valt att arbeta med det statliga vägnätet i flera fall valt att hoppa av eller i varje fall inte gjort det man sagt inom utsatt tidplan. De vägar som valts har olika hastighetsbegränsning, två 70-sträckor, åtta 50-sträckor och tre 30- sträckor har studerats. Vägarna är geografisk spridda i hela Stockholms län och är av olika karaktär. Enkätundersökning Enkätintervjuer har gjorts på 10 vägar. Antalet intervjuer som gjorts på respektive sträcka varierar. På ca hälften av vägarna har MO genomfört intervjuer med minst 100 bilister (ett krav som ställts av projektledare), medan i de mindre vägarna i tätorter har det enligt uppgift varit svårt/mycket tidskrävande och sannolikheten att träffa på bilister som kör på vägen begränsad. Totalt har 689 bilister intervjuats i Stockholms län. Många av de intervjuade upplever trafiksäkerhetsbrister och tycker att medelhastigheten är hög. Intervjuerna har sammantaget visat att deltagarnas uppfattning kring höga hastigheter på aktuella vägar i stor utsträckning delas av bilisterna. Varefter material kommit in har vägarna presenterats på hemsidan. Förbättrad hastighetsanpassning i yrkestrafiken Under våren 2001 genomfördes hastighetsmätningar på ett 20-tal företag. Företagen tillskrevs resultaten. Under hösten 2001 repeterades mätningarna. Alla redovisade företag hade en högre medelhastighet på 30- och 50 -sträckor än skyltad hastighet. I det andra brevet till företagen följde resultat, vilket fordon som kört var och i vilken hastighet. Även information om varför hastigheten har stor betydelse för trafiksäkerheten och erbjudanden om hjälp med trafiksäkerhetspolicy, utbildningar etc. Press meddelande kring resultatet skickades till media och fick stor uppmärksamhet. Förbundet har under 2002 genomfört uppföljning, genom telefonintervjuer, av aktiviteter i företagen Syftet att skapa en process i företagen kring hastigheter, har verkligen uppnåtts, notat om detta skrivet. Kontakter har tagits med ett par företag för diskussion om projektet. Förbundet har under 2002 också genomfört hastighetsmätningar både vår och höst samt skickat ut mätresultaten till ca 25 företag under våren och till ett 40-tal företag under hösten. Ytterligare 40 företag där mätresultaten varit för få har fått ett speciellt brev under hösten. Trafiksäkra transporter NTF Konsult Intresset för kvalitetssäkring av transporter ökar hos både leverantörer och köpare av transporter. Olyckor där yrkestrafik är inblandad ökar i takt med att vägtransporterna ökar. Att kvalitetssäkra transporter av gods och människor är ett växande krav. Köpare av transporter ställer allt oftare krav på kvalitetssäkring, det gäller inte minst kommuner/landsting som svarar för kollektivtrafik och skolskjuts. För att möta efterfrågan på kvalitetssäkring av transporter bildades 2001 NTF Konsult. NTF Konsult arbetar med att 16

17 utveckla och säkerställa tillvägagångssätt, riktlinjer och rutiner som är styrande för trafiksäkra och miljövänliga vägtransporter. NTF Konsult har utvecklat metoder för avtals- och kvalitetsuppföljning av transporter. Vårt verktyg för att kvalitetssäkra vägtransporter är TSM 1 (2002). TSM 1 är en systembeskrivning som omfattar riktlinjer och rutiner för att bygga ett kvalitetssäkringssystem för en ökad trafiksäkerhet och en minskad miljöpåverkan. NTF Konsults tjänster: Avtals- och kvalitetsuppföljningar, revisioner av upphandlade transporttjänster Implementering av kvalitetssäkringssystem för trafiksäkra och miljöanpassade vägtransporter Internkontrollsystem för leverantörer av avtalsbundna vägtransporter Rådgivning, konsultation i trafiksäkerhet och miljöanpassning vid upphandlingar av transporttjänster Analyser, kartläggningar, utredningar och konsekvensbeskrivningar utifrån trafiksäkerhet och miljö NTF Konsult är en del av NTF-organisationen. Verksamheten startades hösten Från NTF Stockholms läns sida är det Lasse Holm som arbetar med dessa frågor. Barns trafiksäkerhet Utbildningar kring Barn och trafik Vägtrafiken svarar för mer än hälften av alla dödsfall till följd av olyckor med barn. Den främsta orsaken till bristerna i barnens trafiksäkerhet är vår tids komplicerade trafik och boendemiljö. Andra orsaker är brister och slarv med skyddsutrustningar för barn samt överskattning av barnens förmåga att klara sig själva på egen hand i trafiken. Personal inom barnomsorg och skola är speciellt viktiga målgrupper: Över 80 % av alla barn vistas på förskola och alla barn går i skola. Grundutbildningar Under våren har förbundet genomfört tre stycken grundutbildningar. Kursinnehåll: Barns utveckling och mognad kopplat till trafik, bilens inre säkerhet, barn i bil och cykelsäkerhet, cykelhjälm och frågor kring gröna spännet. Steg 2 utbildning. Förbundet genomförde en steg 2 utbildning i november. Kursinnehåll: repetition av grundkurs samt hastigheten betydelse, hur ställer man krav och trafikmiljöfrågor. Cecilia Strömbom, Sundbybergs kommun, föreläste kring en trafikingenjörs arbete. Föräldraträffar Föräldrar till förskolebarn och barn i de lägre klasserna i grundskolan har ett stort engagemang och intresse av trafiksäkerhet för sina barn. Genom den omfattande utbildningen av personal inom barnomsorg och sexårsverksamhet, och den förmedling av trafiksäkerhet till föräldrar som den utbildade personalen gör, har efterfrågan på information och utbildning hos föräldrar ökat 17

18 markant. Förbundet medverkar nu regelbundet vid föräldraträffar med information och utbildning om barns säkerhet i bil, cykelhjälm, trafiksäker miljö och hastighet. Totalt 15 föräldraträffar inom skola och barnomsorg med inriktning på bilens inre säkerhet, barn i bil och cykelhjälm har genomförts i länet. Möjlighet att köpa cykelhjälm till rabatterat pris direkt från leverantör erbjuds vid varje tillfälle. Förbundet har informerat/utbildat totalt ca 300 föräldrar 18

19 Äldre trafikanter Äldre som opinionsbildare Sex pensionärsorganisationer med närmare 1 miljon medlemmar ingår i ett mycket starkt NTFnätverk. Nätverket bygger på en central arbetsgrupp samt 20 länsvisa äldreråd (12-14 personer/råd). I råden finns från respektive pensionärsorganisation utsedda distriktsombud. De har ett övergripande ansvar för den lokala verksamheten med dess lokala ombud i samverkan med NTF-förbunden. Den äldre populationen ökar. De äldre är redan idag en hårt olycksdrabbad grupp i trafiken. Ett stort trafiksäkerhetsproblem är de oskyddade. Gruppen över 65 år, utgör ca 50 procent av alla dödade oskyddade trafikanter. Många äldre ramlar omkull som gående och skadar sig, ofta relativt allvarligt. Äldre människor skadar sig lättare än yngre vid olyckor eftersom ett naturligt åldrande medför att kroppen blir skörare. Projektet som är ett nationellt projekt, igångsattes i januari En förberedande utbildning av de Centrala pensionärsorganisationernas ca 300 distriktsombud ägde rum hösten Kartläggningen av Äldres trafiksäkerhetsmiljö har pågått under hela våren Projektet har åstadkommit ett aktivt engagemang bland pensionärsorganisationernas trafikombud. 74 informationsträffar har genomförts av distriktsombuden med stöd av Äldreråden för de lokala ombuden. Väghållarna har uppmärksammats på problem och brister. Media runt om i landet har visat ett mycket stort intresse för projektet. I flera län har åtgärder redan vidtagits av väghållaren. NTF Stockholms läns del i projektet För att närma sig problemet med de vita fläckarna sändes en enkät med frågor om hur trafiksäkerheten ser ut i närmiljön till samtliga trafikombud i länet. Enkäten sammanställdes och skickades till ts-ombuden och NTF riks. De lokala ombuden fick en genomgång av projektets framskridande samt om kartläggningsarbetet En skrivelse gick ut till kommunerna om vad som åtgärdats av de problem som skickats in inom ramen för projektet. Svaren blev till exempel: Vi har inte fått in några skrivelser Det där las in till drift och underhåll Handlar det bara om potthål och liknande går ärendet till drift och underhåll. Vi har samarbete med kommunala pensionärsrådet De lokala pensionärsgrupperna har haft löpande kontakter och i många fall har det resulterat i förbättringar. En sdf skickar en lista på åtgärder som lagts i kommunens planering och kommer att utföras. En kommun har fullständig koll på antalet skrivelser som inkommit (11), fyra är utförda, tre utreds, en rör en stor fråga på E18 och resten ligger i kommunens planering. NTF Stockholms län skickade sex distriktsombud till utbildningen kreativ mötesledning i Hallsberg De lokala ombuden fick utbildning med fokus på Äldre oskyddade trafikanter vid två tillfällen i november. Utbildning av äldre bilförare 19

20 Tre kurser för studiecirkelledare inom projektet kallat 65 PLUS har genomförts med totalt 40 blivande studiecirkelledare. Dessa har till dags dato genomfört 5 studiecirklar. Erfarenhetsmässigt har vi förstått att cirkelledaren måste inneha en förhållandevis hög kompetensnivå. Detta beroende på alla de frågeställningar som dyker upp under tiden. Trafiknykterhet Information i gymnasieskolan Förbundet har fortsatt verksamheten med rattfylleriseminarier på gymnasieskolor. Under året har förbundet genomfört 25 seminarier i Stockholms län och 4 seminarier för 5 gymnasieskolor på Gotland för sammanlagt 3000 elever. På mediesidan resulterade detta i ett fem minuter långt reportage från ett av seminarierna i Radio Gotland samt hel- respektive halvsidesreportage i de båda Gotlandstidningarna. Utvärdering genom elev- och lärarenkäter är under sammanställning och levereras under Totalt deltog drygt 2400 elever i Stockholms län och drygt 600 elever på Gotland i seminarierna Helen Sjöberg som ansvara för projektet har vidtagit ansträngningar att värva nya föreläsare till projektet genom brev och telefonsamtal till K.R.I.S. (Kriminellas revansch i samhället), Anonyma alkoholister Young People, S.M.A.R.T (Samverkan mot alkohol och rus i trafiken) och RTP-S (Riksförbundet för trafik- och polioskadade i Stockholms län). Telefon- och e- postkontakt har också tagits med Rekryteringsgruppen för Aktiv rehabilitering och riksorganisationen RTP, som båda lade ut information om att NTF Stockholms län söker föreläsare med självupplevd erfarenhet av rattfylleri och trafikolyckor på sina respektive hemsidor. Kontakterna har resulterat i att vi rekryterat och utbildat två nya föreläsare till projektet och påbörjat rekryteringen av ytterligare en föreläsare till projektet nästa år. Gående Projektet Gående i trafiken Under perioden har Vägverket Region Stockholm, Polisen, Kommunerna och NTF Stockholms län samverkat i projektet Gående i trafiken. Projektet har syftat till att förbättra de gåendes situation i trafiken i Stockholms län och har koncentrerats till problematiken kring obevakade övergångsställen. Varje år har en trafiksäkerhetsdag genomförts samt mätningar på antalet bilar som stannar vid obevakade övergångsställen stannade 12 %, en siffra som ökat varje år och 2002 uppnåddes drygt 60 %. Årets gåendedag genomfördes liksom tidigare år i samarbete med Polisen och de kommuner som visat intresse att delta. Den 25 september 2002 gick kampanjfunktionärer ut och genomförde dialog med 1483 gående på 25 platser i Stockholms län. På Gotland fanns kampanjfunktionärer på 7 platser. De flesta av platserna besöktes av flera kampanjfunktionärer. Aktiviteten finns sammanställd i ett notat. Bilens inre säkerhet 20

21 Information vid färjelägen På uppdrag av Vägverket Region Stockholm har förbundet Under året haft dialog med bilister ang. säkerheten i bilen och vikten av att skydda sig rätt vid 50 olika tillfällen. De platser som utvalts har varit: Färjelägena vid Ekerö/Slagsta, Waxholm, Oxdjupet, Nynäshamn samt Ljusterö samt Bilprovningen i Arninge, Märsta och Södertälje. Tanken bakom platserna har varit att möta så många olika grupper som möjligt både yrkesmässigt som yrkestrafik men även kulturellt. Möten/utvärdering med informatörer och uppdragsgivare har skett vid 4 tillfällen. Målet var att möta ca personer, resultatet ca 9000 personer. Den utvärdering som gjorts av TEMO med förbundets hjälp visar att 8 av 10 varit positiva till att få information på detta sätt. Drygt 6 av 10 uppgav att de tyckte att informationen ökat deras kunskaper och 6 av 10 bilister ansåg att informationen skulle komma att påverka deras framtida beteenden. NTF Certifiering Behovet av objektiv information om skyddsutrustning för barn i bil är stort hos småbarnsföräldrar. Det finns idag bra utrustning för att öka säkerheten vid barns färd i bil. Problemen handlar oftast om att den inte används på rätt sätt, att bilbarnstolen monteras felaktigt, att barnen vänds till framåtvänt åkande i för tidig ålder osv. Det saknas platser på lokal nivå för konsumenterna dit de kan gå för att ställa frågor och få hjälp med exempelvis montering. Att vid försäljningstillfället nå ut med trafiksäkerhetsinformation till föräldrarna är ett effektivt sätt att öka kunskapen och minska felanvändningen. Idag är försäljarnas information till föräldrar och andra köpare av skyddsutrustning av varierande kvalitet. På en del ställen är personalen kunnig och mån om att upplysa köparen om hur och av vem skydden ska användas. De hjälper även till med montering i fordonet. På andra ställen är personalen dåligt insatt i rekommendationer och bestämmelser och kan till och med ge felaktig information om hur skydden är avsedda att användas. För att säkerställa en hög kvalitet på utbildningsverksamheten står VTI som genomförare av kompetensutvecklingen för NTFs handledare. Dessutom ansvarar de för utvärdering av projektet. Projektledare och övergripande ansvarig för samtliga delprojekt är dock NTFs centrala kansli. Kompetensutveckling för handledare. Förbundet har under året genomfört nio kurser i barnfackhandeln och utfört utvärdering på initiativ av VTI. Nationell bälteskampanj hösten 2002 Halvvägs mot nollvisionen stod det klart att vi inte nått de uppsatta målet för att minska döda och skadade i trafiken. För att nå våra mål krävs att vi kör nyktra, håller hastighetsbegränsningarna och använder bilbälte. Bilbältet är den överlägset bästa skyddsanordningen i bilen och av de människor som dödades i trafiken 2001 skulle 50 % ha överlevt om de använt bilbälte. Hösten 2002 startade en riksomfattande bälteskampanj som ett led i ett samarbete mellan NTF, Vägverket och Polisen. I samband med kampanjen höjdes bötesbeloppet från 300 till 600 kronor. Kampanjen byggdes upp på så sätt att man först genomförde bältesmätningar på utvalda platser. På grund av årstiden begränsades dock mätningen till att bara gälla bilförare och framsätespassagerare. Resultatet gick ut till olika medier, samtidigt som en omfattande stortavleaffischering spreds i hela landet med budskapet att bilbälte räddar liv. Polisen intensifierade sin övervakning under att antal veckor och därefter gjordes en ny mätning för att se om resultaten förändrats. Eftermätningarna visar på en 3,6 % ökning av bältesanvändning i tätorter i hela riket. I Stockholms län ökade resultatet med 4 %. Den kommun som ökade mest var Norrtälje. Under 2003 fortsätter projektet. I samband med den stora nationella kampanjen genomfördes en dialog med bilister för att informera om den höjda boten som infördes 1 november Funktionärer stod vid Flygfyren i 21

22 Norrtälje, Bilprovningen i Arninge och Södertälje, Arlanda Remoten, IKEA samt på Coop Forum i Södertälje, Fittja och Bromma. Voltare NTF Stockholms län äger tillsammans med Länsförsäkringar, Försvarets motorklubb och Svea Livgarde en s.k. Voltare. Voltaren används i samband med aktivitetsdagar och andra yttre aktiviteter och har använts vid 26 tillfällen under året. Ägarna har en gemensam kassa för underhåll och reparationer. 22

23 Säker cykling Bakgrund Svenska folket cyklar ofta och gärna. 2,5 miljoner cyklister över 15 år och en miljon barn cyklar regelbundet. Undersökningar visar att många vill cykla mer än vad de gör idag. Ett starkt uttalat önskemål är att slippa trängas med biltrafiken. Cyklandet främjar såväl hälsa som kondition men samtidigt skadas cyklister varje år, oftast i singelolyckor. Ett femtiotal dödas och cirka kräver sjukhusvård. Skallskador är allvarligast och drabbar framför allt de cyklister som inte använder hjälm. Studie av cykelhjälmsanvändning Syftet med studierna är att undersöka hur användningen av cykelhjälm förändras över åren. Avsikten med studierna är alltså inte i första hand att skatta nivån på hjälmanvändningen vid en viss tidpunkt. Studien är genomförd och sammanställd i en rapport kallad Cykelhjälmsobservationer i Stockholm Rapport Rapporten kan hämtas på förbundets hemsida Studien år 2002 är den åttonde i ordningen och är gjord under senare delen av maj, innan skolorna stänger för sommarlov. Totalt omfattar studien vuxna cyklister vilket är 400 fler än förra året. Av dessa använde 36 % cykelhjälm. Detta är endast en liten ökning jämfört med 2001 då 35 % av cyklisterna använde hjälm. I innerstaden noterades vuxna cyklister. Av dessa använde 40 % cykelhjälm, den högsta andel som noterats under mätserien, dessutom en ökning med 1 % jämfört med förra året. Användningen var något högre för män än för kvinnor. Vid studien 1995 använde 15 % av studerade cyklister cykelhjälm låg användningsfrekvensen på en nivå där knappt en tredjedel av cyklisterna använde cykelhjälm. I Stockholms ytterstad noterades 891 vuxna cyklister. Av dessa använde 23 % cykelhjälm, en liten minskning från Användningen är lägre än i innerstaden, oroande är att användningen minskar för tredje året i rad från 28 % 2000, till 23 % år Det var en skillnad mellan män (22 %) och kvinnor (25 %). I studien 2002 noterades även barn och ungdomar i ålder 6-15 år vid mätplatserna. Totalt noterades 373 barn och ungdomar. Detta är ett mycket litet antal, varför studien endast kan ses som ett stickprov. Av dessa använde färre än hälften cykelhjälm, en minskning från förra året till 44 %. Flickorna använde hjälm i högre utsträckning än pojkarna. Den yngre åldersgruppen 6-12 år hade högre användningsfrekvens än den äldre år. 23