Flyktingbarnteamet Rapport

Transkript

1 FLYKTINGBARNTEAMET BUM/BUP Gamlestaden Gamlestadsvägen 2-4, Hus B Göteborg Telefon: Hälso- och sjukvårdsnämnden Regionens hus Hälso- och sjukvårdskansliet Göteborg Flyktingbarnteamet Rapport FLYKTINGBARNTEAMET - ETT SAMARBETE MELLAN: Barn- och ungdomsmedicinska mottagningen, Gamlestaden, Angereds närsjukhus och Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen, Gamlestaden, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: Sammanfattning...1 Inledning...1 Omformulering av Flyktingbarnteamets uppdrag... 1 Flyktingbarnteamets bemanning Åldersgräns... 2 Redovisning av verksamheten...3 Antal barn och familjer... 3 Representerade nationaliteter... 4 Pågående ärenden... 5 Avslutade ärenden... 5 Förekomst av diagnoser... 6 Antal barn i Göteborg... 6 Kliniska kontakter och konsultationer... 7 Konsultationstillfällen och remissförfrågningar... 7 Informations- och utbildningsinsatser... 9 Introduktionsenheterna... 9 Barnhälsovården/ Barn- och ungdomsmottagningar Barn- och ungdomspsykiatrin Socialtjänsten Västbus Skolor/ Skolhälsovården Övriga verksamheter Internutbildning och utveckling Utbildningar Kvalitetshöjande insats: Hälsoundersökningar Samverkan Publikationer Utvärdering...15 Utvärdering av informationsinsatser Synpunkter från introduktionsenheterna Framtiden...16 Utbildning och information Internutbildning och utvecklingsarbete Övriga idéer för Bilagor: Bilaga 1: Flyktingbarnteamets uppdrag Bilaga 2: Utvärderingsformulär informationsinsatser FLYKTINGBARNTEAMET - ETT SAMARBETE MELLAN: Barn- och ungdomsmedicinska mottagningen, Gamlestaden, Angereds närsjukhus och Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen, Gamlestaden, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus

3 Sammanfattning Enligt uppdraget ska Flyktingbarnteamet arbeta med bedömning, behandling och samverkan samt konsultation och utbildning. Under året har mycket tid lagts på att etablera verksamheten, visa att vi finns och etablera kontakter med andra vårdgivare och institutioner. Genom detta har grunden lagts till att skapa kunskap inom berörda verksamheter att FBT finns och vad vi har att erbjuda. Genom att informera om vår existens har förfrågningar om utbildning och konsultation successivt ökat. FBT har främst tagit emot remisser från Introduktionsenheterna och socialtjänsten, majoriteten av remisserna kommer från dessa instanser. Informationsspridningen har också lett till att alltfler har ringt för rådgivning och konsultation. Teamet har också deltagit i kunskapsutbyte och utveckling i form av nätverkssamarbeten och annan samverkan. Under året har 40 barn remitterats till teamet och 25 ärenden avslutades. De insatser som gjorts kring dessa barn innefattar förutom behandling konsultationer, rådgivning, remitteringar till och samverkan med andra vårdgivare. Att hitta former för verksamheten och administrativa rutiner har pågått under hela året. Det finns en inbyggd utmaning i att skapa ett fungerande team där medarbetarna kommer från två helt olikartade verksamheter och organisationstraditioner. Detta arbete är på god väg och fortsätter under Inledning Flyktingbarnteamet (FBT) drivs i samverkan mellan Barn- och ungdomsmedicinska (BUM) och Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningarna i Gamlestaden och startade sin verksamhet på uppdrag av Hälso- och sjukvårdsnämnd 12 (Nordost). Tidigare rapporter behandlar perioderna augusti-december 2008 och januari-april Den senare rapporten följs nu upp av en redovisning av FBT:s verksamhet under hela 2009, tillsammans med en utvärdering av FBT:s uppdrag. Omformulering av Flyktingbarnteamets uppdrag FBT utgjorde ursprungligen en del av Enheten för vuxna flyktingar och skulle säkra barnperspektivet och tillföra barnkompetens till arbetet. På grund av bristande samstämmighet i de två enheternas respektive uppdrag beslutades i december 2008 att FBT:s uppdrag skulle formuleras om samt att FBT skulle bli en självständig enhet i stället för en del av Enheten för vuxna flyktingar. I samråd med Anita Nilsson på Hälso- och sjukvårdskansliet, lade FBT i januari 2009 fram ett förslag på en omformulering av FBT:s uppdrag. Arbetet med att omformulera uppdraget pågick fram till , men FBT har från och med januari arbetat som en självständig enhet utifrån det i december fastställda beslutet. (Bilaga 1.) 1

4 Flyktingbarnteamets bemanning Barn- och ungdomsmedicin (BUM) Barnläkare 0,5, sjuksköterska 1 Sofia Olausson, barn- och ungdomsläkare Henry Ascher, barn- och ungdomsläkare Nadja Barenthin Lindblad, sjuksköterska Barn- och ungdomspsykiatri (BUP) psykolog/socionom 1,5, sekreterare 0,5 Maria Wadman, socionom Ole Hultman, psykolog Hedvig Kalén, psykolog Sara Nilsson, psykolog Caroline Nilsson, psykolog Ny sekreterare börjar sin anställning februari Under 2009 har bemanningen förändrats genom att två nya psykologer, Caroline Nilsson och Sara Nilsson, har tagits in i teamet. Monica Lindblad (ssk) och Maria Hammar (sekr) har slutat och ersatts av sjuksköterska Nadja Barenthin Lindblad och sekreterare Anna Zackrisson Toller som tillträder i februari Tanken med att bemanna teamet och de totalt sett 3,5 heltidstjänsterna med flera personer är att förankra teamets verksamhet i den ordinarie verksamheten på BUM och BUP. Åldersgräns Under våren gjordes en behovsbeskrivning av åldersgräns, som presenterades i rapporten för januari-april Bakgrunden till detta var att enhetscheferna för introduktionsenheterna hade påtalat ett stort behov av insatser för flyktingar i åldersgruppen Enligt deras erfarenhet var det en åldersgrupp med många flyktingungdomar med komplexa problem, men som tenderade att falla mellan stolarna just på grund av förskjutningen i vårdansvaret från barn över till vuxensidan. BUM och BUP har en strikt åldersgräns vid 18 års ålder, vilket även gäller för Flyktingbarnteamet. FBT kontaktade de olika verksamheter och myndigheter som arbetar med flyktingbarn och unga vuxna för att få en bild av antalet barn respektive unga vuxna. Förutom att introduktionsenheterna hade noterat behovet för åldersgruppen fanns det dock inga uppgifter om hur många ungdomar det handlade om, och vad de hade för speciella behov. När det gäller ensamkommande barn är de per definition en sårbar grupp. De få studier som gjorts på ensamkommandes psykiska och sociala hälsa, tyder på att många bär på traumatiska upplevelser. (Monica Brendler-Lindqvist, Rädda Barnen: Att möta de ensamkommande barnen, 2004 och Vem tar ansvaret för de 2

5 ensamkommande barnen, 2005). De erfarenheter som FBT:s behandlare har av ensamkommande barn och ungdomar är av liknande art. (Ascher, Henry. Ensamkommande flyktingbarn måste få stöd. Läkartidningen nr vol 106 sid , 2009, Hultmann, Ole. Ensamkommande barn psykologiska perspektiv. Aetolia Vol II, Nr 3, 2009.) Efter att frågan diskuterats på olika nivåer beslutades att FBT kunde tillämpa en flexibel övergång då en patient fyller 18 och redan befinner sig under behandlig, men att FBT i övrigt inte kan ta emot unga mellan FBT ställde sig positiva till att ta emot unga vuxna mellan år och som i övrigt uppfyller kriterierna för en remittering, men har inte mandat att fatta ett sådant beslut. Redovisning av verksamheten Under året har Flyktingbarnteamet fortsatt att arbeta med att etablera verksamheten, att sprida information till berörda instanser och samverka med andra vårdgivare kring barnen och deras familjer. Vartefter olika verksamheter har informerats om FBT har antalet konsultationer och förfrågningar ökat och remissflödet har varit jämt spritt över året. Nedan följer en redogörelse för detaljerna i verksamheten. Antal barn och familjer De barn och ungdomar som remitterades till Flyktingbarnteamet under 2009 kan delas in i följande grupper: 23 med uppehållstillstånd (varav en med tillfälligt uppehållstillstånd), 9 ensamkommande asylsökande barn och ungdomar, 4 asylsökande och 4 gömda, varav en ensamkommande gömd. Det totala antalet remitterade barn och ungdomar var 40 (varav 1 åter till inremitterande) i 33 familjer. Det var 16 flickor (40%) och 24 pojkar (60%). Antal patienter fördelat på ålder år 30% 0-5 år 37% 6-12 år 33% 3

6 Patienternas flyktingstatus Asylsökande 10% Gömda 10% Ensamkommande 23% Uppehållstillstånd 57% Representerade nationaliteter De barn och ungdomar som remitterades till FBT kom ursprungligen framför allt från Irak (25 barn) men totalt från åtta olika länder. I övrigt såg fördelningen ut enligt följande: Somalia fem barn, Afghanistan tre, Kosovo tre och Palestina, Bosnien, Azerbajdzjan och Iran ett från varje land. Detta stämmer i stort överens med de länder som toppar statistiken över asylsökande till Sverige: de största flyktinggrupperna kommer från Irak, Somalia och Kosovo, följt av Ryssland, Serbien och Afghanistan. Remitterade patienters ursprungsländer 2009 Kosovo 8% Afghanistan 8% Övriga 10% Somalia 12% Irak 62% 4

7 Pågående ärenden Vid årets slut pågick 25 ärenden, varav tre var bokade för nybesök i januari Det har varit ett jämnt remissflöde under året med i genomsnitt tre nybesök per månad. Totalt var det 36 nybesök under året, men antalet per månad varierade från inget i januari till sju i juni månad. Avslutade ärenden Under 2009 avslutades 17 ärenden, varav fem hade påbörjats Behandlingstiden från nybesök till avslut av dessa ärenden var i genomsnitt 15,5 veckor med tre behandlingstillfällen per patient. I genomsnitt samverkades med 1,8 andra instanser så som skola, andra vårdgivare, migrationsverket, gode män eller juridiska ombud. Men det var endast fem av patienterna där det krävdes 3 eller flera samverkansparter, i majoriteten av fallen skedde samverkan med en eller två parter. I åtta av de avslutade ärendena remitterades patienten vidare till en eller flera instanser. Remitterande instanser De flesta remisserna har kommit från introduktionsenheten och socialtjänsten, framför allt i Nordost. Introduktionsenheten i Nordost remitterade 16 barn och Introduktionsenheten Hisingen remitterade tre. Socialtjänsten remitterade sju barn. Övriga remittenter var: Barn- och ungdomsmedicinska mottagningar (BUM) fyra, Rosengrenska tre, Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningar (BUP) två och barnavårdscentraler två. Enheten för vuxna flyktingar, InPUT/Rosengrens brygga samt en enskild person skickade var sin remiss. Remitterande enhet Övriga (varav en återsänd) 15% BVC 5% BUP 5% BUM 10% Introduktionsenheterna 47% Socialtjänsten 18% 5

8 Förekomst av diagnoser Patienternas diagnoser har stor spridning på grund av FBT:s uppdrag. De somatiska diagnoserna är mycket skiftande och sträcker sig från gastrit till nattblindhet och kortvuxenhet medan de psykiska oftast är stressrelaterade och/eller depressiva (F-diagnoser) samt diagnoser rörande potentiella hälsorisker avseende socioekonomiska och psykosociala förhållanden (Z55-65: Z-diagnoser). Diagnoserna har beräknats på de 39 patienter påbörjade eller avslutade behandling under året, alltså inte patienter som uteblivit eller som remitterats i december men kallats först i januari Av femton barn med F-diagnoser hade sex barn depressiva symtom och förstämningssymtom och åtta barn hade stressrelaterade symtom som posttraumatisk stressyndrom (PTSD) och andra reaktioner på svår stress. Två av barnen hade både depressiva symtom och stressymtom. Ett barn med uppgivenhetssymtom har behandlats. Flera av barnen hade ytterligare andra F-diagnoser som mardrömmar och sömnlöshet. 20 barn hade Z-diagnoser som antingen hade med problem här och nu att göra eller med händelser under barndomen exempelvis skrämmande upplevelser, exponering för krig och separation från föräldrar. 16 av barnen har en somatisk diagnos. Antal barn i Göteborg Enligt Göteborgs flyktingadministration fanns följande antal asylsökande och mottagna barn i Göteborgs kommun Asylsökande barn: Asylsökande barn i skola HT 09: 110 (varav 19 ensamkommande) Asylsökande barn i förskola HT 09: 23 (4-5 åringar, varav en ensamkommande) Avseende de asylsökande barnen som ingår i familj, så informeras kommunen av Migrationsverket endast gällande barn som skall erbjudas plats i förskola 4-5 år och grundskola. Mottagna barn 0-6 år: 126 barn (146 år 2008). Mottagna 7-15 år: 162 barn och ungdomar (174 år 2008) 92 Mottagna år: 68 ungdomar. Januari till och med oktober 2009 Ensamkommande barn: asylsökande 47 barn, familjehemsplacerade. Mottagna ensamkommande: 110 barn, varav 1/3 i Lärjedalen Andel mottagna flyktingar i Göteborg (1006 under 2009) fördelas på områden enligt följande: nordost 65,8%, Hisingen 23,7%, Centrum-Väster 10,6%. Detta återspeglas på antalet remisser från de olika områdena där de flesta remisserna kommer från introduktionsenheten i nordost. 6

9 Enligt de senaste årens trend ökar antalet ensamkommande barn kraftigt. I dagsläget finns inga prognoser över hur det kommer att utvecklas, men hittills finns inga tecken på att flödet kommer att avta. Enligt Migrationsverket kom det 6232 asylsökande barn till Sverige under 2008 och 1510 ensamkommande barn. Samtidigt minskade antalet asylsökande kraftigt under 2008, från år 2007 till år Denna minskning har hållit i sig och under 2009 kom asylsökande till Sverige. Av dessa var 2250 barn och ungdomar utan vårdnadshavare (1510 år 2008) som sökte asyl. De flesta är pojkar mellan år från Somalia, Afghanistan och Irak uppehållstillstånd beviljades under året av Migrationsverket. (Ytterligare beviljades kanske vid migrationsdomstolarna.) Asylsökande ensamkommande barn 2009, Sverige Ålder Flickor Pojkar Totalt 0-6 år år år år totalt (källa: Migrationsverket) Kliniska kontakter och konsultationer Konsultationstillfällen och remissförfrågningar Exempel på personer och verksamheter som vänt sig till FBT för konsultation och rådgivning är lärare, skolpsykologer och -kuratorer, anställda inom socialtjänsten, förskola och daghem, skolhälsovård och BUP. Remissförfrågningar har framför allt kommit från introduktionsenheterna och socialtjänsten, men även från BUP, barnläkare i olika verksamheter och från Rosengrenska kliniken som ger sjukvård till papperslösa/gömda. Perioden januari-april och september-december inkom flest förfrågningar om råd, konsultation och möjlighet att remittera. För att ge en bild av antalet och typen av konsultationer och förmedlade kontakter kan vi se på månaderna oktober till december. Dessa månader ligger närmast 2010 och kan även ge en bild av hur början av året kommer att se ut. Introduktionsenheten Nordost: flera konsultationer samt 4 remissförfrågningar. Olika familjehemsenheter och kvinnojourer har ringt för konsultation eller för att be om råd vart de kan remittera. Röda Korset i Skövde: remissförfrågan om en gömd familj med barn. Tre förfrågningar om hälsokontroller. 7

10 Barnläkare på Mölndals sjukhus: remissförfrågan/konsultation angående asylsökande familj med barn i förskoleålder. Barnläkaren rekommenderas att vända sig till närmsta BUP-mottagning, eftersom barnets symtom tyder på att det har en allvarlig depression. Förskolelärare resurscentrum Familia i Lärjedalen: konsultation, hjälp för ett barn som uppvisar depressiva symtom. Förskolan rekommenderas att skicka remiss till Flyktingbarnteamet. Psykolog på MVC undrar hur en deprimerad ung vuxen gravid kvinna som är asylsökande kan få en psykiatrisk bedömning. Psykologen rekommenderas att skriva remiss till psykiatrisk öppenvård, eftersom det måste betraktas som vård som inte kan anstå. Psykolog från BVC Biskopsgården: remissförfrågan. Hänvisas till BUP-Hisingen. Socionom från BUP Hisingen ringer för att be om råd. Har ett ärende med en familj som fått många avslag. Barnläkare vid Backa barnmedicin ringer, vill ha konsultation om flicka som remitterades hit och fick remissen återsänd. Nätverket ingen människa är illegal med ideell barnverksamhet för papp erslösa barn önskar konsultation och handledning. Sofia Olausson och Henry Ascher har d eltagit vid ett möte. Barngruppen bedriver lek- och fritidsverksamhet med denna grupp. Ett önskemål om stöd i form av konsultverksamhet framfördes vid mötet. En sådan planeras starta i januari Socialsekreterare i Tynnered ringer om tre ensamkommande barn. Socionom från BUP Frölunda. Vill ha råd angående intyg till Migrationsverket för sjukt asylsökande barn som fått avvisningsbesked. Konsultation till MVC-psykolog i Gunnared om tidigare Flyktingbarnteam-patient. Psykolog BUP Hisingen, konsultation angående barn med PTSD- Psykolog BUP Frölunda. Rådgivning om intygsskrivning. symtom. Skolpsykolog och rektor i Tynnered. Konsultation, hänvisning till BUP Frölunda. Rädda Barnen konsultation angående akut hjälp för gömt barn. BUP Kungshöjd. Sjuksköterska ringer om en familj, var de bör söka hjälp. Psykolog Rädda Barnen. Remissförfrågan. BUP Kungshöjd konsultation. 8

11 Informations- och utbildningsinsatser De informations- och utbildningsinsatser som genomförts har varit av skiftande karaktär beroende på syfte och efterfrågan. Alltifrån kortare inform ationsmöten där deltagarna har kunnat ställa frågor, till deltagande i konferenser och föreläsningar riktade till specifika yrkesgrupper. Nedan följer en redogörelse för de insatser som har genomförts under året. Introduktionsenheterna Enhetscheferna introduktionsenheterna Information om FBT:s nya uppdrag. Plats: Gamlestaden Avstämningsmöte med samtliga enhetschefer. Plats: Gamlestaden. Introduktionsenheten Nordost Tre träffar med enhetschef Helen Mindelsohn och barn och ungdomshandläggarna. (Ssk Monica Lindblad i samarbete med Flyktingsamordnare Christina Dahlbring). Träff 1: Information om FBT:s nya uppdragsformulering. Information/utbildning om lagar och rutiner kring hälsoundersökningar samt information om de nya metoder och arbetssätt som kommer att prövas. Träff 2 och 3: Information om hur arbetet med hälsoundersökningar fortskrider och planering av hur arbetet ska utvecklas vidare (se nedan) Utbildning av barn- och ungdomshandläggarna om innehåll och syfte med hälsoundersökningar (barnläkare Sofia Olausson och ssk Monica Lindblad) Information om FBT samt föreläsning för samtliga handläggare på Introduktionsenheten/Nordost om hälsoundersökningarnas syfte och innehåll (barnläkare Sofia Olausson). Introduktionsenheten Hisingen Information om FBT:s uppdrag och verksamhet samt utbildning vad gäller trauma för Introduktionsenheten/Hisingen (barnläkare Sofia Olausson och psykolog Hedvig Kalén). Introduktionsenheten Centrum/Väster Information om FBT:s uppdrag och verksamhet. Plats: Frölunda (ssk Monica Lindblad). 9

12 Barnhälsovården/ Barn- och ungdomsmottagningar Barnmottagningen Angereds Närsjukhus Information om FBT samt de nya rutiner och metoder som håller på att utarbetas angående Hälsoundersökningar (ssk Monica Lindblad i samarbete med Flyktingsamordnare Christina Dahlbring). Barn- och ungdomsmedicin, Gamlestaden Barnläkare Sofia Olausson informerar BUM om Flyktingbarnteamets verksamhet och förslaget på den nya uppdragsformuleringen. Barnhälsovården i Södra Älvsborg Psykolog Ole Hultman föreläser om flyktingbarn. Bar n- och ungdomspsykiatrin Utbildningsgruppen vid BUP/ Föreläsning för nyanställda inom barnpsykiatrin Ole Hultman föreläser på tema våld och trauma. BUP Frölunda Torg Maria, Ole och Henry informerar om FBT. BUP Kungshöjd BUP Hisingen Sofia och Maria på möte. Sofia, Ole och Sara informerar om FBT. BUP Södra Bohuslän Ole, Sofia och Sara informerar om FBT. Socialtjänsten IFO:s familjeenhet i Tynnered Information om FBT:s verksamhet och uppdrag (Ole Hultman och Maria Wadman). IFO:s familjeenhet i Biskopsgruppen (ledningsgruppen) Information om FBT:s verksamhet och uppdrag (Ole Hultman och Henry Ascher). 10

13 Västbus Västbus Biskopsgården Information om FBT (Ole). (Kontaktperson Pernilla Nyhlén). Västbus Gunnared Information om FBT (Ole). Västbus Lundby Information om FBT (Ole, Henry och Caroline). Skolor/ Skolhälsovården IVIK/Hisingen En del information om FBT men huvudsakligen om de nya rutiner och metoder som håller på att utarbetas angående Hälsoundersökningar (Monica Lindblad i samarbete med flyktingsamordnare Christina Dahlbring). Övriga verksamheter Seminarium för lärare anordnat av Resursenheten för nyanlända barn (RIB) Tema: hur barn påverkas av krig. FBT bidrar med föreläsning av Ole Hultman och Henry Ascher. Studieförberedande centrum i Kortedala Information om FBT:s verksamhet/uppdrag (Ole Hultman och Maria Wadman) Projektet utsikter, Helsingborg Maria Wadman, Hedvig Kalén och Monica Lindblad föreläste på projektet Utsikters utvecklingsdag om kris och trauma samt om hälsosamtal. Temat för dagen var: Att möta barn med trauma hur skolpersonal och andra yrkesgrupper kan hjälpa genom att stabilisera, normalisera och anpassa kraven. Ännu en föreläsning för denna målgrupp planerat februari Konferens om handlingsplan för introduktion av nyanlända barn Henry Ascher deltog och föreläste vid arbetskonferens om handlingsplan för introduktion av nyanlända barn i Göteborgs stad, en konferens vid Sätra bruk anordnad av Resursenheten för introduktion av nyanlända barn RIB och Allmänna barnhuset. Syftet med konferensen var att sammanställa det pågående utvecklingsarbetet i Göteborgs kommun kring introduktion av nyanlända barn i skolan och utifrån det utarbeta underlag till konkreta handlingsplaner för mottagande och introduktion av nyanlända barn. Skolan samlade medverkande från Skolinspektionen, Länsstyrelsen, Centrum 11

14 för skolutveckling, Språkcentrum, Stadskansliet, Introduktionsenheter, Skolhälsovården samt rektorer och skolledare från många stadsdelsnämnder. Vid konferensen lades en god grund för fortsatt arbete i frågan. Möte om hälsosamtal-projektet Möte FOU Monica Lindblad och Christina Dahlbring Rädda Barnen på studiebesök Anna Thom och Linus Torgeby med ansvar för flyktingfrågor på Rädda Barnen i Göteborg kommer på studiebesök (Sara och Sofia). Nationellt nätverk för flyktingfrågor inom barnpsykiatrin Hedvig, Ole, Maria, Sara och Caroline i Stockholm på Nationellt nätverk för flyktingfrågor inom barnpsykiatrin. Information om FBT:s verksamhet och diskussion om utformning av nya riktlinjer för intygsskrivning till Migrationsverket och Migrationsdomstolen med utgångspunkt från Socialstyrelsens råd och anvisningar. Hälsonätverket i Lärjedalen Hälsonätverket i Hjällbo, Öppna förskolan Christina Dahlbring, Ole och Nadja. Skolintroduktion för sent anlända elever Ole Hultman informerar om FBT för ca 30 personer; skolpersonal inom projektet Skolintroduktion för sent anlända elever (äldre än 10 år) som drivs av Resursenheten för introduktion av nyanlända barn (RIB). Ole Hultman. 12

15 Annat informations- och utbildningsarbete Under hösten har FBT arbetat med att få en extern hemsida med kontaktuppgifter och information om FBT:s uppdrag och verksamhet samt med länkar att ladda ner remissblanketten och FBT:s informationsfolder. Denna kommer att läggas ut under januari månad FBT har under året tillsammans med Kris- och traumaenheten, Flyktingfrågor i vården och Enheten för vuxna flyktingar skrivit en gemensam utbildningsplan. Denna presenteras gemensamt med att var och en av de fyra enheterna kort redogör för vad de kan erbjuda. Flyktingbarnteamet presenteras med följande text: Flyktingbarnteamet F öreläsningar, utbildningsdagar och konsultationer om flyktingfrågor rörande barn och föräldrar om t ex: kris- och traumafrågor föräldraskap och familjedynamik flyktingkris, migration och kulturmötesfrågor stöd i barns vardagsmiljöer barns kroppsliga hälsa och utveckling med fokus på flyktingskap och migration Målgrupp: Introduktionsenheterna för nyanlända, socialtjänsten och i övrigt all personal i alla verksamheter som kommer i kontakt med nyanlända barn. Telefonnummer: , Internutbildning och utveckling Teamets personal har under året deltagit i olika utbildningar för att bredda sitt kunskapsfält. Detta har skett både gemensamt och enskilt för att fördjupa sina respektive specialområden eller få ny kunskap om relevanta näraliggande ämnen. Flyktingbarnteamet är fortfarande i en uppbyggnadsfas och arbetet med att finna dess form och administrativa rutiner är ett fortlöpande tema som integreras i och skapas ur verksamhetens arbete. Utbildningar Temadag Hälsa med fokus på kris och trauma. Länsstyrelsen, Stora Badhusgatan 2B i Gbg. (Hedvig Kalén) Hiv/Aids Lokalt/Globalt, arrangerat av Stadsmissionen och Positiva Gruppen Väst. (Maria Hammar och Monica Lindblad) Utbildningsdag: Möte med barn och ungdomar i sorg, seminarium om att möta barn som upplevt kriser och förluster. (Monica Lindblad och Maria Hammar) Rädda Barnen i Stockholm. Ole Hultman är med i referensgruppen till Rädda Barnens projekt Förbättrat mottagande av iranska, afghanska och andra flyktingbarn. Referensgruppen kommer att besöka FBT under våren 2010 för fördjupad diskussion om traumabehandling. 13

16 Halvdag FBT planeringsdag juni. Ole, Hedvig och Maria i Oslo European conference of traumatic stress Utbildningsdag för Flyktingbarnteamet på Nordiska Hälsovårdshögskolan Ingrid Schiöler besökte FBT och berättade om romsk kultur och romers situation i Europa och Sverige Integration 2009 (Sofia och Maria). Kvalitetshöjande insats: Hälsoundersökningar Flyktingbarnteamet har i samarbete med Christina Dahlbring, samordnare för Flyktingfrågor i vården, arbetat med en kvalitetshöjande insats i syfte att utveckla ett arbetssätt för att underlätta och förbättra arbetet med flyktinghälsokontrollerna. Detta arbete påbörjades i januari 2009 och pågick till och med juni 09. Rapporten kommer att publiceras under våren Bland annat har detta arbete inneburit att Sofia Olausson och Monica Lindblad har varit ute i olika verksamheter och pratat om och utbildat i hur hälsokontrollerna kan utvecklas för att upptäcka trauma och psykisk ohälsa. Monica Lindblad har tillsammans med Christina Dahlbring genomfört ett stort antal hälsosamtal med enskilda patienter, familjevis eller vid hembesök, för att hitta former att utveckla hälsosamtalet och förbättra hälsokontrollerna. Samverkan FBT ingår i en rad formella och informella nätverk. I en del fall handlar det om att vi ombeds vara med i referensgrupp till projekt, då vi besitter särskilda kunskaper och flyktingskap och trauma. Exempel på sådana löpande nätverk är Introduktion på sent anlända barns villkor (EU-projekt, Gunnared) och Rädda barnens projekt Förbättrat mottagande för iranska, afghanska och andra flyktingbarn. Några nätverk deltar vi i på lika villkor som andra aktörer, t.ex. Nätverket för nyanlända barns hälsa (RIB) och Nätverket för ensamkommande barn (Flyktingadministrationen). FBT både får och ger information och kunskap i dessa sammanhang. Eftersom en lång rad aktörer (Migrationsverket, skolhälsovård, RIB, Gymnasieskola, Flyktingadministration, Angereds närsjukhus med flera) är med på dessa möten, blir frågorna som tas upp av mycket olika karaktär. Några sammanhang definieras av det formella uppdraget. Det gäller till exempel träffar med cheferna för Introduktionsenheterna i Göteborg och samarbetet med Enheten för vuxna flyktingar och Kris- och traumaenheten (Utbildningsplattformen). FBT tar emot studiebesök av exempelvis PTSD-teamet från Borås, Rädda barnens nystartade verksamhet för flyktingar i Göteborg och projektet Barn i väntan som är ett samarbete mellan Svenska kyrkan, Introduktionsverksamheten Nordost, Individuell Människohjälp och Migrationsverket. 14

17 Vi träffar också frivilligorganisationer i samband med patientkontakter, som nätverket ingen människa är illegal, Rosengrenska stiftelsen och kyrkor. Utöver patientrelaterad information, ges också konsultation till dessa samarbetspartners. Arbetet med att bygga upp samarbetet med skolhälsovården är en pågående process som sker både genom nätverkande kring enskilda patienter, genom konsultation och rådgivning samt genom att informera och utbilda exempelvis om hälsokontroller. Publikationer Publikationer med anknytning till Flyktingbarnteamets arbete: Ole Hultman: Ensamkommande barn psykologiska perspektiv. Aetolia Vol II, Nr 3, Henry Ascher: Ensamkommande flyktingbarn måste få stöd. Läkartidningen nr vol 106 sid , Ascher H. Barn och vuxna i asylprocessen. In: Allwood CM, Johnsson P, editors. Mänskliga möten över gränser - vård och social omsorg i det mångkulturella samhället. Stockholm: Liber; Utvärdering Utvärdering av informationsinsatser Utvärdering av alla informationsinsatser gjordes under året i form av ett formulär som deltagarna fått fylla i (bilaga 2). I oktober beslutades dock att sluta använda blanketten eftersom det visade sig vara svårt att mäta. Resultaten visade med få undantag att deltagarna instämde i att presentationen av verksamheten var klar och tydlig, att de visste vad FBT hade att erbjuda, att de hade kunskap om hur ett barn blir patient hos FBT och att de visste hur de kunde boka utbildning/konsultation hos FBT. Resultatet var så likstämmigt att det beslutades att blanketten inte längre skulle användas. Kanske behövs det en annan typ av utvärdering för att mäta utbildnings- och informationsinsatser, det får diskuteras framöver. Det finns även en blankett för att fylla i information om information- och utbildningssinsatser. Hur många som deltog, vilka de var samt könsfördelning. Detta skulle också kunna vara en bra grund för att mäta vilka utbildningsinsatser som efterfrågas, men ännu finns inte tillräckligt med underlag för att kunna ge en god bild. Det man ändå kan se genom de frågor som ställs via telefon och vid besök i olika andra verksamheter är att information efterfrågas om allt vår verksamhet. Hur kan man remittera? Vilka barn tar vi emot? Många verksamheter efterfrågar generell och grundläggande kunskap kring flyktingbarn, andra efterfrågar specifik kunskap som kris- och traumahantering. Många som möter flyktingbarn i sitt dagliga arbete kan ha en enorm praktisk kunskap, men uttrycker att de vill ha mer teoretisk kunskap. 15

18 Synpunkter från introduktionsenheterna Introduktionssekreterarna, som FBT enligt uppdraget i först hand ska stödja, var de som remitterade flest barn. De flesta förfrågningar och remisser kom från Nordost, några från Hisingen men inga från Frölunda. Under december och januari gjordes en enkel utfrågning via telefon med två introduktionssekreterare för att undersöka deras uppfattning om Flyktingbarnteamets tillgänglighet och nytta för introduktionsenheterna. Centrum/Väster har hittills inte remitterat några barn. Enligt statistiken tar de endast emot 10% av flyktingarna mottagna i Göteborg vilket säkert är en förklaring. De två tillfrågade barnhandläggarna på Introduktionsenheten Nordost var positiva över hur kontakten med FBT hade fungerat under året. De upplevde att FBT är lättillgängligt per telefon och att det fungerar bra med återkopplingen. I vissa fall skulle man kunna ha mer kontakt eller återkoppling under tiden, kanske om ett ärende pågår under lång tid. Normalt skickas en remissbekräftelse när remissen kommit fram och sedan ett remissvar när ärendet avslutas. Den barnhandläggare som haft ärenden som avslutats var mycket nöjd med kontakten och upplevde att hon hade fått veta hur det gick och vad som hade gjorts. Det upplevdes också som positivt att vi fanns till hand för att diskutera ett ärende per telefon innan det skickades en remiss. Framtiden Framför FBT ligger nu en period av förändringar som rimligtvis kommer att påverka verksamhet. BUM Gamlestaden har övertagits av Angereds Närsjukhus, vilket till en början inte kommer att innebära några förändringar i budget eller verksamhet. Men vad det i praktiken kommer att leda till för förändringar på sikt kan ännu ingen säga. Att vårdvalet genomförts under hösten komplicerar också situationen och försvårar prognoser för patientunderlag och behov för BUM i Gamlestan som helhet. Inom BUP Göteborg kommer stora nedskärningar ske de kommande åren vilket innebär att färre patienter kommer att behandlas på specialistnivå då mer resurser förs över på basnivå. Även detta skulle kunna påverka FBT på sikt. Den största och mest näraliggande förändringen för FBT är dock den planerade avvecklingen av introduktionsenheterna och överföringen av introduktionen till arbetsförmedlingen. Detta ska ske från och med december 2010 och dagsläget vet vi inget om hur och var barnen kommer att tas om hand för introduktion och var ansvaret kommer att ligga exempelvis för skolgång och hälsokontroller. I och med att introduktionsenhetern är de som huvudsakligen remitterar till FBT torde detta innebära att vi återigen måste omformulera vår uppdragsbeskrivning. Detta väcker många frågor, exempelvis: Vilka blir våra samarbetspartners om introduktionsenheterna avvecklas och försvinner? Hur kommer kommunen att hantera flyktingmottagandet? Vem ska ha ansvar för att hälsounderökningar utförs? Hur ska de som behöver komma hit bli remitterade? 16

19 Utbildning och information Efter 2009 kvarstår en del påbörjade kontakter där inte datum har kunnat fastställas för informationsmöten eller föreläsningar. Bedömningen av framtida behov av utbildning och konsultation är att det även fortsättningsvis kommer att finnas behov. Dels hör nya verksamheter av sig med önskemål om information och utbildning, dels finns önskemål från tidigare besökta verksamheter om att få besök på nytt. Antalet utbildningstillfällen och konsultationer har hållit sig på en tämligen jämn nivå under året. Det är svårt att göra en bedömning, men eventuellt kommer efterfrågan att öka något vartefter tiden går eftersom fler får kunskap om FBT:s verksamhet. När information om FBT läggs upp på den externa hemsidan i januari kan det också tänkas leda till en ökning av förfrågningar. Informations- och utbildningsinsatser samt kunskapsutbyte som planeras under våren 2010: Information om FBT hos IVIK/Hisingen. Hedvig och Maria föreläser i Helsingborg på projekt Utsikter den 21 januari. Barn- och ungdomshandläggarna Introduktionsenheten Nordost i februari. Enhetschefer introduktionsenheterna i april. RIB utbildning och konsultation för lärare. Möte med psykiatrisk öppenvårdsmottagning för asylsökande i Borås. Konsultation till ingen människa är illegals barngrupp. Under december påbörjades arbetet med att kontakta cheferna för handläggare av ensamkommande flyktingbarn inom de 21 stadsdelsnämnderna. Detta arbete kommer att fortsätta under januari och eventuellt leda till föreläsningar eller informationstillfällen på de olika enheterna. Internutbildning och utvecklingsarbete Under våren kommer ssk Nadja att gå fortbildningen Flyktingskap, migration och hälsa vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap. En utbildningsdag i intygsskrivande med en jurist planeras under våren. Övriga idéer för 2010 Det finns en rad mer eller mindre utvecklade idéer för det kommande året. Några exempel på detta är: Patientenkät. Patienterna/familjernas utvärdering av hur de uppfattar FBT:s behandling/insats. Resursöversikt över vad det finns för re surser för flyktingbarn inom Göteborg och VG-regionen. Detta skulle kunna ske antingen i blog- eller pappersform. Om efterfrågan finns: en öppen föreläsning om flyktingbarn som riktar sig exempelvis till skol- och förskolepersonal, skolhälsovård, fritidsledare, socialarbetare och andra yrkeskategorier med intresse. 17

20 Bilaga 1 Flyktingbarnteamet Barn- och ungdomsmedicin (BUM) och Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) skall i samverkan driva Flyktingbarnteamet. Verksamheten startade 1 augusti Flyktingbarnteamet är ett medicinskt och psykosocialt konsultteam med syfte att stärka arbetet med nyanlända flyktingbarn. Teamets uppdrag består primärt i att utgöra en specialistresurs för: Nyanlända barn med komplex problematik samt föräldrar och andra vuxna som verkar i barnens vardagsmiljö. Med nyanlända barn avses barn och unga som befinner sig under introduktion. Ensamkommande barn och unga under introduktion. Har kontakt påbörjats innan 18 år ska den unge vid behov, kunna vara kvar under hela introduktionstiden. Remisser ska främst komma från Introduktionsenheterna och Enheten för vuxna flyktingar eller Socialtjänsten i de fall det rör sig om ensamkommande barn. I mån av utrymme och efter konsultation med teamet kan remisser även tas emot från andra verksamheter som kommer i kontakt med flyktingbarn och nyanlända. Någon formell begränsning avseende barnens flyktingstatus finns inte i denna del av uppdraget. Flyktingbarnteamets uppdrag Uppdraget består av två huvuddelar: Barnmedicinsk och barnpsykiatrisk konsultation Klinisk bedömning och adekvat insats för barn och deras föräldrar. Utifrån barnens behov vara en länk till och förmedla kontakt med exempelvis barnavårdscentraler, elevhälsoteam, vårdcentraler, barn- och ungdomsmedicinsk mottagning och/eller barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning. Klinisk konsultation (rådgivning och stöd) till verksamheter varifrån barnet erhåller stöd och vård. Utgöra en samlad kompetens kring medicinska och psykosociala aspekter av flyktingproblematik med inriktning på barn-, familje- och föräldraperspektivet. Bistå med kompetens och kunskap om flyktingfrågor och trauma till samhällets verksamheter för barn och unga genom konsultation och utbildning. Vidareutveckla och sprida kvalitetshöjande metoder och arbetssätt. Uppdragets första del har första prioritet. En plattform för kunskap och kompetensöverföring skall utformas i samarbete med Enheten för vuxna flyktingar och Kris- och traumaenheten. FLYKTINGBARNTEAMET - ETT SAMARBETE MELLAN: Barn- och ungdomsmedicinska mottagningen, Gamlestaden, Angereds närsjukhus och Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen, Gamlestaden, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus

21 Flyktingbarnteamets bemanning och lokalisering BUM bemannar med 1 sjuksköterska och 0,5 läkare BUP bemannar med 1,5 psykolog/socionom och 0,5 sekreterare Verksamheten bedrivs i anslutning till BUM/BUP:s lokaler i Gamlestaden, Göteborg. Uppföljning En redovisning av antalet barn och familjer, kliniska kontakter, konsultations- och utbildningstillfällen som verksamheten har haft fram till och med , En behovsbeskrivning ska tas fram som redovisar det antalet barn/unga och det antalet ensamkommande barn/unga som finns inskriva hos Introduktionsenheterna respektive Socialtjänsten, Beskrivning av beräknat behov av utbildning och konsultationer. Redovisningen skall lämnas till Hälso- och sjukvårdskansliet senast första veckan i maj. En sammanhållen utvärdering av Flyktingbarnteamets uppdrag skall redovisas för Hälso- och sjukvårdnämnden i årsredovisningen för

22 UTVÄRDERING Information om Flyktingbarnteamet Bilaga 2 Presentationen av verksamheten var klar och tydlig Instämmer int e alls Instämmer helt Jag vet vad Flyktingbarnteamet erbjuder Instämmer int e alls Instämmer helt Jag vet hur ett barn kan bli patient hos Flyktingbarnteamet Instämmer int e alls Instämmer helt Jag vet hur jag gör för att boka utbildning/konsultation hos Flyktingbarnteamet Instämmer int e alls Instämmer helt Jag tror att jag kommer att ha nytta av Flyktingbarnteamet i mitt arbe te Instämmer int e alls Instämmer helt Jag arbetar inom Introduktionsenhet Skolhälsovård Skola Socialtjänst Annat. FLYKTINGBARNTEAMET - ETT SAMARBETE MELLAN: Barn- och ungdomsmedicinska mottagningen, Gamlestaden, Angereds närsjukhus och Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen, Gamlestaden, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus