Kommunstyrelsens kontor Utredarenheten. Skolgång för alla barn SOU 2010:5

Transkript

1

2

3

4 1 (12) Datum PM Dnr UN 10/21 Enhet Kommunstyrelsens kontor Utredarenheten Handläggare Olar Skinnars Maria Hjernerth Johan Ward Skolgång för alla barn SOU 2010:5 Rätten för barn som vistas i landet utan tillstånd I betänkandet föreslås att de barn och ungdomar som vistas i Sverige utan att ha tillstånd till det ska omfattas av rätten till utbildning. Förslaget innebär också att skolornas plikt att anmäla vetskapen om att det finns barn utan tillstånd att vistas i landet tas bort. Socialtjänstens anmälningsplikt föreslås vara kvar. Betänkandet föreslår slutligen att kommunerna ska ges full kostnadskompensation, men anger inget förslag till ersättningsnivåer. Kommunförvaltningen föreslår att Södertälje kommun ställer sig positiv till rätten till utbildning. Kommunen föreslår vidare att socialtjänstens anmälningsplikt justeras så att de barn och ungdomar som finns i utbildning, och behöver den kompetens som finns inom socialtjänsten, kan använda den utan risk för att bli anmälda till statliga myndigheter. Slutligen föreslår kommunförvaltningen att staten kompenserar kommunerna med en ersättningsnivå som i princip är kommunens platsbidrag till enheterna för elever i förberedelseklass i grundskolan och introduktionskurs för invandrarungdomar i gymnasieskolan. Innehåll Rätt till utbildning och skolplikt... 2 Barnkonventionen... 3 Barn och ungdomar utan tillstånd i Södertälje... 4 Kommunens beredskap och enheternas mottagande... 7 Sekretessfrågor... 9 Kostnader och ersättning till kommunen... 9 Campusgatan 26 Tfn Södertälje olar.skinnars@sodertalje.se Org-nr

5 2 (12) Rätt till utbildning och skolplikt Alla barn och ungdomar som är medborgare i Sverige samt de som har tillstånd att vistas i Sverige har rätt till utbildning. Till dem som har tillstånd att vistas i Sverige räknas, förutom de som har permanent uppehållstillstånd, asylsökande, personer med tillfälligt skydd, personer som ansöker om uppehållstillstånd, samt till personer som meddelas beslut om avvisning eller utvisning, men endast till dess att de lämnar landet. Rätten till utbildning gäller inte de barn och ungdomar som vistas i landet utan tillstånd 1. Betänkandet Skolgång för alla barn föreslår att också de barn och ungdomar som vistas i Sverige utan att ha tillstånd till det ska omfattas av rätten till utbildning. Rätten till utbildning föreslås gälla på samma villkor som för dem som är medborgare eller har tillstånd att vistas i Sverige. Rätten till utbildning föreslås omfatta förskoleverksamhet, förskoleklass, skolbarnomsorg, grundskola, särskola och gymnasieskola (förutsatt att gymnasieutbildningen kan påbörjas innan personen har fyllt 18 år). Barn och ungdomar som är i grundskoleåldern och är folkbokförda i landet omfattas av skolplikt. Eftersom asylsökande barn och ungdomar, liksom de som vistas i landet utan tillstånd inte ska eller kan folkbokföras omfattas dessa inte av skollagens bestämmelser om skolplikt. Betänkandet Skolgång för alla barn föreslår att skolplikten inte ska omfatta barn och ungdomar som vistas i landet utan tillstånd. I förskolor och skolor finns idag barn och ungdomar som inte har tillstånd att vistas i landet. Det finns också barn och ungdomar som inte vågar gå i förskola och skola genom risken för upptäckt och att därmed de, och hela deras eventuella familj, riskerar att utvisas ur landet. Betänkandets förslag gör det mera riskfritt och möjligt för barnen och ungdomarna att få utbildning och därmed också en ordnad och meningsfull verksamhet med kamrater under dagarna. Det är också rimligt att inte koppla skolplikt till rätten till utbildning. Det måste vara ett personligt beslut om man vill ta steget och göra sig så synlig som att dagligen gå i förskola eller skola när man lever under hotet att bli utvisad. Södertälje kommun uttrycker tillfredsställelse med att betänkandet föreslår förändringar av reglerna som gör att rätten till utbildning omfattar alla barn, även de som vistas i landet utan tillstånd. 1 Uttrycket barn och ungdomar som vistas i landet utan tillstånd (barn och ungdomar som inte räknas som bosatta i Sverige) är visserligen något omständligt men används här eftersom det är mindre värdeladdat än illegal och mer tydligt än papperslös eller gömd.

6 3 (12) Södertälje kommun delar utredningens uppfattning att barn och ungdomar som vistas i Sverige utan att ha tillstånd inte ska omfattas av skolplikten o Om utredningens förslag bifalls i Riksdagen ändras lagstiftningen så att även de barn och ungdomar som vistas i landet utan tillstånd får rätt att gå i förskola och skola. I och med rätten till utbildning utvidgas bör också köregler i förskolan, basplaceringsregler i grundskolan och antagningsregler i gymnasieskolan anpassas till den nya situationen. Utbildningsnämnden bör ge utbildningskontoret i uppdrag att vidta nödvändiga åtgärder för att anpassa regler och rutiner för mottagande i de olika utbildningsverksamheterna. Barnkonventionen Barnkonventionen stipulerar att alla barn har samma rättigheter och lika värde. Målen för målgruppen barn och ungdom 0-18 år är att barns och ungas uppväxtvillkor är uppmärksammande och deras förutsättningar för ett gott liv i Sverige är så gynnsamma som möjligt. Rätten till utbildning ska förverkligas på grundval av lika möjligheter. Man får inte stänga ute vissa grupper av barn från rätten till utbildning eftersom den gäller alla, oavsett bakgrund. Varje barns och ungdoms behov och egna förutsättningar ska vara utgångspunkt i en individuell introduktionsplan och att barn och ungdomar som har kommit till Sverige utan legal vårdnadshavare får sina särskilda behov tillgodosedda. Barns rätt omfattar också vila, fritid, lek och deltagande i det kulturella och konstnärliga livet. Betänkandets förslag att ge alla barn och ungdomar, även de som vistas i landet utan tillstånd, samma rätt till utbildning överensstämmer med Barnkonventionens intentioner. De särskilda behov som barn och ungdomar som vistas i landet utan tillstånd ska få tillgodosedda, när det gäller utbildning och i skolornas fritidsverksamhet, ligger på kommunen. När dessa barn och ungdomar ges rätten att gå i förskola och skola är det viktigt att de ges möjlighet att delta i alla skolans och fritidshemmets aktiviteter. Södertälje kommun uttrycker tillfredsställelse med att betänkandet föreslår förändringar av reglerna som gör att rätten till utbildning omfattar alla barn i enlighet med Barnkonventionen.

7 4 (12) Barn och ungdomar utan tillstånd i Södertälje Flyktingmottagandet har varit högt under 2000-talet. Sedan har 2006 omkring flyktingar bosatt sig i Södertälje. Det är svårt att få en tillförlitlig bild av hur många människor totalt, och hur många barn och ungdomar, som bor i Södertälje utan att ha tillstånd att vistas i landet. Nedan redovisas några organisationers uppfattningar. Migrationsverket Kommunförvaltningen har varit i kontakt med Migrationsverket. Myndigheten hade inga uppgifter avseende antalet barn och ungdomar som vistas utan tillstånd i landet. Rädda barnen i Sverige Rädda Barnen räknar med att det finns barn och ungdomar som vistas i Sverige utan tillstånd. Siffrorna är mycket osäkra men trots det den mest tillförlitliga. För att kunna uppskatta antalet barn och ungdomar som vistas i Södertälje utan tillstånd måste hänsyn tas till att flyktingmottagningen generellt sett är betydligt större här jämfört med kommuner i samma storlek varför en kvalificerad gissning runt barn och ungdomar kan vara rimlig. Social- och omsorgskontoret i Södertälje Barn- och ungdomsenheten, Social- och omsorgskontoret, har ingen uppfattning om hur många barn det kan handla om och orsaken till det är att dessa barn och ungdomar inte kontaktar myndigheterna i rädsla att bli upptäckta av polisen. Däremot tror Social- och omsorgskontoret inte att en ny lagstiftning påverkar antalet barn i skolan nämnvärt eftersom en stor andel av dessa inte vågar gå till skolan. Bedömningar från frivilligorganisationer i Södertälje Svenska kyrkan Svenska kyrkan uppger att det upp till årskurs 9 har det varit möjligt för gömda barn i Södertälje att delta i skolundervisningen. Någon statistik har aldrig sammanställts, men uppfattningen är att det under de senaste sex åren rört sig om cirka gömda barn som gått i grundskolan. Det blev en markant nergång 2006 när en ny utlänningslag med amnesti antogs, eftersom de elever som kom till skolan inte längre var gömda. En ökning av gömda barn har skett från våren 2007 då avslagen på asylansökningar från Irakiska flyktingar började komma. Många familjer gick då under jorden och uppskattningen är att antalet gömda barn i skolan i Södertälje åter rör sig om cirka

8 5 (12) Svenska kyrkan tror inte att de har någon betydelse i praktiken att förslaget innebär att socialtjänsten behåller sin anmälningsplikt. De barn som haft behov av stöd har fått det utan att socialtjänsten har kontaktats. Hjälpen har bland annat kommit genom olika projekt, och det har varit möjlighet att kontakta Barn- och ungdomspsykiatrin (BuP) då det funnits behov av detta. Svenska kyrkan upplever att de professioner (skola, BuP) i Södertälje som kommit i kontakt med gömda barn har hanterat uppgiften mycket bra. Även polismyndigheten har haft en human inställning när de fått kännedom om gömda barn i skolan. Komplikationer har uppstått när barnen lämnat grundskolan och gymnasieskolan inte tagit emot dem. Rektorerna har använt ekonomiska argument för att inte ta emot gömda barn i gymnasieskolan. Röda Korset Röda Korset tror inte att ny lagstiftning kommer att öka antalet barn som kommer till skolan. Barnen (har åtminstone hittills) kommit till förskolan under asylprocessen. När den är över fortsätter barnen i grundskolan, där de redan känner trygghet och vet att ingen kommer och hämtar dom. Gymnasieskolan är svårare utifrån två aspekter. Som elev är det svårare att delta om familjen fått avslag på asylansökan. Barnen hoppar av skolan för att hjälpa till med familjens försörjning. Äldre barn drabbas hårt när familjen får avslag. Den andra aspekten är att barn som kommer till landet när de är äldre har svårt att delta i undervisningen på grund av språksvårigheter. De hänvisas då till utbildningsformen Svenska för invandrare (SFI) av gymnasieskolorna. Det är mycket viktigt att barnen får vara en del i en social gemenskap. Det har blivit bättre på senare år när även skolbarnsomsorgen har öppnat upp för gömda barn. Den sociala gemenskapen är också en anledning till att Röda Korset anser att det är av stor vikt att även förskolan öppnas för gömda barn. Ju tidigare de kommer in i samhället och en social gemenskap, desto bättre är det för dem. Förskolan för alla in i samhället, även föräldrarna. Ju tidigare barnen får tillträde till samhället desto bättre, eftersom det ställs allt högre krav på att de ska bidra till familjens försörjning ju äldre de blir. Röda Korset anser att kunskaper om hur man möter barn i kris inte finns i skolan. Man vill men kan inte hjälpa. Personalen måste ha en gedigen kompetens, bra exempel är psykologerna på Röda korsets traumaenhet och Rädda barnens psykologer.

9 6 (12) Beträffande uppskattningen om hur många gömda barn som finns i Södertälje vill Röda Korset inte göra någon uppskattning. De hänvisar till beräkningar som kan göras utifrån officiell statistik. Dock gör Röda Korset bedömningen att antalet barn sannolikt kommer att ha dubblerats om två år eftersom Irakiska flyktingar som inte beviljas asyl på inga villkor vill återvända. S:t Mikaelskyrkan Sankt Mikaelskyrkan uppger att många av de gömda barnen redan går i skolan. De har svårt att svara på hur många fler som skulle komma till skolan under andra förutsättningar. Dock är det klart att många barn är rädda för att bli upptäckta och att de skolkar mycket. S:t Jakobs församling S:t Jakobs församling har inte så många församlingsmedlemmar som är gömda. Kyrkan tror att många fler Irakiska barn kommer att komma till skolan under andra förutsättningar. Kyrkan uppskattar att det finns gömda Irakier i Södertälje idag. Kommunförvaltningens kommentarer till organisationernas uppgifter Röda Korsets uppgifter om att cirka barn vistas i Sverige utan tillstånd omräknat till Södertäljes förutsättningar ger en siffra om cirka barn. Utredningen uppskattar en nyttjandegrad på 50% utifrån att Asylutredningen angav att 60% av barn i asylprocessen utnyttjade möjligheten till utbildning. För barn som saknar tillstånd att vistas i landet antar utredningen att nyttjandegraden kommer att vara något lägre. I Södertälje skulle det då handla om cirka barn, vilket stämmer väl överens med Svenska Kyrkans uppgifter om att barn utan tillstånd att vistas i Sverige går i skolan i Södertälje. Röda Korset gör bedömningen att antalet barn sannolikt kommer att ha dubblerats om två år eftersom Irakiska flyktingar på inga villkor vill återvända när asylansökan slutgiltigt avslagits. Det uppstår svårigheter för ungdomar som vistas i Sverige utan tillstånd att börja i gymnasieskolan efter att de slutat i grundskolan. Gymnasieskolorna har använt ekonomiska argument för att inte ta emot dessa ungdomar i gymnasieskolan. Orsaken till att barn och ungdomar utan tillstånd att vistas i landet inte kontaktar myndigheterna är rädslan för att bli upptäckta av polisen. De barn som haft behov av stöd har fått det utan att socialtjänsten har kontaktats. Hjälpen har bland annat kommit genom olika projekt, och det har varit möjlighet att kontakta Barn- och ungdomspsykiatrin då det funnits behov av detta.

10 7 (12) De uppgifter som redovisas ovan stödjer utredningens förslag om att kommunerna ska ges full kostnadstäckning för de barn som finns i utbildning. Södertälje kommun får då statlig ersättning för de barn som finns i verksamheten, vilka idag inte räknas med i befolkningsunderlaget eftersom de inte är och inte heller kan vara folkbokförda i kommunen. Möjligheterna för dem att gå i gymnasieskolan skulle öka. Det stödjer också Södertälje kommuns synpunkt, som redovisas under rubriken Sekretessfrågor att socialtjänstens anmälningsplikt justeras så att de barn och ungdomar som finns i utbildning, och behöver den kompetens som finns inom socialtjänsten, kan använda den utan risk för att bli anmälda till statliga myndigheter. Kommunens beredskap och enheternas mottagande Här redovisas inledningsvis råd och rekommendationer från tre statliga myndigheter. Integrationsverket har nationella mål för nyanländas introduktion. Myndigheten för skolutveckling har formulerat introduktionsmål för nyanlända barn och ungdomar. De barn och ungdomar som vistas i landet utan tillstånd omfattas inte av de nationella myndigheternas ansvar eller målbeskrivningar genom att de inte räknas som bosatta i landet. Med förslagen i Skolgång för alla barn läggs ansvaret för målformulering, organisation, mottagande, genomförande av introduktion och utbildning samt uppföljning på kommunen. Mot bakgrund av att barnen och ungdomarna och deras eventuella familjer ofta har traumatiska upplevelser från förhållanden i hemlandet, ofta förstärkta av en flyktsituation, och att de lever illegalt i landet ställs det stora krav på mottagande och verksamhet. Kommunen måste besluta en form och ett innehåll för mottagande och utbildning för de barn och ungdomar som vistas i landet utan tillstånd. Det måste också finnas resurser som är beredda att agera för de barn och ungdomar som kommer till förskolor och skolor. Myndigheten för skolutvecklings introduktionsmål för barn och ungdomar anger att: Kommunerna bör ha riktlinjer för mottagandet av nyanlända elever Kommunerna bör se till att riktlinjerna är kända av skolans personal Kommunerna bör se till att informationen om hur anmälan till skolan ska ske finns lätt tillgänglig för elevens vårdnadshavare. Förskolan och skolan bör ha rutiner för hur mottagandet går till, Förskolan och skolan bör så snart som möjligt skapa goda och förtroendefulla relationer med elevens vårdnadshavare.

11 8 (12) Skolverket poängterar att det är angeläget att all personal inom en kommun, liksom frivilligorganisationerna, har kännedom om riktlinjerna. Vikigt är även att riktlinjerna finns översatta till de språk som nyanlända behärskar och att det finns lättillgänglig information om vart eleven och föräldrarna ska vända sig vid det första mötet med skolan. Skolans första möte med eleven och föräldrarna har betydelse för hur den fortsatta kontakten kommer att utvecklas positivt. I förskolorna och skolorna finns en kompetens och beredskap att ta emot och arbeta med barn och ungdomar som är nyanlända i landet. De barn och ungdomar som vistas i landet utan tillstånd har, genom att de vistas illegalt i Sverige, en ytterligare dimension i sina levnadsförhållanden. Det medför att särskilda krav ställs på mottagande, verksamhet och omsorg i förskolor och skolor, vilket också medför ökade kostnader. Kommunen bör ta fram riktlinjer och rutiner för detta och göra dem kända och lättillgängliga för målgruppen och de anställda. De särskilda kostnader för elevvård och studie- och yrkesvägledning som beredskapen för, och arbetet med, barn och ungdomar som vistas i landet utan tillstånd stödjer kommunens argument för nivån på ersättningsschablonen som redovisas nedan under Kostnader och ersättning till kommunen. o Utbildningsnämnden bör ge förvaltningen i uppdrag att ta fram riktlinjer och rutiner för mottagande, verksamhet och omsorg i förskolor och skolor för att arbeta med barn och ungdomar som vistas i landet utan tillstånd. Riktlinjerna och rutinerna bör tas fram i nära samarbete med den personal som kommer att arbeta med den aktuella gruppen. I uppdraget bör också ingå en plan för att försäkra sig om att det finns relevant kompetens i organisationen för att arbeta med barn och ungdomar som vistas i landet utan tillstånd och en beredskap för att sätta in resurser till stöd för enskilda barn och ungdomar och till den personal som arbetar med dem. Uppdraget bör samordnas med de övriga arbeten som pågår inom kommunen för liknande målgrupper. Kommunförvaltningens kommentarer till förslaget till utbildningsnämnden att ta fram riktlinjer och rutiner för mottagande. Inom utbildningskontoret pågår ett långt framskridet arbete med att ta fram riktlinjer för mottagande av flyktingbarn. Inom kommunen sker också överläggningar med Migrationsverket om ett antal överenskomna platser för ensamkommande flyktingbarn. Planeringen är 5 platser och med den troliga genomströmningen omkring 15 barn årligen. Riktlinjerna och rutinerna bör samordnas med dessa två arbeten.

12 9 (12) Sekretessfrågor Utredningen föreslår inte någon ändring av Socialnämndens uppgiftsskyldighet till andra myndigheter. Utredningen har sökt men inte funnit något säkert underlag för att det skulle finnas ett samband mellan förekomsten av att barn som vistas i landet utan tillstånd avhåller sig från att delta i utbildning och bestämmelsen om socialnämndens uppgiftsskyldighet. Södertälje kommuns erfarenhet visar att utredningens slutsatser inte har tagit hänsyn till omständigheter som är väsentliga för barn- och ungdomars val att delta i skolundervisningen. Barn och ungdomar utan tillstånd att vistas i landet lever ständigt med osäkerheten att bli upptäckt av myndigheterna. Huruvida barn- och ungdomar utnyttjar rätten att gå till skolan hänger därför starkt samman med tilliten till att han/hon inte blir spårad. Lagstiftaren bör därför ställa sig frågan hur pass rimligt det är att barnen vågar gå till skolan utifrån risken att bli upptäckt. Det finns redan idag ett förbud för polisen som innebär att de inte får följa barnen på väg hem efter skolan. Södertälje kommuns erfarenhet är att tilliten är mycket låg till detta förhållande från de barn och ungdomar som berörs. En andra komplikation berör det faktum att det finns tjänster inom skolan som är helt eller delvis finansierade av socialtjänsten. Finansieringsförhållandet 50/50 är inte ovanligt. Risken för de barn och ungdomar att faktiskt komma i kontakt med andra myndigheter än skolan ökar därmed väsentligt. Det är oklart hur skolpersonal som har sin tjänst finansierad av socialtjänsten hanterar en sådan situation. Det råder dock ingen tvekan om att detta är en faktor som starkt bidrar till att minska viljan för dessa barn och ungdomar att gå till skolan trots att de får möjlighet till det. Lagstiftaren bör överväga förändringar i 17 kap. 1 Utlänningslagen om socialnämndens uppgiftsskyldighet i ärenden om uppehållstillstånd eller för att verkställa ett beslut om avvisning eller utvisning. Förändringen bör avgränsas till att gälla dem som deltar i förskola, grundskola eller gymnasieskola och deras anhöriga. Kostnader och ersättning till kommunen Betänkandet föreslår att kommunernas kostnader för utbildning, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg för barn som vistas i landet utan tillstånd ska ersättas av staten med ett specialdestinerat statsbidrag efter ett ansökningsförfarande. Vidare föreslås att kommunerna ska ges full kostnadskompensation, men anger inget förslag till ersättningsnivåer.

13 10 (12) Utredningen gör en beräkning för statens kostnader för att kompensera kommunerna för de barn utan tillstånd att vistas i landet och som finns i utbildning i kommunerna. Utredningen tar inte ställning till om de ersättningsnivåer man använder i beräkningen är den nivå som ska användas, utan nivåerna är enbart beräkningsexempel. I remissen uppmanas remissinstanserna att särskilt uppmärksamma och kommentera de finansiella konsekvenserna av förslaget. Eftersom det inte finns tillförlitliga uppgifter om hur många barn och ungdomar som vistas i landet utan tillstånd, använder utredningen en av de uppskattningar som finns och som anger barn. Av samma skäl har man använt en av flera uppgifter om hur stor andel av barnen och ungdomarna (de uppskattningsvis 3 000) som finns i olika åldrar. Med kolumnrubriken Nyttjandegrad avses hur stor andel av de uppskattningsvis barnen och ungdomarna som kommer att delta i utbildning. Här ger man två beräkningsexempel, ett är om alla (100%) deltar och, efter ett resonemang om möjliga andelar, ett räkneexempel med 50% deltagande. Beräkningarna redovisas i tabellen 2 : Åldersgrupp Andel (%) Antal Belopp per barn Nyttjandegrad (%) Nyttjandegrad (%) Förskola (1-5 år) Allmän förskola Förskoleklass Grundskoleåldern Skolbarnsomsorg Gymnasieåldern Summa Samtliga uppgifter i tabellen är utredningens material. Uppgiften Belopp per barn är hämtad från Asylersättningsförordningen och utredningen använder beloppen som beräkningsgrund för att uppskatta statens kostnader för de aktuella barnen och ungdomarna. 2 Den Andel av samtliga aktuella barn som man använder i beräkningen är hämtad från den förra utredningens (SOU 2007:34) bedömning grundat på uppgifter från polismyndigheten. Det antal barn (3 000) som man använder i beräkningen är utredningens uppskattning utifrån den förra utredningens (SOU 2007:34) uppgifter. De värden som redovisas i kolumnen Belopp per barn är de schabloner som finns i Asylersättningsförordningen. Nyttjandegrad 50% är en uppskattning som utredningen gör utifrån att Asylutredningen angav att 60% av barn i asylprocessen utnyttjade möjligheten till utbildning. För barn som saknar tillstånd att vistas i landet antar utredningen att nyttjandegraden kommer att vara något lägre.

14 11 (12) Barnkonventionen säger bland annat att barns rätt omfattar fritid, lek och deltagande i det kulturella och konstnärliga livet. Mot den bakgrunden är det rimligt att utgå från att de deltar i förskolan och grundskolan heldagar. Det betyder att barn som går i den obligatoriska förskolan också går i den avgiftsbelagda förskolan återstoden av dagen, och att grundskoleelever också deltar i fritidshemmets verksamhet. Tabellen visar de belopp som blir aktuella för barn och elever som finns i förskola på heltid och som går i grundskola och på fritidshemmet, en jämförelse mellan de belopp som används i utredningen Skolgång för alla barn och ersättningarna som gäller 2010 i Södertälje kommun. Beloppen i kolumnen SOU 2010:5 är hämtade ur Asylersättningsförordningen och i kolumnen Södertälje kommun redovisas de belopp som kommunstyrelsen ger som bidrag till ett barn i förskola respektive en elev i grund- eller gymnasieskola till utbildningsnämnden. Belopp per barn Åldersgrupp SOU 2010:5 Södertälje kommun Diff S:e - SOU2010:5 Förskola (1-5 år) Allmän förskola Förskoleklass Grundskola Gymnasieskola Tabellen visar att det är betydande skillnader mellan de beloppsnivåer som utredningen använder och de beloppsnivåer som gäller i Södertälje kommun. I sitt särskilda yttrande menar Irene Reuterfors-Mattsson: Reformen måste finansieras fullt ut av staten, antingen genom schabloner som åtminstone ligger i nivå med genomsnittskostnaderna eller genom att kommunerna kan återsöka faktisk kostnad. Reuterfors-Mattsson skriver vidare: Jag anser att det vore oacceptabelt om dagens nivåer på schablonerna för asylsökande barn och ungas utbildning skulle tillämpas för att ersätta kommuner för utbildning m.m. för barn som vistas i landet utan tillstånd. Dessa schabloner ligger långt under kommunernas genomsnittskostnader för utbildningsplatser för samtliga elever. Asylmottagningsutredningen (SOU 2009:19) konstaterade detta och förslog en höjning på 30 procent.. De i tabellen redovisade beloppen visar att utredningens belopp ska höjas med i genomsnitt 58% för att komma i nivå med beloppen i Södertälje kommun

15 12 (12) Södertälje kommun delar utredningens förslag att kommunerna ska ges full kostnadstäckning för de barn och ungdomar som deltar i utbildning och att statsbidraget utbetalas med schablonbelopp efter ansökan där inga personuppgifter förekommer. Södertälje kommun föreslår att staten ersätter kommunerna för de barn och ungdomar som deltar i utbildning med schablonbelopp som motsvarar de belopp som gäller i Södertälje kommun, enligt tabellen nedan: Förskola Kronor 1-3 åringar åringar Allmän förskola Gymnasieskola IVIK Grundskola Kronor Fritidshem Fritidsklubb FBK F-klass FBK År FBK år IVIK Introduktionskurs för invandrare, gymnasieskolan FBK Förberedelseklass för nyanlända invandrarelever, grundskolan F-klass - Förskoleklass

16 1 (5) Datum Dnr UN 10/21, Utbildningsdepartementet U2010/533/S Enhet Utbildningsnämnden Handläggare Olar Skinnars Utbildningsdepartementet Att. Anders Widholm Stockholm Remissvar från Södertälje kommun Skolgång för alla barn SOU 2010:5 Utredningen om rätt till skolgång för barn som vistas i landet utan tillstånd Utbildningsdepartementet remitterade betänkandet Skolgång för alla barn (SOU 2010:5) till Södertälje kommun för synpunkter. Remissvaret ska ha inkommit till Utbildningsdepartementet senast I missivet framhålls att remissinstanserna särskilt ska kommentera de finansiella konsekvenserna av förslaget. Kommunstyrelsen beslutade att överlämna remissen till Utbildningsnämnden för beredning och direkt besvarande. Södertälje kommuns yttrande över Skolgång för alla barn (SOU 2010:5) 1. Rätt till utbildning och skolplikt I förskolor och skolor finns idag barn och ungdomar som inte har tillstånd att vistas i landet. Det finns också barn och ungdomar som inte vågar gå i förskola och skola genom risken för upptäckt och att därmed de, och hela deras eventuella familj, riskerar att utvisas ur landet. Betänkandets förslag gör det mera riskfritt och möjligt för barnen och ungdomarna att få utbildning och därmed också en ordnad och meningsfull verksamhet med kamrater under dagarna. Campusgatan 26 Tfn Södertälje olar.skinnars@sodertalje.se Org-nr

17 SOU 2010:5 Skolgång för alla barn Remissvar Södertälje kommun 2 (5) Det är också rimligt att inte koppla skolplikt till rätten till utbildning. Det måste vara ett personligt beslut om man vill ta steget och göra sig så synlig som att dagligen gå i förskola eller skola när man lever under hotet att bli utvisad. Södertälje kommun uttrycker tillfredsställelse med att betänkandet föreslår förändringar av reglerna som gör att rätten till utbildning omfattar alla barn, även de som vistas i landet utan tillstånd. Södertälje kommun delar utredningens uppfattning att barn och ungdomar som vistas i Sverige utan att ha tillstånd inte ska omfattas av skolplikten 2. Barnkonventionen Betänkandets förslag att ge alla barn och ungdomar, även de som vistas i landet utan tillstånd, samma rätt till utbildning överensstämmer med Barnkonventionens intentioner. De särskilda behov som barn och ungdomar som vistas i landet utan tillstånd ska få tillgodosedda, när det gäller utbildning och i skolornas fritidsverksamhet, ligger på kommunen. När dessa barn och ungdomar ges rätten att gå i förskola och skola är det viktigt att de ges möjlighet att delta i alla skolans och fritidshemmets aktiviteter. Södertälje kommun uttrycker tillfredsställelse med att betänkandet föreslår förändringar av reglerna som gör att rätten till utbildning omfattar alla barn i enlighet med Barnkonventionen. 3. Barn och ungdomar utan tillstånd i Södertälje Det uppstår svårigheter för ungdomar som vistas i Sverige utan tillstånd att börja i gymnasieskolan efter att de slutat i grundskolan. Gymnasieskolorna har använt ekonomiska argument för att inte ta emot dessa ungdomar i gymnasieskolan. Orsaken till att barn och ungdomar utan tillstånd att vistas i landet inte kontaktar myndigheterna är rädslan för att bli upptäckta av polisen. De barn som haft behov av stöd har fått det utan att socialtjänsten har kontaktats. Hjälpen har bland annat kommit genom olika projekt, och det har varit möjlighet att kontakta Barn- och ungdomspsykiatrin då det funnits behov av detta. De uppgifter som redovisas ovan stödjer utredningens förslag om att kommunerna ska ges full kostnadstäckning för de barn som finns i utbildning. Södertälje kommun får då statlig ersättning för de barn som finns i verksamheten, vilka idag inte räknas med i befolkningsunderlaget eftersom de inte är och inte heller

18 SOU 2010:5 Skolgång för alla barn Remissvar Södertälje kommun 3 (5) kan vara folkbokförda i kommunen. Möjligheterna för dem att gå i gymnasieskolan skulle öka. Det stödjer också Södertälje kommuns synpunkt, som redovisas under rubriken Sekretessfrågor att socialtjänstens anmälningsplikt justeras så att de barn och ungdomar som finns i utbildning, och behöver den kompetens som finns inom socialtjänsten, kan använda den utan risk för att bli anmälda till statliga myndigheter. 4. Kommunernas beredskap och enheternas mottagande I förskolorna och skolorna finns en kompetens och beredskap att ta emot och arbeta med barn och ungdomar som är nyanlända i landet. De barn och ungdomar som vistas i landet utan tillstånd har, genom att de vistas illegalt i Sverige, en ytterligare dimension i sina levnadsförhållanden. Det medför att särskilda krav ställs på mottagande, verksamhet och omsorg i förskolor och skolor, vilket också medför ökade kostnader. Kommunen bör ta fram riktlinjer och rutiner för detta och göra dem kända och lättillgängliga för målgruppen och de anställda. De särskilda kostnader för elevvård och studie- och yrkesvägledning som beredskapen för, och arbetet med, barn och ungdomar som vistas i landet utan tillstånd stödjer kommunens argument för nivån på ersättningsschablonen som redovisas nedan under Kostnader och ersättning till kommunen. 5. Sekretessfrågor Barn och ungdomar utan tillstånd att vistas i landet lever ständigt med osäkerheten att bli upptäckt av myndigheterna. Huruvida barn- och ungdomar utnyttjar rätten att gå till skolan hänger därför starkt samman med tilliten till att han/hon inte blir spårad. Lagstiftaren bör därför ställa sig frågan hur pass rimligt det är att barnen vågar gå till skolan utifrån risken att bli upptäckt. Det finns redan idag ett förbud för polisen som innebär att de inte får följa barnen på väg hem efter skolan. Södertälje kommuns erfarenhet är att tilliten är mycket låg till detta förhållande från de barn och ungdomar som berörs. En andra komplikation berör det faktum att det finns tjänster inom skolan som är helt eller delvis finansierade av socialtjänsten. Finansieringsförhållandet 50/50 är inte ovanligt. Risken för de barn och ungdomar att faktiskt komma i kontakt med andra myndigheter än skolan ökar därmed väsentligt. Det är oklart hur skolpersonal som har sin tjänst finansierad av socialtjänsten hanterar en sådan situation. Det råder dock ingen tvekan om att detta är en

19 SOU 2010:5 Skolgång för alla barn Remissvar Södertälje kommun 4 (5) faktor som starkt bidrar till att minska viljan för dessa barn och ungdomar att gå till skolan trots att de får möjlighet till det. Lagstiftaren bör överväga förändringar i 17 kap. 1 Utlänningslagen om socialnämndens uppgiftsskyldighet i ärenden om uppehållstillstånd eller för att verkställa ett beslut om avvisning eller utvisning. Förändringen bör avgränsas till att gälla dem som deltar i förskola, grundskola eller gymnasieskola och deras anhöriga. 6. Kostnader och ersättning till kommunen Tabellen visar de belopp som blir aktuella för barn och elever som finns i förskola på heltid och som går i grundskola och på fritidshemmet, en jämförelse mellan de belopp som används i utredningen Skolgång för alla barn och ersättningarna som gäller 2010 i Södertälje kommun. Beloppen i kolumnen SOU 2010:5 är hämtade ur Asylersättningsförordningen och i kolumnen Södertälje kommun redovisas de belopp som kommunstyrelsen ger som bidrag till ett barn i förskola respektive en elev i grund- eller gymnasieskola till utbildningsnämnden. Belopp per barn Åldersgrupp SOU 2010:5 Södertälje kommun Diff S:e - SOU2010:5 Förskola (1-5 år) Allmän förskola Förskoleklass Grundskola Gymnasieskola Tabellen visar att det är betydande skillnader mellan de beloppsnivåer som utredningen använder och de beloppsnivåer som gäller i Södertälje kommun. I sitt särskilda yttrande menar Irene Reuterfors-Mattsson: Reformen måste finansieras fullt ut av staten, antingen genom schabloner som åtminstone ligger i nivå med genomsnittskostnaderna eller genom att kommunerna kan återsöka faktisk kostnad. Reuterfors- Mattsson skriver vidare: Jag anser att det vore oacceptabelt om dagens nivåer på schablonerna för asylsökande barn och ungas utbildning skulle tillämpas för att ersätta kommuner för utbildning m.m. för barn som vistas i landet utan tillstånd. Dessa schabloner ligger långt under kommunernas genomsnittskostnader för utbildningsplatser för samtliga elever. Asylmottagningsutredningen (SOU 2009:19) konstaterade detta och förslog en höjning på 30 procent.. De i tabellen redovisade beloppen visar att utredningens belopp ska höjas med i genomsnitt 58% för att komma i nivå med beloppen i Södertälje kommun

20 SOU 2010:5 Skolgång för alla barn Remissvar Södertälje kommun 5 (5) Södertälje kommun delar utredningens förslag att kommunerna ska ges full kostnadstäckning för de barn och ungdomar som deltar i utbildning och att statsbidraget utbetalas med schablonbelopp efter ansökan där inga personuppgifter förekommer. Södertälje kommun föreslår att staten ersätter kommunerna för de barn och ungdomar som deltar i utbildning med schablonbelopp som motsvarar de belopp som gäller i Södertälje kommun, enligt tabellen nedan: Förskola Kronor 1-3 åringar åringar Allmän förskola Gymnasieskola IVIK Grundskola Kronor Fritidshem Fritidsklubb FBK F-klass FBK År FBK år IVIK Introduktionskurs för invandrare, gymnasieskolan FBK Förberedelseklass för nyanlända invandrarelever, grundskolan F-klass - Förskoleklass Remissvaret skrivs under, efter eventuella justeringar, i samband med justeringen av protokollet. Thomas Johansson Ordförande i utbildningsnämnden