Verksamhetsrapport Flyktingbarnteamet

Transkript

1 Verksamhetsrapport Flyktingbarnteamet UNHCR/L. Taylor UNHCR/R. Arnold UNHCR/R. Chalasani UNHCR/J. Stejskal UNHCR/S. Boness 2010 E TT SAMARBETE MELLAN: Barn- och ungdomsmedicin och Barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning, Gamlestaden

2 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 4 FLYKTINGBARNTEAMETS BEMANNING... 5 PATIENTFALL... 5 Pojke 15 år... 5 Flicka 16 år... 6 ÅLDERSGRÄNS... 7 REDOVISNING AV VERKSAMHETEN... 7 ANTAL BARN OCH FAMILJER... 9 REPRESENTERADE NATIONALITETER PÅGÅENDE ÄRENDEN AVSLUTADE ÄRENDEN REMITTERANDE INSTANSER FÖREKOMST AV DIAGNOSER ANTAL ASYLSÖKANDE OCH NYANLÄNDA BARN I GÖTEBORG ÖVRIG VERKSAMHET KONSULTATIONER FÖRELÄSNINGAR OCH INFORMATION SAMVERKAN TILLGÄNGLIGHET INTERNUTBILDNING OCH UTVECKLING ADMINISTRATIV UTVECKLING UTBILDNING PUBLIKATIONER METODUTVECKLING FRAMTIDEN (20)

3 Sammanfattning Flyktingbarnteamet har i uppdrag att utgöra en samlad barn- och ungdomsmedicinsk och barn- och ungdomspsykiatrisk kompetens med inriktningen migration och flyktingskap. Teamet har ett uppdrag dels att göra bedömningar av och erbjuda insatser för barn och deras familj samt att sprida kunskap inom områden rörande migration, flyktingskap och trauma. Flyktingbarnteamet utgör en resurs på specialistnivå (enligt Västbusavtalet). Under 2010 har antalet remisser ökat och mer tid har lagts på behandling och konsultation jämfört med föregående år. Under 2009 hade Flyktingbarnteamet starkt fokus på att nå ut till olika verksamheter och informera om teamets existens eftersom det var en ny resurs. Det grundläggande informationsarbetet har givit resultat, vilket märks exempelvis på det ökande antalet förfrågningar som kommer per telefon eller mail. Men nya kontaktytor uppstår ständigt och behovet av att kontinuerligt ge information om verksamheten kvarstår. Under året har antalet remisser gällande ensamkommande barn och ungdomar ökat märkbart, vilket sammanfallit med att flera ungdomsboenden har börjat ta emot ensamkommande barn samt Göteborgs kommun har öppnat ett eget boende för ensamkommande liksom föregående år har majoriteten av de remitterade barnen kommit via Introduktionsenheterna och socialtjänsten. Totalt har 56 barn remitterats till teamet och 47 patientärenden avslutades under året. De insatser som gjorts kring dessa barn innefattar förutom behandling också konsultationer, rådgivning, nätverksmöten, remisser till och samverkan med andra vårdgivare. Teamet har också deltagit i kunskapsutbyte och utveckling i form av nätverkssamarbeten och annan samverkan. Det pågår ett fortlöpande arbete med att finna former och administrativa rutiner för verksamheten. Efter sommaren gick verksamheten in på sitt tredje verksamhetsår och vissa rutiner är osynliga eftersom de fungerar medan andra behöver omprövas inte bara en utan flera gånger. Att skapa en fungerande helhet av två till formen helt olikartade verksamheter som en Barn- och ungdomspsykiatrisk (BUP) och en Barnoch ungdomsmedicinsk mottagning (BUM) kräver tid för att förstå varandras roller och uppdrag. Arbetet med detta sker dels dag för dag då vardagsstrukturen diskuteras, dels genom planeringsdagar då arbetet i ett större perspektiv planeras. Det finns en inbyggd utmaning i att skapa ett fungerande team av yrkesmänniskor som har sin hemvist i två helt olikartade verksamheter och organisationstraditioner. Detta arbete har hittills varit konstruktivt och givit positiva resultat och fortsätter under (20)

4 Inledning Flyktingbarnteamet drivs i samverkan mellan Barn- och ungdomsmedicinska (BUM) och Barn- och ungdomspsykiatriska (BUP) mottagningarna i Gamlestaden och startade sin verksamhet på uppdrag av Hälso- och sjukvårdsnämnd 12 (Nordost). Från att ursprungligen varit tänkt att vara kopplat till Enheten för vuxna flyktingar omformulerades uppdraget i december 2008 så att Flyktingbarnteamet blev en fristående enhet. I samråd med Anita Nilsson på Hälso- och sjukvårdskansliet, lade Flyktingbarnteamet i januari 2009 fram ett förslag på en omformulering av Flyktingbarnteamets uppdrag, vilket ledde till att en ny uppdragsbeskrivning formulerades (Bilaga 1). Denna trädde i kraft och är det dokument som Flyktingbarnteamet sedan dess har arbetat utefter. I början av 2011 träffades Flyktingbarnteamet och Hälso- och sjukvårdskansliet för att följa upp verksamheten och diskutera det kommande året och de förändringar som skulle ske i flyktingmottagandet från december De kommunala introduktionsverksamheterna för introduktion av nyanlända fördes över till arbetsförmedlingen och stadsdelarna har fått ansvaret för barnen och ungdomarna. I dagsläget har Flyktingbarnteamet fortfarande inte vetskap om hur arbetet med barnen kommer att läggas upp stadsdelarna och hur omorganiseringen kommer att påverka teamets arbete. Det Flyktingbarnteamet har märkt under 2010 är att det blivit fler och andra remittenter. Denna utveckling kommer att följas upp under början av 2011 med fler möten med uppdragsgivare och samarbetspartners. Något annat som påverkat Flyktingbarnteamets verksamhet under 2010 är genomförandet av vårdvalet hösten 2009 genom att fler vårdcentraler har startat. Problem som dykt upp i vårdvalets kölvatten är exempelvis svårigheter att reda ut var ett barn som remitterats till Flyktingbarnteamet har gjort hälsokontroll och osäkerhet hos vårdcentralerna vad som ingår i en hälsokontroll eller vilka rättigheter asylsökande och gömda barn har. Flyktingbarnteamets uppdrag rörande ensamkommande barn och ungdomar har inte berörts av att introduktionen förändras. Göteborgs kommun öppnade i september sitt första boende för ensamkommande barn, vilket har gjort att Flyktingbarnteamet fått fler remisser gällande ensamkommande barn från både socialtjänst och andra verksamheter som kommer i kontakt med dessa barn. Även flera privata ungdomsboenden i Göteborg började under året ta emot ensamkommande flyktingbarn och -ungdomar. 4(20)

5 Flyktingbarnteamets bemanning Barn- och ungdomsmedicin (BUM) Sofia Olausson, barn- och ungdomsläkare Henry Ascher, barn- och ungdomsläkare Nadja Barenthin Lindblad, sjuksköterska Barn- och ungdomspsykiatri (BUP) Maria Wadman, socionom Ole Hultman, psykolog Hedvig Kalén, psykolog Caroline Nilsson, psykolog Anna Zackrisson-Toller, sekreterare 0,5 barnläkare, 1 sjuksköterska 1,5 psykolog/socionom, 0,5 sekreterare Flyktingbarnteamet har 3,5 heltidstjänster som bemannas av sammanlagt åtta fasta personer samt efter behov även av övrig personal på BUP. Tanken med att ha flera personer som delar på tjänsterna i stället för exempelvis en barnläkare och en psykolog, är att förankra teamet på BUM och BUP så att teamet kan vara en integrerad del av dessa verksamheter. Patientfall För att ge en bild av hur hanteringen av Flyktingbarnteamets patientärenden kan se ut ges här exempel på två patientfall, två ungdomar varav en är ensamkommande. Pojke 15 år En i dag 15-årig pojke skadades i ett attentat i sitt ursprungsland vid nio års ålder. Han såg barn som dog och skadades själv så illa att han blev döv på ena örat och fick bestående fysiska skador som nedsatt rörlighet i vänster arm på grund av gamla frakturer, besvär från örat som är dåligt läkt och ser konstigt ut. Han bekymrar sig därför för utseendet, men har också svidande smärta i magen, ont i huvudet och ont i rygg och axlar. Han har svårt att koncentrera sig i skolan och svårt att sitta still och vara tyst. Det framkommer att han plågas av minnesbilder och att han inte kan sluta tänka på det som har hänt. I Flyktingbarnteamet får han träffa barnläkare och psykolog som tillsammans gör en första bedömning. Flera remisser skrivs, bland annat till öron-näsa-hals, till plastikkirurg och till ortoped. På rond beslutas att patienten erbjuds en depressionsbedömning och en traumascreening. Screening och bedömning görs varvid det bedöms att patienten lider av måttlig depression samt PTSD (Posttraumatiskt stressyndrom). Pojkens symtom och funktionsnivå skattas på en så kallad GAF-skala (Global Assesment Functioning) och får 55 respektive 70 poäng. Poäng motsvarande 55 eller lägre indikerar att insatser på specialistnivå (BUP) behövs. 5(20)

6 Barnläkare genomför en hälsoundersökning och ordinerar prover utifrån Smittskyddsinstitutets riktlinjer samt övriga prover utifrån symtom. Det framkommer att patienten har en helicobacterinfektion och får behandling för denna. Patienten visar sig även ha d-vitaminbrist. Patienten erbjuds samtalskontakt med psykolog för att lära sig hantera sina känslor och sin ilska. Det finns många tankar relaterade till de somatiska besvären, men även tankar om hur framtiden skall bli. Patienten erbjuds sedan ögonrörelsebehandling (EMDR) vid fem tillfällen. Efter denna behandling uppfyller patienten inte längre kriterierna för depression och PTSD och kontakten avslutas. Patienten kommer också på återbesök till barnläkare för att följa upp de remisser som har skickats angående de somatiska besvären. Kontakt tas med skolpersonal för att initiera en anpassning av skolgång för patienten. Flicka 16 år En ensamkommande somalisk flicka på 16 år är asylsökande i Sverige sedan några månader. Modern är död och fadern har försvunnit i kriget. Patienten har en moster i Sverige som hon bodde med som liten och som bor i Sverige med uppehållstillstånd sedan några år tillbaks. Patienten remitteras till Flyktingbarnteamet efter signaler från familjehemmet att hon inte mår bra. Patienten har skrämmande mardrömmar varje natt och kan enligt egen utsago inte sluta tänka. Hon är ofta rädd och spänd, har återkommande ont i huvudet, dålig aptit, ingen lust att göra något. Hon undviker också att utsätta sig för situationer där hon påminns om det som har hänt henne. Hon väntar på att få börja skolan. Hittills har patienten sökt på vårdcentral flera gånger för sina fysiska symtom. På flyktingbarnteamet träffar patienten läkare och psykolog för en bedömning och sedan tas ett gemensamt teambeslut om vilka insatser som skall erbjudas. Journaler från tidigare läkarbesök på vårdcentral beställs och det visar sig att patienten inte har genomgått en fullständig hälsoundersökning. Läkare kompletterar hälsoundersökningen med provtagning och vaccinationsbedömning. Det framkommer att patienten har d-vitaminbrist. Psykolog gör traumascreening som visar att patienten lider av allvarlig posttraumatisk stress. Patienten erbjuds stabiliserande insatser för att kunna hantera sina symtom. Patienten har ett gott stöd i sin moster som tar hand om henne och som hon känner sig trygg med. Patienten och moster får information om trauma och hur man reagerar när man varit utsatt för skrämmande händelser. Patienten lär sig också hantera dessa reaktioner och mostern får stöd och råd i hur hon kan hjälpa patienten. När patienten börjar skolan förs samtal med skolpersonal och god man i hur de kan förhålla sig till och hjälpa patienten. Dessutom får patienten hjälp med att hitta en fritidsaktivitet som hon tycker om. Efter att patienten fått uppehållstillstånd inleds en bearbetande behandling. Patienten får göra en historia om sig själv och sin familj, samt berätta om de skrämmande händelser hon varit med om i sitt hemland och på flykten hit. Så småningom berättas hela berättelsen för patientens moster, som en del i att knyta samman dem. När behandlingen avslutades säger sig patienten må bra. 6(20)

7 Åldersgräns Flyktingbarnteamet tar emot barn och ungdomar upp till 18 år. Våren 2009 gjorde Flyktingbarnteamet en behovsbeskrivning av den nuvarande åldersgränsen, eftersom Introduktionsenheterna hade påtalat ett stort behov av insatser för flyktingar i åldersgruppen år. Introduktionssekreterarnas erfarenhet var att dessa ungdomar tillhör en åldersgrupp där många har komplexa problem, men som tenderade att falla mellan stolarna just på grund av förskjutningen i vårdansvaret från barn över till vuxensidan. BUP har en strikt åldersgräns vid 18 års ålder, vilket även gäller för Flyktingbarnteamet, medan BUM har en flexibel övergång där vissa ungdomar kan gå kvar tills de slutar gymnasiet. Behovsbeskrivningen innehöll en redovisning av antal barn/ung samt ensamkommande barn/unga som var inskrivna hos Introduktionsenheterna och Socialtjänsten samt information om hur antalet barn/ungdomar och deras behov fördelade sig i åldersgrupperna 0-18 och år. Efter det att frågan diskuterats med BUM och BUPs chefer beslutades att Flyktingbarnteamet kan tillämpa en flexibel övergång då en patient fyller 18 och redan befinner sig under behandlig, men att teamet i övrigt inte kan ta emot unga mellan Flyktingbarnteamet ställde sig positiva till att ta emot unga vuxna mellan år och som i övrigt uppfyller kriterierna för en remittering, men har inte mandat att fatta ett sådant beslut. När det gäller ensamkommande barn och ungdomar är de enligt tillgänglig forskning en sårbar grupp som underkonsumerar sjukvård (Dittman & Jensen, 2010). De få studier som gjorts på ensamkommande barns psykiska och sociala hälsa, tyder på att många bär på traumatiska upplevelser (Ehntholt & Yule, Monica Brendler- Lindqvist, Rädda Barnen: Att möta de ensamkommande barnen, 2004 och Vem tar ansvaret för de ensamkommande barnen, 2005). De erfarenheter som Flyktingbarnteamets behandlare har av ensamkommande barn och ungdomar är av liknande art. (Ascher Ensamkommande flyktingbarn måste få stöd. Läkartidningen, nr 18-19, vol 106, sid Hultman Ensamkommande barn psykologiska perspektiv. Aetolia Vol II, Nr 3.) Redovisning av verksamheten Under 2009 lade Flyktingbarnteamet mycket tid på att etablera och utveckla verksamheten, att sprida information till kollegor och samarbetspartners och samverka med andra vårdgivare kring barnen och deras familjer. I och med att Flyktingbarnteamet nådde många verksamheter med information har intresset och efterfrågan ökat. Detta har lett till ett ökat inflöde av remisser och att antal patienter och besök har ökat. Under året ankom 56 remisser, vilket var en ökning på 20 procent jämfört med Av de 56 barn som remitterades till Flyktingbarnteamet uteblev endast tre. Två återsändes till remittenten med hänvisning till annan vårdgivare. Att Flyktingbarnteamet har få uteblivna patienter kan bero på att teamet lägger stor kraft på att få patienterna att komma, men framför allt att patienterna är motiverade att komma. 7(20)

8 Den behandling som ges inom Flyktingbarnteamet sker på barnet/familjens uppdrag och utifrån barnets behov. Att barnets behov styr innebär att det kan röra sig om olika typer av behandling eller åtgärder såsom medicinsk behandling, samtalsstöd, psykoedukativa insatser, kognitiv beteendeterapi, familje- och föräldrastöd, andra stabiliserande insatser eller traumabehandlingar av olika slag. Det spelar också roll ifall barnet har uppehållstillstånd eller ej eftersom otrygghet påverkar möjligheterna till bearbetande behandling. Remisskriterier för målgruppen är att de är i behov av vård på specialistnivå, i de flesta fall en kombinerad medicinsk och psykiatrisk problematik. I praktiken innebär det på den somatiska sidan sjukdomstillstånd som hör hemma på BUM samt på BUPsidan psykiatriska symtom av tillräckligt allvarlig grad. Antal remisser Antal remisser totalt; Antal uteblivna; 3 Antal vidarehänvisade; 2 8(20)

9 Antal barn och familjer De barn och ungdomar som remitterades till Flyktingbarnteamet under 2010 har olika legal status och social situation. Av de 56 remitterade barnen och ungdomar var 22 ensamkommande och 34 hade föräldrar i Sverige. Antalet familjer var 24 eftersom det i vissa fall var flera syskon som remitterades samtidigt eller att det vid ett nybesök kom fram att det fanns syskon som inte mådde bra. Familjesituation Ensamkommande 43% Med familj 57% Patienterna kan delas in i grupperna utifrån om de har permanent uppehållstillstånd (PUT), tillfälligt uppehållstillstånd (TUT), är asylsökande eller gömda. Status - totalt TUT 2% Gömd 12% Asylsökande 37% PUT 49% 9(20)

10 Gruppen ensamkommande barn och ungdomar är annorlunda i fråga om juridisk status, 73% hade tillfälligt uppehållstillstånd jämfört med de övriga barnen där majoriteten hade uppehållstillstånd. Ensamkommande - Status Gömd 9% PUT 18% 0% TUT 0% Asylsökande 73% 3 av de asylsökande har under behandlingsperioden fått uppehållstillstånd Åldersgruppen år är störst med 57 procent. Året innan var åldersfördelningen jämnare, troligtvis beror förändringen på att det 2010 kommit fler ensamkommande ungdomar och att fler av dessa är äldre jämfört med Antal patienter fördelat på ålder år 6% 6-12 år 37% år 57% 10(20)

11 Åldersfördelningen bland de ensamkommande barnen såg ut som följande: Ensamkommande Antal ensamkommande Ålder år Ålder 6 år Flickor Pojkar Bland de barn som togs emot och kom till mottagningen var könsfördelningen liksom föregående år 40% flickor och 60% pojkar. Fördelning antal flickor och pojkar 2009 & Pojkar 2010; Pojkar 2009; Flickor 2009; 16 Flickor 2010; (20)

12 Representerade nationaliteter Liksom 2009 kom den största gruppen barn från Irak. Därefter följer Somalia, Afghanistan och Palestina, vilket speglar situationen i stort med de flyktinggrupper som under året sökte asyl i Sverige. Ursprungsland Turkiet 4% Uganda 2% Afghanistan 14% Somalia 18% Eritrea 2% Ryssland 2% Palestina 8% Kenya 2% Iran 4% Irak 44% Pågående ärenden Vid årets slut pågick 29 ärenden, varav fyra var bokade för nybesök i januari Det har varit ett jämnt remissflöde under året med i genomsnitt 4,25 nybesök per månad (3 per månad 2009). Totalt var det 51 nybesök under året. Avslutade ärenden Under 2010 avslutades 47 patientärenden (17 patienter 2009), varav hälften var barn som påbörjat kontakten under De patienter som avslutades under 2010 hade sammanlagt under hela vårdtiden varit på 243 besök. Antalet besök per patient skiljer sig mycket åt: 10 patienter gjorde 1 besök 30 patienter hade 2-7 besök 5 patienter hade 8-12 besök 2 patienter hade över 12 besök 12(20)

13 Behandlingstiden för de 47 avslutade ärendena från nybesök till avslut var i genomsnitt 22 veckor (15,5 veckor 2009) med drygt fem behandlingstillfällen per patient (tre behandlingstillfälle/patient år 2009). Som vi kan se ovan är det stor spridning i behandlingstid och i antal besök. Flyktingbarnteamet har samverkat i mer eller mindre grad med andra vårdgivare och även antalet remisser till andra vårdgivare har stor spridning, från inga eller en hos flertalet patienter till fyra-fem hos några få. I genomsnitt samverkades med en annan instans så som skola, andra vårdgivare, Migrationsverket, gode män eller juridiska ombud. Men det var endast fem av patienterna där det krävdes 3 eller flera samverkansparter. Det kan verka som en lång tid med endast fem behandlingstillfällen på 22 veckor. Behandling och samtal sker ofta varje eller var annan vecka till en början och glesas sedan ut. I vissa fall har patienter uteblivit och får då en ny tid, vilket gör att behandlingstiden förlängs och i slutet av kontakten är det oftast några veckor utan att patienterna kommer till mottagningen när man exempelvis inväntar remissvar från andra vårdgivare eller andra typer av svar som skall leda till att patienterna avslutar sin kontakt med Flyktingbarnteamet. Remitterande instanser Liksom föregående år var det introduktionsenheterna som remitterade flest barn under Därefter kommer Socialtjänsten som har remitterat majoriteten av ensamkommande barnen. I övrigt har vi blivit kontaktade av andra vårdgivare som remitterar framför allt ensamkommande barn. Dessa remisser har oftast tagits emot efter överenskommelse per telefon. I väntan på tydliga riktlinjer om vilka som skall remittera till Flyktingbarnteamet, har teamet tagit emot remisser från många olika håll. Detta sker alltid efter en remissförfrågan och överenskommelse per telefon. Remitterande enhet Övriga 21% Introduktionsenheterna 31% BVC/SHV 9% BUP 5% BUM 7% Socialstjänsten 27% 13(20)

14 Förekomst av diagnoser Under 2010 hade Flyktingbarnteamet 51 nybesök varav två remitterades i slutet av 2009, en med remiss från 2010 fick istället tid på BUP och en kom på nybesök först Vid sammanställningen av diagnoserna menas diagnoser ställda på första besöket hos flyktingbarnteamet. Vissa patienter har varit på hälsokontroll vid första besöket. På grund av Flyktingbarnteamets uppdrag finns stor variation i vilka somatiska och psykiska besvär patienterna har. Alla patienter diagnostiseras enligt DSM IV med ICD 10-koder. Patienternas kroppsliga besvär sträcker sig från vanliga problem som förstoppning och enures (barn som av olika anledningar kissar i sängen på natten), vitaminbrist och bakterieinfektioner till ovanligare åkommor som ljumskbråck, affektkramp, amöbadysenteri, tillväxthormonbrist och familjär medelhavsfeber. De psykiatriska diagnoserna är oftast stressrelaterade eller depressiva och patienter får ofta mer än en diagnos. Nio patienter fick diagnoser inom depression (ledsna barn) och elva fick diagnoser inom området ångest, oftast posttraumatisk stress (rädda barn). 46 patienter fick så kallade omgivningsdiagnoser, alltså att de varit med om eller lever under olika belastande omständigheter som exempelvis att de varit med om krig och förföljelse, eller har aktuellt problem med boende. Antal diagnoser: F 30-39: 9 F 40-48: 11 Z 55-- : 46 Ett sätt att utvärdera behandlingen är att jämföra diagnoser i början och i slutet av behandlingen. Antal asylsökande och nyanlända barn i Göteborg De barn och ungdomar som remitteras till Flyktingbarnteamet är som tidigare beskrivits framför allt barn under introduktion, ensamkommande barn samt asylsökande barn. Det är svårt att få en helhetlig bild av hur många barn och ungdomar som egentligen gömmer sig i statistiken där det skiljs på asylsökande barn, barn som mottagits i Göteborg (dvs med uppehållstillstånd), barn i skolan etc. Informationen får sökas på olika håll. Följande stycke gör därför ett rörigt intryck, men finns med för att ge läsaren en bild av vilka och hur stora grupper av barn och ungdomar som utgör befolkningsunderlag. Något som inte nämns någonstans är antalet gömda barn. Dessa barn kan efter överenskommelse också remitteras till Flyktingbarnteamet, de utgör dock en mycket liten del av teamets patienter. Av naturliga skäl är det ingen som vet hur många gömda barn och ungdomar det finns i Göteborg. Alla gömda barn som Flyktingbarnteamet kommer i kontakt med går i skolan, men de syns inte i statistiken. Enligt Göteborgs flyktingadministration fanns följande antal asylsökande och mottagna barn i Göteborgs kommun 2009: 14(20)

15 Asylsökande barn i skola under höstterminen 2009: 110 (varav 19 ensamkommande) Asylsökande barn i förskola höstterminen 2009: 23 (4-5 åringar, varav en ensamkommande) Avseende de asylsökande barnen som ingår i familj, så informeras kommunen av Migrationsverket endast gällande barn som skall erbjudas plats i förskola 4-5 år och grundskola. Barn som fått uppehållstillstånd som mottagits i Göteborg under januari-september 2010 (siffror för hela året ännu inte tillgängliga): 0-6 år: 53 barn (126 barn år 2009) år: 78 barn och ungdomar (162 barn år 2009) Mottagna år: 36 ungdomar (68 ungdomar år 2009) Ensamkommande barn i Göteborg: Ensamkommande asylsökande familjehemsplacerade barn, ca under året (47 år 2009). Ensamkommande barn med uppehållstillstånd: 27 (110 barn år 2009). I stort fanns det 89 ensamkommande barn/ungdomar med uppehållstillstånd i Göteborg som bodde i så kallat eget boende, det vill säga hos släktingar, samt ca 12 asylsökande barn i eget boende. Förutom dessa finns andra barn som kommit enligt överenskommelse med Migrationsverket. Antalet barn och ungdomar utan vårdnadshavare som kommit till Sverige har ökat de senaste åren. År 2010 kom det enligt Migrationsverket 2393, år 2009: 2250, år 2008: I dagsläget finns ingen prognos över hur situationen kommer att utvecklas, den förändring man kunde se i slutet av 2010 var att fler ensamkommande barn stannade i Malmö, därför var det färre ansökningar i Göteborg och Stockholm. Mölndal är ankomstkommun för många ensamkommande barn. Flyktingbarnteamet har fått förfrågan från BUP i Mölndal om att ge konsultation och ta emot barn därifrån. Eftersom BUP-mottagningen i Mölndal är en del av BUP kliniken, och dessutom är ankomst kommun, har de därigen möjlighet att remittera till Flyktingbarnteamet. Majoriteten av de ensamkommande barnen och ungdomarna utgörs av pojkar mellan år från Afghanistan, Somalia och Irak. Sedan 2009 har Afghanistan gått om Somalia som ursprungsland, något som återspeglas i antalet remisser till Flyktingbarnteamet. År 2010 beviljades 1285 ensamkommande barn uppehållstillstånd av Migrationsverket (1060 år 2009), de flesta bedömdes ha skyddsbehov. (Ytterligare kan ha beviljats i migrationsdomstolarna.) Asylsökande ensamkommande barn 2010 till Sverige (Inom parentes samma siffra år 2009) Ålder Flickor Pojkar Totalt 0-6 år 43 (25) 33 (22) 76 (47) 7-12 år 48 (50) 77 (77) 125 (127) år 153 (142) 677 (678) 830 (820) år 220 (266) 1142 (990) 1362 (1256) totalt 464 (483) 1929 (1767) 2393 (2250) (källa: Migrationsverket) 15(20)

16 Övrig verksamhet Konsultationer Flyktingbarnteamet har under 2010 givit konsultation dels till grupper av personal från exempelvis förskolor och barn- och ungdomsverksamheter, dels specifikt kring enskilda barn eller familjer till skolor, socialtjänst och andra vårdgivare. Föreläsningar och information Föreläsningar och informationsinsatser som genomförts av Flyktingbarnteamet har varit av skiftande karaktär beroende på syfte och efterfrågan. Alltifrån kortare informationstillfället och mottagande av studiebesök till föreläsningar på konferenser och eller föreläsningar riktade till specifika yrkesgrupper. Under 2010 höll teamets medlemmar bland annat ett flertal föreläsningar på temat kris och trauma, om gömda barn, mänskliga rättigheter och rätten till vård samt om flyktingmedicin och hälsokontroller av nyanlända. Flyktingbarnteamet har också haft föreläsningar utanför uppdragsområdet, Göteborg, men då tagit en avgift för föreläsningen. Detta görs i mån av tid och möjlighet. Utöver detta har medarbetare varit ute och informerat om Flyktingbarnteamets verksamhet exempelvis på boenden för ensamkommande, på samtliga BUPmottagningar och introduktionsverksamheterna. Samverkan Flyktingbarnteamet ingår i flera nätverk i Göteborg. I en del fall handlar det om referensgrupper till projekt, då teamet besitter särskilda kunskaper och flyktingskap och trauma. Exempel på sådana löpande nätverk är Introduktion på sent anlända barns villkor (EU-projekt, Gunnared) och Rädda barnens projekt Förbättrat mottagande för iranska, afghanska och andra flyktingbarn. Några nätverk deltar Flyktingbarnteamet i på lika villkor som andra aktörer, t.ex. Nätverket för nyanlända barns hälsa (RIB) och Nätverket för ensamkommande barn (Flyktingadministrationen). Flyktingbarnteamet har tillfrågats om att ingå i ett nätverk på GR om ensamkommande barn. Flyktingbarnteamet både får och ger information och kunskap i dessa sammanhang. Eftersom en lång rad aktörer (Migrationsverket, skolhälsovård, Resursenheten för introduktion av nyanlända barn, Gymnasieskola, Flyktingadministration, Angereds närsjukhus med flera) är med på dessa möten, blir frågorna som tas upp av mycket olika karaktär. Några sammanhang definieras av det formella uppdraget. Det gäller till exempel samverkan med cheferna för Introduktionsenheterna i Göteborg och samarbetet med Enheten för vuxna flyktingar och Kris- och traumaenheten Flyktingbarnteamet har tillsammans med Kris- och traumaenheten, Flyktingfrågor i vården och Enheten för vuxna flyktingar en gemensam utbildningsplan med ett utbud 16(20)

17 av de föreläsningsområden som teamet kan erbjuda som publicerats på Primärvårdens hemsida: Flyktingbarnteamet samverkar också med frivilligorganisationer i samband med patientkontakter, som Rädda Barnen, Rosengrenska stiftelsen, nätverket Ingen människa är illegal, Barn i Väntan/Barn i Start och olika kyrkor. Utöver patientrelaterad information, ges också konsultation till dessa samarbetspartners. Tillgänglighet Det ska vara lätt att komma i kontakt med Flyktingbarnteamet. Oftast tas den första kontakten via teamets kontakttelefon och samtalen gäller oftast konsultation- och remissförfrågningar, allmänna frågor kring flyktingbarn och gömda eller önskemål om utbildning och föreläsningar. Användningen av telefonen ökar men det handlar oftast om ett eller några samtal per dag. Konsultationer och remissförfrågningar har fortsatt att öka och under 2010 kom ett 50-tal remissförfrågningar via telefonen. Personal som arbetar med eller kommer i kontakt med flyktingbarn ringer ofta med specifika frågor, andra ringer för att de behöver hjälp att orientera sig generellt. En remissförfrågan på telefon kan leda till en konsultation eller stöd att hamna i rätt vårdinstans. Exempel på personer och verksamheter som vänder sig till Flyktingbarnteamet är socialarbetare av olika kategorier, lärare, anställda inom skolhälsovård som skolsköterskor, psykologer och kuratorer, BUP-personal och personal på boenden för ensamkommande barn och ungdomar. Exempel på frågor som kom till telefonen: Skolpsykolog som önskade konsultera teamet kring ett specifikt barn. Fick konsultation per telefon och råd om vart de kunde vända sig med de specifika frågeställningarna. Remissförfrågan från en skolpsykolog. Barnet bedömdes höra till teamets målgrupp och en remiss skickades. Sjuksköterska från en ungdomsmottagning ringer för att få information om remissgången samt Flyktingbarnteamets uppdrag. En primärvårdsläkare ringer och vill remittera en patient. Patienten remitteras och får tid till barnläkare. Gymnasiekurator ringer med en remissförfrågan. Får stöd utifrån situationen per telefon. Remissförfrågan från privatperson utanför Göteborg. Personen får konsultation av psykolog. Förfrågan från en familjecentral som vill ha information om Flyktingbarnteamet. Önskemål om att Flyktingbarnteamet ska föreläsa om kris och trauma för ett elevhälsoteam. Föreläsning planeras under våren Andra exempel på frågor som ofta kommer upp är från personal inom vården som undrar hur de ska journalföra och handskas med gömda barn, hur man ska stödja ensamkommande, vart man ska vända sig med barn och ungdomar som mår dåligt men inte har svåra symtom samt olika frågor om hälsoundersökning av nyanlända 17(20)

18 barn. Det kommer ett flertal samtal som berör barn som mår dåligt men som inte uppvisar psykiatriska symtom. Internutbildning och utveckling Administrativ utveckling Under våren 2010 fortgick arbetet med att skapa en användbar hemsida för Flyktingbarnteamet. Tanken var att inte bara tillhandahålla kontaktinformation och nedladdningsbara broschyrer om verksamheten, utan att samla ihop information om och resurser för flyktingbarn, som en hjälp till personal som möter denna grupp av barn i sitt arbete. Hemsidan publicerades i början av sommaren och sedan fortlöpande uppdaterats och kompletterats. Hittills har de användare som givit respons varit nöjda med innehållet. Förutom arbetet med hemsidan har teamets sekreterare också skapat en enhetlig grafisk profil för Flyktingbarnteamets arbets- och informationsmaterial. Teamet arbetar också med att utveckla registreringssystem för att kunna se exempelvis antal besök hos olika yrkeskategorier och att registrera de övriga insatser som görs utifrån uppdraget. Utbildning Flyktingbarnteamets medlemmar har också deltagit i utbildning och information för intern kompetenshöjning. Exempel på detta är seminarier om traumabehandling och smittskydd samt information om SkolFam. En utbildningsdag i migrationsrelaterad juridik har planerats under året och kommer att genomföras i slutet av januari Publikationer Dr Henry Ascher har under året medverkat i följande publikationer: 1. Lindberg T, Ascher H. Arbetsgruppen för flyktingbarn. Barnläkaren. 2010(6): Envall E, Vestin S, Björngren Cuadra C, Ascher H, Staaf A, Khosravi S. Papperslösa. Social rapport 2010: Socialstyrelsen; p Björnberg U, Eastmond M, Ascher H. Asylsökande barn. Socialpolitik. 2010(4): Ascher H, Mellander L, Tursunovic M. Mottagandets policy och praktik rekommendationer och åtgärdsområden. In: Andersson H, Ascher H, Björnberg U, Eastmond M, editors. Mellan det förflutna och framtiden Asylsökande barns välfärd, hälsa och välbefinnande. Göteborg: Göteborgs universitet, Centrum för Europaforskning; p Ascher H, Mellander L. Asylsökande barns tankar om hälsa. In: Andersson H, Ascher H, Björnberg U, Eastmond M, editors. Mellan det förflutna och framtiden Asylsökande barns välfärd, hälsa och välbefinnande. Göteborg: Göteborgs universitet, Centrum för Europaforskning; p (20)

19 6. Ascher H. Att möta asylsökande och papperslösa barn och deras familjer. In: Söderbäck M, editor. Barns och ungas rätt i vården: Stiftelsen Allmänna Barnhuset; p Ascher H. Rätten till hälsa för papperslösa migranter i Sverige. In: Lundberg A, editor. Mänskliga rättigheter juridiska perspektiv. Stockholm: Liber; p Metodutveckling I och med det ökande antalet ensamkommande barn började Flyktingbarnteamet under senhösten att utveckla metoder kring mottagandet av de ensamkommande barn och ungdomar som remitterats till teamet. De har behov av ett bättre och mer helhetligt omhändertagande inledningsvis där barnet träffar både läkare och psykolog och kontakt tas med socialtjänsten och andra övriga aktörer. Detta är ett just påbörjat arbete som utvärderas vid nästa årsskifte. Arbete med Flyktingbarnteamets uppdrag pågår också fortlöpande, dels genom avstämningar med uppdragsgivare, dels genom att följa omorganiseringar och förändrade behov hos de verksamheter Flyktingbarnteamet möter och samverkar med kring patienterna. Framtiden År 2010 ägde en rad organisatoriska förändringar rum som mer eller mindre påverkade Flyktingbarnteamets verksamhet. Den Barn- och ungdomsmedicinska mottagningen i Gamlestaden flyttades organisatoriskt till Angereds Närsjukhus den 1 januari 2010 vilket inte påverkade patientunderlaget men väl strukturen för dem i teamet som är anställda på BUM med exempelvis omflyttning av journalsystemet. I slutet av året genomfördes övergången till ett annat system för att registrera patientbesök och dessa förändringar fortsätter under 2011 med övergång till nytt journalsystem. Det fria vårdvalet med öppnandet av nya Vårdcentraler hösten 2009 är också en pågående process som kommer att ha verkningar en tid framåt. Hälsokontrollerna av nyanlända skulle till en början ske på alla Vårdcentraler men har nu koncentrerats till åtta för att garantera god kvalitet (Primärvården i Göteborg, PM , publicerat ). De förändringar som påverkat Flyktingbarnteamets arbete mest är dock avvecklingen av introduktionsenheterna och ökningen av ensamkommande flyktingbarn i Göteborg, genom de privata boendena men också Kommunens boende på Londongatan. Vid årsskiftet visste Flyktingbarnteamet fortfarande för lite om hur omorganiseringen kommer att påverka arbetet och om det innebär att uppdragsbeskrivningen behöver omformuleras. Flyktingbarteamet har därför tagit initiativ till samtal med Center för skolutveckling och sektorscheferna i samtliga stadsdelar, eftersom skolan i praktiken kommer att ansvara för introduktion av nyanlända. Skolan kommer troligtvis att bli en viktig samarbetspartner för 19(20)

20 Flyktingbarnteamet när det gäller nyanlända barn i familj. När det gäller de ensamkommande barnen kommer det att behövas en närmare kontakt med boenden och socialsekreterare. Under våren 2011 finns flera föreläsningar inplanerade, bland annat inom Göteborgsregionen för att utbilda gode män för ensamkommande barn och ungdomar, för barnpsykiatrin och för ST-läkare (psykiatri) under utbildning och läkarstudenter. Bedömningen av framtida behov av utbildning och konsultation är att det under 2011 kommer att efterfrågas i ännu större utsträckning. Dels hör nya verksamheter av sig med önskemål om information och utbildning, dels finns önskemål från tidigare besökta verksamheter om att få besök på nytt. Antalet utbildningstillfällen och konsultationer har hållit sig på en tämligen jämn nivå under året. Det är svårt att göra en bedömning, men eventuellt kommer efterfrågan att öka något vartefter tiden går eftersom fler får kunskap om Flyktingbarnteamets verksamhet. 20(20)

21 Bilaga 1 Uppdragsbeskrivning för Flyktingbarnteamet Barn- och ungdomsmedicin (BUM) och Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) skall i samverkan driva Flyktingbarnteamet. Verksamheten startade 1 augusti Flyktingbarnteamet är ett medicinskt och psykosocialt konsultteam med syfte att stärka arbetet med nyanlända flyktingbarn. Teamets uppdrag består primärt i att utgöra en specialistresurs för: Nyanlända barn med komplex problematik samt föräldrar och andra vuxna som verkar i barnens vardagsmiljö. Med nyanlända barn avses barn och unga som befinner sig under introduktion. Ensamkommande barn och unga under introduktion. Har kontakt påbörjats innan 18 år ska den unge vid behov, kunna vara kvar under hela introduktionstiden. Remisser ska främst komma från Introduktionsenheterna och Enheten för vuxna flyktingar eller Socialtjänsten i de fall det rör sig om ensamkommande barn. I mån av utrymme och efter konsultation med teamet kan remisser även tas emot från andra verksamheter som kommer i kontakt med flyktingbarn och nyanlända. Någon formell begränsning avseende barnens flyktingstatus finns inte i denna del av uppdraget. Flyktingbarnteamets uppdrag Uppdraget består av två huvuddelar: Barnmedicinsk och barnpsykiatrisk konsultation Klinisk bedömning och adekvat insats för barn och deras föräldrar. Utifrån barnens behov vara en länk till och förmedla kontakt med exempelvis barnavårdscentraler, elevhälsoteam, vårdcentraler, barn- och ungdomsmedicinsk mottagning och/eller barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning. Klinisk konsultation (rådgivning och stöd) till verksamheter varifrån barnet erhåller stöd och vård. Utgöra en samlad kompetens kring medicinska och psykosociala aspekter av flyktingproblematik med inriktning på barn-, familje- och föräldra-perspektivet. Bistå med kompetens och kunskap om flyktingfrågor och trauma till samhällets verksamheter för barn och unga genom konsultation och utbildning. Vidareutveckla och sprida kvalitetshöjande metoder och arbetssätt. Uppdragets första del har första prioritet. En plattform för kunskap och kompetensöverföring skall utformas i samarbete med Enheten för vuxna flyktingar och Kris- och traumaenheten.

22 Bilaga 1 Flyktingbarnteamets bemanning och lokalisering BUM bemannar med 1 sjuksköterska och 0,5 läkare BUP bemannar med 1,5 psykolog/socionom och 0,5 sekreterare Verksamheten bedrivs i anslutning till BUM/BUP:s lokaler i Gamlestaden, Göteborg. Uppföljning En redovisning av antalet barn och familjer, kliniska kontakter, konsultations- och utbildningstillfällen som verksamheten har haft fram till och med , En behovsbeskrivning ska tas fram som redovisar det antalet barn/unga och det antalet ensamkommande barn/unga som finns inskriva hos Introduktionsenheterna respektive Socialtjänsten, Beskrivning av beräknat behov av utbildning och konsultationer. Redovisningen skall lämnas till Hälso- och sjukvårdskansliet senast första veckan i maj. En sammanhållen utvärdering av Flyktingbarnteamets uppdrag skall redovisas för Hälso- och sjukvårdnämnden i årsredovisningen för 2009.