Verksamhetsrapport Flyktingbarnteamet

Transkript

1 Verksamhetsrapport Flyktingbarnteamet 2012 E TT SAMARBETE MELLAN: Barn- och ungdomsmedicin och Barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning, Gamlestaden

2 Innehållsförteckning Inledning...3 Förändringar under Utvecklingsområden...4 Redovisning av verksamheten...4 Antal remisser...5 Ursprung...8 Ålder...8 Remitterande enheter...9 Antal avslutade patienter...9 Diagnoser...9 Ensamkommande barn...10 Gömda barn...10 Övrig verksamhet...11 Föreläsningar och utåtriktat arbete...11 Rådgivning och konsultation...11 Studiebesök...12 Publikationer och information...12 Samverkan och referensgrupper...12 Internutbildning (12)

3 Inledning Flyktingbarnteamet (FBT) ska enligt uppdraget utgöra en samlad barn- och ungdomsmedicinsk och barn- och ungdomspsykiatrisk kompetens med inriktningen migration och flyktingskap. Teamet har ett uppdrag dels att göra bedömningar av samt erbjuda insatser för barn och deras familj, dels att sprida kunskap om frågor rörande migration, flyktingskap och trauma. Flyktingbarnteamet (FBT) drivs i samverkan mellan Barn- och ungdomsmedicinska (BUM) och Barn- och ungdomspsykiatriska (BUP) mottagningarna i Gamlestaden och startade sin verksamhet 2008 på uppdrag av Hälso- och sjukvårdsnämnd 12 (Nordost). Från att ursprungligen ha utgjort en del av Enheten för vuxna flyktingar omformulerades uppdraget i december 2008 så att FBT blev en självständig enhet. Den förändrade uppdragsbeskrivningen trädde i kraft (Bilaga 1) och är det dokument som FBT arbetat utefter sedan dess. Under 2012 har Flyktingbarnteamets verksamhet ökat i omfattning både vad gäller patientarbete och utåtriktad verksamhet. Inflödet av remisser ökade under 2012 med 44 procent, vilket har ställt högre krav på administration och samordning. Andelen remisser gällande ensamkommande barn har liksom tidigare år fortsatt att öka, vilket sammanfallit med att flera privata boenden för ensamkommande barn har öppnat i Göteborgsområdet och att kommunens egna boenden har utökat sina platser. Remisserna har under 2012 kommit från samma verksamheter som under 2011, då det hade skett en förändring i och med att introduktionsverksamheterna började avvecklas. Största gruppen remitteras fortfarande från Socialtjänsten, följt av skolhälsovården. I övrigt kommer remisser från Vårdcentraler, Barnavårdscentraler, BUP- och BUMmottagningar samt egenremisser. De insatser som riktas mot patienterna innefattar förutom bedömning och behandling även konsultationer, rådgivning, remisser till och samverkan med andra vårdgivare. Teamet har under 2012 också deltagit i kunskapsutbyte och utveckling i form av nätverkssamarbeten och annan samverkan. Flyktingbarnteamet bemannas av 1,5 psykolog/socionom och 0,5 sekreterare anställda på Barn- och ungdomspsykiatrin Gamlestaden/Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus samt 0,5 barnläkare och en sjuksköterska anställda på Barn- och ungdomsmedicin Gamlestaden/Angereds Närsjukhus. Förändringar under 2012 Under 2011 var en av frågeställningarna hur remissinflödet skulle förändras, hur vi skulle kunna nå ut till verksamheterna som möter barnen och huruvida barnen blir sedda. Under 2012 har vi delvis fått svar på den frågan i det att remissinflödet har tilltagit och förfrågningar om föreläsningar och telefonkonsultationer har ökat. Både kunskaper om flyktingbarn generellt men i synnerhet ensamkommande barn har efterfrågats från boenden, skolor och socialtjänst i Göteborg, men det kommer även många förfrågningar 3(12)

4 från Göteborgs kranskommuner och andra delar av Sverige där kommunerna exempelvis önskar utveckla mottagandet av ensamkommande barn. När det gäller remisser så kan vi fortfarande se att en del verksamheter är osäkra på vilket uppdrag Flyktingbarnteamet har, bland annat påtalas ofta svårigheten att få hjälp för de barn som har behov som inte hör hemma på specialistnivå, men där skola och primärvård känner att de inte räcker till. Detsamma gäller gruppen unga vuxna, framför allt unga mellan 18 och 22 år som har traumasymtom eller psykisk ohälsa till följd av migration. Inför år 2013 fortsätter vi att arbeta för ett gott samarbete med remittenterna, med att fortsatt ha hög tillgänglighet per telefon samt att skapa en god fördelning av teamets resurser på både patientarbete och det utåtriktade arbetet med utbildning och kunskapsspridning. Utvecklingsområden Under hösten 2012 lades planeringen upp för den gruppverksamhet för ensamkommande barn som startar under våren Tanken är att utveckla denna verksamhet och starta nya grupper kontinuerligt. Under 2012 påbörjades också arbetet med att utvärdera Flyktingbarnteamets arbete med de ensamkommande barn som kommit till mottagningen. Frågan som vi vill besvara är vilka insatser de ensamkommande barnen har efterfrågat och om det i journalen går det att utläsa om de har fått det de efterfrågat. Behov av sjukgymnast i teamet och mer kunskap om icke-verbala metoder började diskuteras inför Detta behov har förmedlats vidare uppåt i organisationen och under 2013 skall teamets sjuksköterska utbildas i taktil massage. Under slutet av 2012 ökade antalet remisser och frågan restes kring behov av utökade personalresurser för att kunna möte efterfrågan. Om remissinflödet fortsätter att öka inför 2013 är ökade personalresurser något som får diskuteras med beställarna. Redovisning av verksamheten År 2012 har vi sett en ökning både av patientarbetet och teamets övriga verksamhet. Förfrågningar kring utbildning och konsultationer har ökat, samtidigt som fler vänder sig till oss via telefon för att ställa alla typer av frågor som rör flyktingbarns hälsa och rättigheter. Nedan redovisas patientstatistiken med kommentarer och därefter följer en beskrivning av den utåtriktade verksamheten. 4(12)

5 Antal remisser År 2012 har antalet remisser ökat, men vi har också hänvisat fler patienter till andra verksamheter. Av 85 remitterade patienter kom 69 på nybesök, en uteblev och 15 hänvisades/vidarebefordrades. Exempel på patienter som har hänvisats eller vidarebefordrats är de som inte haft någon somatisk problematik utan enbart psykiatrisk och som hänvisats till BUP eller fall där remittenten inte haft tillräckligt med information kring barnet för att det skulle gå att bedöma remissen. 11 patienter hänvisades till BUP och 4 remisser sändes åter för komplettering eller hänvisades till primärvården. Antal remisser Antal remisser totalt Antal uteblivna Antal vidarehänvisade Antal remisser 2009, 2010,2011, (12)

6 Av de 69 patienter som kom på nybesök var 65 procent ensamkommande och 35 procent var barn i familj. Jämfört med förra året (42 respektive 58 procent) har antalet ensamkommande barn ökat medan antalet barn i familj ligger kvar på ungefär samma siffror (24 patienter 2012 jämfört med 30 patienter 2011). Det är de ensamkommande barnen som står för den stora ökningen i antal remisser. I och med detta ser fördelningen pojkar och flickor ut så att det är 66 procent pojkar och 34 procent flickor. Andelen pojkar är större både bland de ensamkommande barnen och barn i familj. Ensamkommande flickor bor i något större utsträckning i familjehem. Familjesituation Med familj; 24; 35% Ensamkommande; 45; 65% Fördelning flickor - pojkar Flickor; 29; 34% Pojkar; 56; 66% 6(12)

7 Ensamkommande Flickor; Flickor; Pojkar; 30 Pojkar; Flickor; 2 Pojkar; 4 Ant. Ensamkommande Ålder år Ålder 0-12 år Boende - Ensamkommande Flickor; 7 15 Flickor; Pojkar; 11 Pojkar; 15 Flickor; 0 Pojkar; Familjehem Boende/institution Övrigt 7(12)

8 Ursprung Största gruppen är barn från Afghanistan, Irak och Somalia, följt av Iran. Totalt har det kommit remisser på barn från 16 olika länder. Syrien; 3 Tjetjenien; 1 Tunisien; 1 Somalia; 12 Afghanistan; 22 Sierra Leone; 1 Serbien; 1 Rumänien; 1 Palestina; 2 Makedonien; 1 Kosovo; 1 Elfenbenskusten; 1 Eritrea; 1 Guninea Bissau; 1 Iran; 8 Irak; 12 Ålder Majoriteten av patienterna är år gamla, men 25 procent är 6-12 år. Även här ser vi att gruppen ensamkommande står för ökningen i gruppen år, medan barn i familj är uppdelade i alla åldergrupper. Antal patienter fördelat på ålder år; 2; 3% 0-5 år; 4; 6% 6-12 år; 17; 25% år; 46; 66% 8(12)

9 Remitterande enheter Under 2012 har största delen av remisserna skrivits av socialsekreterare till ensamkommande barn. I övrigt har elevhälsan skickat en stor del och resten av remisserna fördelar sig jämt mellan Vårdcentraler, BVC, BUP, Barnmedicin och övriga, som exempelvis olika organisationer som möter flyktingbarn, Drottning Silvias barnsjukhus, Barn- och ungdomshabiliteringen och Mödra-Barnhälsovårdens psykolog. Remitterande enheter Övriga 22% BUM 3% BUP 5% Egenremiss 8% VC 7% SHV 22% Socialtjänsten 33% Antal avslutade patienter Under året avslutades ett 60-tal patientärenden. Kontakten med patienten i dessa avslutade ärenden pågick i genomsnitt under 31 veckor med 8 besök per patient. Antalet besök per patient har dock stor pridning; 13 patienter kom på 1 besök, 28 patienter gjorde 2-7 besök, 7 patienter gjorde 8-12 besök och 11 patienter gjorde besök. Diagnoser Till följd av Flyktingbarnteamets uppdrag finns stor variation i vilka somatiska och psykiska besvär patienterna har. Patienterna diagnosticeras enligt DSM IV med ICD 10- koder. Patienternas kroppsliga besvär har till stor del handlat om vanliga barnmedicinska problem som förstoppning, enures (barn som av olika orsaker kissar i sängen på natten), vitaminbrist och bakterieinfektioner. De psykiatriska diagnoserna är oftast stressrelaterade eller depressiva och patienterna uppfyller ofta kriterierna för mer än en diagnos. Av de 69 patienter som gjorde nybesök under 2012 fick 43 patienter diagnoser inom området stress och ångest, oftast handlar det då om posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) eller andra reaktioner på svår stress. Sju av dessa barn var dessutom deprimerade. Ett barn fick endast diagnosen depression. 50 patienter fick så kallade omgivningsdiagnoser, alltså att de varit med om eller lever under olika belastande 9(12)

10 omständigheter som exempelvis krig och förföljelse, misshandel, sexuella övergrepp eller att ha mist föräldrar eller syskon. Fem patienter hade endast en medicinsk diagnos. Många patienter (38) hade både en stressdiagnos samt omgivningsdiagnoser. Ensamkommande barn Under 2012 liksom tidigare år har intresset kring ensamkommande barn fortsatt att öka. Bidragande faktorer kan vara att Forskning och Utveckling i Väst tillsammans med Göteborgs Universitet drivit forskningsprojektet Ensamkommande barn och ungdomar i Göteborgsregionen - stödinsatser och vardagsliv som syftat till att stärka insatserna i mottagandet och stöd för ensamkommande barn. Antalet ensamkommande barn som kommer till Sverige fortsätter dessutom att öka, vilket bidrar till att frågan om strategier för ett gott mottagande samt kunskap om ensamkommande barns hälsa efterfrågas från många håll. Fler verksamheter kommer i kontakt med de ensamkommande barnen och dessa verksamheter efterfrågar mer kunskap för att kunna genomföra sitt uppdrag. Av de förfrågningar om föreläsning som teamet mottar gäller det framför allt föreläsningar kring trauma och ensamkommande barn. Även under 2012 har vi sett en ökning av remisser gällande ensamkommande barn. Denna ökning går i linje med den generella ökning av antalet ensamkommande barn till Sverige och Göteborgsområdet. Det öppnar nya boenden och om det under 2009 och -10 varit vanligast med familjehemsboende bor de flesta av våra ensamkommande patienter under 2011 och 2012 på institutionsboende. Gömda barn Bland de barn som vi möter finns det även papperslösa barn, även om de utgör en mycket liten del. Vi vill särskilt lyfta fram de papperslösa ensamkommande barnen som ofta befinner sig i en sårbar situation. I bästa fall finns det en god man kvar, men i de fall det inte finns någon god man, kontaktperson eller familj involverad så har dessa barn en mycket svår situation. De är osynliga i det att varken myndigheterna känner till dem eller det finns någon som bryr sig om dem, och fullständigt rättslösa eftersom de i värsta fall inte har någon som kan tala om för dem vilka rättigheter de har. Denna grupp verkar öka i takt med att fler ensamkommande får avslag. 10(12)

11 Övrig verksamhet Föreläsningar och utåtriktat arbete Efterfrågan på föreläsningar har ökat under 2012 och teamet har på grund av tidsbrist inte möjlighet att tacka ja till allt. I första hand har vi föreläst för verksamheter där vi enligt vårt uppdrag skall verka kunskapshöjande, exempelvis Närhälsan Hisingen, Socialpediatrisk kurs för BVC-läkare och BVC-sköterskor, för läkar-, specialistsjuksköterske-, socionom- och psykologstudenter, informationsdagar som skolhälsovården i VG-regionen har organiserat, för föreståndare inom institutionsboenden, distriktsläkarutbildning, Socialtjänst och skolpersonal i olika sammanhang. Utöver detta har vi föreläst i andra verksamheter då det har funnits utrymme tidsmässigt och har då tagit betalt. Exempel på sådana föreläsningar är Länsstyrelsen i Dalarna som haft föreläsningsdag om ensamkommande samt detsamma i Region Halland. Teamet deltog i årets Läkarstämma med ett symposium på temat Hur möter vi flyktingbarns behov? Flyktingbarnteamet i Göteborg en mångprofessionell modell för utredning, behandling och kunskapsspridning. Rådgivning och konsultation Rådgivning och konsultation sker oftast per telefon och efterfrågan har ökat under året. Liksom tidigare är det framför allt personal från skola, primärvård, socialtjänst och gode män som ringer för att informera sig om flyktingfrågor, barns rättigheter eller fråga vart man kan vända sig när ett barn visar tecken på psykisk ohälsa. Ofta finns en oro kring hur barnen har påverkats av de upplevelser de har bakom sig när de varit på flykt eller i sina ursprungsländer. Det kommer även en del frågor som gäller gruppen unga vuxna, framför allt unga år. Här framkommer en frustration över att det finns ett dåligt omhändertagande när det gäller den psykiska hälsan, att det finns ett glapp mellan BUP och vuxenpsykiatrin. Det är unga som har sömnstörning, oro, koncentrationssvårigheter, nedstämdhet och andra symtom på psykisk ohälsa. En del vårdcentraler upplever möjligtvis att de inte har rätt kompetens för att handskas med dessa problem, medan exempelvis Kris- och traumaenheten har ett mycket specifikt uppdrag som inte omfattar just den problematiken. Övrig rådgivning och konsultation har skett till boendepersonal på kommunala boendet Londongatan, en förskola samt till psykologer inom primärvården samt andra BUPverksamheter. Teamet erbjuder även gemensam handläggning av ärenden exempelvis på BUP eller Barnmedicinska mottagningar, men detta har inte efterfrågats under Utifrån de olika typer av frågor som kommer in till telefonen får vi en god bild av vilken typ av kunskap som efterfrågas i de olika verksamheter. Många frågor handlar av naturliga skäl om vart man kan vända sig inom sjukvård och barnpsykiatri, men en stor 11(12)

12 del handlar också om barns rättigheter, administrativa svårigheter hur barn skall registreras utan fyra sista siffror samt medicinska frågor kring hälsoundersökningar, vaccinationsbedömning och åldersbedömning. De frågor som kommit in under året pekar på att det finns frågor ute i verksamheterna som personalen upplever att det saknas kompetens kring. Informationen som efterfrågas är svår att finna på nätet och det kan också vara så att exempelvis omorganiseringar inom vård och kommun samt lagändringar gör det svårt att överblicka. Studiebesök Flyktingbarnteamet har under året tagit emot studiebesök av sjuksköterskor från psykiatri- samt barn- och ungdomsspecialistprogrammet. Publikationer och information Flyktingbarnteamets hemsida uppdateras kontinuerligt och finns för att informera dels om teamets verksamhet, dels för att ladda ner remissblankett och teamets informationsfolder. Teamet har påbörjat arbetet med att utvärdera våra insatser för de ensamkommande barn som hittills har remitterats till oss. De frågor vi ställer i detta arbete, som kommer utföras av en psykologstudent är: Hur ser gruppen ut, vad bär de med sig, vilken hjälp har de önskat av oss och har de fått den hjälp de har efterfrågat? Samverkan och referensgrupper Flyktingbarnteamet har samverkat i nätverken nyanlända barns hälsa samt nätverket för ensamkommande barn. Teammedarbetare har deltagit i Göteborgs stads referensgrupp för "Likabehandlig för ensamkommande barn och ungdomar i Göteborgs Stad." Internutbildning Under 2012 har några av teamets medarbetare deltagit i European Society for Trauma and Dissociations årliga konferens. Teamets sjuksköterska har avslutat sin utbildning till barn- och ungdomsspecialistsjuksköterska. En av teamets psykologer har gått grundkurs i psykoterapimetoden EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing). 12(12)

13 Bilaga1 Uppdragsbeskrivning för Flyktingbarnteamet Barn- och ungdomsmedicin (BUM) och Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) skall i samverkan driva Flyktingbarnteamet. Verksamheten startade 1 augusti Flyktingbarnteamet är ett medicinskt och psykosocialt konsultteam med syfte att stärka arbetet med nyanlända flyktingbarn. Teamets uppdrag består primärt i att utgöra en specialistresurs för: Nyanlända barn med komplex problematik samt föräldrar och andra vuxna som verkar i barnens vardagsmiljö. Med nyanlända barn avses barn och unga som befinner sig under introduktion. Ensamkommande barn och unga under introduktion. Har kontakt påbörjats innan 18 år ska den unge vid behov, kunna vara kvar under hela introduktionstiden. Remisser ska främst komma från Introduktionsenheterna och Enheten för vuxna flyktingar eller Socialtjänsten i de fall det rör sig om ensamkommande barn. I mån av utrymme och efter konsultation med teamet kan remisser även tas emot från andra verksamheter som kommer i kontakt med flyktingbarn och nyanlända. Någon formell begränsning avseende barnens flyktingstatus finns inte i denna del av uppdraget. Flyktingbarnteamets uppdrag Uppdraget består av två huvuddelar: Barnmedicinsk och barnpsykiatrisk konsultation Klinisk bedömning och adekvat insats för barn och deras föräldrar. Utifrån barnens behov vara en länk till och förmedla kontakt med exempelvis barnavårdscentraler, elevhälsoteam, vårdcentraler, barn- och ungdomsmedicinsk mottagning och/eller barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning. Klinisk konsultation (rådgivning och stöd) till verksamheter varifrån barnet erhåller stöd och vård. Utgöra en samlad kompetens kring medicinska och psykosociala aspekter av flyktingproblematik med inriktning på barn-, familje- och föräldraperspektivet. Bistå med kompetens och kunskap om flyktingfrågor och trauma till samhällets verksamheter för barn och unga genom konsultation och utbildning. Vidareutveckla och sprida kvalitetshöjande metoder och arbetssätt. Uppdragets första del har första prioritet. En plattform för kunskap och kompetensöverföring skall utformas i samarbete med Enheten för vuxna flyktingar och Kris- och traumaenheten. FLYKTINGBARNTEAMET - ETT SAMARBETE MELLAN: Barn- och ungdomsmedicinska mottagningen, Gamlestaden, Angereds närsjukhus och Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen, Gamlestaden, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus 1(2)

14 Flyktingbarnteamets bemanning och lokalisering BUM bemannar med 1 sjuksköterska och 0,5 läkare BUP bemannar med 1,5 psykolog/socionom och 0,5 sekreterare Verksamheten bedrivs i anslutning till BUM/BUP:s lokaler i Gamlestaden, Göteborg. Uppföljning En redovisning av antalet barn och familjer, kliniska kontakter, konsultationsoch utbildningstillfällen som verksamheten har haft fram till och med En behovsbeskrivning ska tas fram som redovisar det antalet barn/unga och det antalet ensamkommande barn/unga som finns inskriva hos Introduktionsenheterna respektive Socialtjänsten, Beskrivning av beräknat behov av utbildning och konsultationer. Redovisningen skall lämnas till Hälso- och sjukvårdskansliet senast första veckan i maj. En sammanhållen utvärdering av Flyktingbarnteamets uppdrag skall redovisas för Hälso- och sjukvårdnämnden i årsredovisningen för F LYKTINGBARNTEAMET - ETT SAMARBETE MELLAN: Barn- och ungdomsmedicinska mottagningen, Gamlestaden, Angereds närsjukhus och Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen, Gamlestaden, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus 2(2)