För kännedom: Ko~ nfullmäktige. Rapport från kommunrevisorerna avseende granskning av fastighetsunderhåll och hyressättning

Transkript

1 KARLSKOG,I\ KOMMUN Kommunstyrels en ZIJ14 -OZ- O Oiarienr Han d l.y.;~.\ r.~. Kopia t;:\jv" ltn\. t>~..':) ::: :\(.~ ::: Till: K; mmpn! w e!>,en } _ / jtfmhr-i/./ btj«"~ (/..1/ltr?1)1~ För kännedom: Ko~ nfullmäktige Rapport från kommunrevisorerna avseende granskning av fastighetsunderhåll och hyressättning På vårt uppdrag har Deloitte genomfört en uppföljande granskning av fastighetsunderhåll och hyressättning. Syftet med granskningen är att utifrån olika infallsvinklar bedöma hur drift och underhåll av kommunens fastigheter fungerar. Granskningen omfattar foljande delar: Mål-strategi-styming-uppfölj ni ng Organisation-fastighetsskötse1-underhåll Kostnadsj ämförelser Hyressättning Efter genomford granskning rekommenderar vi kommunen att: Säkerställa att samtliga underhållsplaner uppdateras årligen samt att Underhållsplaner finns for samtliga fastigheter. Överväga behovet aven centralt upprättad underhållspolicy i kommunen samt utarbeta tydligare riktlinjer för hur kommunen ser på kvalitetsfrågor gällande fastigheterna. Upprätta en konsekvensanalys över vad eventuella skillnader i tilldelade resurser för underhåll och verkligt behov innebär for fastigheternas skick och framtida värde. Årligen följa upp underhållskostnaderna ochjämfora dessa mot budget och underhållsp lan. Övriga iakttagelser och övrig information kring granskningen redovisas i rapporten. Vi emotser svar om vilka åtgärder kommunen kommer att vidta med anledning av de i rapporten redovisade iakttagelserna. Svar önskas senast Vl"'OlfJ,.l)!').oga kommun Boo Sören Jonsson Bilaga: Revisionsrapport

2 Deloitte Rapport avseende granskning av fastighetsunderhåll och hyressättning. Karlskoga kommun Januari 2014 Audit. Tax. Consulting. Financial Advisory.

3 Innehåll Sammanfattning l l InJ edning Bakgrund Syfte och revisionsfrågor Avgränsning Revisionskriterier och metod Allmänt om fastighetsunderhåll och underhållsplanering Resultat Bakgrund Fastighetsunderhåll Internhyror och hyressättning Budget/utfall underhållskostnader Avslutande kommentarer

4 Sammanfattning Ändamålsenliga lokaler är en väsentlig forutsättning for att kommunens olika verksamheter Ska fungera. Drift- och underhållskostnaderna är en stor post i kommunens totala budget. Det är väsentligt att bra balans kan uppnås mellan behov och tillgång, kvalitet, utforande och kostnader på ett sådant sätt att såväl lokal brukarens som fastighetsfårvaltarens mål kan uppnås. Syftet med granskningen är att utifrån olika infallsvinklar bedöma hur drift och underhåll av kommunens fastigheter fungerar. Granskningen omfattar foljande delar: Mål-strategi -styrning-uppfölj ning Orgarusation-fastighets skötsel-underhåll Kostnadsj ämforelser Hyressättning Efter genomförd granskning rekommenderar vi kommunen att: Säkerställa att samtliga underhållsplaner uppdateras årligen samt att underhållsplaner finns för samtliga fastigheter. Överväga behovet aven centralt upprättad underhållspolicy i kommunen samt utarbeta tydligare riktlinjer for hur kommunen ser på kvalitetsfrågor gällande fastigheterna. Upprätta en konsekvensanalys över vad eventuella skillnader i tilldelade resurser får underhåll och verkligt behov innebär for fastigheternas skick och framtida värde. Ärligen fålja upp underhållskostnaderna och jämföra dessa mot budget och underhålls plan. Karlstad den 22 januari 2014 ()/litilf David Bäcker Certifierad kommunal revisor tl~1:,dj-vi Certifierad kommunal revisor DeloiIle IFastighetsunderhåll och hyressättning I I

5 1 Inledning 1. l Bakgrund Ändamålsenliga lokaler är en väsentlig förutsättning för att kommunens olika verksamheter Ska fungera. Drift- och underhållskostnaderna är en stor post i kommunens totala budget. Det är väsentligt att bra balans kan uppnås mellan behov och tillgång, kvalitet, utförande och kostnader på ett sådant sätt att såväl lokal brukarens som fastighetsförvaltarens mål kan uppnås. Kommunen är en stor fastighetsägare. Fastigheterna är en av de enskilt största posterna i balansräkningen. För att inte hamna i en kapitalförstörande "fålla" i form av dåligt eller obefintligt underhåll måste denna verksamhet vara strukturerad och tydlig. En tydlig och heltäckande underhållsplan bör finnas och efterlevas. Kommunens fastigheter är även kommunens ansikte utåt och ett undermåligt fastighetsunderhåll skulle kunna ha en negativ inverkan på kommunens anseende bland brukare av lokalerna och övriga kommunmedborgare. 1.2 Syfte och revisionsfrågor Syftet med granskningen är att utifrån olika infallsvinklar bedöma hur drift och underhåll av kommunens fastigheter fungerar. Granskningen omfattar följande delar: Mål-strategi-styrning-uppföljning Organisation-fastighetsskötsel-underhåll Kostnadsj ämförelser Hyressättning 1.3 Avgränsning Arbetet har avgränsats till att översiktligt beskriva arbetet med underhålls- eller lokalplaneringen. Vi har således inte granskat eller bedömt underhållet av eller planeringen för specifika fastigheter. Granskningen är primärt inriktad mot fastighetsavdelningen inom samhällsbyggnadsnärnndens förvaltning. 1.4 Revisionskriterier och metod Uppdraget har genomförts via intervjuer med lokalstreteg, hyresadministratör, tillförordnad teknik- och fastighetschef och tillförordnad samhällsbyggnadschef. Vi har tagit del av styrdokurnent och rutinbeskrivningar på området, ekonomiska uppföljningar samt hyresavtal. Dd oitte IFast ighetsunderhåll och hyressättning I 2

6 De bedömningsgrunder som bildat underlag för våra analyser, slutsatser och bedömningar har i första hand varit det material som vi erhållit från kommunen i form av politiska beslut, avtal, interna riktlinjer etc. samt de svar vi erhåller från våra intervjuer. 1.5 Allmänt om fastighet underhåll och underhållsplanering Fastighetsunderhåll För att vidmakthålla en byggnadsteknisk och ekonomisk status krävs ett visst underhåll. Huvudsyftet med underhållet är således inte att förbättra eller forändra byggnaden. Underhållsåtgärderna uppdelas vanligtvis i Löpande underhåll (akut underhåll) Periodiskt underhåll (planerat underhåll) Ytterligheterna mellan periodiskt underhåll och löpande underhåll är att den ena ytterligheten innebär att allt underhåll blir av löpande karaktär, vilket innebär att inga åtgärder utfors forrän det är absolut nödvändigt. Den andra ytterligheten är att ha så täta förebyggande insatser att praktiskt taget inget behov av löpande underhåll uppstår. Det optimala är att finna en nivå på det planerade underhållet där foljande faktorer har beaktats: Ekonomin i underhållsarbetet Det långsiktiga fastighetsvärdet Brukarnas behov Det väl planerade och genomforda underhållet torde vara det mest ekonomiska. Stora besparingar kan göras om underhållet planeras, dels i form av minskade driftskostnader, dels i minskad risk for störningar hos brukarna Underhållsplanering Med underhållsplanering menas planläggning av det periodiska underhållet. Det primära syftet med underhållsplanering är att bestämma underhållsbehovet och skapa ett underlag för budgetering. Planen kan även uppfylla andra syften som exempelvis att utgöra grund för arbetsplanering och upphandling. Underhållsplanens detalj grad är avgörande for dess användningsområde. Det är också av avgörande betydelse att kommunen har en plan for hur fastigheterna ska användas idag, men också i framtiden. Saknas en sådan planering finns en risk att kommunen vidtar underhållsåtgärder eller anpassar lokaler som inom en snar framtid antingen används i andra syften än for vilket lokalen anpassats eller att lokalerna rentav avyttras. En noggrant genomford planering för den framtida lokalforsöijningen är därfor av stor betydelse. Deloinc IFaslighclSundcrh II och hyressättning I 3

7 2 Resultat 2.1 Bakgrund Kommunrevisionen lät under 2008 genomföra en granskning av kommunens fastighetsunderhåll och förekomsten av underhållsplaner. Följande rekommendationer gavs i samband med derma: Efter derma granskning gavs följande rekommendationer avseende fastighetsunderhållet: Överväga behovet aven centralt upprättad underhållspolicy i kommunen Utarbeta en långsiktig strategi får vilka fastigheter som skall vara kvar i kommunen samt ändamålet med dessa lokaler Utarbeta tydligare riktlinjer för hur kommunen ser på kvalitetsfrågor gällande fastigheterna liksom utarbeta en långsiktig strategi för framtida investeringar Överväga införandet av ett datorbaserat system för underhållsplaner. Detta i syfte att utgöra bättre underlag för budget och att därigenom få en ärmu bättre bild av det verkliga underhållsbehovet av kommunens fastigheter Vi har i samband med derma granskning valt att följa upp de rekommendationer som lämnades under Fastighetsunderhåll Samhällsbyggnadsförvaltningen omfattar förvaltningsledning, förvaltningsstab, rniljökontoret, stadsbyggnadskontoret, plan- och exploateringsavdelningen och teknik- och fastighetsavdelningen med underenheter. Förvaltningens verksamhetsområde omfattar ansvar får bl. a: Fysisk planering avseende översiktlig- och detaljplanering av mark för byggnader och anläggningar. Bygglov, tillsyn och kontroll vid ny-, till- och ombyggnad av byggnader. Byggnader, mark, gator, gång- och cykelvägar, park- och naturområden som fastighetsägare och utvecklare. Trafiksäkerhetsåtgärder, parkeringsreglering och fordonspark. Lokalförsörjning, exploatering, köp och försäljning av fastigheter. I teknik- och fastighetsavdelningen ingår fastighetsservice, gatu- och transport-, park-, lokalförsörjnings-, fordonsservice- och trafikenheten. Deloitte IFastighetsunderhåll och hyressättning I 4

8 A vdelningen arbetar med att vårda och utveckla Karlskogas gator, parker, lekplatser, grönområden, naturnära skog och kommunägda fastigheter. Avdelningen ansvarar dessutom för samordning av kommunens fordon. Inom teknik- och fastighetsavdelningen arbetar totalt ca 45 personer. I kommunen finns en lokalförsörjningsplan som innefattar såväl egna som hyrda fastigheter. De egna fastigheterna finns förtecknade i ett fastighetssystem som heter Summarum. Underhåll är en av flera moduler som finns i detta system och underhållsplan finns för i stort sett varje fastighet. Bland övriga moduler kan nämnas skötsel, felanmälan och nyckelhantering. Meningen är att fastighetsförvaltarna årligen ska gå in och uppdatera uppgifter om underhåll för varje fastighet i Summarum, men detta hinns inte riktigt med i dagsläget. Vid den förra granskningen av fastighetsunderhåll konstaterades att för planering av underhållet användes en modell i Excel. I övrigt fanns inget datastöd i själva upprättandet av underhållsplaner. Ett datorbaserat system bedömdes då vara för dyrt och tidsödande. Under 2010 genomfördes en större inventering i kommunen för yttre underhåll kommunens fastigheter. I kommunen har en större fastighetsinventering genomförts. Uppdraget var att ta bort kvadratmeter yta. Det handlar därvid om att lägga pengarna på rätt ställe och detta har inneburit att vissa fastigheter försatts i "vänt läge" under en längre tid. Detta eftersom det framtida ändamålet istället väljer att riva eller avyttra fastigheten. Ett exempel är Häsängsskolan som nu står inför en försäljning. I andra fall kan det vara dags att bygga om istället för att fortsätta underhålla fastigheten. Reinvesteringarna uppgår årligen till ca 18 Mkr, men varierar mellan åren. Under perioden avser dessa till stor del lokalomställning. De underhållsplaner som finns utgör snarare en önskelista över åtgärder som behöver åtgärdas och mycket handlar enligt ansvariga tjänstemän om en prioritering. Vetskapen om vilka åtgärder som behöver göras finns, enligt ansvariga och det handlar om att lägga resurserna på rätt ställe. I den förra granskningen av fastighetsunderhåll från 2008 noterades att innan underhållsplaneringen infördes fanns egentligen inget planerat underhåll. I och med att internhyran infördes öronmärktes pengar för det planerade underhållet och detta har genererat en stabilitet i underhållet mellan åren. Internhyran anses dessutom vara ett bra sätt för verksamheterna att öka sin kostnadsmedvetenhet. De underhållskostnader som ingår i internhyran är ett snitt fördelat över åren. Internhyrorna har inneburit en ökad förståelse hos verksamheterna och fastighetsansvariga upplever ett stärkt förtroende för deras roll. Den lokalutredning som genomförts anses ha gjort stor nytta. Lokalutredningens uppdrag har bl. a utgjorts av att reducera ytorna med minst kvadratmeter och innebära en årlig besparing med 12 Mkr. Det avsätts ca 20 Mkr årligen och andelen planerat underhåll ökar på bekostnad av det felavhjälpande underhållet (se vidare i stycke 2.4 nedan). Denna utveckling är något som vi ser som positivt och det tyder på att det förebyggande planerade underhållet fungerar bättre genom att de akuta underhållsåtgärderna minskar. Ansvariga tjänstemän menar också att underhållsläget är bättre än på länge. Fastighetsavdelningens personal har också blivit striktare och tydligare mot verksamheterna över vad som är underhåll respektive verksarnhetsanpassning. När det gäller lokalanpassningar får verksamheterna stå för sina egna kostnader. Varje verksamhet har utsedda kontaktpersoner för sina fastigheter. Beställningar av underhållsåtgärder som verksamheterna vill göra i sina fastigheter måste numera alltid genomföras av de utsedda kontaktpersonen. Deloiu<: IFastighetsunderhåll och hyrcssiinning I 5

9 Kommunens fastigheter håller en relativt j ämn standard även om det, enligt ansvariga tjänstemän, fortfarande finns kvar en bild av att kommunen inte underhåller sina fastigheter särskilt väl. Vissa byggnader där underhållet skjutits på framtiden p.g.a. att det framtida ändamålet med fastigheten inte varit klart, har säkerligen bidragit till denna uppfattning. En svårighet är att hitta detaljnivån får vilken standard fastigheterna ska ha. Förvaltarna är delvis med och avgör detta. En statusbesiktning har köpts in får att ge ytterligare underlag. Referensobjekt attjämfåra med är de nyligen renoverade fastigheterna KS-huset och Skrantahöjdsvägen 35. Det är viktigt att berörda parter är överens om en gemensam bild över vilken standard som ska gälla och att verksamheternas forväntningar på vilken standard som ska gälla kan bli realistiska utifrån gällande forutsättningar. Det finns ingen underhållspolicy i form av något politiskt dokument antaget i kommunen. Däremot finns nu långsiktig strategi för vilka fastigheter som skall vara kvar i kommunens ägo och vad dessa hus skall användas till. Detta genom den lokalförsöijningsplan som nyligen upprättats. Inom fastighetsavdelningen finns även ett dokument upprättat med rubriken "Vad styr det planerade underhållet och hur vet vi att vi gör rätt saker på rätt plats och i rätt tid?" Planeringen utförs huvudsakligen av fastighetschef, lokalstrateg, förvaltare och driftchef som tillsammans genom sin samlade kompetens och erfarenhet anses ha god kännedom om fastigheternas beskaffenhet och standard. Till sin hjälp har de ett datoriserat stöd, som nämnts ovan. Programmet visar på när insatser ska göras och till vilken kostnad. Av dokumentet framgår även att det faktiska underhållsbehovet är större än det ekonomiska utrynunet och att detta innebär att prioriteringar måste göras. Detta gäller såväl inom den enskilda fastigheten som mellan olika fastigheter i beståndet. A v dokumentet framgår att hänsyn ska tas till ett antal parametrar som exempelvis verksamheternas önskemål och erfarenheter kring sin egen arbetsmiljö, driftpersonalens bedömningar av statusen på objekten och dess installationer, myndighetskrav, långsiktiga bedömningar som väntar i framtiden samt ekonomiska forutsättningar. I planeringen ställs de ekonomiska förutsättningarna mot det identifierade behovet samt eventuella politiska beslut eller planer. Myndighetskrav, säkerhetsfrågor för person och egendom liksom byggnadernas funktion prioriteras. Planeringsarbetet pågår löpande och omprioriteringar ska göras löpande. För att verifiera rutinen har vi gått igenom en underhållsplan för en stickprovsvis utvald fastighet. I underhållsplanen finns en allmän beskrivning av fastigheten med bilddokumentation samt en besiktningsrapport får mark, huvudbyggnad (fasader och fonster/dörrar), yttertak och invändigt (värme, ventilation och låssystem). Besiktningsrapporten sammanfattas aven helhetsbedömning av fastighetens skick. Där framgår också ytan vilket år olika åtgärder ska utföras samt kostnaden för dessa. Detta avslutas sedan i en mängdrapport (sammanställning av kostnader) fördelade på respektive år. Som stöddokument, delvis för prioriteringen av underhållsåtgärder på kommunens fastigheter, finns en lokalförsöijningsplan. Den är senast uppdaterad under 2013 och således aktuell. Kommunens samtliga fastigheter finns fortecknade i lokalförsöijningsplanen. Till de fastigheter som ska renoveras finns en kommentar om huruvida en större renovering, ombyggnation, rivning är nära förestående eller om fastigheten ska rentav ska säljas. Deloitte l Fastighetsunderhåll och hyressättning I 6

10 2.3 Intemhyror och hyressättning Internhyrorna administreras av en hyresadrninistratör vid fastighetsavdelningen. För denna rutin används det databaserade fastighetssystemet REAL som är specialanpassat för kommunen. Varje hyresobjekt är upplagt i systemet och inom varje hyresobjekt kan det finnas flera olika uthyrningar. Hyresavtal skrivs mellan forvaltningarna och fastighetsavdelningen. Från och med bifogas ett dokument "Gränsdragningslista" till de hyresavtal som tecknas. Listan är mellan Teknik- och fastighetsavdelningen och interna hyresgäster och syftar till att på ett enkelt och överskådligt sätt beskriva ansvarsfordelningen mellan fastighetsförvaltandet och verksamheten (Hyresgästen) och beskriva vad som ingår i internhyran. Gränsdragningslistan utgörs huvudsakligen aven funktionslista i bokstavsordning där "F" står för fastighetsavdelningen och "V" står for verksamhetsutövaren. En tumregel är att teknik- och fastighetsavdelningen ansvarar för system och byggnadsdetaljer som härrör till en fastighets säkerhet och funktion samt upprätthålla fastighetens värde. Verksamhetsutövaren ansvarar for inredning samt övrig utrustning som är specialanpassad for aktuell verksamhet. Undantaget fast monterad storköks utrustning. Hyressättningen baseras på att fastighetsavdelningen över tid ska få täckning for de kostnader som belastar objektet. Kostnader för underhåll beräknas utifrån ett genomsnitt per år och kan således variera mellan åren. Ett separat avsnitt ägnas åt att definiera underhåll såväl felavhjälpande som planerat. I planerat underhåll definieras inre planerat underhåll, planerat underhåll av byggnad och installationer samt planerat underhåll av mark och markutrustning. Rent praktiskt genereras varje månad en bokforingsorder där hyresintäkten bokförs på fastighetsavdelningen och kostnaden debiteras verksamheterna. Någon attest behöver inte ske eftersom debiterad hyra utgår från avtal. Hyresadrninistratören har upprättat en lathund for rutinen kring internhyror. Det finns även en backup i form aven kollega som kan gå in och ta över i händelse av den ordinarie hyresadrninistratörens frånvaro. För att verifiera rutinen har vi gått igenom hanteringen kring ett nyligen upprättat internhyreskontrakt. Fastighetsavdelningen ansvarar även for extern inhyrning och upprättar därefter internhyreskontrakt med den verksamhet som hyr objektet. En fordel är att all hantering sköts via fastighetsavdelningen som kvalitetssäkrar hyreskontrakten istället for att respektive verksamhet ska teckna avtal med externa hyresvärdar. I stort sett samtliga lokaler där kommunen hyr av externa hyresvärdar är nu reglerade med internhyreskontrakt mellan fastighetsavdelningen och berörd verksamhet. Även i det fall de kommunala verksamheterna hyr lokal i fastighet som ägs av det kommunala fastighetsbolaget sker samma forfaringssätt med internhyreskontrakt mellan fastighetsavdelningen och verksamheterna som i fallet med externa hyresvärdar. Delo itte lfastighetsunderhå ll och hyressätt ning l 7

11 2.4 Budgetlutfal1 underhållskostnader I redovisningen har skiljs det på planerat och löpande underhåll. Underhållsbudgeten fastställs huvudsakligen utifrån fastställd internhyra. T f förvaltningschef menar att underhållsbudgetens storlek beror på hur ekonomin ser ut totalt i kommunen och inte faktiskt underhållsbehov. Utfallet hittills för de senaste fem åren framgår av tabellema l och & Planerat underhåll 6 J 2 o Budg~l Utfall TabeJl l: Planerat underhåll (Mkr) Som framgår av tabellen ovan har budget ökat något mellan åren. Utfallet varierar dock en del och de år som budget överskridits har medel tagits från andra aktiviteter inom fastighetsa vdelningen. Felavhjälpande underhåll 7 6 " o Budget _ Utfall Tabell 2: Felavhjälpande underhåll (Mkr) Budget for felavhjälpande underhåll har minskat i ungefär samma utsträckning som budget för det planerade underhållet har ökat. Deloitte Ifasti g.hetsunderhåll och hyres. äuning I 8

12 Vi har även tagit fram statistik avseende budget och utfall for reinvesteringar. Ökade kostnader for reinvesteringar kan vara en indikation på ett långvarigt bristande underhåll. Vi har inte granskat detta närmare, utan har med uppgifterna enbart for att se en trend över de senaste fem åren. Tabell 3: Reinvesteringar (Mkr) lnvesteringsbudgeten varierar mellan åren och beror delvis på vilka andra investeringar som genomfors i kommunen. Vissa av investeringarna har av olika orsaker sträckt sig över flera år. Av tabellen ovan går det åtminstone inte att se en ökande trend över tid. Det är viktigt att följa utvecklingen av kostnader för såväl reinvesteringar som felavhjälpande och planerat underhåll liksom att ställa dessa i relation till det verkliga behovet. De loitte IFastighetsunderhåll och hyressiittning I 9

13 2.4 Avslutande kommentarer Sedan den förra granskningen genomfördes kan vi konstatera att ett antal förbättringar skett utifrån de rekommendationer som lämnades avseende fastighetsunderhållet. Den lokal utredning som genomförts i kommunen utgör tillsarrunans med den lokalförsörjningsplan som finns ett bra underlag för prioriteringen av underhållsåtgärder. En långsiktig strategi för vilka fastigheter i kommunens bestånd som ska vara kvar i kommunen samt ändamålet med dessa finns därmed, vilket vi ser som ett mycket viktigt underlag bl.a för prioriteringen av kommande underhållsåtgärder. Kommunen har nu även ett datorbaserat system för underhållsplaner, vilket också innebär en stor förbättring jämfört med tidigare. Vi ser det som viktigt att underhållsplanerna för samtliga fastigheter uppdateras årligen för att säkerställta en korrekt bild över underhållsbehovet hos kommunens fastigheter. I samband med kommunrevisionens tidigare granskning efterlystes en centralt upprättad underhållspolicy i kommunen samt tydligare riktlinjer för hur kommunen ser på kvalitetsfrågor gällande fastigheterna. Dessa frågor åvilar i praktiken kommunens tjänstemän vid fastighetsavdelningen att avgöra. Vi efterlyser här politiskt antagna beslut som tiänstemännen har att förlita sig till. Kostnaderna rör underhåll har under den senaste femårsperoiden legat på i stort sett samma nivå med en viss förskjutning från felavhjälpande underhåll till planerat förebyggande underhåll. Med det datorbaserade system för underhållsplaner som idag finns kan kostnaderna rör vad det årliga underhållet bör uppgå till enligt dessa jämföras med budgeterade medel. Informationen från en sådan jämförelse skulle kunna användas till att säkerställa att de underhållsåtgärder som utförs är tillräckliga och att kommunen inte riskerar att hamna i en kapitalförstörande fålla som en följd av bristfålligt underhåll av fastighetsbeståndet. Kostnader för underhåll ingår i den internhyra som verksamheterna betalar för de lokaler som utnyttjas. Genom den gränsdragningslista som finns till hyreskontrakten är ansvaret för lokalernas standard tydligt utpekat. Vi ser också positivt på såväl införandet av kontaktpersoner/utsedda beställare hos de verksamheter som hyr i kommunens lokaler liksom den kvalitetssäkring som erhålls genom att fastighetsavdelningen numera tecknar samtliga externa hyreskontrakt som de sedan hyr ut vidare till de olika verksamheterna inom kommunen. Efter genomförd granskning rekommenderar vi kommunen att: Säkerställa att samtliga underhållsplaner uppdateras årligen samt att underhållsplaner finns för samtliga fastigheter. Överväga behovet aven centralt upprättad underhållspolicy i kommunen samt utarbeta tydligare riktlinjer för hur kommuen ser på kvalitetsfrågor gällande fastigheterna Upprätta en konsekvensanalys över vad eventuella skillnader i tilldelade resurser för underhåll och verkligt behov innebär för fastigheternas skick och framtida värde. Årligen följa upp underhållskostnaderna och jämföra dessa mot budget och underhållsplan. Deloitle IFastighetsunderhåll och hyressättning I 10